Arbetsmarknadsutsikterna våren 212 Prognos för arbetsmarknaden 212-213 Uppsala län
Text Catarina Annetorp Hörnsten, Analysavdelningen
Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft...3 Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken...6 Utbudet av arbetskraft...14 Öppet arbetslösa och sökande i program...16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...2 Yrkesbarometern...27 Om prognosen...27 Källor...27 Diagrambilaga...28
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Uppsala län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggnadsverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsgivare inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 212 och prognosperioden sträcker sig fram till slutet av 213. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i åldersgruppen 16-64 år. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företaget måste nyanställa. Nettotal: Andelen arbetsställen som bedömer en ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andelen arbetsställen som bedömer en minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: Används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS); alla förvärvsarbetande, 16-64 år, som bor i en region och jobbar i samma region eller pendlar till jobb i en annan region. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongrensad serie: Säsongrensning jämnar ut de säsongmässiga variationerna under året. Dessutom reduceras extrema värden i en tidsserie. Den säsongrensade serien kan därför användas för att göra jämförelser mellan alla tidpunkter i en tidsserie. Säsongrensning görs för att tydligare visa utvecklingens riktning. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 2 Sammanfattning Den globala konjunkturavmattningen har medfört en dämpning av tillväxten i Sverige och att återhämtningen på arbetsmarknaden har avbrutits. Tillväxten väntas bli svag det närmaste året. Utvecklingen skiljer sig mellan landets olika delar. De regioner i landet som bedöms ha svagast utveckling är områden med stor industri och liten tjänstesektor. I storstadsregionerna bedöms sysselsättningen fortsätta att öka men i avtagande takt. Även i Uppsala län beräknas antalet sysselsatta öka något. I många län väntas däremot sysselsättningen minska under 212. Svag sysselsättningstillväxt 212 och 213 Arbetsmarknaden i Uppsala län har under vintern och våren varit relativt stabil trots ett försvagat konjunkturläge. Efterfrågan på arbetskraft rullar på men utvecklingen är svag. Färre inskrivna får jobb och tiderna i arbetslöshet förlängs. Den svagare tillväxten för svensk ekonomi bedöms medföra att arbetsmarknadsläget i Uppsala län försämras under 212. Under nästa år väntas en successiv konjunkturförbättring. Det är främst den inhemska efterfrågan som bedöms bidra till förstärkningen på arbetsmarknaden. Efterfrågan från omvärlden väntas vara fortsatt svag. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna i Uppsala län känner en spirande optimism inför framtiden, trots oron i Europa. Nästan hälften av företagen tror att efterfrågan på varor och tjänster kommer att öka under det närmaste året. Återhämtningen är dock skör och starkt beroende av omvärldens utveckling. I Uppsala län bedöms sysselsättningen öka måttligt med 3 personer i år och 9 personer nästa år. Det är framför allt inom den privata tjänstesektorn de nya jobben väntas. Arbetslösheten ökar svagt under 212 Sedan sensommaren har arbetslösheten i Uppsala län legat stilla på en i stort sett oförändrad nivå. Det mesta talar nu för att arbetslösheten kommer att börja öka under året till följd av den svagare tillväxten i landet. Under 213 bedöms arbetslösheten sjunka något men ligga kvar på en högre nivå. Sammantaget bedöms antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgå till i genomsnitt 1 4 personer under årets fjärde kvartal. Det är cirka 6 fler än under samma kvartal. I slutet av nästa år väntas arbetslösheten uppgå till 1 3 personer, vilket motsvarar cirka 6,1 procent av arbetskraften i åldrarna 16-64 år. Utmaningar på länets arbetsmarknad Många har svårt att få ett arbete. Svårigheterna ökar när efterfrågan på arbetskraft försvagas. De som har det mest besvärligt är personer som saknar gymnasieutbildning, utrikes födda, personer i åldrarna 55-64 år samt de som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatta svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Bristen är stor och ökande för många yrkesgrupper. Generationsväxlingen ökar bristen på arbetskraft ytterligare.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 3 Efterfrågan på arbetskraft Den svenska ekonomin var svag under hösten. Men under årets första månader har konjunkturläget i Sverige åter stärkts. Svensk ekonomi rullar på framåt trots stor oro i omvärlden. Återhämtningen är dock skör. Om den ekonomiska krisen inom eurozonen fördjupas påverkas även den svenska ekonomin. Efterfrågan på svenska exportvaror väntas vara svag. Svag vinter men optimism inför det närmaste året I arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 212 uppger företagen att efterfrågan på varor och tjänster var svag under vinterhalvåret. 