- den bästa platsen i väla

- den bästa platsen i väla En lokal utvecklingsplan för Jäla socken 2012-2016

Förord Vid ett planeringsmöte i Jäla bygdegård den 25 oktober deltog ett 30-tal bybor, vilket motsvarar cirka 20% av befolkningen. Anita Johansson från Leader och Hela Sverige ska leva satte in oss i vad en lokal utvecklingsplan innebär för socknen och i ett kommunalt sammanhang. Bland deltagarna fanns bland andra ordföranden och andra representanter från Jäla Hembygdsförening, Jäla jaktvårdsförening, Jäla LRF, Röda Korset i Grolanda Jäla samt Floby kyrkoråd i Svenska Kyrkan. Tillsammans beslöt vi att ta fram en lokal utvecklingsplan för Jäla socken genom att revidera och uppdatera de landsbygdsprogram som tagits fram 1999 respektive 2004. Vi är glada för att här kunna presentera vår lokala utvecklingsplan för Jäla inför 2012 2016. Det är vår förhoppning att den väcker inspiration och engagemang såväl inom socknen som i vår omvärld, men också att den blir en god hjälp i arbetet med att förverkliga våra utvecklingsidéer. Planen kommer att vara ett levande dokument som vi uppdaterar allt eftersom arbetet fortskrider. Jäla - den bästa platsen i väla, lokal utvecklingsplan inför 2012-2016 överlämnas till Falköpings kommun för att utgöra underlag för fortsatt samarbete kring samhällsbyggnad och service på landsbygden och i Jäla socken. Jäla i december 2011 Matilda Wardin ordförande Jäla hembygdsförening matilda.wardin@live.se 073-384 65 70

Innehållsförteckning 1. Jäla förr och nu...sid 1 2. Fritid och turism...sid 5 3. Kommunikation, handel och service...sid 6 4. Analys...sid 7 5. Jäla inför framtiden...sid 9 6. Utvecklingsidéer...sid 10 Bilaga 1 - Jäla från ovan...sid 12 Bilaga 2 - Mjölkgårdar i Jäla...sid 13 Bilaga 3 - Åldersfördelning i Jäla...sid 14 Bilaga 4 - Befolkning, sysselsättning, pendling...sid 15 Bilaga 5 - Häftessamling Erland Eriksson...sid 16 Bilaga 6 - Aktivitetsplan...sid 18

1. Jäla förr och nu Geografi Jäla är en socken i Falköpings kommun, Västra Götaland med 149 invånare (2010-12-31). Den ligger cirka 20 km sydväst om Falköping. Jäla gränsar till Grolanda socken i Vilske härad mot norr, socknarna Kinneved, Brismene och Börstig i Frökinds härad i öster, socknarna Öra och Broddarp i söder samt Eriksberg i Gäsene härad i väster, bilaga 1. Socknen domineras i öster och söder av en stor mosse, som går under namnet Ripelången eller Replångsmossen. De centrala och södra delarna utgörs av åkermark med hagar och skogsdungar medan hundraårig gran- och blandskog kännetecknar de västra och norra delarna. Landskapet är relativt flackt utan högre kullar, åsar eller berg. Socknen avvattnas i huvudsak av Grolandagrenen av ån Lidan, som här kallas Jälaån. Stenyxor och domarring Jäla är den socken i Vilske härad som är fattigast på fornminnen. I Jäla har man funnit några stenyxor och en del flintavslag, vilket tyder på bosättning under slutet av bondestenåldern. En grav kan möjligen tolkas som en hällkista. I socknen finns skålgropar eller älvkvarnar på två ställen. Den ena skålgropsförekomsten ligger nära Tolarp och innehåller runt 200 skålgropar och tre rännformiga fördjupningar. Den andra innehåller cirka 25 skålgropar. Från järnåldern finns åtminstone nio runda stensättningar och en domarring. Jäla - den gulbruna Sockennamnet är känt sedan 1308 då det skrevs Ecclesie jn Ialum. I mitten av 1400-talet förekommer stavningen Jäla Sochn. Ortnamnsforskaren Ivar Lundahl redogör för Elof Hellquists åsikt att sockennamnet kommer från ett gammalt namn på Jälaån och innehåller ett fornsvenskt ord *ial som betyder gulbrun. Detta skulle syfta på att vattnet från Replångsmossen var gulbrunt. Ett namn med lika gamla belägg som sockennamnet är byn Habblarp, vilket 1308 skrivs jn Hagbarðæthorpe, det vill säga Hagbardstorp Tassemark Jäla benämns ibland som en del av Falbygdens tassemarker eftersom varg tidigare funnits i trakten. Nu finns istället rådjur och älg samt en hel del räv. De stora orrspelen på mossarna från 60-talet har drastiskt minskat, men fortfarande hörs enstaka tuppar spela i gryningen ute på mossen, avbrutna av reveljer från häckande tranor. Flera små byar Socknen har flera bykärnor framför allt Jäla by, Kyrkarp, Gamlarp, Habblarp, Holmen, Håll-torp, Skattegården och Tolarp. I mitten på 1900-talet fanns här såväl skolor och affärer, smides- och bilverkstad samt mejeri, kvarn och åkeri. Idag finns endast lastbilsåkeriet kvar. Mjölkgårdar Jordbruk har hela tiden varit och är fortfarande den största näringsgrenen med idag ett tiotal mjölkgårdar. Se bilaga 2. Många mindre mjölkgårdar har lagts ner och marken arrenderats ut allteftersom den äldre generationen avvecklat sin verksamhet. Uppfödning sker idag av nötkreatur, hästar, får och alpackor. Gårdar, stugor och torp bebos i stor utsträckning av barn och barnbarn, en del har sålts till utsocknes, andra hyrs ut till fritids- och sommargäster. Befolkning I Jäla bor 149 invånare (årsskiftet 2010-2011). Det ska jämföras med socknens storhetstid under senare delen av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Jäla var då en egen kommun med en befolkning på cirka 600 personer. Under de senaste 10 åren har befolkningsutvecklingen planat ut runt 150 invånare samtidigt som den har föryngrats. Vid årsskiftet fanns endast 10 personer 75 år och äldre i socknen medan det fanns 19 barn och ungdomar under 16 år och 21 personer mellan 16 och 24 år. Se vidare bilaga 3. 1

