Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna? Temadag ekologisk odling Linköping 1 februari 2007 Cecilia Lerenius Jordbruksverkets växtskyddscentral,
Åkerbönor Grästorp 2006 20 juli 2006 Chokladfläcksjuka Botrytis fabae 29 augusti 2006
Åkerbönor Brålanda 2003 Chokladfläcksjuka Botrytis fabae
Prognosrutor i ekologiska åkerbönor Västra Götalands län 2001-2006 Samarbete Lst O & Vsc Ca 10-15 fält /säsong Utveckling av protokoll, avläsningsmetoder Identifiering av skadegörare Redovisas i Växtskyddsåret varje år: www.sjv.se/skara Intressant även för den ökande odlingen av konventionella åkerbönor
% Angr. plantor 100 80 60 2002 (10 fält) Löss/strå 25 20 15 40 20 10 % Angr. plantor 100 5 80 2003 (12 fält) Löss/strå 25 20 0 42 52 62 65 67 71 75 0 Utv.st 60 15 28/5 4/6 11/6 18/6 25/6 2/7 9/7 Bladmögel Chokladfl Bönbladlus 40 10 20 5 0 46 65 66 69 74 70 89 0 Utv.st % Angr. plantor 100 80 60 40 20 2006 (14 fält) Löss/strå 25 20 15 10 5 10/6 17/6 24/6 1/7 7/7 14/7 28/7 Bladmögel Chokladfl Bönbladlus Exempel utveckling av skadegörare i ekologiska prognosfält 0 12 13 32 50 59 63 69 29/5 5/6 13/6 20/6 26/6 4/7 11/7 Bladmögel Chokladfl Bönbladlus 0 Utv.st Källa: Växtskyddsåret 200x i Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland
Erfarenheter från prognosrutorna 2001-2006 Ärtvivlar finns i alla fält tidigt på säsongen Få bladlöss fram till 2006 Förekomst av svampsjukdomar mycket varierande Bönbladmögel, bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka vanliga sjukdomar Bönrost kommer sent
Ärtvivel Sitona lineatus
Bönbladlus (betbladlus) Aphis fabae mellanvärd: benved
Exempel på kommentarer från eko-odlare i enkät om skördevariationer 2003 Västra Götalands län Började se bruna fläckar på del av skiftet som låg närmast intill förra årets odling (ej plöjt). Det utsäde jag använde har även sålts till annan brukare, han hade inga problem med nedvissning, hos mig startade nedvissning i mitten av juli Nedvissning startade först på lättare jord med lucker struktur Källa: J. Hill & C. Lerenius, Uddevalla-konferensen 2004
Chokladfläcksjuka Botrytis fabae
Chokladfläcksjuka Överlever som sklerotier och mycel på växtrester Utsädessmitta? Mindre betydelse Konider, sprids med vinden Temperaturkrav: infektioner optimum 20 ºC tillväxt av fläckarna optimum 15 22 ºC Hög luftfuktighet viktig både för infektion och tillväxt i bladet Symtom efter några dagar (temperaturberoende) Aggressiv form om hög luftfuktighet och temperatur (fläckarna flyter samman, plantan vissnar)
Bladmögel Peronospora viciae f.sp. viciae
Bladmögel Överlever som oosporer (vilsporer) i marken, troligen 10-15 år Konidier sprids med vinden Utsädessmitta? troligen inte Unga plantor kan infekteras systemiskt Miljökrav: fritt vatten för sporgroning och infektion hög relativ fuktighet för sporulering låg temperatur gynnsamt
Bönfläcksjuka Ascochyta fabae
Bönfläcksjuka Överlever på utsäde och växtrester Konidier (från pyknidier) sprids med regnstänk Drygt en vecka innan symtom syns Temperaturkrav Infektioner optimum 20 ºC Tillväxt optimum 20-24 ºC Friskt utsäde viktigt för att hindra spridning
Bönrost Uromyces viciae-fabae
Bönrost Hela livscykeln på åkerböna (ingen mellanvärd) Överlever i växtrester (som kan följa med utsädet) Sporer sprids med vinden Temperatur optimum 20 22 ºC Hög luftfuktighet, regnigt väder gynnsamt Symtom sent på säsongen
Vanliga frågor Hur ofta kan vi odla åkerbönor? kombination med ärter? Bomullsmögel i åkerbönor? Betydelse i växtföljd med oljeväxter? Utsädets sundhet, betydelse, betning?
Rekommendationer: ordnad växtföljd åkerböna högst en gång i en 5-7årig växtföljd plöj ned växtresterna efter skörd av åkerböna insådd i åkerböna rekommenderas ej så ej åkerböna intill fält med växtrester från föregående års åkerböna friskt utsäde sortval