grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten

Relevanta dokument
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.


Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Klimatanapassning - Stockholm

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

version Vision 2030 och strategi

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Kunskapsstråket. En unik position

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

dig omkring! Det är fantastiskt vackert i Nacka. Hav, klippor, naturområden och dessutom nära centrala Stockholm. Nacka är en plats människor vill

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Sveriges miljömål.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

SnABbT, snyggt och hållbart

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Översiktligt VA för Triangeln

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Klipporna nya utsikter i Hyllie

Hur bygger vi en ny stad?

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Vegetation som föroreningsfilter

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

södra Hyllie Information om pågående planarbete

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Question today imagine tomorrow create for the future

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Guide till HELSINGBORG

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Temagruppernas ansvarsområde

En stad medarbetare. En vision.

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Skolan är en viktig symbol för

Behovsbedömning för planer och program

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

Tillsammans. Vår väg mot visionen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

Får jag hugga ner trädet på min tomt?


Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Varför skyddad tätortsnära natur?

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Sveriges miljömål.

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Stadsplanering för ökad hälsa

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

LIVSKVALITET KARLSTAD

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

Miljöprogram för Malmö stad

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

Transkript:

grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten INTERNT ARBETSMATERIAL 2009, Justerat 090626 Tekniska förvaltningen i Lunds kommun Park- och naturkontoret/agneta Persson

Vision för Brunnshögsområdet Potzdamer Platz, Berlin Museé du Quai Branly, Paris Brunnshög kan bli Sveriges främsta exempel på hållbar stadsplanering, som en utveckling av BO01 och Hammarby Sjöstad. Hållbara Brunnshög kan vara så attraktivt att det lockar lundabor och besökare från hela världen. Det kan vara ett område som människor vill besöka, flytta till och arbeta i. Det har unika egna kvaliteter som gör att det lockar från när och fjärran. Hela stadsdelen utmärker sig direkt genom sin gröna och blå inramning; gröna tak, gröna fasader och glittrande vatten i öppna dagvattensystem, där de allra senaste innovationerna prövas i teknikutvecklingsprojektet. Visionen tar avstamp i den ökade förståelsen för utemiljöns betydelse såväl för samhällsutvecklingen i stort som för människans välfärd och välbefinnande. Medvetenheten om effekterna av klimatförändringarna och nya rön inom forskningen innebär en ny och önskvärd insikt om betydelsen av den offentliga miljön, särskilt den gröna miljön, för en ekologisk, ekonomisk och socialt och kulturellt hållbar samhällsutveckling genom mångfacetterad samverkan mellan grönska och vatten, som vardag och attraktion. Det innebär att våra framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor för att åstadkomma den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna. Den gröna infrastrukturen genomsyrar Brunnshög i olika skalor; från att integreras i den täta stadsväven genom gröna tak och fasader till 2 större sammanhängande park/naturområden i Brunnshögs Green front. Den grönblå visionen på Brunnshög bidrar till hållbar samhällsutveckling genom: Motverkande av och anpassning till klimatförändringar En attraktion av internationellt intresse som i sig självt bidrar till att ut veckla området i hållbar anda Demonstrera och utveckla innova tioner för hållbar stadsutveckling (jfr Max 4 och ESS, spjutspets inom sina respektive områden) Ökad trivsel och livskvalitet för boende och verksamma i Brunnshög och Lunds kommun (jfr Silicon Valley/ Richard Florida) Förbättrad luftkvalitet Professor Helga Fassbinder, stadsplanerare och chefredaktör för Biotope City Journal och med bas i Amsterdam och Paris, skriver i sin artikel Climate strategies in European Cities: Research has convincingly demonstrated that vegetation is an efficient instrument against urban warming up and for cleaning urban air. It is astonishing that local governments, architects and urban planners still do not use vegetation as a prominent feature in all their designs. Why don t we have green roofs, vertical green on buildings and trees along the roads as a standard equipment of all our planning and building activities? Hon efterlyser ett helt nytt sätt att tänka. Det är dessutom möjligt. Vi saknar inga tekniska lösningar. Problemet är snarare en fråga om mentala barriärer. I Chicago till exempel, föreskriver man gröna tak i staden. I Paris, liksom i alla andra täta städer, måste man gröngöra vertikalt, det vill säga skapa nya gröna ytor där även väggarna utnyttjas. De senaste åren har 92 vertikala trädgårdar tillskapats. Man anlägger så kalllade Community gardens, parker som parisarna själva får sköta. De har väckt stort intresse och har långa väntelistor. Och det finns en politisk vision om att det ska finnas ett stadsträd per invånare. Centrala Paris har idag drygt två miljoner invånare och bara 69 000 stadsträd.