I socknen är könsfördelningen bland personer från 16 år och uppåt något ojämn - 40 kvinnor respektive 49 män. Inpendlingen är liten, 7 personer, medan utpendlingen är stor, 61 personer. Det innebär ett gap på 54 personer. Inom jord- och skogsbruk är 15 män och 6 kvinnor förvärvsarbetande med arbetsplats i Jäla. När man summerar antalet förvärvsarbetande inom samtliga näringsgrenar som har sin arbetsplats i Jäla utgör dessa totalt 35 personer, varav 10 kvinnor och 25 män. Flertalet är egna företagare, 29 personer. För ytterligare statistik kring befolkning, sysselsättning och pendling, se bilaga 4. Bygdegård Bygdegården i Jäla byggdes i början av 1940- talet. Till en början var det enbart JUF-avdelningen som använde lokalen, men från 1972 och fram till 1991 stod den mer eller mindre outnyttjad. Jäla hembygdsförening tog då över byggnaden och genomförde en omfattande renovering genom ideellt arbete. Vid ytterligare en renovering under 2002 installe-rades ett modernt kök och bygdegården anpas-sades för personer med funktionsnedsättningar. Gården ger plats för 70 personer och passar utmärkt för de flesta aktiviteter. Den hyrs därför ut till andra föreningar och privata festligheter. En särskild kommitté ansvarar för löpande underhåll, reparationer och förbättringsåtgärder av bygdegård och intilliggande skjul. Under 2011 byggdes dessutom en ny lekplats upp bakom bygdegården. Jälas historia, dess gårdar och familjer, företeelser och föreningsverksamhet från förr och nu är föredömligt dokumenterat av Erland Eriksson. Det finns en imponerande mängd skrifter i ämnet som Du kan studera i bilaga 5. Jäla hembygdsförening År 1987 bildades Jäla Hembygdsförening och har sedan dess bedrivit en omfattande och livaktig verksamhet. Föreningen fick 1999 motta den fina utmärkelsen Årets Hembygdsförening i Västergötland. Torpinventering Verksamheten började med hembygdsforskning för att ta fram vilka torp som har funnits i socknen och vilka som har bott där. Över 100 boplatser har märkts ut med stolpar och en rapport sammanställdes som berättar om de boende där. Efter detta har det ordnats ett flertal vandringar runt om i socknen så att alla intresserade har kunnat se var våra gamla boplatser fanns och kunnat lyssna till vår kunnige Erland Eriksson som kan berätta om detta. Det har blivit en tradition att genomföra en sådan vandring på Annandag Påsk. Aktiviteter idag Föreningen har alltid engagerat sig i aktuella frågor om vägar, busslinjer, sophantering med mera. En särskild arbetsgrupp ansvarar för att arrangera omväxlande och stimulerande aktiviteter som kan passa de flesta i socknen. Årligen ordnas bland annat tipspromenader, bränn-boll, pub och kafékvällar, loppis och bytardag, slåttergille, hembygdsdagar, trivselkvällar och grötfest. Allt för att forma en levande landsbygd. Vid några tillfällen har också en särskild Jäladag anordnats på Rosendalens ängar. I hembygdsföreningens regi drivs också Jäla föräldra-barngrupp som träffas varannan vecka. Där varvas fri lek med fika, pyssel och sångstund. Man turas om att bjuda på fika och ordna pyssel. De håller till i bygdegården, men några gånger per termin görs utflykter, både i byn och längre bort. 2