2 procent av företagen angav en minskad efterfrågan. Mest negativa var byggföretagen. Samtidigt uppgav närmare 3 procent av företagen i länet en ökad efterfrågan, vilket medför att nettotalet blev 1, se tabell 1. Vartannat företag angav en oförändrad efterfrågan. Svenska företag och hushåll känner en spirande optimism inför framtiden, trots oron i omvärlden. Det visar även svaren i intervjuundersökningen. Andelen företag som tror på en ökad efterfrågan under det närmaste halvåret har ökat starkt sedan i höstas. Nästan hälften av företagen räknar med en förbättrad efterfrågan. Det gäller såväl företag inom den privata tjänstesektorn som byggnadsverksamheten och tillverkningsindustrin. Samtidigt tror närmare hälften av företagen att efterfrågan kommer att vara oförändrad och endast ett fåtal räknar med en försvagning. Även förväntningarna på lite längre sikt, 6-12 månader, är positiva. Tabell 1: Andel arbetsställen som bedömer en ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel arbetsställen som bedömer en minskning (nettotal), Uppsala län Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver 212 212 212 Jord- och skogsbruk 14-17 14 33 14 4-14 Industri 55 2 17 65 4 64 23 37 Byggnadsverksamhet 24 3-11 68-7 43 54 7 22 Privata tjänster 29 28 12 52 24 35 52 36 41 Totalt 33 24 1 56 16 37 53 3 36 Anm: Uppgifterna för jord- och skogsbruk är osäkra på grund av ett litet antal svar Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Antalet nya lediga jobb är fortfarande stort Efterfrågan på arbetskraft består av två delar, antalet sysselsatta och antalet lediga platser. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är därför en indikator på den framtida sysselsättningsutvecklingen. Efter en kraftig nedgång av platsinflödet under och började antalet lediga platser öka under och. Under anmäldes över 19 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Uppsala län, vilket var mer än 2 fler än under. Under vintern /212 har ökningen av platsinflödet avstannat men antalet nyanmälda lediga jobb är fortfarande många i länet.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 4 Diagram 1: Nyanmälda lediga platser med mer än 1 dagars varaktighet, anmälda till Arbetsförmedlingen Januari 1996 april 212, Uppsala län 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1996 1998 2 22 24 26 212 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjandet högst inom industrin och byggverksamheten Industrins kapacitetsutnyttjande är ungefär oförändrat sedan i höstas. Omkring två av tre industriföretag (66 procent) uppger att de inte kan öka sin produktion alls eller endast med 1-1 procent utan att anställa mer personal. Inom byggnadsverksamheten har däremot kapacitetsutnyttjandet ökat sedan i höstas. I vårens undersökning uppger 37 procent av arbetsgivarna att de har fullt kapacitetsutnyttjande, det vill säga de kan inte öka sin produktion alls utan att anställa mer personal. Ytterligare 46 procent kan endast öka produktionen 1-1 procent utan att nyanställa. Den privata tjänstesektorn har lägre kapacitetsutnyttjande än industrin och byggnadsverksamheten. Kapacitetsutnyttjandet inom den privata tjänstesektorn är ungefär detsamma som i höstas. 14 procent av arbetsgivarna uppgav i vårens undersökning att de har fullt kapacitetsutnyttjande och 36 procent kan öka produktionen upp till 1 procent utan att anställa mer personal. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn, Uppsala län Tabellen visar andel intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka procent, 1-1 procent osv. utan att mer personal behöver anställas, våren 212 Mer än 3 % 1-1 % 11-3 % Totalt % Jord- och skogsbruk 43 14 43 1 Industri 2 46 31 3 1 Byggnadsverksamhet 37 46 15 2 1 Privata tjänster 14 36 4 1 1 Totalt 22 39 32 6 1 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 5 Minskade rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen har totalt sett minskat något i Uppsala län sedan i höstas. Utvecklingen skiljer sig mellan olika näringsgrenar. Inom industrin och byggnadsverksamheten uppges rekryteringsproblemen ha minskat medan de har ökat inom den privata tjänstesektorn. Nästan ett av tre industriföretag har haft problem att rekrytera under det senaste halvåret. Inom byggnadsverksamheten gäller detta ett av fyra företag. Det är brist på bland annat ingenjörer, byggnadsplåtslagare och betongarbetare. Inom den privata tjänstesektorn uppger 22 procent av arbetsställena att de har haft brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. I höstas var motsvarande andel 18 procent. Bristen är fortsatt stor på flera yrkesgrupper inom IT-sektorn, till exempel mjukvaru- och systemutvecklare samt ITarkitekter. Andra bristyrken är till exempel revisorer, lastbilsmekaniker samt taxi- och bussförare. Inom den offentliga tjänstesektorn har svårigheterna att rekrytera minskat något. Men det är fortfarande svårt för många arbetsgivare att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är framför allt brist på personal med högskoleutbildning: läkare, specialistsjuksköterskor och förskollärare. Tabell 3: Andel arbetsställen i Uppsala län som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret, procent en en en 212 Genomsnittligt bristtal, våren - våren 212 Jord- och skogsbruk 14 17 8 Industri 31 38 31 27 Byggnadsverksamhet 18 37 26 31 Privata tjänster 27 18 22 21 Offentliga tjänster 52 46 41 37 Totalt 29 28 26 26 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Varsel om uppsägning En annan indikator som visar efterfrågan på arbetskraft är varselstatistiken. Under hösten och den därpå följande vintern ökade antalet varsel mycket kraftigt. När konjunkturläget förbättrades minskade antalet varsel. Under varslades 96 personer i Uppsala län. Under våren 212 har antalet varsel fortsatt att vara lågt i Uppsala län och fram till och med april har 224 personer varslats om uppsägning. Tabell 4: Antal varslade personer per år i Uppsala län År Antal varslade 25 1 543 26 1 24 665 1 856 2 781 1 489 96 212 (t.om. april) 224 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 6 Sysselsättningens utveckling, näringsgrenar och yrken Under perioden hösten fram till våren ökade sysselsättningen starkt i Sverige. Två tredjedelar av uppgången skedde i storstadslänen. Även i Uppsala län var sysselsättningstillväxten kraftig inom hela näringslivet. Störst var tillväxten inom den privata tjänstesektorn men också inom industrin och byggverksamheten ökade antalet sysselsatta starkt. Svag tillväxt 212 Tillväxten bröts under slutet av då det ekonomiska läget var svagt i Sverige. BNP sjönk med 1 procent under fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Svenska ekonomi har dock återhämtats överraskande snabbt med en BNP-tillväxt på,8 procent under