Vi har i Lund en unik möjlighet att ta fasta på Fassbinders uttalande och bli ett framstående internationellt exempel som visar att det går att bygga hållbara städer med målet att reducera, absorbera och binda koldioxid, att utjämna temperaturhöjningar, dämpa starka vindar och att förbättra luftkvaliteten med hjälp av vegetation som ett effektivt instrument. Synergieffekterna är många. Bara genom att till exempel anlägga gröna tak minskar risken för översvämningar genom att de absorberar stora mängder regn, de kyler luften under sommaren, förbättrar luftkvaliteten och ökar biodiversiteten, men det skapar även nya arbetstillfällen. Så tänk gröna tak, vertikal grönska på fasaderna, träd längs varje gata och en genomgående öppen dagvattenhantering som standardutrustning för Brunnshög. Detta sätter prägeln på området och bidrar starkt till att profilera Brunnshög som en grönblå och miljömedveten stadsdel. En mångfald träd i de privata och offentliga rummen och med en Green front, en stadsnära skog som skapar bra lokalklimat, minskar energiåtgången och med ett attraktivt innehåll. En permeabel vindskyddande avgränsning mot kulturlandskapet, men som samtidigt ger möjligheter att ta sig ut i detta landskap, ger stadsdelen en helt unik och genomtänkt identitet. Mitt emot Science City ligger besökscentrat, en byggnad som utgör knutpunkten i kunskapsbyggandet och kunskapsutbytet, en kreativ plats för att visa och diskutera grönblå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Besökscentret byggs tidigt i projektet och fungerar också som utsiktspunkt över området. Intill besökscentrat finns Odla staden!, ett projekt som utvecklar de senaste av form, teknik och odlingar kopplat till pedagogiska värden, hälsa och rekreation. Brunnshög blir en uppskattad målpunkt, dels för Lundaborna som lockas av ett nytt rekreationsområde lättillgängligt och centralt i staden. Dels för de hundratals internationella forskare som kommer att vara verksamma och förväntas bo i Science City intill Max 4 och ESS. http://www.biotope-city.net http://www.cabe.org.uk www.biotope-city.net www.cabe.org.uk Fakta från landskapsarkitektur SLU, Info nr 2 Klimatanpassning av Lunds stadskärna Eivor Bucht, Johanna Deak. Green infrastructure to combat climate change, Susannah Gill, Communities forest north west. Climate strategies in European cities: Greening the city Paris & Amsterdam: Flagship examples of European green space urban initiatives, Helga Fassbinder Brunnshög och dess Green front rymmer ett centralt och lättillgängligt rekreationsområde, Lundalungan, ett stadsnära Skrylle. Men också ett världsarboretum, som understryker områdets internationella prägel. Träd från hela världen blir tongivande i den bebyggda miljön och fortsätter ut som exotiska gläntor i ett stadsnära och mjukt kuperat rekreationsvänligt närlandskap.

