Kristianstad 2013-03-08 Gödslingsrekommendationer 2013 En välbalanserad och korrekt utförd gödsling till stärkelsepotatis är mycket viktigt för att nå en maximal stärkelseskörd. Många faktorer spelar in i gårdens gödslingsplan så som avkastningsförmåga jordart, stallgödselstrategi, bevattning m.m. Se detta dokument som en rekommendation. Markkartering En aktuell markkartering är grunden för gödslingen till alla grödor. Markkartering skall helst göras vart tionde år, vissa certifieringar och företag kräver att markkartering görs oftare. En markkartering ger dig uppgifter kring markens innehåll av framförallt fosfor och kalium, men även kalcium, magnesium m.m. samt vissa mikronäringsämnen. Kvä ve (N) Kväve är det näringsämnet som har störst påverkan på stärkelseskörden. Det är viktigt att anpassa kvävegivan efter gårdens övriga förutsättningar för att nå en hög stärkelseskörd. Grundrekommendation Knölskörd Kg N/ha 40 ton/ha 160 kg N/ha 45 ton/ha 180 kg N/ha 50 ton/ha 200 kg N/ha För varje ton högre respektive lägre skörd justeras kvävegivan med 4 kg N/ton avvikelse. Kväveplanering Sortval Sorten Seresta verkar svarar bra på en högre kvävegiva. Enligt Holland +15-20 kg N/ha Sättidpunkt Sättning 10-14 dagar senare än för gården normal sättidpunkt innebär en reducerad kvävegiva, ca 10 kg/ha. Jordart Mullrika jordar bidrar till ett något reducerat kvävebehov.
Skördetidpunkt Tidig skörd (slutet av augusti) innebär en sänkning med ca 15 kg/ha. Delad kvävegiva Kvävegivan kan med fördel delas vid val av högre kvävegiva (> 160 kg N/ha) samt intensiv bevattning på lättare jordar. En delad kvävegiva innebär även en större möjlighet till justering efter gällande årsförutsättningar. Vid delning körs ca 75 % av den planerade kvävemängden ut vid sättning och resterande mängd 3-4 veckor efter uppkomst. Vid sen tilläggsgödsling skall Kalksalpeter användas för att säkerhetsställa en snabb kväveleverans. Kalksalpeter innehåller till 100 % nitratkväve och är därför snabbare än t.ex. N27 (ca 1-2 veckor snabbare beroende på jordtemp och fuktighet). Kalksalpeter kan i södra Sverige innebära upp till 10 % högre kväveeffektivitet. Delad kvävegiva kan vid vissa tillfällen ställa till problem. Exempelvis vid höga stallgödselgivor eller begränsad tillgång till bevattning. I dessa fall kan en sen kväveleverens innebära lägre stärkelsehalter. Nitratmätare Plantans kvävestatus kan lätt mätas under säsongen med en snabbmätare. Detta kan ge information om hur väl din kvävegödsling är anpassad och hur stor tilläggsgödslingsgivan blir. Om du är intresserad av mer info kring dessa mätare, eller funderar på att införskaffa en mätare kontakta oss. Nitratvärde (det värde som mätaren visar) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Nitratmätare Nitratvärden I Lyckebys kväveförsök 2012 användes nitratmätaren för att analysera kvävestatusen i försöket. Dessa värden kan nu användas som en fingervisning kring det önskade nitratvärdet i potatisplantan i förhållande till plantålder. Vi betonar dock att det hittills endast är ett försök som ligger till grund för rekommendationerna men de stämmer bra överens med tidigare försök med likande syfte. I tabellen nedan visas nitratvärdena för Kuras vid 150 respektive 200 kg N/ha. Den nuvarande rekommendationen är att ligga någonstans mellan dessa linjer. 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 Dagar efter uppkomst Kuras 200 kg N/ha Kuras 150 kg N/ha
Fosfor (P) Fosfor bidrar till högre antal bildade knölar samt snabbare blastutveckling tidigt på säsongen. Detta som i sin tur leder till en högre skörd. Fosfor är både dyrt och har en stark negativ miljöpåverkan, två faktorer som understryker behovsanpassad fosforgödsling, särskilt i odlingsområden med höga fosforinnehåll. Fosforgödsling P-klass P-Al Kg P/ha II 2-4 55 III 4-8 45 IVa 8-12 35 IVb 12-16 20 V >16 20 Rekommendationerna gäller för skördenivån 40 ton/ha. Givan justeras med 0,5 kg fosfor/ton avvikelse. Den rekommenderade fosfortillförseln räcker till minst en efterföljande spannmålsgröda. Kälium (K) Potatis kan ta upp mycket kalium under ett odlingsår. Upptagningshastigheten är som störst ca 30 dagar efter uppkomst och är sedan ganska konstant resterande tillväxtperiod. Kalium bidrar till en högre skörd genom en ökad knöltillväxt, men kan vid allt för höga givor bidra till sänkt stärkelsehalt. Liksom fosfor anpassas kaliumgödslingen till kaliumtillståndet i marken och skördenivån. Kaliumgödsling K-klass K-Al Kg K/ha I 0-4 210-190 Kg K/ha II 4-8 185-170 Kg K/ha III 8-16 165-130 Kg K/ha IV 16-32 125-50 Kg K/ha Rekommendationerna gäller för en knölskörd på 40 ton/ha. Givan justeras med 4 kg kalium/ha för varje ton avvikelse.
