Verksamhetsberättelse 2008
Innehåll Sid Därför gör varje insamlad krona verklig nytta 4 En 70-årig historia 5 Så arbetar Radiohjälpen idag 6 - Olika insamlingsvägar 6 - Förvaltning av medlen 7 - Kontroll och redovisning 7 - Varumärket 9 - Webbarbete 9 Så används pengarna 10 - Kriterier och riktlinjer 10 - Katastrofhjälp 11 - Världens Barn 12 - Kronprinsessan Victorias Fond 16 - Musikhjälpen 18 Reportage- och uppföljningsresor 20 - Världens Barn 21 - Tsunamin 23 Styrelsen 26 Inför verksamheten 2009 27 - Ekonomi 27 - Kansli 28 - Kampanjer 28 Årsredovisning 32 Foto på omslaget första sida: Grundbulten i Rädda Barnens försök att återskapa ett humant och empatiskt samhälle i krigets Sierra Leone: Barnklubbarna, som verkar tillsammans med kommun och militär och alla andra aktörer. Här i Bomaru, en liten gränsstad mot Liberia, just där den brutala kampen om Västafrikas diamanter inleddes. Foto på omslagets sista sida: Marisa Samlee i Ranongprovinsen förlorade sin man men fick hjälp av Insamlingsstiftelsen för föräldralösa barn med att starta en musselodling som försörjer henne och sonen. 2
En av 227 aktiviteter som fick pengar ur Victoriafonden var Kraniofaciala föreningens vinterträff i Vemdalen. Resans stora entertainer Mattias, 9, bjöd på ett fantastiskt solonummer i form av The Arks The Worrying kind", noteras i rapporten som handlar om allt från scooterturer på fjällen till familjetävlingar och barndisco. Att bygga självförtroende ur glädjen när man möter andra Redovisningen av pengarna ur Kronprinsessan Victorias fond beskriver inte bara hur de skänker stor glädje utan även bygger självförtroende och visar hur kapabla barn och ungdomar med ibland mycket svåra hinder faktiskt är. Och vad det betyder att få återse och umgås med vänner med liknande problem. Från resan till Vemdalen och andra liknande arrangemang är föreningens hemsida full av betecknande citat: Hela behandlingen tog 1 timme och det var det värt för det var så skönt. Sen fick jag många komplimanger under kvällen för att jag var så fin i ansiktet. Det tyckte jag var kul. Kajsa, 18, om ansiktsbehandlingen på Vemdalshotellets spa. Mamma! Jag vill inte åka hem imorgon då får du lova att vi åker hit nästa år igen! Flera av deltagarna framförde att med allt som ingår i livet för våra familjer, är dessa träffar ett stort andningshål för samtal och lek och att barn och ungdomar med syskon blir kamrater som kan stötta varandra. Hoppas ni förstår vad detta betyder för oss, vi som finns och syns men inte är så många. Fotnot: Det finns en rad olika kraniofaciala diagnoser. De är syndrom som främst innebär missbildningar i ansiktet och/eller kraniet. Föreningen verkar för en förbättrad vård- och livssituation för barn, ungdomar och vuxna med kraniofaciala missbildningar eller tidigt förvärvade sådana skador, som tillhör de små och mindre kända handikappgrupperna. 3
Därför gör varje insamlad krona verklig nytta The tsunami was a blessing. Jag vet inte hur många gånger jag hör det under några dagars resa längs Acehs kust. Det var här, på norra Sumatra, som tsunamin annandagen 2004 drabbade allra hårdast. 170 000 dog, provinsen slogs sönder. Men flodvågen öppnade dörren för fred efter ett långt inbördeskrig och därmed också för verklig utveckling. Nu berättar människor att de visserligen sörjer sina anhöriga men att de fått hjälp att bearbeta upplevelserna och gå vidare och att livet nu trots allt på många sätt är bättre än innan katastrofen. I världens största hjälpinsats någonsin har en del stora organisationer kritiserats för att de gav sig in på platser och i verksamheter de egentligen inte kunde, saknade lokal förankring, stelbent missade att samordna och prioritera, inte kunde förstå behoven eller tolka befolkningens vilja. Men när vi nu fyra år efter tragedin summerar redovisningar och analyser från de svenska organisationer som arbetat med Radiohjälpens insamlade pengar så känns det som om varenda krona kanaliserats just genom deras starka förankring på plats, via pålitliga partner, i nära samverkan med lokalbefolkningen, flexibelt. När de tillfälligt uppdykande organisationerna försvann (samtidigt med TV-kamerorna) arbetade de etablerade träget vidare när tsunamins akuta fas övergick i långsiktig återuppbyggnad. Därför präglas Acehs kust idag av nya prydliga hem, ja hela nya byar. Men kanske än viktigare: De svenska organisationernas lokala partner hjälpte människor att både hantera sina trauman och bli självförsörjande igen. I stadskärnorna dundrar motorcyklar med kvinnor med slöjorna fladdrande i vinden förbi caféer och välfyllda affärer. Utanför byarna guppar rader av färgglada fiskebåtar. Så ser det ut även på Sri Lanka på andra sidan oceanen. Men under ytan har människor inte kunnat läka sin sår därför att där förvärrades inbördeskriget efter tsunamin. I Aceh möter jag framtidstro och minsann också omisskännlig livsglädje. På Sri Lanka uppgivenhet. Fred och försoning är minst lika viktiga för utveckling som den traditionella hjälpen. Därför ges bra humanitärt bistånd på många sätt. Infrastruktur och psykologiskt stöd är ofta parallella. Trygghet från våld och människohandel är lika viktigt som en skolbänk. Men genomgående för alla olika insatser som utförs för Radiohjälpens pengar är det lokala ägandet, den kunskap och erfarenhet och engagemang som finns på plats. När den ständiga frågan kommer: Lönar det sig, gör pengarna nytta känner vi oss därför trygga när vi svarar. Finn Norgren Generalsekreterare Stiftelsen Radiohjälpen 4