Gröna Brunnshög och the Green front En Green front anläggs i övergången mellan stadsdelen och det öppna odlingslandskapet. Här skapas en grön framsida, en stadsskog med stora kvaliteter för rekreation och friluftsliv. Ett möte lika attraktivt som kusten med möjligheter för utsikt över vida vidder, vandringar längs gröna stråk, öar och mötesplatser. Skogen dämpar vinden från det öppna åkerlandskapet kring Brunnshög, minskar energibehovet och ger ett behagligt lokalklimat i stadsdelen. Träden skapar den goda miljön. De binder koldioxid och partiklar och bidrar till bättre luft och att kompensera för områdets klimatpåverkan. Stora parker eller skogsområden har betydligt bättre luftkvalitet och temperaturen kan sommartid vara mellan fem och tio grader lägre än i omgivande hårdgjorda miljöer. Men det räcker inte att enbart anlägga stora parker eller skogsområden. 3-400 m från dessa upphör mätbara effekter för lufttemperaturen. Därför kompletteras hela Brunnshögsområdet med allt ifrån enstaka träd, trädrader och alléer och mindre trädgrupper fördelade i sammanlänkade system. Träd är kulturbärare och har en livsavgörande betydelse för oss människor. De symboliserar mer än något annat själva livet. De skapar livsmiljö för en rik biologisk mångfald som berikar upplevelserna för boende och besökare. LundaLungan, som inryms i Green front, blir en buffert mot Kungsmarken, som är ett värdefullt riksintresse för naturvården, mycket känsligt för slitage. Men genom Lunds nya lättillgängliga rekreationsområde kan riksintresset berikas. Inom Green front-området anläggs också en mindre sjö för fördröjning av dagvatten. Även miljön kring sjön ger möjligheter till spännande biotoper och höga rekreativa värden. Klimatsäkring av staden Vi vet att vårt klimat förändras. Vi känner bland annat till prognosen att temperaturen kan öka med 4 grader Celsius till omkring 2080 på våra breddgrader. En forskargrupp vid Universitetet i Manchester har, mot bakgrund av detta, beräknat att endast en tio-procentig ökning av gröna områden i stadslandskapet kan kompensera och minska temperaturen i våra städer med så mycket som fyra grader Celsius. Minskningen beror på vattnets kylande effekt när det avdunstar från blad och vegetation. Det är samma effekt som när vi människor svettas. En sådan minskning är av stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa i våra städer. Man bör ta tillfället i akt att öka andelen gröna områden i samband med förändringar i bebyggelsestrukturen, såväl som att plantera träd och utveckla gröna tak, menar forskargruppen. Det är ett synnerligen tänkvärt påpekande som utgör en kontrast till den pågående trenden till förtätning i våra städer. Vi kan alltså använda vegetation för att minska den lokala uppvärmningen. Klimatförändringarnas effekt på temperaturen är särskilt angelägen i städerna eftersom det kan bli betydligt varmare i staden än på landet, beroende på den värme som byggnader, vägar och trafik alstrar och avger till omgivningen. Vi vet att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd. En regning vinterdag kan komma att medföra nästan 50% mer regn än idag, menar forskargruppen i Manchester. Modellstudier visar att flödet i dagvattensystemet kan komma att öka väsentligt. Det innebär i de flesta städer kraftiga översvämningar i dagvatten- och avloppssystem. Redan idag är dagvattensystemen som bekant underdimensionerade. Dessvärre räcker

inte en tio-procentig ökning av grönytor i staden till för den upptagning av regnvatten i marken som kommer att behövas för att ta upp regnvattnet i marken. Därför kan det behövas ytterligare tillskott av grönytor och natur i stadens närhet. För att bibehålla växternas kylande effekt under de varmare sommarmånaderna bör städerna utveckla metoder för att magasinera vatten. Det kan innebära att våra framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor. När vi planerar och bygger ett område som Brunnshög är klimatförändringarna därför en viktig aspekt att ha med sig i stadsbyggandet. Genom att lyfta upp dagvattnet till ytan kan stora vinster göras för att klimatanpassa området. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Beroende på hur systemen utformas kan man få stora volymer att utnyttja vid de riktigt kraftiga regnsituationerna. Dessa extravolymer fungerar som säkerhetsventiler i systemet och kan gömmas inne i området. Detta görs t.ex. genom att man anlägger ytor som tillåts svämmas över vid extremregnen det kan t.ex. vara en gräsyta som nyttjas för rekreation i normalfallet men kan användas som en översvämningsyta vid behov. se länkar.. har till parker och natur, desto troligare är det att de tar sig dit. Ligger naturen mer än en kilometer bort minskar motivationen att besöka den. Tätortsnära natur är en samhällsekonomisk investering. Mot bakgrund av detta är naturen på Brunnshög lättillgänglig. Lundaborna kan enkelt nå publika och spännande aktiviteter genom goda kollektiva förbindelser med Lundalänken. Jordmassor från byggnationen i området modulerar Brunnshögs Green front till ett lockande landskap för vandring, jogging, klättring, bmx/mountainbike, ridning och andra spännande aktiviteter. Vi har kunnat visa att ju längre tid man spenderar i lövskog, desto mindre stress upplever man, säger Matilda Annerstedt, forskare vid SLU i Alnarp. Det är klarlagt att naturen har en lugnande inverkan. Vi kan idag stapla studier som visar att pulsen sjunker och halterna av stresshormonet cortisol minskar när man kommer ut i skogen. Det finns klassiska experiment som visar att utsikt mot skog påskyndar läkningen efter operationer, att närhet till natur kan minska brottsligheten i ett bostadsområde och att konditionsträning ger bättre resultat i naturen än på ett gym. Folkhälsomålen sunda människor i en sund stadsdel Såväl de Nationella folkhälsomålen som Skånes regionala folkhälsostrategi anger inriktning och prioritering på det folkhälsoarbete som ska bedrivas. De Nationella folkhälsomålen är indelade i elva målområden som utgör de faktorer som i störst utsträckning påverkar hälsan och samtliga områden inryms under det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar Hälsa och välbefinnande för lundabor och gästforskare Den gröna framsidan på Brunnshög blir Lunds centrum för rekreation och friluftsliv. Naturen spelar en mycket viktig roll för folkhälsan. Nationella och internationella studier visar att naturen inbjuder till fysisk aktivitet, minskar stress och oro, ger skärpt koncentrationsförmåga, sänker blodtrycket och ger bättre motorik. Tillgång till närnatur är särskilt betydelsefull eftersom forskning visat att ju närmre människor