Kaliumgödsling skall ske med gödselmedel som har lågt klorinnehåll, så som Kaliumsulfat och Kalimagnesia. Kalisalt skall inte användas, eftersom klor har en direkt negativ inverkan på stärkelsehalten. Ta hänsyn till K/Mg-kvoten Kalium och Magnesium tas upp på samma plats i plantans rotsystem. Det är därför viktigt att upprätthålla denna kvot samt välja kaliumkälla efter kvotens utseende. Riktvärden K-klass K/Mg-kvot I-II <2,5 III <2,0 III-IV <1,5 Om kvoten överstiger 3 kan kaliumgödsling ge skördesänkning i de fall magnesium inte tillförs. Mägnesium (Mg) Magnesiumgödsling är även aktuellt vid låga halter av lättlösligt magnesium (Mg-Al). Mg-Al bör ligga på över 5 mg Mg/100g jord på lättare jordar, annars komplettera med magnesium. Magnesium är ett viktigt näringsämne för potatis och ger sänkt skörd och sänkt stärkelsehalt vid brist. Tillräcklig mängd Mg ger även en högre lagringsduglighet. Lyckeby rekommenderar att stärkelsepotatisen gödslas med ca 15-20 kg Mg/ha. ph-vä rde till stä rkelsepotätis Lyckeby ser ett starkt samband mellan högt ph-värde och höga stärkelseskördar. Marken som stärkelsepotatis skall odlas på bör ha ett ph-värde över 6,0. Jordar med lägre värden bör kalkas upp. Kalkgivans storlek styrs av markens ursprungliga ph samt lerhalt och mullhalt. Dock kan höga ph-värden resultera i fastläggning av b.la. fosfor och mikronäringsämnen så som Mangan, Bor, Järn och Zink.
Ställgo dsel En stor del av stärkelsepotatisarealen gödslas med organiska gödselmedel, som exempelvis stallgödsel. Nedan följer en tabell med ungefärliga växtnäringsinnehåll för de vanligast använda organiska gödselmedlen: Växttillgänglig mängd vid vårspridning, schablon enligt SJV. Gödselslag Växtnäring (kg/ton) N P K Flytgödsel svin (slaktsvin) 2,3 1,1 1,6 Fastgödsel svin (sugga) 1,0 2,5 2,5 Svin urin 1,5 0,2 1,0 Kletgödsel höns 7,0 4,0 5,0 Slaktkyckling 10,0 8,0 15,0 Nöt flytgödsel 1,5 0,6 4,0 Nöt fastgödsel 1,0 1,5 4,0 Nöt urin 2,5 0 5,0 Djupströbädd nöt 0,5 1,5 10,0 Minkgödsel (ej SJV) 3,5 11,4 2,4 Biogödsel Kstad (ej SJV) 2,7 0,45 1,9 Hästgödsel 0,5 1,5 10,0 Sprids halmrik gödsel på våren bör man räkna med en senare eller eventuellt lägre kväveverkan. Dock har en halmrik stallgödsel god kaliumverkan. Effekten av ammoniumkväveinnehållet i stallgödsel är minst sagt osäkert, men kan uppskattas till ca 60-90 % av ammoniumkvävet beroende på spridningsteknik och väderförhållanden. I tabellen nedan redovisas stallgödselns innehåll av växtnäring utöver N, P och K. Mängder skiljer sig mellan gårdar beroende på t.ex. foderstater och näringsstatusen i jorden där foder odlas. Växttillgängligheten för de olika näringsämnena är skiftande, framförallt gäller det Svavel (S) som till stor del återfinns i organisk form. Schablonvärdena är ursprungligen hämtade från Naturvårdsverket. Innehåll av övriga växtnäringsämnen (kg eller gram/ton stallgödsel) Växtnäringsämne Nötkreatur Svin Fastgödsel Flytgödsel Fastgödsel Flytgödsel Kalcium (Ca), kg 2,2 1,5 6,0 2,3 Magnesium (Mg), kg 1,0 0,7 1,4 0,6 Svavel (S) kg 0,8 0,6 1,4 0,6 Bor (B), g 4,0 3,0 2,0 2,0 Koppar (Cu), g 5,0 5,0 31,0 12,0 Mangan (Mn), g 38,0 24,0 63,0 27,0
Lyckeby rekommenderar att egna stallgödselanalyser tas! Lyckeby Orgänic Näringsämne Kväve total, (N) Ammoniumkväve, (NH4) Fosfor, (P) Kalium, (K) Magnesium, (Mg) Svavel, (S) Bor, (B) Koppar, (Cu) Zink, (Zn) Kadmium, (Cd) ph 5,8 Fruktsäft Nivå 21 kg/ton 5 kg/ton 4 kg/ton 55 kg/ton 3 kg/ton 6 kg/ton 13 mg/kg <0,50 mg/kg 35 mg/kg <0,50 mg/kg Fruktsaften som finns till leverans 2013 innehåller följande växtnäring: Tabellen anger växttillgänglig mängd Näringsämne Kg/m 3 30 m 3 (kg/ha) Kväve* 1,3 39 kg Fosfor 0,4 12 kg Kalium 5,5 165 kg *40% av totalkvävet räknas som växttillgängligt Fruktsaft innehåller även ca 0,3 kg Magnesium/m 3 Kontakta Inge Håkansson för mer info om spridning (0709-96 64 54) Ni är välkomna att kontakta oss om frågor kring stärkelsepotatisgödsling! Vänliga hälsningar Henrik Knutsson, odlingsutveckling 0721-94 61 55 / 044-28 61 55