En 70-årig historia Stiftelsen Radiohjälpen drivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Uppgiften är att samordna bolagens insamlingsverksamhet för humanitära ändamål. Det innebär enkelt uttryckt två saker: Att samla in pengar till goda ändamål; att informera om varför och hur. Hösten 2009 fyller vi 70 år. Den första insamlingen i svensk radio skedde redan 1939. Under appellen Det stora uppbådet drog dåvarande Radiotjänst igång en julinsamling för beredskapsmännen och deras anhöriga. En radioinsamling var då nytt och oprövat men inbringade nära tre miljoner kronor (1939 års penningvärde) efter tre veckor. Sedan dess har Radiohjälpen varit kanalen för Sveriges Radios och sedan även Sveriges Televisions engagemang i humanitära frågor här hemma och utomlands. Radiohjälpen erhöll sitt välkända insamlingskonto år 1950. Några viktiga årtal: 1946 Hjälp till Europas flyktingar 1950 Poliokampanj 1953 Översvämning i Holland, Radiohjälpens första stora katastrofinsats 1956 Invasionen av Ungern 1959 Världsflyktingåret 1960 Jordbävningen i Agadir i Marocko 1966 Översvämningar i Italien 1967 Insamling för neurosedynbarn i Sverige och krigsoffer i Vietnam 1968 Inbördeskriget och svälten i Biafra 1969 Första Röda Fjädern insamlingen som handlade om cancer 1972 Den mänskliga katastrofen i det nya landet Bangladesh 1973 En kampanj för Vietnamkrigets offer 1977 Postverket och Radiohjälpen inleder ett alltjämt pågående samarbete. 1980 Katastrofhjälp till Algeriet och Östafrika 1985 Live Aid, den globala solidariteten mot svält 1985 Kampanjen Flykting 86 1988 Jordbävningen i Armenien 1990 Stöd till barnhemsbarnen i Rumänien 1992 Flyktinghjälp i Somalia och stöd till Baltikum 1993 Krigets offer i f d Jugoslavien 1994 Flyktinghjälp efter folkmordet i Rwanda 1997 En insamling för Världens Barn organiseras, från 2000 är den årligen återkommande 1997 Kronprinsessan Victorias Fond etableras för stöd till funktionshindrade barn och unga 2004 Tsunamin i Sydostasien initierar en länge pågående kampanj 2005 Jordbävningen i Kashmir 2008 Cyklonen i Burma: Världens Barn för 10:e gången; Musikhjälpen för flyktingar 5
Så arbetar Radiohjälpen idag Det har kallats världens mest kända insamlingskonto. 90 1950 6. Möjligen svårbevisat men nog är det sant för Sverige. Till kontot inflyter en ständig ström av bidrag till vitt skilda humanitära ändamål. Givarnas gåvor är ofta öronmärkta och pengarna placeras då under olika titlar för att snabbt kunna betalas till önskade ändamål. Men oberoende av vem som står som mottagare: Själva kontonumret är idag i sig en garant för att medlen används effektivt och meningsfullt. Pengarna fördelas i första hand vid årets fyra styrelsemöten men akuta ärenden kan avgöras däremellan. Organisationer, föreningar och insamlingsstiftelser ansöker om medel via särskilda formulär där såväl formella krav på sökanden ställs liksom på ingående beskrivning av ändamålen. Olika insamlingsvägar Förutom appeller vid katastrofer är de mest uppmärksammade kampanjerna Världens Barn, som kulminerar i mitten av oktober och insamlingen i samband med Kronprinsessan Victorias födelsedag på Öland den 14:e juli samt för första gången under 2008, Musikhjälpen. De övriga kanalerna för insamling är: - Melodifestivalen Vid de fyra deltävlingarna liksom under finalen erbjuds sedan flera år tittarna som vill rösta två telefonnummer av SVT, båda registrerar röstning på en viss artist/låt men det ena numret kostar 9.90 per samtal och ger Radiohjälpen 8.50. Direkt innan varje program sänds Radiohjälpens appeller. Vintern 2008 inbringade Melodifestivalen 10 287 202 kronor. Merparten beviljades till internationella ändamål via Radiohjälpsfonden och 1 129 905 kronor gick till Victoriafonden. - Dansbandskampen m m På samma sätt som ovan erbjöds tittarna att rösta under den nya SVT-programserien Dansbandskampen under november-december. Intäkterna på 3 mkr fördelades mellan främst Världens Barn men även Musikhjälpen. Ytterligare SVT- och SR-program har under året i mindre omfattning arrangerat telefonröstning via ett nummer som kostar 9.90. - Postogram Vid försäljning av kort med s k postogrammotiv går en del av intäkterna till Radiohjälpen, ifjol 999 090 kronor (2007: 1 071 590 kronor; 2006: 1 237 110 kronor; 2005: 1 720 610 kronor). Genom åren har det blivit 109 mkr. När de först utkom 1977 kostade ett postogram 11 kronor, sedan 2005 är priset 49 kronor inklusive porto. Posten gav ut några nya postogrammotiv 2006. De säljs sedan 2002 genom Postens återförsäljare som ICA, Coop och på landets Postcenter. Merparten av intäkterna från postogrammen har fördelats till föreningar för vuxna funktionshindrade i Sverige 6