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ökad fysisk aktivitet är ett av dessa mål, som utifrån hälsans ojämna fördelning och ohälsosituationen är särskilt viktigt att fokusera på. I enlighet med den regionala folkhälsostrategin, Folkhälsan i Skåne - regional strategi 2006-2009, prioriteras särskilt fem fokusområden, där fysisk aktivitet ingår i ett av dessa. Statens folkhälsoinstituts nya rapport Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa (Feb 2009) Naturen som kraftkälla, Naturvårdsverket 2006 Bostadsnära natur, inspiration och vägledning, Boverket 2007 Tätortsnära natur ett prioriterat område Regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) lyfter fram den tätortsnära skogen som ett prioriterat område. Naturvårdsverket är aktivt pådrivande i arbetet med att stärka den tätortsnära naturens ställning, att verka för att det finns tillräckligt med attraktiv mark för friluftsliv i och nära tätorter och öka tillgängligheten till den tätortsnära naturen. Lund blir det goda exemplet i en sådan utveckling genom Brunnshögsprojektet. En modell för hur tätorter omgivna av värdefull jordbruksmark kan integrera hälso- och rekreationsintressen i sitt närlandskap. Miljömålen en angelägenhet för alla I april 1999 antog riksdagen de nationella miljökvalitetsmålen. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljökvalitetsmålen som konkretiserats i såväl som de skånska miljömålen (Länsstyrelsen och Region Skåne) och Lunds kommuns egna miljömål innehåller liknande tankar. Lunds miljömål är fastslagna i LundaEko antags av KF i mars 2006. Det är främst miljömålen under rubrikerna: o o o Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap o En god bebyggd miljö o Ett rikt växt och djurliv som påverkas av visionen för ett grönblått Brunnshögsområde. Det ska ävenunderstrykas att andra miljömål, t.ex. klimatmålet, också gynnas i hög grad. Visionen stödjer därmed den inriktning som tidigare beslutats på både lokal, regional och nationell nivå. Insatsen går helt i linje med det strategiska miljöarbete som kommunen bedrivit i decennier. LundaEko: http://www.lund.se/upload/kommunkontoret/miljöstrategiska/agenda%2021/lundaeko%20antagen %20av%20fullmäktige.pdf Skånes miljömål: http://www.lansstyrelsen.se/nr/rdonlyres/ 19F8F265-07F8-4E68-9DFD-BC563826A95C/0/ Skanes_miljomal_2a.pdf Miljömålsportalen: http://www.miljomal.nu Attraktivt boende en konkurrensfördel Varför ska man bo och arbeta på Brunnshög och inte i Malmö eller Helsingborg, två grannstäder som målmedvetet satsar på att locka inflyttare? Västra hamnen, Malmö Trivsel är en väsentlig del i en hållbar utveckling. Platsen där man bor har en avgörande betydelse för hur nöjda vi är med våra liv. Det är en viktig faktor i planeringen av Brunnshög. Richard Florida, professor vid George Mason University och författare till två böcker som väckt stor uppståndelse världen över, bedriver för närvarande 6

