KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN



Relevanta dokument
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Manual till Genomförandeplan

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

4. Kravspecifikation Bostad med särskild service för barn eller ungdom

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

6. Kravspecifikation 9 8 LSS Bostad med särskild service för barn eller ungdom

Ganska dåligt/ Mycket dåligt Totalt

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

Så här fyller du i Genomförandeplanen inom funktionshinderområdet

Att ge omsorg mitt i livet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Polhemsgården vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Fyra föreläsare talade under dagen om psykisk ohälsa och missbruk bland äldre att möta och bemöta.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Vasens vård- och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Trygghetens vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Växjö_Hemvård Sommarvägen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Ametisten vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Hjälpmedelsinstitutet

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Vi välkomnar dig till Bruksbackens äldreboende

VÄLKOMMEN TILL LINNÄS

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Carpes Yrkeskrav och Socialstyrelsens allmänna råd om kunskap

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Välkommen till Bruksgården. ett särskilt boende i Skurups kommun

Dialogens innehåll en översikt

Hemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Hem- och konsumentkunskap år 9

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Konsultation med skolan

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Särskilda boende- och korttidsplatser

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Fritidshem och skola i samspel

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Prioriterade målområden för stöd till kultur- och fritidsverksamhet: Barn och ungdom

Revidering av riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg Yttrande till kommunstyrelsen

Beskrivning till utförarna av vad som ingår i beviljade hemtjänstinsatser.

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Information till arbetsgivaren. Validering av praktiska förmågor och kunskaper mot del av kurs inom Vård och omsorgsprogrammet, Viva komvux, Umeå.

SERVICE INDIVIDUELL VÅRD- OCH OMSORGSPLANERING

Kostanamnes/matdagbok - instrument för kartläggning och utvärdering av matsituationen (Instruktion till behandlare)

Bagaregårdens korttidsenhet. Senior alert i vår stadsdel. ett stöd i det dagliga arbetet

Arbetsplan Jämjö skolområde

Britt-Mari Banck Christian Farman

Hemtjänst Östermalm K V A L I T E T S G A R A N T I

Avdelningsplan! för! Havet!

ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

Hälso- och sjukvårdslagen

Klicka här för att ändra format

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

FREDA-farlighetsbedömning

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Det började med ädelreformen 1992

Bild Engelska Idrott

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

H Formulär - ADL H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

8 European Foundation for Osteoporosis

Ökad livskvalitet för äldre

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret

Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.

33 Förtydligande av reglemente för arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden

Svarsjournal. Publikationsnamn

Lågt socialt deltagande Ålder

Transkript:

Bilaga 2 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Kartläggningsmaterial vid handläggning inom äldreomsorgen BILAGA 2 KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Konsten att möta en hel människa DEL II Intervjuguide 1 (6)

Kartläggning av behov i den dagliga livsföringen Kartläggningen utgår från ett individuellt synsätt där varje människa är unik och varje kartläggning individuell. Kartläggningen fokuserar helt på personens (företrädarens) beskrivning av sin livssituation, önskemål och behov av hjälp och stöd. Kartläggningen utgår från en helhetssyn som omfattar biologiska, psykologiska, sociala, kulturella och medicinska aspekter. Kartläggningens mål är att få fram den enskildes behov utifrån hennes egna beskrivningar och upplevelser och att tillsammans med den enskilde formulera mål för biståndet. Boende, närmiljö och omgivning Att ta reda på hur boendet, närmiljön och omgivningen ser ut och fungerar är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom Det ger en bild av hur vardagen fungerar, hur den enskilde trivs och vilken trygghet hon känner i sin bostad. beskriva på vilket sätt stödet ska stärka hennes möjligheter att leva ett tryggt och självständigt liv. Bostadens standard/ trappor, hiss Bostadsanpassning/hjälpmedel Bostadssituation/trivsel, trygghet Framkomlighet i närmiljön Tillgänglighet till vårdcentral, affärer, kulturliv och service i alla de former Kommunikationer Närstående, familj och socialt nätverk Att ta reda på vilka möjligheter till kontakt och relationer den enskilde har i sitt dagliga liv är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom Personer som har en känslomässig betydelse i den enskildes liv. beskriva på vilket sätt stödet kan hjälpa henne att upprätthålla sina kontakter och relationer. Civilstånd, familj, barn, släkt, vänner, relationer till andra betydelsefulla personer i ens liv Socialt nätverk, grannar, föreningsliv, husdjur Upplevelse av ensamhet Förändringar i nätverk/närstående 2 (6)