årets första kvartal 1. Den globala konjunkturavmattningen har medfört att återhämtningen på den svenska arbetsmarknaden har avbrutits. Sysselsättningen väntas ha en fortsatt svag utveckling under 212 och 213. Eftersom exporten bedöms utvecklas svagt är det främst den inhemska efterfrågan som kommer att bidra till tillväxten nästa år. Svagast bedöms utvecklingen därför bli i regioner med en stor industrisektor och en liten tjänstesektor. I storstadsregionerna bedöms sysselsättningen fortsätta att öka men i avtagande takt. Stockholms län med sin mångfacetterade arbetsmarknad bedöms påverkas mindre av arbetsmarknadens försvagning. I många län väntas sysselsättningen minska. Uppsala län har en förhållandevis liten industrisektor och en stor tjänstesektor. Dessutom gynnas Uppsala av närheten till Stockholm. Avmattningen i länet bedöms därför bli måttlig. Den senaste tidens starka sysselsättningstillväxt kommer dock att stanna upp och arbetslösheten öka. Mellan det sista kvartalet och samma kvartal 212 bedöms sysselsättningen öka svagt med omkring 3 personer i Uppsala län. Under 213 bedöms sysselsättningstillväxten bli något starkare. Från slutet av 212 fram till slutet av 213 beräknas antalet sysselsatta i länet öka med 9 personer. I riket som helhet väntas sysselsättningen öka med omkring 9 respektive 3 personer under samma tid. Tabell 5: Sysselsättningens utveckling under prognosperioden Jämförelse med samma kvartal året innan, Uppsala län Kvartal 4 212 Kvartal 4 213 Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 3 9 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningarna avser förvärvsarbetande dagbefolkning 1 Nationalräkenskaperna, SCB. Säsongrensad volymförändring.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 7 Stor utpendling av arbetskraft från Uppsala län Många som bor i Uppsala län arbetar i ett annat län. Länet har en mycket stor utpendling av arbetskraft, störst i landet. Nästan var fjärde länsbo som arbetar pendlar till ett jobb i ett annat län, 37 personer år. De flesta arbetar i Stockholms län men många jobbar även i grannlänen Gävleborgs och Västmanlands län. Samtidigt pendlade närmare 15 personer in till ett arbete i Uppsala län från en annan del av landet. Vanligast är att pendla från Stockholms län. Därefter följer Gävleborgs och Västmanlands län. Uppsala län har därmed en nettoutpendling av arbetskraft på omkring 23 personer. Det är därför stora skillnader mellan den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen, det vill säga de som arbetar i länet och de som bor i länet. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen uppgick till omkring 161 personer år medan den förvärvsarbetande dagbefolkningen var cirka 138. Störst skillnad mellan den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen är det i den privata tjänstesektorn. Inom den privata tjänstesektorn är den förvärvsarbetande dagbefolkningen cirka 2 procent eller omkring 15 personer mindre än den förvärvsarbetande nattbefolkningen, det vill säga nettoutpendlingen av sysselsatta inom sektorn uppgår till 15 personer. Men även inom industrin, byggnadsverksamheten och den offentliga tjänstesektorn är det många länsbor som pendlar till ett arbete i ett annat län. Tabell 6: Förvärvsarbetande nattbefolkning (bor i länet) och dagbefolkning (arbetar i länet) samt nettoutpendling i Uppsala län, 16 år och äldre Dag Natt Nettopendling Jord- och skogsbruk 2 756 2 853-97 Industri 14 534 16 738-2 24 Byggnadsverksamhet 11 135 12 845-1 71 Privata tjänster 53 93 68 993-15 63 Offentliga tjänster 54 322 58 253-3 931 Ej uppgift 1 241 1 282-41 Totalt 137 918 16 964-23 46 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Jord- och skogsbruk I Uppsala län arbetade närmare 2 8 personer inom jord- och skogsbruk år 2. Det motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget inom näringen varierar mellan olika årstider. Under sommarsäsongen är aktiviteten hög. En tredjedel av lantbrukarna i Uppsala län har anställda. Drygt hälften har sin huvudsakliga inkomst från växtodling, vilket är den högsta andelen i landet 3. Enligt Lantbruksbarometern 212 är lantbrukarnas lönsamhet svag i landet och framtidstron har blivit försiktigare 4. De flesta intervjuade jordbruksföretag i Uppsala län uppgav i vårens undersökning en oförändrad efterfrågan under vinterhalvåret. Flertalet företag 2 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB. Förvärvsarbetande dagbefolkning 3 Lantbruksbarometern, Lantbrukarnas riksförbund 4 Lantbruksbarometern 212, LRF Konsult
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 8 bedömer att efterfrågan kommer att vara oförändrad även under kommande månader. Bedömningarna är något mer dämpade inför nästa vinter. Kapacitetsutnyttjandet är generellt sett högt inom näringen och nästan hälften av företagen uppger att de inte kan öka produktionen alls utan att anställa mer personal. Det råder ingen generell brist på arbetskraft. Sysselsättningen bedöms bli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Industri Antalet länsbor som arbetade inom industrin uppgick till närmare 17 år. Utpendlingen är stor bland industrisysselsatta, cirka 4 länsbor pendlar ut till ett industrijobb i ett annat län. Samtidigt pendlar nästan 2 personer in till länet för att jobba inom industrin. Nettoutpendlingen är därmed över 2 personer. Antalet industrijobb i länet är cirka 14 5. Det betyder att nästan 11 procent av länets arbetstillfällen finns inom industrin. Bland länets industriföretag är verkstadsbranschen den dominerande. Den svenska industrikonjunkturen har mattats av. Industrin är en starkt exportberoende bransch. Detta medför att den framtida utvecklingen är osäker eftersom industrin påverkas av den globala konjunkturavmattningen. Sveriges viktigaste exportpartners är dock våra nordiska grannländer och Tyskland, som har en bättre utveckling än andra delar av Europa. Försvagningen är kraftigast i regioner med en stor industrisektor, bland annat Småland och Västmanland. Diagram 2: Industri Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månader. Arbetsställen i Uppsala län Nettotal 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Kommande 6 månader Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Kommande 6-12 månader 212 Kapacitetsutnyttjandet är ungefär oförändrat jämfört med i höstas. Två av tre företag uppger att de inte kan öka produktionen med mer än 1 procent utan att anställa mer personal. Bristen på arbetskraft uppges däremot ha minskat sedan i höstas. Men fortfarande uppger tre av tio arbetsgivare att de har haft svårt att rekrytera under det senaste halvåret. Bristyrken är bland annat ingenjörer och styr- och reglertekniker. Industriföretagen i Uppsala län uppger ett ungefär oförändrat efterfrågeläge jämfört med höstens undersökning. 