forskning som bland annat omfattar en undersökning av världens största städer i samarbete med undersökningsföretaget Gallup. Resultaten visar att platsen du bor på är avgörande för din tillfredsställelse. Människor svarar att det de värderar platsens skönhet, historia, äkthet och ekologi. Det är den ena viktiga faktorn. Den andra är hur öppen och tolerant de uppfattar sin stad. Richard Florida beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Och som redan hunnit långt i den utvecklingen. Det han kallar den kreativa klassen de som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning består enligt Florida av upp till 40% av befolkningen. I alla fall i länder som USA och Sverige. De består av självständiga individer som ställer krav på de platser där de vill bo och verka. De söker sig aktivt till områden som präglas av öppenhet, tolerans, jämställdhet och social omsorg. Därför räcker det inte med att bara skapa jobb. Det är dags att byta fokus från konkurrenskraft till kreativitet. Alla tecken tyder på att folk i allt högre grad kommer att styras mot att först söka sig till ett område som är attraktivt. Sedan låter de jobbet komma till dem. Det kräver ett samspel mellan politiken och näringslivet. Och den region som lyckas få störst andel av befolkningen att tillhöra den kreativa klassen kommer att vinna loppet om framtiden. Florida menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt eftersom vi har ett försprång när det gäller mjuka värden som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg. Se länkar

Blå Brunnshög glittret av vatten i stadsmiljön som Kävlingeån är det nödvändigt att fördröja dagvattnet inom Brunnshögsområdet innan det leds vidare Säkerhetsventiler kan skapas i syste men genom att planera för och anlägga ytor som tål att översvämmas vid extremregnen Inom Brunnshögsområdet finns stora ambitioner att ge området en miljöprofil med en grön och blå inramning. Att utnyttja dagvattnet som en resurs i detta arbete ger stora möjligheter för ökade gröna och blå värden både inne i den urbana täta bebyggelsestrukturen och i den intilliggande Green front. En genomtänkt och genomgående öppen dagvattenhantering som går igen i hela området hjälper till att sätta prägel på området och bidrar starkt till att profilera området som en grön-blå och miljömedveten stadsdel. Mot bakgrund av vetskapen om att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd, är det ett självklart koncept för en hållbar stadsdel. Utöver de rent tekniska fördelarna med öppna dagvattensystem finns många mervärden att vinna: Attraktiva vattenmiljöer skapas i både den urbana väven och i Brunnshögs mindre och större grönområden. Den stora utmaningen när det gäller utform ningen av dagvattensystemet finner man framför allt inne i den urbana miljön, där det gäller att låta dagvattnet ta sin plats i stadsbilden. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Dammar och dikesstråk kan användas för att jämna ut vattenflödena vid kraftiga regntillfället, så att flödesbelastningen på de mottagande vattendragen minskas. Eftersom stora regn medför problem med flödesbelastningen i såväl Höje å De kan också utnyttjas för att rena dagvattnet. Genom att använda naturens egna reningssystem minskar föroreningsbelastningen på de motta gande vattendragen Regnvattenmagasin kommer att behövas för bevattning av stadens grön ska för att erhålla den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna De bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Våtmarker lockar till sig ett rikt fågelliv och blir därigenom populära friluftsområden Synligt vatten ger unika rekreativa och pedagogiska mervärden. Vattenmiljöerna fyller stora natur- och vattenpedagogiska värden för både barn och vuxna. Närheten till Brunnshög ger goda möjligheter för exempelvis skolbarn att komma ut i naturen och läsa sig mer. Sammantaget är det ett system som genomsyras av en långsiktig hållbarhet. Att låta dagvattnet synas i hela området blir därför ett genomgående tema och förstärker Brunnshögs gröna profil. De olika dagvattensystemen utformas på olika sätt för att passa in i den miljö man befinner sig från bostads- Hammarby sjöstad, Stockholm