Gympagruppen är ett gäng som träffas varje vecka i bygdegården för att träna och ha kul. Träningen sker efter var och ens förmåga och dagsform. Oftast körs cirkelträning med tio olika styrkestationer, som varvas med yogaövningar, gummibandsträning, parövningar och konditionsträning. Passen brukar vara omkring 1,5 timme. Träningen avslutas med stretchning. Naturvård En naturvårdskommitté ansvarar för löpande underhåll och slåtter vid Lärka och/eller Nöta-backen. Lärka var en vattendriven kvarn som upphörde strax efter 1920. Därefter revs husen och fallet grävdes bort vid den stora kanalsänkningen i mitten av 1930-talet. Kvar i dag är den mycket massiva dammbyggnaden samt en rad stora klippblock på norra sidan. Nötabacken, ligger i Gamlarp och är det område i Jäla med störst biologisk mångfald. En gammal kyrkstig har under senare år 1990- talet röjts och märkts ut. Den går från Prästgården (Stora Västerbo) till Jäla kyrka. Ung styrelse med idéer En ung styrelse har tagit över ansvaret för hembygdsföreningen från och med 2011. Medelåldern är 36 år med Matilda Wardin som ordförande. Hennes företrädare har varit Erland Eriksson 1987-1998, Maria Wardin 1999-2004 och Kent Karlsson 2005-2010. Under 2010 Utvecklade Jonas Larsson en hemsida för socknen; www.jalaby.se. Den innehåller Jäla historia, aktiviteter, företag, föreningar, Jäla kyrka, bildarkiv och länkar. Mycket av det material som presenteras i detta avsnitt av bygdeplanen är hämtat från hemsidan. Hemsidan är också det enklaste redskapet för dig som vill fördjupa dig i Jälas historia, nutid och framtid. Jäla jaktvårdsförening Jäla Jaktvårdsförening bildades 1945. På 1930- och 40-talen fanns det ganska gott om rapphöns i socknen, men efter krigsåren, när utsädesbetningen började, så försvann de nästan helt. Samma år som föreningen bildades beslöt man därför att köpa in fasaner för att plantera ut dem på lämplig mark. Under efterföljande år köpte man sedan, av och till, in fasan- och rapphönskycklingar för utplantering. Trots detta förekommer fasaner och rapphöns endast sporadiskt idag. Föreningen främsta uppgift är istället idag att driva älgbanan i Tolarp, byggd hösten 1963. Den har alltid varit, och är, flitigt använd. Både för egen och andra föreningars räkning. Även polisen har använt den som träningsbana. Mycket arbete har under åren lagts ned på förbättringar, renoveringar, röjning, utbyte av materiel, parkeringsplats och vägförbättring. Det mesta, som så ofta i föreningssammanhang, genom ideellt arbete av medlemmarna. Banan är öppen för allmänheten på hösten inför älg-jakten. LRF Jäla Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, bildade en lokalavdelning i Jäla 1942. Namnet var då lite omkastat i förkortningen nämligen RLF, Riksförbundet Landsbygdens folk. Namnbytet skedde 1971 då Sveriges lantbruksförbund och RLF gick samman och bildade den nya organisationen. LRF kan sägas vara lantbrukarnas och skogsägarnas fackliga organisation. Jäla LRF är nog nästan unik på grund av att det fortfarande är en sockenförening med samma verksamhetsområde som 1942. Alla andra kringliggande avdelningar har gått samman i större enheter. Nog har det varit svårt ibland att få ihop en styrelse och ordförandeposten har växlat ganska ofta under senare år. Men än så länge har man lyckats. I dagens samhälle är det en prestation värd att lyfta på hatten för. Den nya styrelsen har under hösten 2011 tagit initiativ till att en lokal utvecklingsplan ska tas fram. 3

Röda Korset - Grolanda, Jäla kretsen Kretsen bildades 1942 och har varit aktiv sedan dess. Bland de tidiga insatserna märks hemvärnssjukvård, bekostnad av barntandvård i Jäla och Grolandas småskolor samt utflykter för de äldre innan bilar blev mer vanliga. En uppskattad aktivitet som genomförs varje år är att alla i Jäla eller Grolanda som fyllt 80 under året föräras en julblomma vid ett personligt besök. En årlig vårauktion och kyrklunch i samband med Tacksägelsedagen anordnas och intäkterna går till kretsens insamling. Båda dessa aktiviteter anordnas vartannat år i Jäla och Grolanda. Svenska Kyrkan i Jäla Kyrkan i Jäla är belägen söder om Jäla by, mitt ute i ett kargt och stenbemängt landskap. Kring kyrkan finns en kyrkby med gårdar, Kyrkarp. Jäla kyrka byggdes på 1100-talet och var då en romansk kyrka med rakslutet kor. Detta kor raserades år 1787 då kyrkan byggdes om och försågs med ett tresidigt kor som var lika brett som den medeltida kyrkans långhus. En sakristia tillkom 1791. Ovanför kyrkporten finns en tavla av sandsten med en inskription som berättar att tornet restes år 1824 under Carl XIV Johans regeringstid. av biskop Bengt den gode. Ett likadant skrin skänktes också till grannsocknen Eriksberg, som då var kung Knut Erikssons hemvist. Skrinet består av vackert bearbetade förgyllda kopparplåtar stående på lejontassar gjutna i brons. Av texten på skrinet framgår att det bland annat innehållit reliker från Johannes Döparen och Sankta Ursula. Jälaskrinet finns nu på Västergötlands museum i Skara. Jäla församling gick den 1 januari 2002 upp i Grolanda-Jäla församling och åtta år senare i Floby församling. Den gamla folkskolan i Jäla tjänstgjorde mellan 1966 och 2002 som församlingshem. Därefter hyrs bygdegården av församlingen för aktiviteter och under vinterhalvåret hålls gudstjänster där. Varje tisdag träffas barn mellan 6-12 år i Jäla bygdegård i Jäla/Grolanda-gruppen. Där blir det lekar, pyssel, film och andakt. Varannan termin är gruppen i Jäla och varannan i Grolanda. I Jäla fanns en kyrkokör under hela 1900-talet. Den gick sedan ihop med Grolanda kyrkokör, som i sin tur gick ihop med Eliza-kören från Kinneveds församling. Av denna blandning blev det MIXX-kören 2009. Kören leds av Annette Kinnunen och övar växelvis i Jäla bygdegård och Kinneveds församlingshem. I kyrkan finns en vacker romansk dopfunt från 1100-talet med åtta arkadfält på cuppan. Förr fanns också Jälaskrinet, ett relikskrin av kyrkobyggnadstyp från slutet av 1100-talet, skänkt 4

