förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga

Fakta & Analys 212:7 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Fyrbodal 22 KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Inledning En förutsättning för regional tillväxt och konkurrenskraft är tillgången på rätt kompetens. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen samtidigt som det är stora årskullar som går i pension. Därför blir matchningen på arbetsmarknaden en av de största utmaningarna i framtiden. Denna kortrapport beskriver förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i Fyrbodal och baseras på den tidigare publicerade rapporten Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikt på år 22. Prognosens huvudrapport beskriver de olika förutsättningar som föreligger Västra Götaland avseende kompetensförsörjning. I en separat bilagerapport redovisas detaljerade prognoser på tillgång och efterfrågan för 9 olika utbildningsgrupper i Västra Götaland och dess fyra delregioner fram till 22. Syftet med prognosen är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan i olika utbildningsgrupper som ser ut att bli under en förutsättning att dagens utbildningsdimensionering och ungdomarnas studieval inte ändras under det kommande decenniet. Åldrande befolkning ökad försörjningsbörda Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor betydelse för den framtida kompetensförsörjningen. Generellt är såväl befolkningen som arbetskraften något äldre i Fyrbodal än i övriga riket. Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Fyrbodal. Källa: SCB och Västra Götalandsregionen 16 14 12 1 8-19 år 2-64 år 65+ år Figur 1 visar att antalet personer i arbetsför ålder kommer att minska under perioden 21-22 med nästan 7 personer samtidigt som antalet äldre kommer att öka. Detta innebär att det blir allt färre som får försörja allt fler. Figuren visar även på minskande ungdomskullar vilket på sikt begränsar tillflödet av arbetskraft. Därför är det viktigt att inflyttningen till Fyrbodalskommunerna ökar och att fler unga som flyttar ut för att studera, återvänder. Befolkningsstorleken och befolkningens åldersstruktur påverkar inte enbart arbetskraftsutbudet i regionen utan även efterfrågan på arbetskraft. Det är framförallt tjänster inom den offentliga sektorn (skola, vård och omsorg) som styrs av befolkningsstorleken och -sammansättningen, men även en del andra branscher såsom detaljhandel och andra hushållsinriktade servicebranscher. Känslig arbetsmarknad Jämfört med övriga landet har arbetsmarknaden i Fyrbodal ett par särdrag som i hög grad påverkar kompetensförsörjningen; det stora beroendet av tillverkningsindustrin samt närheten till Norge. Det sistnämnda påverkar såväl utbud som efterfrågan av arbetskraft. Gränshandel är en stor och växande bransch, framförallt i Strömstad men även i Uddevalla. Samtidigt innebär närheten till Norge att många som är bosatta i Fyrbodal arbetar i Norge. Pendlingen i motsatt riktning är relativt sett liten. Den stora andelen sysselsatta inom industrin gör att näringslivsstrukturen är ganska sårbar. Detta gäller både konjunkturella och strukturella förändringar. Figur 2 visar att både den strukturella och konjunkturella arbetslösheten är större i Fyrbodal än i de andra delregionerna i länet. Den känsliga näringslivsstrukturen kräver flexibla utbildningsformer som kan snabbt anpassa utbildningsproduktionen till marknadens efterfrågan. 6 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22