- Handelsbankens Radiohjälpsfond Handelsbanken Fonder AB har sedan 1977 gett fondsparare möjligheten att bidra via en särskild Radiohjälpsfond med två procent av fondens årliga värde. Pengarna fördelades både till funktionshindrade i Sverige och humanitära insatser utomlands. Totalt har fonden inbringat 17,5 mkr till Radiohjälpen varav 1 024 337 kronor ifjol (se sidan 54). Handelsbankens Radiohjälpsfond upphörde dock under 2008 sedan den slagits ihop med en liknande fond inom banken. - Testamenten Ett flertal större och mindre testamentsgåvor brukar varje år tillfalla verksamheten, såväl med uttryckliga önskemål om användandet som ett allmänt stöd. Testamenterade gåvor uppgick under året till 10 183 795 kronor. Av dem var: - 5 287 690 testamenterade till insamlingen för Världens Barn; - 4 751 450 testamenterade till Kronprinsessan Victorias fond; Förvaltning av medlen Mellan fördelningstillfällena finns de insamlade pengarna placerade i räntebärande papper, enligt en av styrelsen godkänd finanspolicy, som arbetades fram under år 2005 tillsammans med Nordea Markets. Policyn godkänner placeringar för att maximera avkastningen utan att på något sätt äventyra de nominella beloppen. Radiohjälpen spekulerar aldrig i aktier eller liknande utan arbetar med en mer eller mindre garanterad avkastning i framförallt s k certifikat som ger en fast ränta under ett mindre antal månader. Vid testamentering av värden som lägenheter, aktier och liknande säljs dessa av, genom juridiska ombud. Radiohjälpen förfogar över tio miljoner kronor i s k stiftarkapital, vilket inte ska användas inom verksamheten. Under 2007 placerades medlen i längre perioder för att ge högre avkastning. Samma principer gäller här att de nominella beloppen är garanterade. Avkastningen sker på olika sätt i sju olika placeringsformer med olika terminer, från ett till fem år. De två första placeringarna, på vardera en miljon, förföll under 2008 och omplacerades. Ytterligare en miljon förfaller under 2009. Placeringar framgår av sidorna 62-63 i Årsredovisningen. Kontroll och redovisning Varje enskilt internationellt projekt som beviljas medel regleras i ett avtal mellan Radiohjälpen och organisationen. Här stipuleras också tidpunkt när projektet ska redovisas med avstämning av budgetutfall. I redovisningen ingår även granskning av en auktoriserad/godkänd revisor. För de internationella projekten gäller att resultaten av insatserna ska beskrivas både på kort och lång sikt. Medel till internationell verksamhet beviljas endast ideella föreningar, stiftelser och organisationer som innehar ett av Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI, utfärdat 90-konto. Även de ideella föreningar som erhåller stöd till funktionshindrade med hemvist i Sverige avkrävs redovisning av insatsen styrkt av föreningens revisor. 7
Radiohjälpens kansli har en nära dialog med mottagarna med ambitionen att trygga en hög kvalité på såväl ansökningar som redovisningar. Flertalet internationella verksamheter är fleråriga och då förväntas organisationen inkomma med en årlig delrapport. Många mottagare av medel rapporterar kontinuerligt via t ex egna nyhetsbrev och andra publikationer. Det är också vanligt att organisationerna bjuder in Radiohjälpens kansli till möten och seminarier och tar initiativ till möten med gästande representanter från mottagarländerna. En del av kansliets vardag är att ta ställning till ansökningar om att inkomma med försenad redovisning eller omfördela medel inom eller mellan olika projekt. En stor del av de humanitära insatserna sker i konfliktområden eller på platser som drabbats av katastrofer som mer eller mindre slagit ut infrastruktur och kommunikationer. Det finns ofta goda skäl för att redovisningar inte kan bli klara på utsatt tid. Men genom den nära dialogen kan Radiohjälpen följa utvecklingen och informellt hållas informerade och, enkelt uttryckt, ha överblick av insatserna även när formell slutredovisning med revision försenas. Vid ett flertal tillfällen under året har organisationer ansökt om omfördelning av medlen. Det handlade oftast om mindre summor inom ett projekt där t ex en gren av verksamheten blivit billigare än beräknat medan en annan blivit dyrare på grund av t ex höjda materielpriser. Vid ett par tillfällen har ansökningarna avgjorts av styrelsen när det gällt större belopp, t ex omfördelning mellan projekt och länder. Det förekommer också regelbundet att pengar återbetalas när förutsättningarna förändrats så att projektmedlen inte behövt utnyttjas till fullo. Liksom under 2007 mottog Radiohjälpen ett mycket stort antal internationella projektredovisningar. Förutom rapportering av tsunaminarbetet inkom 194 redovisningar från 52 organisationer där projekten tilldelats totalt 151,5 mkr, större delen ur insamlingarna för Världens Barn. Därmed har de allra flesta äldre kvarvarande tidigare oredovisade projekt kunnat läggas till handlingarna. För t ex medel beviljade under 2006 kvarstår endast 13 olika projekt men flertalet pågår alltjämt och redovisningar är aviserade. Även större delen av projekten finansierade under 2007 är deleller slutredovisade. Tsunamiöverlevare i staden Meulaboh, Aceh, Indonesien, som nu bor i nya säkra hus en bit från kusten. 8