2. Fritid och turism Bastu När Jäla var kommun uppfördes 1950 en bastu i anslutning till Folkskolan. Den togs sedan över först av Vilske kommun 1952 och sedan av Falköpings kommun 1974. När Vilske kommun sålde folkskolan 1966 till Jäla församling kom bastun att stå på ofri grund, vilket den gör än i dag. Falköpings kommun står idag för elkostnaderna medan drift och mindre underhåll sköts av ideella krafter. Under senare år har man från kommunens sida velat göra sig av med bastun, frågan har åter aktualiserats under hösten 2011. Diskussioner förs nu om fortsatt kommunalt ägande eller bildandet av en bastuförening. Små bastubyggnader växte upp under 1930och 1940-talen i flera socknar på Falbygden. De flesta är sedan länge rivna eller ombyggda för andra ändamål. Så vitt vi känner till är Jäla Bastu den sista som fortfarande är i drift. Nästan 10 % av befolkningen använder bastun varje vecka under perioden september till juni. Hästar Hästar används både i arbete och på fritid Brukshästens dag anordnas årligen av Jäla Häst & Skog, Skattegården, flera gårdar håller ridhästar och Team Jan Stiern, Jonstorp, föder upp egna travhästar, kör in, tränar och tävlar. Ägaren av Rosendalen har tidigare varit professionell kusk men ägnar sig nu åt att bland annat föda upp brukshästar. Motor Motorintresset är stort i bygden. Detta gäller såväl veteranmotorcyklar, traktorer som lastbilar. Inte minst har Stig Fredrikssons Åkeri rustat upp firmans allra tidigaste lastbilar från mitten av 1900-talet. Det finns också ett rallyintresse för såväl traktorer som standardbilar. Team Jäla bildades 2006 och består av föraren Emil Eliasson och kartläsaren Magnus Oscarsson. De kör en gul Volvo 240 original och tävlar i klassen VOC Volvo original. Jakt I Jäla finns det fyra jaktlag vid den årliga älgjakten. Även rådjur, hare och räv jagas utifrån ett mycket medvetet viltvårdsintresse. Vid Kristi Himmelsfärdsdagen 2010 fick de två första vildsvinen i socknen genomföra sin himmelsfärd ; Falköpings Tidning skrev: Ett raskt sammankallande av jaktlaget i Jäla kyrkby ledde till både vildsvinspremiär och doublé för den yngste jägaren i laget Emil Eliasson. Mekelsmäss Skördefest på Mekelsmäss arrangeras på Falbygden första helgen i oktober sedan 11 år tillbaka. I Jäla finns två angöringspunkter. Skattegården med dess bakstuga och intilliggande brygghus där fler hantverkare ställer ut samt Wardins Gårdsprodukter i Korsgården. Även här finns flera utställare samlade. 5