Figur 2: Antal öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd i januari månad 28 212. Källa: Arbetsförmedlingen 14% 1% 8% 6% Allra flest pendlare finns inom byggbranschen. Andra branscher som många svenska pendlare jobbar inom i Norge är tillverkningsindustri och företagstjänster. Inom företagstjänster är det stor del bemanningsföretag dvs. företag som bedriver personaluthyrning. När det gäller den lilla gruppen norrmän som pendlar till Sverige är det i första hand till jobb inom detaljhandeln. 4% Figur 5: Pendlingen från Fyrbodal till Norge Källa: SCB 2% Fyrbodal Göteborgsregionen 8 % Sjuhärad Skaraborg 7 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 6 5 När det gäller tillverkningsindustrins dominans så finns det ganska stora skillnader mellan kommuner i Fyrbodal. Figur 3 visar exempelvis att i dagsläget, efter SAAB-konkursen, är arbetslösheten särskilt hög i kommunerna där många av SAAB:s och dess underleverantörers anställda är bosatta i. Däremot är arbetslösheten relativt sett lägre i kommunerna som ligger nära Göteborgs respektive norsk arbetsmarknad. 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 Tillverkning Bygg Transport Andra företagstjänster Hälso- o sjukvård samt social omsorg Handel o hotell o restaurang Figur 3: Andel (%) av arbetskraften (16-64 år) som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, kommuner i Fyrbodal, mars 211 samt mars 212. Källa: Arbetsförmedlingen 2 15 1 Mars 212 Mars 211 Stora pensionsavgångar I tabell 1 framgår att i många fall är pensionsavgångarna störst inom just de branscherna/yrken som är överrepresenterade bland pendlare till Norge. Detta i kombination med svagt intresse hos ungdomar för dessa utbildningar gör att det föreligger stor risk för arbetskraftsbrist inom vård och omsorg, pedagogik, tillverkning och transportsektor. 5 Trollhättan Vänersborg Åmål Mellerud Uddevalla Bengtsfors Färgelanda Dals-Ed Lysekil Munkedal Tanum Sotenäs Orust Strömstad Betydande gränspendling till Norge Närheten till Norge påverkar arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Fyrbodal. Att antalet pendlare till Norge har ökat beror dels på högre löner och större efterfrågan på arbetskraft i Norge. Figur 4: Pendlingen mellan Fyrbodal och Norge. Källa: Västra Götalandsregionen 3 5 3 2 5 2 Från Fyrbodal till Norge Från Norge till Fyrbodal Tabell 1. Beräknade pensionsavgångar i Fyrbodal. Källa: Arbetsförmedlingen Antal pensionsavgångar Yrkesgrupp 21-22 Andel år 21 Vård o omsorgspersonal 4 381 29% Ingenjörer, tekniker 1 38 34% Byggnadshantverkare 976 35% Försäljare detaljhandel 962 16% Säljare, inköpare, mäklare 938 34% Byggnads o anläggningsarbetare 837 24% Övrig kontorspersonal 826 46% Fordonsförare 821 33% Grundskollärare 83 37% Chefer mindre företag o mynd. 769 44% Drifts o verksamhetschefer 738 34% Sjuksköterskor 666 31% Gymnasielärare 64 36% 1 5 1 5 26 27 28 29 Högskolan Väst ett populärt lärosäte Högskolan Väst spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen i Fyrbodal. Drygt 35 procent av alla högskolenybörjare i Fyrbodal börjar sina högskolestudier vid Högskolan Väst. I 9 av de 14 kommunerna i Fyrbodal är Högskolan Väst det

populäraste lärosätet bland högskolenybörjare. Högskolan har relativt sett många studerande inom vård och medicin samt pedagogik som enligt utbildningsprognosen är två utbildningsinriktningar där det i framtiden kan bli brist på utbildad arbetskraft. Att hålla kvar nyutexaminerade i Fyrbodal kan vara ett sätt att motverka bristsituationen i framtiden. Utöver de 5 högskolestudenterna läser drygt 1 1 personer någon av de nästan 5 YH/KY-utbildningarna i området. YH-utbildningarna fyller en särskilt viktig funktion i de kommunerna där tillgängligheten till högskolor är liten. Figur 6. Helårsstudenter vid Högskolan i Väst, indelat efter ämnesområde år 211. Källa: Högskolan Väst Låg utbildningsnivå Utbildningsnivån i Fyrbodal har stigit de senaste decennierna men är fortfarande lägre än riksgenomsnittet. Ökningen av andel personer med eftergymnasial utbildning har varit svagare i Fyrbodal än i de övriga delregionerna i Västra Götaland. En närmare granskning visar att det är kommunerna i de norra delarna av Fyrbodal som har utvecklats svagast. En förklaring till detta kan vara sämre geografisk tillgänglighet till högskolan. Figur 8. Andel 2-24 åringar som studerar på högskola. Källa: SCB 3% 25% 2% 15% 1% 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län Ökad efterfrågan på högutbildade I takt med att många yrken kräver allt högre kvalifikationer fortsätter befolkningens utbildningsnivå att stiga under det kommande decenniet. Figur 9 visar att efterfrågeökningen beräknas att bli störst på eftergymnasialt utbildade, cirka 5 personer under perioden 21-22. Efterfrågan ökar även på personer med gymnasieutbildning men inte i samma omfattning som på högutbildade. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med grundskoleutbildningen men minskningstakten blir något lägre än den varit under senaste decenniet. Figur 9. Efterfrågan på arbetskraft i Fyrbodal, efter utbildningsnivå. Källa: SCB 7 6 5 4 3 2 UTFALL PROGNOS Figur 7: Andel av befolkningen (25-64 år) med minst 3-årig högskoleutbildning år 21. Källa: SCB 35% 3% 31% 1 2 Gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning Folk- och grundskoleutbildning 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 25% 2% 15% 1% 5% % 26% 21% Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län Figur 8 bekräftar det relativt sett lägre deltagandet i högre studier i Fyrbodal. Andelen 2-24-åringar som studerar på högskola är lägst i hela Västra Götaland. En av orsakerna är att det finns många (en tredjedel av 2-åringar) som inte har högskolebehörighet. 21% 21% 2% 27% Störst efterfrågeökning inom vård och omsorg Efterfrågan förväntas att öka inom alla utbildningsinriktningar utom den allmänna inriktningen där efterfrågan minskar framförallt på personer med enbart grundskoleutbildning. I absoluta tal ökar efterfrågan mest på arbetskraft med utbildning inom hälso- och sjukvård samt omsorg (+2 5 personer) medan i relativa termer är efterfrågeökningen störst på personer med naturvetenskaplig utbildningsinriktning (+2%). Jämfört med andra delregioner i Västra Götaland förväntas efterfrågan på vård och omsorg växa relativt sett mer i Fyrbodal än i de övriga delregionerna. Och efterfrågan väntas öka i alla utbildningsgrupper inom vårdområdet. Detta gäller såväl gymnasieutbildade som eftergymnasialt utbildade.

Figur 1. Efterfrågan på arbetskraft i Fyrbodal fördelat på utbildningsinriktningar 1. Källa: SCB 35 3 25 2 15 1 5 Till skillnad från den positiva efterfrågeutvecklingen beräknas utvecklingen av tillgången att variera något mer mellan olika utbildningsinriktningar. Exempelvis tillgången på arbetskraft med hälsooch vårdinriktning väntas att minska med 3 procent mellan 29 och 22. Den utbildningsinriktning där antalet utbildade beräknas öka relativt sett mest (+53% mellan 29 och 22) är inom humaniora och konst. Figur 11. Tillgången på arbetskraft i Fyrbodal fördelat på utbildningsinriktningar. Källa: SCB 35 3 25 2 15 1 Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning 2 29 22 Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm 2 29 22 Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster behov i samband med den åldrande befolkningen, som en minskande tillgång med ett allt mindre inflöde till utbildningen. Den enda utbildningsgruppen inom denna inriktning som väntas uppvisa ett överskott är socionomer. Figur 12. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 22 i Fyrbodal fördelning på utbildningsinriktningar Tjänster Hälso- och sjukvård, social omsorg Lant- och skogsbruk Teknik och tillverkning Naturvetenskap, matematik, data Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Humaniora och konst Pedagogik och lärarutbildning Allmän inriktning Tillgång Efterfrågan 5 1 15 2 25 3 35 I övriga inriktningar väntas balans uppstå eller skillnaderna mellan efterfrågan och tillgång vara relativt små. Det finns dock betydande skillnader mellan utbildningsgrupperna inom olika inriktningar. I figur 13 framgår att balans (om skillnaden mellan beräknad efterfrågan och tillgång år 22 är mindre än 5 % av den totala efterfrågan år 22) beräknas att uppstå i enbart 15 av 89 utbildningsgrupper. I en tredjedel av utbildningsgrupperna beräknas efterfrågan