gårdar till det offentliga rummet och dess gator, där det bildar allt ifrån smala kanaler med rotzonsanläggningar, blå samlingspunkter på öppna platser och torg, och bäckar, naturlika våtmarker och dammar i park- och naturmiljöerna. Även detta ett område som omfattas av miljömålen. Att arbeta med gröna tak är också ett fantastiskt sätt att få in såväl dagvattenfördröjning som biologisk mångfald i en annars tät urban miljö. Ambitionen inom Brunnshög är att minst 50 % av alla takytor skall vara belagda med gröna tak. Det ger en märkbar effekt eftersom de gröna taken har, förutom en fördröjande effekt, även en isolerande förmåga, såväl mot värme sommartid som kyla vintertid, de har en viss bullerdämpande effekt och bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Även de privata trädgårdarna/bostadsgårdarna spelar en viktig roll för infiltration och fördröjning av dagvattnet. Det är en viktig pedagogisk fråga att informera bostadsbolag, hyresvärdar och villaägare om hur deras mark ingår i Brunnshögs ekologiska system. Sjön, med sandstränder, bryggor och gräsytor i detta nya landskap är en efterlängtad attraktion i Lund och en målpunkt för stadens invånare. Teknikutveckling här handlar om rening av dagvatten till bra kvalité, liksom hanteringen av vattnet från omgivande jordbruksmarker. Se länkar 9

Attraktioner för hållbar utveckling på Brunnshög, A-D: A Besökscentrum identitet som hållbar stad/stadsdel och erbjuder dessa företag en arena för att nå ut till potentiella marknader. Hovdala trähus, Hässleholms kommun Det grönblå Brunnshög är en attraktion i sig som medför sidoeffekter såsom visningar, föredrag, undervisning och kunskapsbyggande. Det kommer att locka besökare som medför nya möjligheter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Brunnshög blir Sveriges nya spjutspetsprojekt på temat det gröna välfärdssamhället efter BO01 och Hammarby sjöstad. Området kommer att behöva en samlingsplats, ett besökscentrum, för stora mängder av studiebesök från när och fjärran. Besökscentret är en kreativ plats för forskning och demonstration, för att visa grön-blå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Ett Ideon för grönska i staden som bidrar till dynamik och nya förutsättningar för verksamhet och forskning inom området. Därmed stärks Brunnshögs och Lunds identitet som hållbar stad/ stadsdel. På en central plats, mitt emot Science Centret, ligger därför besökscentret, som porten till Brunnshögs Green front och som navet i hela kunskapsbyggandet. Här finns personer, utställningar och informationsmaterial som kan introducera besökare till området och hjälpa till med aktiviteter och verksamheter. Plats för forskning och demonstration Kreativitet och innovation är nyckelorden för verksamheten i besökscentret. Ett Ideon för demonstrationsprojekt och grönska i staden bidrar till dynamik och nya förutsättningar för företagsamhet och forskning inom området. Innovations och forskningsföretag i regionen inriktade på lösningar inom grön stadsutveckling bereds möjligheter att prova och visa tilllämpningar av sina produkter. En samling goda exempel både stärker Brunnshögs och Lunds Kreativ mötesplats för kunskapsutbyte såväl som välbefinnande Besökare medför nya möjligheter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Det blir en kreativ plats för att visa grön-blå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Att parker och grönområden påverkar vår fysiska och mentala hälsa är idag välkänt. Genom samla besökare i gemensamma intressen och aktiviteter påverkas också den sociala hälsan och därmed ökas möjligheterna till livskvalitet och välbefinnande. Pedagogik och folkbildning Världsarboretet, odlingarna, dammar och andra gröna miljöer utnyttjas till en mångfald av aktiviteter inom trädgård, natur och kultur. Olika events som föredrag på specialteman, föreställningar, utställningar, guidade turer, rådgivning e t c har sin givna plats här. I samarbete med intresseföreningar och naturskola öppnas ytterligare möjligheter till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Kring centret kan man uppleva de gröna miljöernas hortikulturella och biologiska mångfald, trädgårds- och odlingstips till lundabor, besöka kaféet, butiken, se en film eller följa med på en guidning i området. I besökscentret erbjuds säsongsvis enklare förtäring lagad av nyskördade grönsaker från det ekologiska kökslandet i odlingsområdena intill. I butiken finns litteratur och annat som hör park och trädgård till, allt lite utöver det vanliga. Säsongsvis finns ett utbud av ekologiska produkter, grönsaker och blommor. 10