3. Kommunikation, handel och service Vägar Vägen från Falköping går via Mönarp och Grolanda till Jäla by, från Mönarp med nummer 2646, belagd sedan många år. Resterande del av 2646 Jäla by - Holmen i Öra, är grusväg inom Jäladelen. Väg 1850, Jäla by - Broddarp, fick permanent beläggning 1993. Mellan dessa finns väg 2648 till och förbi Jäla kyrka, också den grusväg. Jäladelen av 2646 och Kyrkvägen 2648 kommer, efter idogt arbete från byborna, att vara permanent belagda från och med 2012. Kvarvarande allmän grusväg är sedan väg 2649 från Jäla by mot Höverö och Floby. Österut finns enskild samfällighetsväg 2646 från Hulegården via Holma och Ekesgärde till Brismene, iordningsställd i slutet av 1940-talet. Telefon och bredband I Jäla är det koppar- och luftburna telefonnätet intakt i hela socknen. Telemast för mobil telefoni finns placerad i Rukeskogen, men det mobila nätet har dålig täckning i stora delar av socknen. Därför förs diskussioner om optisk kabel för bredband inklusive telefon, internet och TV. Handel & service Det finns idag ingen affär i Jäla, den sista affären lades ner 1989. Enda regelbundna varutransporten är Hemglass. Närmaste livsmedelsaffär är ICA-butikerna i Floby respektive Slutarp (12-13 km). Där finns också kvarnar och en del mindre affärer. Handel sker huvudsakligen i Falköping (20 km) som har butiker inom de flesta branscher. Här finns också ATGombud, apotek, bensin, kaféer, restauranger, systembolag, tåg och återvinningsstation. Ulricehamn (35 km), Skövde (70 km) och Göteborg (117 km) är alternativa handelscentra. I Jäla finns också en sopstation för hushållsavfall, glas, plast och plåt, dock inte tidningar och förpackningsmaterial. Container finns vid bygdegårdens parkeringsplats. Kommunal, regional och landstingsverksamhet Förskola och grundskola finns närmast i Floby, gymnasieskola finns i Falköping. Skolskjuts ordnas dagligen, vilken också kan utnyttjas av sockenborna. Närtrafik ersätter busstrafik för oss som bor i glesbygd. Dess villkor kan liknas vid färdtjänstens, se vidare broschyren Närtrafik Falköping i Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/timetables/nt_ falköping.pdf Bokbussen som tidigare trafikerade Jäla har dragits in 200x? Närmaste bibliotek finns i Falköping. Förutom böcker och talböcker finns där såväl noter och musik som film att låna. Kommunen anordnar ett flertal återkommande kulturarrangemang, och kulturen får såväl kommunalt som regionalt stöd genom regionens kulturplan. www.falkoping.se/upplevagora/kultur Vårdcentral finns i Floby, där sockenborna listas om inte den enskilde väljer att lista sig vid någon av vårdcentralerna i Falköping. Där finns också ett mindre sjukhus, medan det större kärnsjukhuset finns i Skövde, KSS. Folk-tandvård erbjuds i såväl Floby som Falköping. Kommunkontoret och dess olika förvaltningar finns i Falköpings Stadshus. I Jäla finns lantbrevbärare fem dagar i veckan och tidningsutdelning sex dagar i veckan. Övrig postservice sker i samarbete med ICA Floby. 6

4. Analys Metodik Mot bakgrund av Jäla förr och nu kan vi spå-ra socknens styrkor, svagheter, möjligheter och hot/risker. Resultat Jäla präglas av jord- och skogsbruk. Kanske är Jäla Sveriges ko- och traktortätaste socken sett i relation till befolkningen. Det finns en god balans mellan å ena sidan de större mjölkbönderna som behöver mer mark och grödor för att försörja sina besättningar, och å andra sidan nedlagda mjölkgårdar som kan arrendera ut sin mark. Samtidigt finns bostäder kvar för gamla eller nya ägare, för barn eller barnbarn. Alternativa sysselsättningar som exempelvis djuruppfödning, odling och hantverk kan i sig, eller i kombination med annat arbete, utgöra viktiga bidrag till att hålla landskapet öppet och forma en levande landsbygd. Jäla präglas av att det finns många olika kompetenser inom socknen. Nyckelpersoner med stort engagemang i sockenfrågor har alltid funnits och finns också idag. Engagemanget kan breddas genom en tydlig bygdeplan och individuella kontakter med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom sitt område. Inte minst kan den yngre generationen ta plats med sitt engagemang och arbete för bygden. Naturen bjuder inte några dramatiska scenerier, men väl orörda skogar och mossar för ett naturnära friluftsliv och fritid i lantlig miljö. Vandrings- eller pilgrimsleder med transporter, eldstäder och vindskydd samt möjligheter till övernattning och/eller fritidsboende kan utveckla den begränsade turismen. Kurser och arrangemang inom de kunskapsområden som finns representerade i socknen kan marknadsföras gemensamt och stimulera utvecklingen av de lokala företagen i Jäla. Utflyttningen har stannat upp och balanserats med viss inflyttning. Det är angeläget att först och främst erbjuda en god service och ett stimulerande sockenliv för oss som bor och vistas i Jäla. Men det är lika angeläget att nyinflyttade välkomnas och involveras i socknens sociala liv och arbetsgemenskap. Slutligen kan information och evenemang väcka nyfikenhet och lust att besöka eller flytta till socknen, vare sig man är uppvuxen här eller känner sig hemmastadd bland oss. Aktiva och positiva relationer med politiker och tjänstemän inom kommun och region är avgörande för att socknens roll ska fokuseras i ett större sammanhang. Det samma gäller också relationen till olika medier inklusive de nya sociala medierna. 7