överstiga tillgången vilket innebär att det finns risk för brist på arbetskraft. Figur 13. Utbildningsbalansen år 22 enligt prognos Källa: SCB 5 Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Figur 12 visar efterfrågans förhållande till tillgången inom varje utbildningsinriktning. Förutsatt att utvecklingen går i samma banor när det gäller val av utbildning och utbildningsdimensionering i Fyrbodal, förväntas att uppstå överskott inom allmänt utbildade, teknik och tillverkning samt i viss mån samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Brist beräknas uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg. Bristen är spridd över de flesta utbildningsgrupper utan att någon sticker ut särskilt åt något håll. Bristen beräknas att uppstå i lika hög grad genom ett ökat 1 Denna prognos gjordes innan SAAB försattes i konkurs den 19 december 211. De långsiktiga effekterna av konkursen är osäkra men av allt att döma kommer det leda till att efterfrågan på arbetskraft i Fyrbodal kommer att minska, framför allt inom utbildningsinriktningen teknik och tillverkning. Prognoserna för Fyrbodal bör därför tolkas med försiktighet. Tjänster Fyrbodal Västra Götalands län Överskott Brist Balans Överskott Brist Balans 1 2 3 4 5 Antal utbildningsgrupper År 22 - störst underskott på gymnasieutbildade med yrkesinriktning inom tjänstesektor De största bristgrupperna år 22 avser personer som har yrkesinriktad gymnasieutbildning (se tabell 2).

Tabell 2. Utbildningsgrupper med störst beräknad brist år 22 i Fyrbodal. Källa: SCB Utbildningsgrupp Beräknad brist år 22 Antalet personer Andel av efterfrågan Omvårdnadsutbildade (gymn.) 1 54 26% Barn och fritid (gymn.) 57 17% Naturv. gymnasium 41 29% Handel och administration (gymn.) 26 4% Hotell- och restaurangutbildning (gymn) 24 8% Civiling: elektroteknik, teknisk fysik, data 15 45% Tandsköterskeutbildning 12 43% Receptarier 1 48% Sjuksköterskor 1 3% Lärare, senare år 1 5% Psykologer 1 45% Den i särklass största bristen beräknas att bli på personer med gymnasial omvårdnadsutbildning. Efterfrågan väntas år 22 uppgå till 5 9 personer, medan tillgången endast beräknas till 4 4. En brist på cirka 1 5 personer väntas därmed uppstå vid prognosperiodens slut. Under förutsättningar att utbildningssystemet och - beteendet hos individerna kommer att vara oförändrat i förhållande till dagens situation beräknas bristen på gymnasialt omvårdnadsutbildade motsvara en fjärdedel av efterfrågan år 22. Tillgången minskar p.g.a. det låga intresset för utbildningen, stora pensionsavgångar och betydande pendlingsströmmar till Norge. Dessutom väljer många att lämna yrket för andra yrken vilket också ökar behovet av ersättningsrekryteringar. Samtidigt ökar efterfrågan som följd av åldrande befolkning. Efterfrågan är dock beroende av kommunernas och landstingens prioriteringar i framtiden. Arbetsförmedlingens bedömning för närmaste året är att det blir stor konkurrens om jobben för undersköterskor och skötare men att behovet av att rekrytera omvårdnadsutbildade ökar betydligt de kommande tio åren. Andra yrkesgrupper inom vård och omsorg där det kan bli svårt att hitta tillräckligt med utbildad personal år 22 är tandsköterskor, sjuk-sköterskor och receptarier. I några fall motsvarar den beräknade bristen nästan 5 procent av efterfrågan. Men även inom de grupperna, ex. sjuksköterskor, finns det skillnader beroende på vilken inriktning eller specialitet man valt inom yrket. Exempelvis beräknas bristen bli större på specialistsjuksköterskor än på grundutbildade. Sedan finns det ytterligare skillnader mellan olika typer av specialiteter också. Efterfrågan på gymnasieutbildade med inriktning inom barn och fritid påverkas mycket av att kompetenskraven höjts inom barnomsorgen på det sättet att förskollärare efterfrågas i första hand. Men eftersom födelsetalen beräknas att vara fortsatt höga de kommande åren och det råder brist på förskollärare kommer även barnskötare i fråga när barnomsorgen utökas. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar inom vården, och till viss del väntas göra det även framöver. 2 Detta bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp. Den ökade efterfrågan vi kan se i prognosen är således till viss del en följd av att efterfrågan på sikt kommer att öka kraftigt inom vården där denna kompetens är gångbar. Påtaglig brist inom tandvård En påtaglig bristsituation väntas uppstå inom tandvård år 22. Bristen avser såväl tandläkare som tandhygienister och tandsköterskor. Tabellen nedan visar att bristen uppkommer som en följd av en stor minskning av tillgången. Antalet pensionsavgångar är betydligt större bland tandhygienister och tandläkare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Dessutom är det många som pendlar ut och arbetar utanför Fyrbodalsregionen. Tillgången på tandläkare blir inte tillräcklig p.g.a. för få utbildningsplatser, trots att antalet utbildningsplatser utökats. Tillskott av tandläkare från andra länder påverkar tillgången positivt men det blir inte tillräckligt för att täcka efterfrågan 3. Tabell 3. Arbetsmarknads- och utbildningsprognos för utbildningsgrupper inom tandvård i Fyrbodal Källa: SCB Stora pensionsavgångar bland lärare Idag finns det cirka 8 2 förvärvsarbetande med utbildning inom pedagogik- eller lärarinriktningen i Fyrbodal. Det är en utbildningsinriktning med den högsta medelåldern under perioden fram till 22 beräknas 27 procent av dem att gå i pension. Inom vissa yrkesgrupper, special- och yrkeslärare, är det mer än hälften som beräknas att gå i pension. Detta innebär att även om efterfrågan inte ökar så mycket på vissa lärargrupper, kommer rekryteringsbehovet att vara omfattande på de flesta lärarkategorier. Den nya skollagen med krav på lärarlegitimation kommer troligen att öka behovet av att rekrytera utbildade lärare ytterliga- 2 Arbetsförmedlingen 3 Arbetsförmedlingen Ändring av efterfrågan 21-22 Efterfrågan 22 Ändring av tillgång 21-22 Tillgång 22 Brist 22 Brist, andel av efterfrågan Tandläkare 6% 23-16% 19-4 - 17% Tandhygienister 7% 9-3% 6-3 - 33% - Tandsköterskor 4% 29-44% 16-13 45%

re. Störst kommer påverkan vara 215 då legitimationskrav för att utföra vissa uppgifter införs. Det är dock för tidigt att säga hur rekryteringsbehovet kommer att påverkas av de nya reglerna. Bristen beräknas att bli störst på yrkeslärare vilket beror på omfattande pensionsavgångar och för liten utbildningsproduktion. Stora variationer bland utbildade med inriktning mot samhällsvetenskap Ett visst överskott väntas uppstå totalt sett bland utbildade med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration i Fyrbodal. Men det finns betydande skillnader mellan olika utbildningsgrupper inom denna inriktning. Överskottet utgörs i första hand av ekonomer, journalister och jurister. Ekonomutbildningen väntas även fortsättningsvis vara en attraktiv utbildning, vilket ger en fortsatt stor ökning av tillgången. Även efterfrågan ökar, men inte i samma omfattning. Resultatet väntas bli ett överskott på drygt 2 personer, vilket i förhållande till utbildningsgruppens storlek är ganska stor (motsvarar 16% av efterfrågan 22). En annan utbildningsgrupp där det beräknas att bli konkurrens om de lediga jobben är journalister. Intresset för yrkesområdet är stort och årligen utbildas ett stort antal journalister vilket medför att utbudet av utbildningsplatser överstiger den tillväxt av jobb som sker. Samtidigt väntas en betydande brist uppstå bland psykologutbildade i Fyrbodal. Knappt hälften av behovet väntas kunna täckas av utbildad arbetskraft år 22. En fortsatt svagt stigande efterfrågan väntas inte kunna matchas av tillgången, som istället beräknas sjunka kraftigt under prognosperioden. Nästan 4 % av psykologutbildade i Fyrbodal beräknas att gå i pension. Tillgången på psykologer blir inte tillräcklig eftersom det utbildas för få. Under de närmaste fem åren blir tillgången