34 procent av industriföretagen anger att efterfrågan har ökat under vinterhalvåret. Samtidigt uppger vartannat företag att efterfrågan har varit oförändrad under det senaste halvåret. Det betyder att
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 9 för fyra av fem industriföretag i länet har efterfrågan ökat eller varit oförändrad under vinterhalvåret. Industrins förväntningar inför det närmaste året har däremot stärkts rejält sedan i höstas. Det är fler företag som räknar med en ökad efterfrågan och färre företag som tror på en försämring. Nästan vartannat företag bedömer att efterfrågan kommer att öka under det närmaste året. Ungefär lika många räknar med ett oförändrat konjunkturläge. Sammantaget bedömer nio av tio industriföretag i länet att efterfrågeläget kommer att öka eller vara oförändrat under det närmaste året. Även Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att konjunkturläget inom industrin har stabiliserats och att optimismen är på väg tillbaka. Antalet industrisysselsatta i Uppsala län bedöms vara ungefär oförändrat under 212 och 213. Byggnadsverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggnadsverksamheten i Uppsala län sysselsatte över 11 personer år. Byggföretagen svarar därmed för omkring 8 procent av länets arbetstillfällen. Arbetspendlingen är stor bland byggnadsarbetare. År pendlade omkring 3 länsbor ut till ett byggjobb i ett annat län, drygt 1 byggjobbare pendlade in till Uppsala län. Nettoutpendlingen uppgick därmed till cirka 1 7 personer. Diagram 3: Byggnadsverksamhet Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månader. Arbetsställen i Uppsala län Nettotal 8 Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader 6 4 2-2 -4 212 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Byggföretagen i Uppsala län uppger i vårens undersökning att efterfrågeläget har varit svagt under vinterhalvåret. En tredjedel av företagen uppger en minskad efterfrågan. Det är en markant omsvängning jämfört med höstens undersökning då endast ett fåtal uppgav minskad efterfrågan. Samtidigt är det många, nästan vartannat företag, som anger ett oförändrat efterfrågeläge under vintern. Bristen på arbetskraft uppges ha minskat sedan höstens undersökning. Men fortfarande uppger ett av fyra företag att de har haft svårt att rekrytera
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 1 personal med rätt kompetens under de senaste 6 månaderna. Det är brist på flera yrkesgrupper, till exempel byggnadsingenjörer, byggnadsplåtslagare, betongarbetare, plattsättare, golvläggare, murare och kranförare. I Uppsala län var volymen av påbörjade byggnadsinvesteringar under perioden januari till april i år något lägre än under samma period. Igångsättandet av bostäder ligger under förra årets nivå. Däremot är påbörjandet av lokalbyggandet högre hittills i år än under fjolåret. 5 Antalet påbörjade lägenheter i riket har minskat kraftigt i år jämfört med förra året. Detta gäller även för Uppsala län. Under årets första kvartal påbörjades cirka 17 bostäder i länet jämfört med nästan 5 under samma period. Både antalet påbörjade småhus och flerbostadshus har minskat sedan förra året. 6 Två av tre påbörjade bostäder fanns i flerbostadshus. Byggkonjunkturen har försvagats till följd av den dämpade tillväxttakten i ekonomin och hushållens tidigare negativa syn på den ekonomiska utvecklingen. Bostadsbyggandet är konjunkturkänsligt och påverkas av den försämrade tillväxten Optimismen är dock stor inför kommande halvår. Vartannat byggföretag i länet bedömer att efterfrågan kommer att öka under det närmaste halvåret. Nästan lika många tror på ett oförändrat efterfrågeläge. Endast ett fåtal byggföretag i länet räknar med minskad efterfrågan. Byggföretagen i hela riket är nästan lika positiva som Uppsalaföretagen. Avmattningen av byggkonjunkturen bedöms bli förhållandevis måttlig, till viss del på grund av en eftersläpning av tidigare påbörjade byggprojekt. Under 213 bedöms byggindustrin vända uppåt. Detta medför att sysselsättningen i länet förväntas vara i stort sett oförändrad under 212 och 213. Privata tjänster Tjänstesektorn är stor i Uppsala län. Företagen i länet sysselsatte omkring 54 personer. Fyra av tio arbetstillfällen i Uppsala län finns därmed inom den privata tjänstesektorn. Dessutom är utpendlingen av arbetskraft stor till ett tjänstejobb i ett annat län. Många länsbor pendlar till Stockholms län. Totalt pendlade närmare 22 länsbor till ett tjänstejobb i ett annat län. Många pendlar ut från länet till ett jobb inom exempelvis handel, transport eller företagstjänster. Samtidigt pendlade nästan 7 personer in till ett tjänstejobb i länet. Nettoutpendlingen var därmed närmare 15 personer år. Sammantaget arbetade cirka 69 länsbor inom den privata tjänstesektorn. Privat tjänstesektor omfattar många olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster, där bemanningsföretagen ingår. Sektorn omfattar många olika yrken, en del kräver lång högskoleutbildning medan andra inte har några speciella utbildningskrav. Den privata tjänstesektorn rymmer det mesta från avancerade konsultarbeten till lämpliga ingångsjobb för ungdomar. Sysselsättningsmotor Den privata tjänstesektorn är numera den största huvudbranschen på arbetsmarknaden och fungerar som en stark sysselsättningsmotor. Sektorn har vuxit mycket starkt under senare år med endast mindre avbrott under låg- 5 Byggtermometern, Sveriges byggindustrier 6 Påbörjad nybyggnation av bostadshus, SCB