SWOT-analys Aspekter som vi har idag Aspekter inför framtiden som vi kan påverka Positiva aspekter Styrkor - Många gårdar med djur håller landskapet öppet - Det finns ett aktivt före-ningsliv - Vi har en mycket bra samlingslokal - Befolkningen föryngras Möjligheter - Geografiskt koncentrerad socken - Orörd natur - Lidan - Pilgrimsled planeras gå genom socknen - Jäla Kvarn ligger i malpåse - Vindkraftverksutbyggnad Negativa aspekter Svagheter - Liten socken i skymundan - Liten turism - Bredband saknas - Begränsad sopsortering - Belysning vid busskur och anslagstavla saknas - Engagemang i gemensamma frågor behöver breddas Hot/Risker - Avfolkning av några bykärnor pågår (Gamlarp & Holmen) - Kopparburen telefoni riskerar att tas bort - Lantbrevbärningen riskerar att begränsas - Bastun hotas av nedläggning - Den yttre miljön runt gårdar och bykärnor riskerar att förfalla Slutsatser Utifrån resultaten kan vi konstatera: att socken har en ung befolkning att naturen lämpar sig för mjölk- och djurproduktion att kommunikation och service behöver säkras inför framtiden att många utvecklingsidéer frodas att en lokal samlingsplats och engagemang finns 8

5. Jäla inför framtiden Vision och värdegrund Jäla den bästa platsen i väla - Är det verkligen möjligt? - Ja! Det är både möjligt och verkligt, att vi som bor här upplever att Jäla är den bästa platsen i väla! En trygg och positiv bild av oss och vår socken väcker nyfikenhet hos andra. Dom frågar sig: Hur är det möjligt att Jälaborna trivs och mår så bra i Falbygdens tassemarker? Jo, vi visar öppenhet och respekt för varandra och andra, vi litar på sunt bondförnuft och vi tänker hållbart - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det skapar trygga relationer och positiva spiraler - en Jäla-kultur. Jäla är en del av Falköping och vi knyter an till en av kommunens fyra kärnvärden, nämligen Falbygdens matkultur. Mjölk, kött, grönsaker och bröd är våra bidrag. Jäla bjuder in till Det goda livet. Syfte Vi vill utveckla Jäla så att vi och andra uppfattar att här är en plats där hälsa och livskraft frodas. Potential Vi blir framgångsrika och frigör vår potential genom att ta nästa steg framåt (uppfinningsrikedom) att göra ett bra jobb (kvalitet) att bygga förtroende (goda relationer) Gammalt och nytt Grunden för den lokala utvecklingsplanen är sockenbornas engagemang, som avspeglar sig bland annat i de olika föreningarnas/organisationernas verksamhet. Hembygdsföreningen är motor i arbetet, men där finns också Jäla LRF och Jäla Jaktvårdsförening samt Röda Korset i Grolanda/Jäla och Svenska Kyrkan i Floby församling. Varje organisation är självklart suverän att bedriva sin verksamhet, se första delen i denna plan - Jäla förr och nu. Den lokala utvecklingsplanen skall ses som en inspiration i en fortsatt utveckling av Jäla. Prioriteringar Utifrån SWOT-analysen genomfördes vid ett arbetsmöte en värdering av de idéer som kommit fram under de inledande planeringsmötena och i individuella kontakter. Resultatet redovisas nedan inom parentes vid aktivitetens namn (hög, medel, låg). Några idéer ströks, Förbättrad sopsortering - papper och förpackningsmaterial kan enligt miljökontoret lämnas bland hushållssopor - och Lediga hus & gårdar. En värdering gjordes också av gamla eller pågående aktiviteter i Hembygdsföreningen. Hög prioritet gavs till tipspromenaderna, Jäladagen och grötfesten. Låg prioritet gavs till brännboll, loppis- och bytardag samt slåttern. Det framfördes en särskild uppskattning kring Mekelsmäss och de företag och hantverkare som engagerade sig i detta. Mål Våra långsiktiga mål för 2016 är att mjölk- och djurproduktion fortfarande dominerar socknens näringsliv att företagande, rekreation och turism har vuxit med 30 % att kommunikation och service säkrar sockenbornas förutsättningar för ett gott liv 9