Från återuppbyggnaden i Sydostasien avrapporterade 7 organisationer 8 tsunamiinsatser för 29,5 mkr kronor förutom fortsatt och delvis slutlig rapportering rörande Röda Korsets, Rädda Barnens och Svenska Kyrkan/Lutherhjälpens arbete inom sina respektive rörelsers internationella program i flera länder för totalt 124,5 mkr. Radiohjälpen deltog också i flera möten på organisationer där såväl den egna som den allmänna internationella tsunamiinsatsen diskuterades. En sammanställning av samtliga redovisningar under 2008 kan rekvireras från kansliet som bilaga till Verksamhetsberättelsen. Radiohjälpen är inte med i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd eftersom vi inte bedriver egen praktisk verksamhet utan fördelar pengarna vidare. Men vi har nära kontakt och framhåller FRII:s etiska kod i t ex dokumenten nedan under Kriterier och riktlinjer. Av den privata organisationen Charity Rating, som analyserar och bedömer ideella organisationer, har Radiohjälpen fått högsta klassning för transparens och information. Varumärket Under 2007 tog Radiohjälpen fram en egen logotype och, tillsammans med mediabyrån Åkesson & Curry, en ny grafisk profil för t ex brevpapper och andra trycksaker. Samtidigt gjordes en analys av varumärket, dess styrka och eventuella svagheter. Arbetet syftade till att trygga Radiohjälpens mycket goda förtroende hos allmänheten och ytterligare stärka varumärket bl a genom att definiera vilka budskap och kärnvärden som är speciella jämfört med andra organisationers. Diskussionen utmynnade i en devis för att beskriva och även särskilja stiftelsen: Radiohjälpen är en nationell, trovärdig arena för information och insamling som bygger på medmänsklighet. Under 2008 har logotypen och budskapet om en nationell arena introducerats och fullt ut använts. Webbarbete I november 2008 sjösattes en helt ny hemsida. Den återfinns via programbolagens hemsidor och ingår rent tekniskt i SVT men finns nu i ett eget fönster och inte som en del av SVT:s hemsida. Ambitionen var att göra en tydlig och överskådlig presentation av Radiohjälpens breda verksamhet, där de tre olika huvudområdena (se nedan) lyfts fram. Sidorna är därför grafiskt enkla och överallt finns länkar så att besökaren lätt hittar till de olika avdelningarna. Sökande organisationer och föreningar, liksom privatpersoner, ska direkt se länkar till anvisningar och formulär för att både ansöka om medel och ge gåvor. Hemsidan länkar till ett stort antal egna filmer från olika projekt via den nya tjänsten för SVT Play. Under året har kansliets webbansvariga medarbetare Anne Suni deltagit i en vidareutbildning utanför huset för att, oberoende av SVT:s webbavdelning, fortlöpande kunna uppdatera sidorna. För framtagningen av den nya hemsidan inhyrdes även Johanna Larsson från SVT Nya Medier. Johanna har arbetat nära oss som ansvarig för SVT:s särskilda hemsida för Världens Barn och gjort en ovärderlig insats för att skapa den nya närvaron på nätet. 9
Så används pengarna Radiohjälpens arbete är idag definierat till tre huvudsakliga områden: a) traditionella kampanjer vid internationella katastrofer; b) varaktiga internationella humanitära insatser i program/projektform med starkt barnfokus; c) Kronprinsessan Victorias fond och övriga insatser för funktionshindrade inom Sverige; Internationellt fick 51 organisationer medel till 147 projekt varav 135 helt (de allra flesta) eller delvis finansierats av Världens Barn. Geografiskt fördelade sig insatserna: Afrika 75 Asien 24 Östeuropa 21 framförallt Moldavien Latinamerika 14 Mellanöstern 12 framförallt Palestina inklusive 2 projekt i Egypten Europa 1 Dessutom gavs stöd till 10 katastrofinsatser. Kriterier och riktlinjer Sedan november 2007 har Radiohjälpen en mer detaljerad policy för den internationella verksamheten med kriterier och prioriteringar. Två dokument antogs då av styrelsen som under 2008, tillsammans med stadgarna, varit vägledande för fördelning av medel: Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd ; som stipulerar vilka organisationer och vilken typ av bistånd som Radiohjälpen ska samarbeta med och stödja med pengar samt hur ansökningar och redovisningar ska hanteras och Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål som bygger på det första dokumentet och mer i detalj beskriver prioriterade verksamheter, länder och krav för att få projektstöd. I dokumenten betonas att grunden för verksamheten är att stödja internationellt humanitärt arbete där bredden och mångsidigheten i Radiohjälpens nuvarande arbete behålls. Via internationell verksamhet ska därutöver främjas solidaritet och biståndsvilja i Sverige. Stödet ska dessutom ge möjlighet för en återkoppling i programbolagens verksamhet. Radiohjälpens betydelse för de många små organisationerna framhålls. Det är ett dilemma att balansera stora och små organisationer men just bredden är en del av Radiohjälpens identitet och styrka. De båda dokumenten kan rekvireras från kansliet. - Administration och omkostnader Ett insamlingskonto som inleds med siffrorna 90 är det närmaste en ideell organisation kommer någon form av officiellt kvitto på sin status. För att få behålla ett sådant 90-konto kräver Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI, att maximalt 25% av intäkterna används för administration och omkostnader, resten måste gå till den ideella verksamheten. 10