mycket liten, men sedan ökar antalet nyutexaminerade eftersom antalet utbildningsplatser blivit fler 4. Stort överskott bland utbildade inom teknik och tillverkning Teknik och tillverkning är den största utbildningsinriktningen i Fyrbodal, år 29 fanns det ca 3 förvärvsarbetande med denna utbildning. År 22 väntas tillgången ha ökat till 34 personer vilket är en betydligt kraftigare ökning än den på efterfrågesidan. Men det finns ganska stora skillnader mellan olika utbildningsgrupper inom denna inriktning. Överlag beräknas överskottet bli störst på personer med utbildning på gymnasial nivå medan det finns flera utbildningsgrupper (arkitekter och civilingenjörer) på eftergymnasial nivå som beräknas att ha brist år 22. Bland civilingenjörer beräknas bristen bli störst på dem som har inriktning mot elektroteknik och data. Arbetskraften med denna utbildningsinriktning är relativt ung, enbart 1 procent är äldre än 55 år. Det är enbart bland arkitekter där pensionsavgångarna kommer att vara omfattande (nästan hälften är äldre än 55 år idag). Som nämnts ovan är effekterna av SAAB:s konkurs i december 211 inte inkluderad i analysen. Troligen kommer konkursen att medföra en större minskning av efterfrågan på utbildade inom teknik och tillverkning än vad som anges ovan. Stark tillväxt inom handel och turism Både handel och upplevelsenäring är två växande branscher i Fyrbodal. Hotell- och restaurangutbildade väntas uppvisa brist på arbetskraft år 22 eftersom efterfrågan växer snabbare än tillgången. Det motsatta gäller för personer med gymnasial handels- och administrationsutbildning där både tillgång och efterfrågan beräknas att minska det kommande decenniet. Tillgången bedöms att minska mer än efterfrågan vilket resulterar i ett måttligt underskott, medan transportutbildade beräknas ha ett visst överskott. En stor andel av anställda i de branscherna har gymnasial utbildning, och inte sällan en allmän utbildning dvs. utan yrkesinriktning. Eftersom personalomsättningen är hög inom framförallt handel, är rekryteringsbehovet alltid stort. Utvecklingen inom internethandeln kan dock komma att bli än starkare framöver, vilket påverkar butiksförsäljningen och behovet av försäljare (gäller framförallt inom fackhandeln). Obalanserna är dock relativt små även för de mer specifika inriktningarna. Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling med minskat antal personer i arbetsför ålder samt omfattande pensionsavgångar har stor påverkan på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Fyrbodal. För att tillgången skulle kunna matcha arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft måste såväl inpendlingen som inflyttningen till Fyrbodal öka. Även om den absolut största bristen beräknas att uppstå på personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning, finns det även många bristyrken som kräver högre utbildning som inte erbjuds i Fyrbodal, ex. civilingenjörer, tandläkare, psykologer. Därför är det viktigt pendlingsmöjligheterna blir bättre och att unga som flyttat ut för högre studier återvänder till Fyrbodal. För detta krävs att infrastrukturen förbättras, men även att kunskapsintensiteten i näringslivet höjs. Idag är utbildningsnivån i Fyrbodal relativt låg även inom de växande branscherna handel och turism. På längre sikt finns det risk för att den låga kunskapsintensiteten kan hämma tillväxtmöjligheter och minska konkurrensfördelar i dessa branscher. 4 AF Yrkesbarometer

Några viktiga utmaningar för arbetsmarknaden i Fyrbodal: Ökad inflyttning av personer i arbetsför ålder Fler som övergår till högre studier Bättre pendlingsmöjligheter inom samt till och från Fyrbodal, inte minst till Högskolan Väst Anpassa utbildningsutbudet till arbetsmarknadens efterfrågan Få fler unga att utbilda sig inom vård och omsorg Författare: Keili Saluveer Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland. På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 31-63 9 34