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 11 konjunkturerna. De privata tjänsterna påverkas främst av hushållens konsumtion och av industrins och byggnadsverksamhetens utveckling. Sysselsättningstillväxten har varit stark inom den privata tjänstesektorn sedan. Under de senaste månaderna har dock efterfrågeläget dämpats. Företagen i länet uppger att efterfrågan på deras tjänster inte har varit lika stark under vinterhalvåret som under tidigare månader. Det är fler företag som uppger en minskad efterfrågan och färre företag som anger en ökad efterfrågan. Det svagare efterfrågeläget gäller främst företag inom transport, detaljhandel och hotell- och restaurangbranschen. Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster, i vilken bland annat konsultverksamhet ingår, är fortsatt stark. Nio av tio Uppsalaföretag uppger ett ökat eller oförändrat efterfrågeläge inom denna bransch. Diagram 4: Privat tjänstesektor Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen i Uppsala län Nettotal 6 5 4 Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader 3 2 1 212 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Förväntningarna inför det närmaste året är mer positiva. Mer än fyra av tio företag inom den privata tjänstesektorn räknar med en ökad efterfrågan. Lika många bedömer att efterfrågeläget kommer att vara oförändrat och endast ett fåtal tror att efterfrågan kommer att minska. Framtidsförväntningarna har vuxit inom alla delbranscher. Bristen på arbetskraft uppges ha ökat något sedan i höstas. Drygt en av fem arbetsgivare anger att de har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens under det senaste halvåret. Det är dock stora skillnader mellan olika delar av tjänstesektorn. Rekryteringsproblemen är störst inom hotell- och restaurangbranschen samt inom näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster, där omkring två av fem arbetsgivare uppger att de har haft svårt att rekrytera. Inom dessa näringsgrenar har också rekryteringsproblemen ökat mest sedan i höstas. Inom transportsektorn uppges däremot svårigheterna att rekrytera ha minskat sedan höstens undersökning. Det är brist på exempelvis kvalificerad IT-personal som IT-arkitekter samt mjukvaru- och systemutvecklare, revisorer och redovisningsekonomer samt företagssäljare. Andra bristyrken är kockar med specialistkunskaper, duktiga servitörer samt buss- och taxiförare.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 12 Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstesektorn låg i maj något under det historiska genomsnittet. Nästan samtliga branscher inom den privata tjänstesektorn räknar med en ökad efterfrågan under de närmaste månaderna. Hushållens konfidensindikator, som visar hushållens syn på den egna och den svenska ekonomin, ligger strax över det historiska genomsnittet. Det betyder att hushållens syn på ekonomin är något mer positiv än normalt. 7 Sammantaget bedöms sysselsättningen öka inom den privata tjänstesektorn under 212, men i väsentligt lägre takt än under. Under 213 bedöms sysselsättningstillväxten bli något högre till följd av en starkare inhemsk efterfrågan. Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I våra beräkningar ingår all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. I Uppsala län arbetar många inom den offentliga tjänstesektorn, omkring 54 personer. Det motsvarar nästan 4 procent av alla jobb i länet. Dessutom pendlar många länsbor till ett jobb inom offentliga tjänstesektorn i ett annat län, främst i Stockholms län. Nettoutpendlingen var nästan 4 personer år. Antalet sysselsatta inom sektorn bedöms vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Utvecklingen mot allt fler privata aktörer väntas fortsätta. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. Brist på personal inom utbildningsverksamheten Utbildningsverksamheten inkluderar förskola, grund- och gymnasieskola, högskola, vuxenutbildning samt folkhögskola. Utbildningssektorn i Uppsala län kännetecknas av de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet är länets tredje största arbetsgivare, efter Uppsala kommun och landstinget, med drygt 5 anställda. Vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar över 2 personer. Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer till stor del barnoch ungdomskullarnas storlek. För närvarande är den sista stora barnkullen från början av 199-talet på väg ut från gymnasieskolan, de som är födda 1993. Även inom grundskolans senare år minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. Under prognosperioden väntas därför antalet sysselsatta minska något inom gymnasieskolan och öka inom förskolan. Bristen är fortfarande stor på personal. Hälften av kommunerna uppger att det har varit brist på arbetskraft vid rekrytering till utbildningsverksamheten under det senaste halvåret. Störst har bristen varit vid rekrytering till barnomsorg och grundskola. Det är brist på bland annat förskollärare, fritidspedagoger, specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På barnskötare, elevassistenter och fritidsledare uppges det i stället vara överskott. Bristen på förskollärare beror dels på att det finns en ambition att andelen förskollärare ska öka inom barnomsorgen och dels på att intresset för att utbilda sig till detta yrke inte har varit tillräckligt stort. 7 Konjunkturbarometern maj 212, Konjunkturinstitutet