Den gamla skolan i Baoquan i Yunnan var byggd av lera och trä och höll på att kollapsa, den var rent farlig för barnen att gå in i. Nu är den ersatt av ett trevåningshus för 137 barn och en förskola för 30 så att alla barn i trakten, även från minoritetsfolken Miao och Lishu, går i skolan. Hoppets Stjärnas skolbyggen förutsätter att de lokala myndigheterna går in med en del av pengarna och sedan tar fortsatt eget ansvar för att driva skolorna. Samtidigt uppmärksammar kinesiska massmedia att även minoritetsfolk, flickor och barn med funktionshinder nu får rätten till utbildning. Radiohjälpens siffror ligger lägre. Normalt accepteras 7% vid internationella insatser och de ska täcka organisationens alla administrativa kostnader inklusive löner, uppföljning, kontroll och revision. Vid den största enskilda insamlingen någonsin, efter tsunamin i Sydostasien annandagen 2004, beslöt Radiohjälpens styrelse att sänka siffran till 0, dvs varje insamlad krona skulle gå till arbetet i de drabbade länderna. För de organisationer som ingår i kampanjgruppen för Världens Barn är siffran högre, 15%. Men då ingår även samtliga omkostnader för den s k Riksinsamlingen, den omfattande apparat som mobiliserar närmare 40 000 människor i landets samtliga kommuner. Katastrofhjälp Vid årsskiftet 2007/08 tilldelades Röda Korset stöd för såväl akuta insatser som långsiktig återuppbyggnad efter översvämningarna i Bangladesh med 3 miljoner kronor. I maj producerade kansliet appeller till SVT och SR som vädjade om hjälp efter cyklonen i Burma. Det var den första akuta katastrofappell som gjorts sedan jordbävningen i Kashmir 2005. Förstörelsen och hjälpbehoven i ett enda land jämfördes med tsunamins hela effekt i regionen 2004. Men insamlingen för alla organisationer gick trögt. Massmedia rapporterade om militärdiktaturens försök att styra och rentav hindra hjälp och hjälparbetare att komma fram. Effekten blev uppgivenhet, människor tvekade att donera till ett land där risken fanns att regimen t o m skulle beslagta och sabotera hjälpen. 11
I Radiohjälpens appell betonades att flera av våra partner redan tidigare arbetade inne i Burma och hade kanaler för att föra in pengar och styra dem rätt. Den desperata situationen efter cyklonen visades också i ett reportage i samband med insamlingen för Världens Barn i oktober. Men det hjälpte endast delvis, totalt gav Burmainsamlingen 1,123 mkr. Ytterligare medel tillfördes ur Radiohjälpsfonden. Under året erhöll 7 organisationer medel för 10 olika akuta katastrofinsatser, hälften i Burma (se sid 43) och övriga efter cyklonerna på Haiti och Filippinerna samt för internflyktingar efter krigen i Georgien och östra Kongo (se sid 52). Världens Barn Världens Barn är Radiohjälpens största kampanj, som nu arrangerades för tionde gången. Här lever verkligen devisen om att vi och programbolagen erbjuder en nationell arena för engagemang och stöd. - Fördelning av 2007 års insamling Med 98 258 910 kronor insamlade från 2007 kunde Radiohjälpen under året stödja fler organisationer än någonsin, 49 stycken i 135 olika projekt som långsiktigt ger barn chansen till en bra och värdig tillvaro. Kampanjgruppens 15 organisationers öronmärkta andel var 64 850 878 kronor, Radiohjälpens andel 29 772 554. Ytterligare 1 718 800 anslogs till VB-projekt ur andra fonder. Kampanjgruppen fick ytterligare 12 596 496 kronor ur Radiohjälpens andel, förutom bl a katastrofstöd. De övriga 34 organisationer, som fick del av VB-medlen, har till 47 projekt fått 19,1 mkr kr, varav 1,8 mkr från återbetalade VB-medel. De har fördelats så att: - 18 org har fått 70 000-380 000 kr - 12 org har fått över 400 000 kr - 4 org har fått över 1 000 000 kr - 2008 års insamling De många TV- och radioprogram som uppmärksammade Världens Barn bidrog i hög grad till att de s k galakvällarna i SVT fredag-lördag den 10-11 oktober blev kulmen och inte bara en engångsinsats. Målet var satt till 100 miljoner kronor men bara veckorna innan kampanjen utbröt den stora finanskrisen, vilket rimligen fick konsekvenser. Lördagens TV-sändning krockade med Sveriges möte med Portugal i VM-kvalet i fotboll, vilket gav tittarrekord för TV8 på över miljonen medan Världens Barn stannade på mindre än en halv, mer än en halvering jämfört med 2007. En ytterligare olycklig omständighet var det usla vädret i en stor del av Sverige under lördagens riksinsamling. Med ett tillskott från det nya SVT-programmet Dansbandskampen telefonröstning på 2 mkr nådde dock insamlingen över 81 mkr. 12
Världens Barn är inte minst en unik kraftsamling av det ideella Sverige. Närmare 40 000 frivilliga mobiliserades på gator och torg. Synergin mellan programbolagen, Radiohjälpen och de deltagande organisationerna och deras kampanjkontor ger hela verksamheten en stark public service karaktär, Världens Barn är en förenande nationell solidaritetsaktivitet. Kampanjgruppen bestod av Clowner utan Gränser, Diakonia, Erikshjälpen, IM/Individuell Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen, KFUK/KFUM, Kooperation Utan Gränser, Lions, Lutherhjälpen, Läkarmissionen, Plan Sverige, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset, Unicef Sverige, Vi-Skogen. De delade på kostnaden för kampanjen i relation till vars och ens garanterade tilldelning av de insamlade medlen. Ett gemensamt kampanjkontor erbjöds som tidigare gratis lokaler i Rädda Barnens huvudkontor i Sundbyberg utanför Stockholm. Projektledare för kampanjarbetet var även i år Peter Hjukström. Rätten till flickors utbildning återfinns inom många av projekten, här hos Barnens Räddnings- Ark i Bolivia. Upplägget av Världens Barn inför åren 2007-2009 utformades av Radiohjälpens styrelse i ett beslut i november 2006 och bekräftades åter av styrelsen ett år senare. Framförallt 2007 men även 2008 beskrevs som omställningsår där en delvis ny organisation för kampanjorganisation och budgetering sjösattes. Målen med förändringen har i och med årets Världens Barn i stort sett nåtts: Höjd kvalité på projektansökningar och redovisningar, tydlighet i budgeteringen, möjlighet för flera organisationer att få del av medlen, behovet av att låta fler någon gång få möjlighet att ingå i kampanjapparaten, större engagemang av SVT och SR. 13