6. Utvecklingsidéer För att nå våra mål när det gäller företagande, kommunikation och service kommer vi att genomföra följande utvecklingsidéer: Bredband (hög) Det koppar- och luftburna telenätet kommer långsiktigt att ersättas med digital teknik, optisk fiberkabel och/eller mobilt bredband. En utbyggnad planeras i kommunen, och gå från Floby, via Grolanda och Jäla till Brismene och Börstig. Utbyggnaden av bredband är en förutsättning för fortsatt utveckling och företagande i socknen, men det kräver ett lokalt informations- och planeringsarbete. Kontakt: Erling Nyman tel 0515/470 47 Tjänster och uthyrning (låg) I Jäla finns många kompetenser inom framför allt jord- och skogsbruk samt mekanik. Det finns en stor maskinpark, Jäla är kanske Sveriges traktortätaste socken. Flera företag och enskilda personer erbjuder tjänster och uthyrning av utrustning. Information om formella och informella kontakter förmedlas på Jäla bys hemsida. Kontakt: Jonas Larsson tel 073-0348684 Grannsamverkan (medel) Det finns redan idag en god samverkan mellan grannar när det gäller att fånga upp extraordinära händelser i socknen. En stor del av sockenborna rör sig under större delen av dygnet mellan gårdar och på socknens vägar. Det innebär att avvikelser noteras, men också att hus och gårdar som är tomma under kortare eller längre tid hålls under uppsikt. Grannsamverkan kan organiseras och kontakter utvecklas med framför allt polisen. Kontakt:?? Medborgarkontor - ett lokalt servicecentrum (medel) Bygdegården är den naturliga samlingspunkten i socknen. Den kan utvecklas till att också erbjuda utbildning och service när det gäller tjänster på nätet genom datorutrustning och mobilt bredband för dem som saknar sådan. Informationsmaterial, dagstidningar (med några dagars fördröjning), biblioteksbeställningar och lokala skriftserier kan finnas. Kontakt: Erling Nyman tel 0515/470 47 Belysning, busskur & anslagstavla (hög) Vid korsvägen mellan vägarna till Broddarp (1850) respektive Öra (2646) finns en busskur och anslagstavla som behöver rustas. En gatubelysning och välkomstskylt med t.ex. Jäla-vision bör sättas upp för att informera sockenborna och välkomna besökare. Kontakt: Lennart Larsson tel 0515/470 50 Bastuns fortlevnad (hög) Bastun har en 60-årig tradition. Det kommunala ägandet är ifrågasatt. Bastuns fortlevnad behöver säkras, såväl vad gäller underhåll, utveckling och finansiering. Kontakt: Ingemar Eliasson tel 0515/470 25 Jäla kvarn (hög) Jäla elektriska kvarn byggdes för snart 100 år sedan. Sedan 10-15 år bedrivs ingen verksamhet i kvarnen. Den nuvarande ägaren Lilian Svensson är villig att upplåta kvarnen för annan verksamhet. Byggnaden är intakt som kvarn men en del museiföremål har samlats på det översta av de tre planen. Idén att under sommarhalvåret fylla kvarnen med verksamhet har väckts - bygdemuseum, kafé och evenemang. Kanske kan också kvarndrift ske vid enstaka bygdedagar. Kontakt: Jenny Carlson tel 0515/520 30 Pilgrimsled (hög) Floby pastorat har väckt frågan om att dra en pilgrimsled från dess södra delar genom Jäla till Eriksbergs gamla kyrka, varifrån kung Erik och Eriksätten härstammar. Leden skall gå över Ripelången och Kilingen via Skattegården utmed Lidan till Lärka och över till Jonstorp och Gamlarp till Eriksberg. I anslutning till leden kan vindskydd, skjutsar, mat och övernattning erbjudas. Andra stigar och leder, exempelvis till kyrkstigen till Jäla kyrka, kan anslutas. Kontakt: Maria Wardin 0515/470 51 10

Lidan (medel) I Lidan har för en generation sedan badmöjligheter funnits, bland annat nordväst om Lärka, infart vid Erstorp. Möjligheten att återta en plats för bad, men också fiske har väckts. Tidigare har där funnits bäcköring och kräftor. Badet kan knytas an till pilgrimsleden med eventuella grillplatser och vindskydd. Kontakt: Markus Göransson 0515/162 61 Svenska gods och gårdar (medel) En idé om att uppdatera svenska gods och gårdar utifrån Jäla-horisont finns. Kontakt: Maria Wardin tel 0515/470 51 Nästa steg - konkretisering Det första steget med den lokala utvecklingsplanen för Jäla 2012-2016 är härmed avslutad. Denna första version överlämnas från cirkelledaren till föreningarnas styrelse för bedömning och bredare spridning till sockenbor i samband med grötfesten den 10 december och via www.jalaby.se. Utvärdering När de små arbetsgrupperna har konkretiserat sin idé knyter vi ihop det arbetet vid ett möte. Den lokala utvecklingsplanen är då konkretiserad och kan användas som arbetsredskap i det fortsatt arbetet. Den konkretiserade utvecklingsplanen med aktivitetsplaner för de olika idéerna överlämnas till respektive styrelse, som går igenom och stämmer av de olika uppdragen och uppgifter som lagts ut. En gemensam årlig utvärdering och uppdatering av hela bygdeplanen genomförs varje höst. De olika idéerna kommer då att presenteras, diskuteras och konkretiseras tillsammans med respektive kontaktperson. De små arbetsgrupperna funderar då över hur det fortsatta arbetet skall läggas upp. Följande områden behöver konkretiseras, se också bilaga x: Aktiviteter - hur ser de små stegen ut för att kunna förverkliga idén? Kompetens - vad behöver vi samla för kunskap och erfarenhet för att förverkliga idén? Relationer - med vilka behöver vi samarbeta? Vilka kan vi vidtala? Samarbete med grann-socknar, Falköpings kommun, Leader Östra Skaraborg, Medborgarskolan, andra? Ansvar/Organisation - vad kan jag bidra med? Vem tar ansvar för vad? Tidsplan? När ska vi träffas? Ekonomiska konsekvenser - vilka intäkter, kostnader och investeringar kräver idén? Hur får vi fram dom pengarna? På kort och lång sikt? Det tredje steget är att göra det! 11