B Odla staden! Koloniområde, Naerum Viljan att själv bidra till bygget av det hållbara samhället är stort i Lund såväl som på andra platser. Den hållbara staden har ett nära förhållande till odling och kretslopp. I stadsdelen Brunnshög utvecklas nya former av odling både i privat småskalig och gemensam regi. Tillfällig såväl som permanent stadsodling i nya spännande former, ett folkbildningsprojekt där vi samarbetar med Lundabor, gästforskare och turister, med en mångfald av etniska bakgrunder och därmed erfarenheter som tas tillvara inom området. Intresset för odling och lokal mat bara växer. Modern Allotment Gardening är en idé från Holland, som nu också uppmärksammas i Storbrittannien och som ännu inte prövats i Norden. I förtätningens spår blir allt färre ytor tillgängliga för odling i städerna, medan medvetenheten ökar om att säkra tillgången till frukt och grönt, odlad under kontrollerade former, samtidigt som intresset för ökad självförsörjning ökar. Men det finns också ett annat spår. Intresset för att skapa sin egen trädgård i miniformat, inte till nytta utan främst till lyst, fylld av blommor och andra vackra växter och ting, ökar starkt. Brunnshögs odlingsområde blir en värdefull resurs för stadens invånare inte bara för att odla grönsaker och frukt utan också som en tillflyktsort från stadens brus, en oas med det senaste av form, teknik och odlingar anpassade för kommande generationers lustar. På Brunnshög inbjuds ett antal nationellt/internationellt kända arkitekter att tolka och designa en modern nyskapande version av koloniträdgården med sin stuga. ESS, MAX 4 med flera företag i området ges möjlighet att finansiera egna moderna minihus med tillhörande trädgårdar, att användas för gästforskare, gäster mm. Öresundsregionen och norra Europa rymmer många fantastiska trädgårdar och parker. En del välkända och stora besöksmål, andra små, privatägda och öppna för besök vid särskilda tillfällen. Trädgårdsturism blir på Brunnshög inte bara trädgård utan besökaren lockas också med upplevelser, kunskap och välbefinnande som ett utbyte av sitt besök. 11

C Lunds världsarboretum Centrum för odlingen är besökscentret, med en fantastisk utsikt över odlingslandskapet kring Lund. Ett minisamhälle där framtidsliv kan undersökas i miniformat. På samma sätt som CTH Sörensen skapade det världsberömda koloniområdet i Naerum för mer än 60 år sedan, ett område som blivit en internationell mötesplats, där det sociala livet försiggår dels inne i de häckomgärdare ovala lotterna, dels på de organiskt utformade gräsytorna emellan lotterna, kan ett nytt område skapas på Brunnshög och där bli grunden till livet där när det nya Lund växer fram. Här finns kunnig personal och möjligheter att få hjälpa till för stunden, eller att hyra in sig för en längre tid i något av de unika små husen med sina specialdesignade trädgårdar. Odling finns även i bostadskvarteren. En av de mest uppmärksammade och populära bostadsgårdarna i Hammarby Sjöstad är Familjebostäders, som helt enkelt består av odlingslotter. White arkitekter i Stockholm fick uppdraget att försöka göra en så attraktiv bostadsgård att hyresgästerna stannar kvar. Det har visat sig fungera över förväntan. Dutch allotments are a valuable resource for city dwellers - not just for growing edible crops but also as green oases for ornamentals. In The Netherlands, particularly in urban areas, allotments are a serious issue. Recognised as an important part of the green infrastructure of cities, they are protected from development. Unlike most UK allotments, these popular resources are not used solely for raising fruit and vegetables. Many people see them as an escape from city life, and plant them up with ornamentals, in effect creating gardens. Stadsdelens internationella prägel, framför allt genom det Science Center som planeras ligga mellan Max 4 och ESS och där hundratals forskare från hela världen förväntas bo och arbeta, får sätta avtryck i utemiljön genom ett unikt världsarboretum. Här ska finnas biotoper med träd från hela världen. I stadsdelens parker och gröna gaturum kan man vandra mellan olika världsdelar och uppleva dess speciella växtlighet. Här kan man gå från en japansk skog över till en koreansk och vidare till en kinesisk. Markmodelleringar, skogens vindskyddande effekt och bebyggelsens atriumgårdar m.m. skapar ett mikroklimat som även tillåter att världsdelar såsom Sydamerika och Afrika finns representerade. Vissa platser gestaltas som naturlika så kallade woodland medan andra blir i form av effektfulla massplanteringar. De olika internationella temana kan utvecklas till mötesplatser som speglar världens mångfald på olika sätt. Arboretet blir en internationell attraktion med pedagogiska kvaliteter för universitet och turism. Se länkar 12