2007 var Radiohjälpens andel av medlen 34 %, i år 25% och 2009 blir de 20%. Fördelningen 80-20 bedöms vara den bästa för att balansera Radiohjälpens möjligheter att vara den nationella arenan för alla organisationer och ovanstående krav och kampanjorganisationernas behov av en garanterad tilldelning. Insamlingen för Världens Barn kräver en omfattande koordinering. De 15 kampanjorganisationerna har som tidigare haft en representant var i en referensgrupp där även SVT, SR, kampanjledaren och Radiohjälpen ingår. Gruppen utsåg en mindre styrgrupp som regelbundet träffats med Röda Korsets biträdande generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström som ordförande för båda grupperna. Ny projektledare för SVT var Anette Helenius, som organiserade sin redaktion under våren och sommaren, med Martin Vårdstedt, till vardags redaktör för Korrespondenterna, som ansvarig för reportagen och Meta Bergqvist som motsvarande för underhållningen. I redaktionen ingick även Siw Dreber, Radiohjälpens kanslichef. Finn Norgren har som Radiohjälpens generalsekreterare haft en koordinerande roll mellan alla olika inblandade. Under sommaren involverades även Sveriges Radios lokala P4 kanaler med kanalchefen för SR Blekinge Bosse Svensson som samordnare. Världens Barn förutsätter även samverkan med externa bolag, som t ex Telia. Sedan starten 1997 har Hans Hernborn, programråd vid SVT och ledamot Radiohjälpens styrelse haft ansvaret för en lång rad praktiska frågor. I samband med sin pensionering lämnade Hans 2008 över ansvaret till Håkan Sandberg. Arbetet innefattar att skapa fungerande system för allmänheten att både ringa in gåvor och delta i tävlingar, inte bara vid insamlingen för Världens Barn utan vid flera liknande evenemang. Under 2008 tecknades en ny typ av avtal med samtliga mobiloperatörer som erbjuder sms. Även i år arbetade tidningen Allers, Svenska Hockeyligan och Informationsförlaget (Novellboken) för kampanjen, förutom en rad företag som bidrog ekonomiskt. Den största enskilda donationen kom från den kooperativa rörelsens olika grenar med 2,1 mkr varav COOP donerade 1,25 mkr. Den största delen av insamlingsresultatet noterades av Riksinsamlingen som kulminerade lördagen den 11 oktober. Sorsele vann åter kommunkampen men även om de små kommunerna alltid utmärker sig noterades att många större städer 2008 ryckte fram rejält. Övrig statistik över insamlingens olika delar liksom resultat per kommun och län kan rekvireras av Världens Barns kampanjkontor som bilaga till Verksamhetsberättelsen. - Sveriges Television och Sveriges Radio De traditionella evenemangskvällarna sändes direkt från SVT:s stora Studio 1 i Stockholm med Anders Lundin som programledare. Planeringen utgick från det delvis förändrade konceptet från 2007 där färre studiogäster och längre samtal ytterligare skulle stärka engagemang och känslan av en varm gemenskap. En galakväll som förenar glad underhållning, artister och tävlingar med allvaret i ändamålet är en svår TV-form men SVT har skickligt utvecklat ett sätt att balansera de olika programdelarna. 14
För andra året gavs en stor roll i sändningen till SVT:s Ambassadör för Världens Barn, bland dem FN-medlaren Jan Eliasson, artisten Lill Lindfors, författaren Mark Levengood m fl artister och SVT-profiler. Även Röda Korsets och kampanjens Ulrika Årehed Kågström deltog i samtalen liksom Radiohjälpens Finn Norgren och SR:s VD Kerstin Brunnberg, Radiohjälpens vice ordförande. Reportage visades från ett stort antal projekt världen runt liksom från några av aktiviteterna inför riksinsamlingen. Skildringen av hur pengarna används var en stomme i sändningarna och uppfyllde väl de krav som Radiohjälpen och organisationerna ställt för att förmedla värdegrunden i biståndet. En nyhet var direktrapporter under fredagskvällen av TV-profilerna Kristian Luuk, Peter Settman och Kitty Jutbrink från Stureplan i Stockholm där hela sändningen visades på den stora reklamskärmen på en av husfasaderna. Under de två veckorna innan evenemangskvällarna hade SVT:s program Go kväll Världens Barn som genomgående tema, med intervjuer och reportage. Kampanjen uppmärksammades av andra SVT-program, som barnens Bolibompa. SR:s P4-kanaler har stigit fram som en av Världens Barns verkliga stöttepelare. De rapporterade både innan och efter om riksinsamlingens arbete, uppmärksammade lokala aktörer men arrangerade även egna insamlingsaktiviteter med t ex auktioner och underhållning. Radio Stockholm sände i långa stycken kontinuerligt från stan och lyckades även mobilisera SVT:s och SR:s VD-ar för offentlig bösskramlingstävling dem emellan. P4-kanalerna sände en längre intervju med chefen för Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen, Lennart Hjalmarsson och Radiohjälpens Finn Norgren samt ett reportage av Finn från ett VB- Amrefs omfattande arbete i en slumförort till Addis projekt, Abeba. 15