Bilaga 1 - Jäla socken från ovan Karta från Eniro.se 12

Bilaga 2 - Mjölkgårdar i Jäla Ambjörntorp Hallagården Holmen 2 Jonstorp 2 Korsgården Kyrkarp Skattegården Stommen Sunnagården 4 Tolarp 13

Bilaga 3 - Åldersfördelning i Jäla socken Befolkning i Jäla 2010-12-31 0-5 år 11 6-15 år 8 16-24 år 21 25-44 år 27 45-64 år 57 65-74 år 15 75- år 10 Totalt: 149 14

Bilaga 4 - Befolkning, sysselsättning och pendling i Jäla 2010-12-31 15

Bilaga 5 - Häftessamling av Erland Eriksson 1/2 Kommentarer till häftessamlingen Det kan tyckas underligt att plocka ut några gårdar här och där i en socken och skriva lite om deras historia eller vilka som bott där. Förklaringen är skäligen enkel. Vid samtal med personer som bor där, har bott där eller haft föräldrar, far- eller morföräldrar med anknytning till gården så har man ofta velat veta mer om sin bakgrund. Någon gång har jag blivit uppringd efter ett närradioprogram där jag nämnt någon äldre Jälabo och där den uppringande velat veta mer om äldre gennerationer eller ställets bakgrund. Så har ett litet häfte blivit till. Mitt intresse för hembygds- och släktforskning väcktes annars i slutet av 1970- och början av 1980-talet. Då med mina egna föräldrars bakgrund. Så kom Bondegårds- och Bryntesgårdshäftena till. JUF-avdelningens historik blev intressant genom att hembygdsföreningen tog över bygdegården 1991 och festannonserna från Prästgårds hage är alla avskrivna från Falköpings Tidnings mikrofilmade samlingar på Falköpings bibliotek. Jag tror inte jag har missat någon. Historiken om EFS missionsförening kom till i samband med att föreningen upphörde i slutet av 1990-talet. Rivningen av missionshuset finns även fotodokumenterad i den pärm med Jälafotografier som hembygdsföreningen har i bygdegården. Både för JUF och EFS är verksamheten bra dokumenterad i form av protokoll och andra handlingar. Numera i gott förvar på folkrörelsearkivet i Lidköping. Men egna personliga minnen är ju inte heller oväsentliga. I övrigt är ju Jälahistora främst samlad i Boendeinventering över torp och backstugor i Jäla socken, utvecklingen under ett sekel i När sockna va kommun och inte minst Stefan Ekmans film om Jäla by. Falköping 2011 Erland Eriksson 16

Bilaga 5 - Häftessamling av Erland Eriksson 2/2 Titel Jäla JUF-avdelning 1937-1972 November 1997 Jäla JUF-avdelnings festplats vid St. Västerbo Juli 1998 - eller Prästegårds hage under 20 år Jäla Ev. Lutherska Missionsförening 1906- Oktober 2001 1998 Gårdarna runt kyrkan - Körkebun och 1998 Stommen i Jäla Liten blir störst - en Jälagårds historia Årsskiftet 2009-2010 Bryntesgården Jäla - Claes Henrik Andersson 1998 Storegården Jäla Bondegården Jäla, 1826-1988 November 1993 Holmen och Lundgrenare i Jäla - med komplettering 2009 Mars 1998 Pukaberg i Jäla - lite bakgrundshistoria April 2000 Frans och Hulda i Gunnestorp Jäla November 1993 Berget i Jäla och Karl Kyrk s förfäder Januari 1992 Lilla Västerbo, Ullarp och Stockabacken - lite gemenskapshistoria Lager Nyhem, Westerberg Storegården - lite bakgrundshistoria från två gårdar i Jäla, med följande tillägg: - Lite om Ruta-Klara, 2010 - Lite ytterligare uppgifter om familjerna Monthan och Westerberg, 2011 Februari 2007 December 2007 År Ramsberg och St. Hallagården i Jäla - militärboställen och släktgår-dar Hulegården Jäla - släktgård från 1750-talet Odaterad Odaterad En gård i Tolarp Jäla - några generationer Hösten 2007 Från Lärka till Jäla el. kvarn eller axets väg November 2003 till kaka under 18- och 1900-talet Lite släkthistoria Jäla - Grolanda - Stockholm Oktober 2000 eller en LO-ordförandes bakgrund Utavär - dialektord från södra Falbygden Oktober 2008 Vägar förr och nu i Jäla Februari 2010 Profiler och gubbar från Jäla Februari 2010 17