Fysisk hälsa Att ta reda på hur den fysiska hälsan och funktionshinder påverkar vardagen är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom beskriva på vilket sätt stödet kan stärka hennes välbefinnande. Diagnos om den är av vikt Konsekvenser av fysiska funktionshinder t.ex. hjärta, leder och muskler, neurologiska besvär, syn, hörsel Kommunikation Kontakter med hälso- och sjukvården Egenvård/ medicinering, stödstrumpor och annat som inte är delegerat av sjukvården Förmåga att röra sig och kunna förflytta sig Välbefinnande/trygghet Förflyttning inne och ute, över dygnet och årstider Kontinens Hjälpmedel t.ex. kommunikation -, syn-, hörsel -, och förflyttningshjälpmedel Färdtjänst med hälsofrågor Våld och övergrepp/hot, fysisk misshandel 3 (6)

Psykisk hälsa Att ta reda på hur den psykiska hälsan, oro och otrygghet påverkar vardagen är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom beskriva på vilket sätt stödet kan stärka hennes välbefinnande. Diagnos om den är av vikt Konsekvenser av psykiska funktionshinder t.ex. ångest, hallucinationer, nedstämdhet, sömn Kognitiva funktioner t.ex. perception, minne, uppmärksamhet, begåvningsnivå, kommunikationsförmåga, planering, problemlösning m.fl. Psykiska funktioner t.ex. omdöme, riskbeteenden, orienteringsförmåga, nedstämdhet, initiativförmåga m.fl. Kontakter med hälso- och sjukvården Egenvård/ medicinering och annat som inte är delegerat av sjukvården Problematiskt beteende, riskbeteende med hälsofrågor Missbruk/ konsekvenser, mönster för användningen, drogfria perioder, vård och behandling Våld och övergrepp/hot, psykisk misshandel Hushåll Att ta reda på hur hushållet fungerar är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom beskriva på vilket sätt stödet kan stärka hennes möjligheter att leva ett tryggt och självständigt liv. Städa sitt hem, dagliga hushållsysslor som t ex disk, bädda, tvätta, klädvård, normalt underhåll som byte av lampor etc. Inköp Hjälpmedel 4 (6)

Aktiviteter i den dagliga livsföringen Att ta reda på hur de personliga aktiviteterna i den dagliga livsföringen fungerar är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom beskriva på vilket sätt stödet ska stärka hennes möjligheter att leva ett tryggt och självständigt liv. Bad och dusch Klädsel/på- och avklädning Toalettbesök Kontinens Hygien/ hela kroppen, tänder, munhälsa, naglar, hår Hjälpmedel t.ex. för klädsel, mobilduschstol, fristående toalettstol, inkontinensskydd Mat och måltider Att ta reda på hur mat och måltidssituationen fungerar är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom Medverka vid matlagning, duka, diska beskriva på vilket sätt stödet kan bidra till att stärka hennes hälsa och välbefinnande. Matvanor/ tider, frukost, huvudmål, mellanmål, andra vanor Planering och inköp Aptit- faktorer som påverkar Att inta måltiden, sällskap, specialkost, näringsrik kost och dryck Kulturell- religiös dimension Mat som intresse, matlag, äta tillsammans Hjälpmedel t.ex. äthjälpmedel, utrustning för matlagning, timer 5 (6)

Livsstil och intressen Att ta reda på vilka intressen och aktiviteter som är viktiga i den dagliga livsföringen är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom beskriva på vilket sätt stödet ska bidra till en meningsfull tillvaro. Dagliga aktiviteter, hemma och borta, återkommande aktiviteter Fritidsaktiviteter Utevistelse Intressen, nu och tidigare Arbetsliv Sociala aktiviteter, föreningsliv, träfflokaler, frivilligorganisationer Kulturella aktiviteter i olika former/musik, böcker, teater Kulturella, existentiella och religiösa ståndpunkter. Ekonomi och ärenden Att ta reda på hur hanteringen av ekonomi och ärenden fungerar är en grund för att förstå den enskildes behov av stöd inom Det handlar om att tillsammans med den äldre beskriva vad som ska uppnås genom stödet Räkningar, daglig post, myndighetskontakter, tidsbeställningar Ärenden som t ex bank, post, apotek, frisör, optiker, butiker m.fl. Fullmakt/god man/förvaltare, rättsliga förhållanden Ekonomi, bostadsstöd, försäkringar (trygghetslarm) Den enskildes fokus i samtalet Sådant som den enskilde återkommer till oavsett om det ingår i utredningen av ett specifikt bistånd eller om det är av annan karaktär. 6 (6)