Under TV-sändningen överlämnade SR:s programledare Lotte Bromé en check på 1,8 mkr som P4-stationerna samlat in. På sidorna 47-48 framgår vilka organisationer som 2008 delade på medlen från 2007 års insamling. Exempel på projekt redovisas f ö på Radiohjälpens hemsidor svt.se/radiohjalpen. Kronprinsessan Victorias Fond Victoriafonden arbetar för barn och ungdomar i Sverige med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Individer eller familjer kan inte ansöka om stöd utan alla pengar kanaliseras via olika typer av föreningar. Sedan starten 1997 har Victoriafonden etablerat en mycket stark ställning hos allmänheten. Gåvor strömmar till även vid sidan av den 14 juli, Kronprinsessans födelsedag, som firas med ett stort publikarrangemang på idrottsplatsen i Borgholm och som SVT sedan flera år sänder. Ambitionen från såväl hovet som SVT och arrangören i Borgholm är att fortsätta med evenemanget. Under SVT-programmet Grattis Victoria gavs som tidigare såväl direkt som via telefonsamtal när TV-publiken erbjöds att ringa in och tävla om flera priser. De var skänkta av fondens mångåriga partner Arla Foods, ATG, Swedbank och Kungliga Blomsterstiftelsen. Victoriafonden mottog även ytterligare bidrag från AB Svenska Returpack och Sveriges Bagare & Konditorer. I anslutning till Victoriadagen producerade Sven Olof Persson även i år ett SVT-program om fonden samt insamlingsappeller med exempel på hur insamlade pengar använts. I programmet medverkade Kronprinsessan då hon besökte en utbildning av s k service- och signalhundar. Tittarna fick se hundar som hämtar mobiltelefoner, drar av sockor, öppnar dörrar etc... och Victoria framhöll i en intervju hur många vitt skilda verksamheter som fonden hjälper. - Utvecklad verksamhet Huvudparten av ansökningarna har gällt kostnader för assistenter och medhjälpare i samband med allehanda fritidsaktiviteter som idrott, resor, lägerverksamhet etc. Utan stödet belastas oftast en funktionshindrad med dubbla omkostnader eftersom en aktivitet kräver just en medhjälpare. Men i takt med indragna kommunala- och andra offentliga bidrag tycks föreningarna allt oftare behöva ett generellt stöd för att alls kunna genomföra sina arrangemang. Det handlar om resekostnader, lokalkostnader, inköp av specialutrustning och hjälpmedel, arvode till stödpersoner med specialistkompetens etc... Samtidigt ökar antalet ansökningar till kansliet. Det här är givetvis något som hela tiden måste beaktas, Radiohjälpen får inte ta på sig ett offentligt samhällsansvar. Men avvägningarna för att kunna bevilja eller säga nej till en ansökan behöver i än högre grad än tidigare den kompetens som finns på de olika förbunden för personer med funktionsnedsättning. Ambitionen att utveckla fonden fördjupades under 2008 när Radiohjälpens kanslichef Siw Dreber besökte 12 stora riksförbund. Diskussionen utmynnade i november med att Radiohjälpens styrelse beslöt att modifiera kriterierna för stöd till verksamheten så att grundtanken behålls men att medhjälparekostnader jämförs med andra behov för att alls kunna täcka extrakostnader för att 16
Kronprinsessan Victoria besöker en utbildning där hundar tränas till assistenter som kan hämta mobiltelefoner, dra av sockor, öppna dörrar och massor av andra vardagssysslor. kunna genomföra olika verksamheter. Samtidigt beslöts att inbjuda ett antal organisationer att ansöka om generella medel ur Victoriafonden att fördela till sina olika föreningars/ungdomsförbunds aktiviteter enligt bl a följande kriterier:. Erbjudandet ges till handikappförbund på riksnivå som uppbär statsbidrag. Möjligheten införs på försök i två år från den 1/1 2009 och utvärderas under 2010. De förbund som ingår i gruppen får söka ett generellt bidrag två gånger per år. Med generell avses inte ett allmänt verksamhetsstöd utan ansökningarna ska specificera de aktiviteter som avses med konkreta exempel och kostnadsberäkningar. Stöd kan även ges till verksamheter för information och erfarenhetsutbyte för att öka handikapprörelsens och de anhörigas kunskap och kapacitet. För att bekosta revision och eventuella andra extra administrativa kostnader har förbunden rätt att i sina ansökningar lägga på en administrativ kostnad av 5 procent. Övriga föreningar inom hela denna samhällssektor söker som tidigare för vars och ens behov. Sedan 2008 kan även forskningsstiftelser söka medel ur Victoriafonden. Det finns idag ett stort antal medicinska- och forskningsfonder som samlar in medel i Sverige och som tagit ett stort utrymme inom den ideella sektorn. En stor del av relevant medicinsk forskning ingår i mångåriga och mycket kostsamma program. Men möjligheter finns ändå att dels bryta ut 17
konkreta delar av viss forskning som ryms inom Victoriafondens ram, dels stödja avslut av omfattande och komplexa forskningsprogram. Radiohjälpen har även öppnat för möjligheten att stödja socialt inriktad forskning som, i enlighet med grundtanken bakom Radiohjälpens engagemang, syftar till att ge funktionshindrade höjd livskvalité. Hjärnfonden blev först med att beviljas medel ur Victoriafonden, totalt 1 280 000 kronor för tre projekt kring barn- och ungdomshjärnan, som handlar om ADHD och dyslexi. Under 2008 samlade Victoriafonden in 5 563 299 kronor men erhöll dessutom 4 751 450 via testamenten. Vid årsskiftet hade totalt 66,9 mkr donerats sedan 1997. Beviljade medel 2008 är 8,5 mkr inklusive stödet till Hjärnfonden. Pengarna har gått till 227 olika föreningsaktiviteter (se sidorna 56-60). - Vuxna funktionshindrade Radiohjälpen stöder även föreningar för vuxna funktionshindrade i Sverige. Medlen kommer då ur den allmänna Radiohjälpsfonden och används främst till rekreationsresor till varmare klimat eller andra resor i Sverige. I första hand beviljas pengar för medhjälpare. Under