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 13 Stor brist på arbetskraft med lång högskoleutbildning inom vården d och omsorg omfattar primär- och slutenvård, tandvård samt äldre- och handikappomsorg. Omkring 27 personer är sysselsatta i dessa verksamheter i Uppsala län. Totalt bedöms antalet sysselsatta vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Inom vård- och omsorg är behovet av arbetskraft stort. Det beror framför allt på ersättningsrekryteringar till följd av pensionsavgångar och annan naturlig omsättning. Rekryteringssvårigheterna är fortsatt stora inom framför allt sjukhus- och primärvården. Bristen är stor på yrkesgrupper inom vården med långa högskoleutbildningar, framför allt läkare, specialistsjuksköterskor och tandläkare. När arbetsgivarna inte lyckas rekrytera den personal de behöver så anlitas i stället bemanningspersonal och befintlig personal får arbeta mer. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och sjukgymnaster. Diagram 5: Offentlig verksamhet Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat i Uppsala län Nettotal 15 1 5-5 -1-15 -2 Kommande 6 månader Kommande 6-12 månader -25 212 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 14 Utbudet av arbetskraft Uppsala län har en relativt ung och välutbildad befolkning. Länet har ett positivt inflyttningsnetto och födelseöverskott, vilket ger en stark befolkningstillväxt. Det är dock stora skillnader mellan länets olika kommuner. Uppsala växer I slutet av uppgick Uppsala läns befolkning till 338 6 personer. Befolkningstillväxten är stark i Uppsala län. Sedan 26 har befolkningen ökat med i genomsnitt nästan 4 personer varje år. Hälften av ökningen utgörs av personer i yrkesverksam ålder och ungefär lika många är äldre än 65 år. År var tillväxten något lägre än under tidigare år, drygt 2 7 personer. Halva tillväxten utgjordes av ett positivt invandringsnetto och nästan lika mycket av ett positivt födelseöverskott. Uppsala växer även genom ett inrikes flyttningsöverskott, det vill säga det är fler som flyttar till än från länet. Den starkaste befolkningstillväxten, procentuellt sett, hade Uppsala och Knivsta kommun. Det totala antalet barn och ungdomar minskade i Uppsala län. Antalet barn i förskoleåldrarna och i de lägre skolåren blev fler medan högstadie- och gymnasieungdomarna blev färre 8. Tabell 7: Befolkning per kommun i Uppsala län samt förändring i antal mellan och Förändring - Håbo 19 715 86 Älvkarleby 9 89-14 Knivsta 14 965 241 Heby 13 381-1 Tierp 2 77-48 Uppsala 2 1 2 214 Enköping 4 15 256 Östhammar 21 387 14 Uppsala län 338 63 2 748 Källa: Befolkningsstatistiken, SCB Befolkningen i åldersgruppen 16-64 år uppgick till drygt 22 personer år, vilket var drygt 5 fler än. Av dessa var nästan 183 födda i Sverige och omkring 37 5 utrikes födda. Befolkningen i yrkesverksamma åldrar i länet minskar nu bland personer födda i Sverige. Befolkningen i dessa åldrar växer således enbart på grund av att antalet utrikes födda blir fler. Mellan och minskade antalet personer i åldersgruppen 16-64 år som var födda i Sverige med omkring 55 personer och antalet utrikes födda ökade med närmare 1 1 personer. Omkring 14 procent av hela befolkningen i Uppsala län är utrikes född. Det motsvarade 47 personer år. Antalet utrikes födda i länet har ökat starkt under senare år till följd av en stor invandring. Ungefär hälften av länets befolkningstillväxt under senare år har utgjorts av ett positivt invandringsnetto. Antalet invandrare till Sverige var något lägre än vad det har varit under de senaste åren, men det är fortfarande många som invandrar till landet. År 8 Befolkningsstatistiken, SCB
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 15 invandrade över 96 personer till Sverige jämfört med 99 året innan. Till Uppsala län invandrade 3 personer. Ung befolkning Länet har en gynnsam åldersstruktur med en förhållandevis stor andel personer i yrkesverksamma åldrar. Andelen personer som är mellan 2 och 64 år har ökat sedan 199 och uppgick till 6 procent. Under samma period minskade andelen barn och ungdomar något samtidigt som andelen äldre ökade. År var 23 procent av befolkningen i länet barn och ungdomar under 2 år och 17 procent var 65 år eller äldre. I riket var motsvarande andelar 58, 23 respektive 19 procent. I Knivsta kommun är andelen barn och ungdomar stor och andelen äldre liten. I Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommun är i stället andelen äldre stor. I dessa kommuner utgör personer i åldern 65 år och äldre 21-22 procent av befolkningen. Omkring 166 personer i arbetskraften Arbetskraften definieras här som summan av den förvärvsarbetande nattbefolkningen enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik samt inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. År omfattade arbetskraften i Uppsala län cirka 166 personer i åldrarna 16-64 år. Utrikes födda i arbetskraften uppgick till 23 personer, vilket motsvarar 14 procent. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolkningens utveckling och struktur, förändringar i sysselsättningen, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Gruppen utanför arbetskraften utgörs av personer som är studerande, sjuka, hemarbetande, pensionärer med flera. Omkring 54 personer i åldrarna 16-64 år ingick inte i länets arbetskraft. Befolkningens arbetskraftsdeltagande i Uppsala län, det vill säga andelen av befolkningen i åldersgruppen 16-64 år som är sysselsatt eller arbetslös, var 76 procent år. För personer födda i Sverige var arbetskraftsdeltagandet 78 procent och för utrikes födda 63 procent. Från och med den 1 januari trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. De nya reglerna innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds att delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade får arbetsträning och erbjuds andra insatser som kan leda dem vidare ut i arbetslivet. Det innebär att arbetskraftsutbudet under senare år har fått ett tillskott av personer som inte har ingått i arbetskraften under en längre tid. Efter arbetslivsintroduktionen är nästan hälften av de tidigare sjukskrivna fortfarande inskrivna på Arbetsförmedlingen. De övriga återvänder till sjukförsäkringen igen. En mindre del har någon form av jobb efter arbetslivsintroduktionen. Många högskoleutbildade Befolkningens utbildningsnivå är hög i Uppsala län. Omkring 44 procent av befolkningen i åldrarna 25-64 år har eftergymnasial utbildning och cirka 42 procent gymnasial utbildning. I riket som helhet är motsvarande andelar 39 och 45 procent. Kvinnor har i genomsnitt en högre utbildning än män. Högst andel personer med eftergymnasial utbildning har Stockholms län, 48 procent. Lägst andel har Dalarnas och Gävleborgs län, 3 procent. 9 9 Utbildningsregistret, SCB