året har bidrag fördelats till 154 föreningsaktiviteter, varav 1 inkluderade läger även för utländska barn, se lista över föreningar på sidorna 50-53 i Årsredovisningen. Gensvaret från mottagarna här liksom inom Victoriafondens sfär är anmärkningsvärt. Även om summorna inte nödvändigtvis är stora har de mycket stor betydelse, det vittnar inte minst alla de tackkort och brev som Radiohjälpens kansli mottagit under året. Det framhålles även att Radiohjälpens engagemang inte bara bör mätas i direkta pengar. Den uppmärksamhet som ges och den kunskap som sprids bär frukt på lång sikt. Musikhjälpen Efter förslag från EBU, den europiska radiounionen, beslöt programbolagen och Radiohjälpen i september att med kort varsel pröva en program- och insamlingsidé som de holländska public service företagen med framgång lanserade för några år sedan. I Sverige döptes evenemanget till Musikhjälpen. Målet var gemensamt i Holland, Belgien och Sverige - att samla in pengar för insatser för flyktingar i världen. Grunden var en sex dygn lång direktsändning i radions P3 från en glasbur på ett torg i centrala Malmö. Tre kända programledare var inlåsta i buren 13-19 december: Kitty Jutbring, Ehsan Noroozi och Henrik Torehammar. Lyssnarna fick önska favoritlåtar via framförallt sms som kostade 50 kronor och där 42.50 tillföll Radiohjälpen, resten gick till mobiloperatörerna. Hela programmet sändes i SVT2 när inte det ordinarie programmet rullade och låg ute dygnet runt på nätet. Varje kväll kl 19.00 sände SVT1 en halvtimme direkt från torget. En rad kringarrangemang uppstod, en stor del av den yngre svenska musikeliten ställde upp gratis och spelade live i buren och samlade även in pengar på plats. 18
Röda Korsets lokalförening i Malmö, Individuell Människohjälp i Lund och Hungerprojektet med säte i Malmö ställde upp med insamlare på plats och biståndsexperter, Röda Korset även med sjukvårdare. Ett bärande tema under veckan var ett reportage i SVT varje kväll av artisten Jason Diakité (Timbuktu) som genomfördes i samverkan med Radiohjälpen. Med PMU Interlife som värd besöktes sjukhuset i Bukavu och dess verksamhet för bl a våldtagna kvinnor i östra Kongo och även staden Goma i centrum för den eskalerande flyktingkatastrofen. Resan blev mycket uppmärksammad i media och Jason Diakité en god ambassadör för hela kampanjen. Materialet har även redigerats till en 15 minuter lång minidokumentär, som sänds i SVT vintern/våren 2009. SR planerar då en sex timmar lång extrasändning i P3 som avrundning av evenemanget. Musikhjälpen riktades till unga och mottogs av Radiohjälpens partner inte som primärt en konkurrent till pågående jul-insamlingar utan som ett fräscht försök att bilda opinion och nå nya och framtida givargrupper. Den gemensamma SR- och SVT-redaktionen anammade och förmedlade väl den biståndsfilosofi och solidaritetstanke som är Radiohjälpens fundament. Det är troligt att Radiohjälpen fick ett genomslag bland många unga som knappast visste att vi fanns. Förutom direkt lyssning och all annan mediarapportering blev Musikhjälpen ett ämne på tusentals svenska internetbloggar. Vi själva liksom kolleger från andra organisationer fick en god möjlighet att i radio och TV förklara sammanhang och vår samhällsroll, beskriva vad som är bra bistånd och hur pengarna faktiskt gör nytta och skillnad. För Radiohjälpen blev Musikhjälpen därmed ett synnerligen lyckat informations- och solidaritetsbygge. Med ytterligare ett tillskott från telefoninringningar till den samtidigt pågående Dansbandskampen i SVT samlades tre miljoner kronor in. Det blev en fantastisk stämning och flera inblandade inklusive kommunen beskrev Malmö som något av en förändrad stad där alla känt sig delaktiga och lite stolta. Den första utbetalningen, 310 000 kronor, gick vid nyår till Trosgnistans Mission som i samverkan med Unicef hade inlett ett akutprogram för 1 000 nya flyktingfamiljer i lägren i Goma. 512 000 kronor skänktes på plats, vid glasstudion på torget i Malmö. 19
SVT:s Henrik Samuelsson och Vivi Roselim från Church World Service intervjuar en av de tsunamiänkor som kan försörja sina familjer genom att de fick hjälp med att organisera ett kooperativ där de bakar hemma och säljer i en bagerikiosk längs infarten till Banda Aceh. Reportage- och uppföljningsresor Radiohjälpens kansli besöker varje år att antal projekt, dels för egen uppföljning, dels för att producera primärt TV-program men även inslag för Sveriges Radio och tidningsartiklar som en återrapportering till givare hur insamlade gåvor används. Ytterligare reportage läggs ibland ut på såväl SVT/SR-medarbetare som på frilansare. Under 2008 sändes ett flertal av tidigare producerade s k kvittoprogram i repris, ofta på bästa sändningstid 20.55. Med inriktning på kampanjen för Världens Barn nyproducerades ett antal filmer som dels erbjöds Sveriges Television som kvittofilmer, dels ingick i redigerad form i evenemangskvällarna den 10-11 oktober. Några sådana reportage har fortsatt erbjudits SVT för utsändning/reprisering. Dessutom visades olika insamlingsappeller mellan programskarvar i Sveriges Television under insamlingsperioder. Reportage om Radiohjälpens insatser och appeller har även förekommit i Sveriges Radios sändningar i samband med Världens Barn. På Sveriges Radios hemsida finns rubriken SR Minnen som återutsänder reportage och flera äldre radiohjälpsprogram. 20