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 16 Öppet arbetslösa och sökande i program I detta avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den sammantagna gruppen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten i Uppsala län ligger stilla Under sommaren började arbetslösheten minska i Uppsala län. Nedgången fortsatte under. Under vintern -212 och våren 212 har arbetslösheten i länet legat stilla på en i stort sett oförändrad nivå. I april 212 var det totala antalet inskrivna arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 9 7 personer i Uppsala län. Det var ungefär lika många arbetslösa som under samma månad. Antalet motsvarar 5,8 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16-64 år. Ett år tidigare var andelen 6, procent. I hela landet har Uppsala län lägst andel totalt inskrivna arbetslösa. Därefter följde i april Stockholms och Hallands län med 6,3 procent. Högst var andelen i Gävleborgs län, 11,7 procent. I riket var andelen totalt inskrivna arbetslösa 8,2 procent. Arbetslöshetens nedgång under och motverkades till en del av en stark ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen av arbetskraftsutbudet berodde på att fler kom ut på arbetsmarknaden till följd av politiska reformer, exempelvis förändrade regler hos Försäkringskassan. Dessutom medförde det goda arbetsmarknadsläget med många nya jobb att fler sökte sig ut i arbetslivet. Andra orsaker är att invandringen har varit stor under senare år samt att de stora födelsekullarna från åren kring 199 nu är på väg ut i arbetslivet. Diagram 6: Totalt inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften, 16-64 år, januari 1992 april 212 16 Procent Uppsala län Riket 14 12 1 8 6 4 2 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Anm: Säsongrensad och trendad tidsserie, arbetskraften = registerbaserad arbetskraft Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 17 Många deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin De flesta programdeltagare återfinns numera i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar. Dessa program är i första hand till för personer med långa arbetslöshetstider och syftar till aktivitet med inriktning mot arbetslivet. Jobb- och utvecklingsgarantins första och andra fas omfattar sammanlagt 45 dagar och innebär vägledning, utbildning och praktik. Därefter följer sysselsättningsfasen, som ger olika former av sysselsättning med bibehållet aktivitetsstöd. I april 212 deltog nästan 2 personer i jobb- och utvecklingsgarantin i Uppsala län, varav närmare 6 i sysselsättningsfasen. Det är ungefär lika många som under samma månad ett år tidigare. I jobbgarantin för ungdomar var antalet deltagare 8 personer. Ytterligare omkring 27 ungdomar deltog i jobb- och utvecklingsgarantin. Totalt har antalet ungdomar i garantierna minskat med cirka 14 sedan april. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bedöms bli fortsatt stort under de närmaste åren till följd av en svagare efterfrågan på arbetskraft. Grupper som står längre från ett arbete på arbetsmarknaden kommer att ha fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom har utbudet av arbetskraft inom traditionellt svaga grupper ökat ovanligt kraftigt på senare år. Konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav är därmed hårdare. Många av dessa personer kan heller inte konkurrera om arbeten med högre utbildningskrav. Tecken på en försvagad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Sverige har försvagats under våren. Det totala antalet inskrivna har ökat och antalet nyanmälda lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen har minskat. Även om tecken på en försvagning av arbetsmarknaden också finns i Uppsala län har länets arbetsmarknad fortsatt att ha en stabil utveckling under våren. Antalet nya jobb är relativt många och varslen är få. Samtidigt får färre inskrivna jobb och antalet nyinskrivna arbetslösa har börjat öka. Detta har dock ännu inte gett någon effekt på arbetslösheten, som har legat på ungefär samma nivå sedan sensommaren. Arbetslösheten ökar under 212 Det mesta talar nu för att arbetslösheten kommer att börja öka i Uppsala län under året. Under 213 bedöms arbetslösheten börja sjunka. Sammantaget bedöms antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgå till i genomsnitt 1 4 personer under årets fjärde kvartal, vilket är omkring 6 fler än under samma kvartal. Under 213 bedöms arbetslösheten ligga kvar på en relativt hög nivå. Arbetslösheten beräknas i slutet av nästa år uppgå till 1 3 personer, vilket motsvarar cirka 6,1 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16-64 år.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 18 Tabell 8: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Uppsala län. Prognos från 212 kv 4 Förändring jämfört Ant al med samma kvartal året innan kv 4 6 527 kv 4 1 48 6,6 kv 4 1 966 4,6 kv 4 9 787-1,8 212 kv 4 1 4 6,3 213 kv 4 1 3-1, Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Den återhämtning som har skett sedan andra halvåret har i första hand kommit arbetssökande med en starkare ställning på arbetsmarknaden tillgodo. Förbättringen för grupper med en svagare ställning har endast varit marginell. Denna situation kommer att ändras framöver när läget på arbetsmarknaden försvagas. Det kommer att ske en tydligare ökning av antalet arbetslösa med en starkare ställning på arbetsmarknaden. Nyexaminerade väntas få svårare att få jobb och personer med tidsbegränsade anställningar bedöms i allt mindre utsträckning få en fast anställning. Till detta kommer att antalet varsel om uppsägning bedöms öka. Under det första kvartalet 212 var i genomsnitt närmare 1 2 personer eller 6, procent av arbetskraften i Uppsala län öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Den relativa arbetslösheten var högre för män än för kvinnor. Tabell 9: Arbetslöshetens struktur i Uppsala län. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd första kvartalet 212 Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent Kommun Totalt 16-64 år Eftergymnasial Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Grundskola Gymnasial Håbo 3,7 4, 3,4 7, 4,2 3,2 6,6 7,8 2,9 2,8 Älvkarleby 1,2 1,4 1,1 25, 6,8 9,1 21,5 16,3 1, 6,1 Knivsta 3,6 3,7 3,5 8,4 3,6 2,8 1,8 7,5 3,5 2,6 Heby 7, 7,4 6,7 15,4 5,4 5,9 2,4 12,2 5,7 6,4 Tierp 8,3 9, 7,6 19,5 6,1 7,6 17,4 16,1 7,3 4,9 Uppsala 6,2 5,6 6,8 1,4 5,3 4,4 15,2 16,1 6,5 4,2 Enköping 6, 6,4 5,7 12,5 5,4 4,9 15,3 12,9 5,4 3,9 Östhammar 4,3 4,6 4, 1,1 3,2 3,8 11, 7,9 3,7 3,1 Uppsala län 6, 5,8 6,3 11,5 5,1 4,7 14,7 13,6 5,9 4,1 Länet i fjol 6,6 6,4 6,8 13,6 5,3 5,3 15,6 14,5 6,5 4,5 Riket 8,6 8,2 8,9 17,6 6,7 6,5 2,2 18,3 8,5 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 19 Skillnaderna i arbetslöshet är stora mellan länets kommuner. Störst andel arbetslösa inklusive programdeltagare hade Älvkarleby kommun under årets första kvartal, 1,2 procent av arbetskraften. Lägst arbetslöshet hade Knivsta och Håbo kommun, 3,6 respektive 3,7 procent. I Tierp var skillnaderna i arbetslöshet mellan könen störst. Där hade kvinnorna en arbetslöshet på 9, procent jämfört med 7,6 procent för männen. Högst arbetslöshet har utrikes födda, ungdomar, personer med enbart grundskola och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bland utrikes födda var arbetslösheten, inklusive programdeltagare, 14,7 procent under första kvartalet 212. Ungdomsarbetslösheten var 11,5 procent och arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning var 13,6 procent. Ungdomsarbetslösheten är högst i Älvkarleby kommun, 25 procent. Även i Tierps kommun är andelen arbetslösa ungdomar stor. Arbetslösheten bland utrikes födda är hög i Älvkarleby, Heby och Tierps kommun. För personer med kort utbildningsbakgrund är arbetslösheten högst i Älvkarleby, Tierp och Uppsala kommun. Håbo kommun har lägst arbetslöshet bland utrikes födda. Även ungdomsarbetslösheten är lägst i Håbo kommun. Knivsta, Håbo och Östhammars kommun har lägst arbetslöshet bland personer med endast grundskoleutbildning. Arbetslösheten i Uppsala län är lägre än riksgenomsnittet för samtliga grupper. Under det senaste året har den relativa arbetslösheten sjunkit i alla grupper. Antalet långtidsarbetslösa har minskat senaste året Långtidsarbetslös är den som har varit inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd i minst 6 månader. För ungdomar i åldrarna 18-24 år är tidsgränsen minst 1 dagar i öppen arbetslöshet eller i jobbgarantin för ungdomar. Antalet långtidsarbetslösa i Uppsala län uppgick i genomsnitt till närmare 5 2 personer under årets första kvartal. Det är nästan 5 färre än under samma kvartal i fjol. Samtidigt minskade det totala antalet inskrivna arbetslösa med 7 personer. Större delen av nedgången skedde alltså bland dem med längre tider i arbetslöshet, det vill säga minst 6 månader. Ungefär varannan arbetslös i länet är långtidsarbetslös. När arbetsmarknadsläget nu försämras kommer sannolikt antalet långtidsarbetslösa åter öka. Andelen långtidsarbetslösa är högst bland ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Den är även hög bland dem med endast förgymnasial utbildning.
Arbetsmarknadsutsikter 212-213 för Uppsala län 2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Återhämtningen på arbetsmarknaden under de senaste åren har medfört en minskad arbetslöshet. Men det förbättrade arbetsmarknadsläget har inte gynnat alla grupper i samma utsträckning. Personer som står längre från arbetsmarknaden har inte haft lika lätt att komma tillbaka till arbetslivet. Långa tider i arbetslöshet utgör många gånger en försvårande faktor för den arbetslösa att åter etablera sig i arbetslivet. Nu när situationen på arbetsmarknaden åter försämras blir det en stor och viktig utmaning att stärka dessa personers möjligheter att få ett arbete. Var fjärde utan arbete mer än 3 år Många av dem som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd har varit utan arbete under lång tid. Av de 9 7 personer i Uppsala län som saknade arbete i april 212 hade nästan 2 4 varit utan arbete under en längre tid än sammanlagt 3 år under den senaste tioårsperioden. Det motsvarar 25 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet. Omkring 1 5 personer hade varit utan arbete mellan 2 och 3 år och drygt 2 3 personer mellan 1 och 2 år. Av samtliga 9 7 inskrivna hade således nästan 6 3 personer, motsvarande 65 procent, haft långa eller återkommande perioder på minst ett år, då de saknat arbete. I denna grupp ingår personer som varvat kortare tider i sysselsättning med upprepade tider i arbetslöshet under de senaste 1 åren. Diagram 7: Antal totalt inskrivna arbetslösa efter sammanlagd tid utan arbete under de senaste 1 åren, 16-64 år, Uppsala län 5 Mindre än 1 år 1-2 år 2-3 år Mer än 3 år 4 3 2 1 26 26 212 Anm: avser den 3 april och höst avser den 31 oktober respektive år Källa: Arbetsförmedlingen Antalet arbetslösa började öka. Under den starka återhämtningen - minskade antalet personer med kortare tid i arbetslöshet. Däremot hade personer med längre arbetslöshetstider svårare att komma tillbaka till arbetslivet. Antalet arbetslösa med långa tider utan jobb låg därför kvar på en hög nivå under dessa återhämtningsår. Dessa personer har ofta svårt att få ett varaktigt arbete även då läget på arbetsmarknaden förbättras.