Anordnande av rehabilitering för frontveteraner och tjänster för frontveteraner som stöder boende i hemmet år 2016

Statskontoret Anvisning 1 (15) Medborgarservice 28.1.2016 VK/00015/08.01.02/2016 Anordnande av rehabilitering för frontveteraner och tjänster för frontveteraner som stöder boende i hemmet år 2016 Sörnäs strandväg 13, Helsingfors PB 14, 00054 STATSKONTORET Tfn 0295 50 2000, Fax 0295 50 3333, www.statskontoret.fi

2 (15) Innehåll 1 Kommunen som anordnare av rehabilitering av frontveteraner och tjänster som stöder boende i hemmet... 3 2 Anslag för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet år 2016... 3 2.1 Utbetalning av anslag till kommunerna... 4 2.2 Användningen av anslag... 4 2.3 Ansökan om tilläggsanslag för rehabilitering... 4 2.4 Tilläggsanslag för tjänster som stöder boende i hemmet... 4 2.5 Returnering av outnyttjat anslag till Statskontoret... 5 2.6 Utredning av användningen av anslaget... 5 3 Personer som är berättigade till rehabilitering och tjänster som stöder boende i hemmet... 5 4 Ordnande av rehabilitering för frontveteraner... 6 4.1 Allmänna principer och praxis för ordnande av rehabilitering... 6 4.2 Ordnande av anstaltsrehabilitering... 6 4.3 Anstaltsrehabilitering för makor/makar... 7 4.4 Ordnande av dagrehabilitering... 7 4.5 Ordnande av öppen rehabilitering... 7 4.6 Ordnande av stödd rehabilitering i hemmet... 8 4.7 Längd på rehabiliteringsperioden för frontveteraner... 8 4.7.1 Anstaltsrehabilitering... 8 4.7.2 Rehabilitering av maka/make... 8 4.7.3 Dagrehabilitering... 9 4.7.4 Öppen rehabilitering och stödd rehabilitering i hemmet... 9 4.8 Utredning av användningen av rehabiliteringsanslag... 9 4.9 Ansökan om rehabilitering... 9 4.9.1 Ansökan... 9 4.9.2 Läkarutlåtande... 10 4.9.3 Fastställande av funktionsförmågan... 10 4.10 Hänvisning till rehabilitering... 10 4.11 Ersättning av resekostnader... 10 4.12 Ändringssökande... 11 5 Kommunala tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet... 11 5.1 Allmänna principer för kommunala tjänster som stöder boende i hemmet... 11 5.2 Anslagets användningsändamål... 12 5.2.1 Hemservice och hemvård... 12 5.2.2 Service som stöder rörlighet... 12 5.2.3 Dagverksamhet... 13 5.2.4 Hjälpmedelstjänster... 13 5.2.5 Stöd för närståendevård... 13 5.3 Utredning av användningen av anslaget till Statskontoret... 14

3 (15) 1 Kommunen som anordnare av rehabilitering för frontveteraner och tjänster som stöder boende i hemmet Staten beviljar varje år ett anslag för rehabilitering av frontveteraner, med vilket kommunerna/samkommunerna (senare kommunerna) ska ordna rehabilitering för frontveteraner i den egna kommunen samt tjänster som stöder boende i hemmet (tidigare öppenvårdstjänster som tillhandahålls i hemmet). Rehabiliteringen av frontveteraner grundar sig på lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) samt på förordningen om rehabilitering av frontveteraner (1348/1988). Syftet med detta anvisningsbrev är att ge kommunerna anvisningar för ordnande av sådana rehabiliteringstjänster samt tjänster som stöder boende i hemmet som svarar mot anslagets användningsändamål till de frontveteraner i kommunen som är berättigade till tjänsterna. Anvisningsbrevet hittas på Statskontorets webbplats på adressen: http://www.valtiokonttori.fi: Medborgare och samfund// Ersättningar och förmåner / Förmåner till krigsinvalider och veteraner / Förmåner till frontveteraner och specialgrupper / Rehabilitering av frontveteraner som bor i Finland 2 Anslag för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet år 2016 I statens budget för 2016 har sammanlagt 29,4 miljoner euro reserverats för rehabilitering av frontveteraner, varav Statskontoret till kommunerna delar ut 16,9 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 10 miljoner euro för tjänster som stöder boende i hemmet. Två miljoner euro reserveras för den extra utdelningen på hösten. Det resterande anslaget har reserverats för resekostnader inom rehabiliteringsverksamheten, forsknings- och utvecklingsprojekt samt rehabilitering av frontveteraner som bor utomlands. Kommunerna och samkommunerna samt serviceproducenterna kan ansöka om anslag för forsknings- och utvecklingsprojekt inom rehabiliteringen av frontveteraner från social- och hälsovårdsministeriet.

4 (15) 2.1 Utbetalning av anslag till kommunerna 2.2 Användningen av anslag Statskontoret betalar ut rehabiliteringsanslaget till kommunerna kvartalsvis (i februari, maj, augusti och november) i förskott och i lika stora poster. Statskontoret betalar ut anslaget för tjänster som stöder boende i hemmet till kommunerna en gång per år, i februari. Statskontoret meddelar kommunerna hur stort anslaget är i februari. Anslagen står i proportion till antalet sådana frontveteraner som är berättigade till rehabilitering och tjänster som stöder boende i hemmet som bor i kommunen i fråga. Kommunerna ska hålla anslaget för rehabilitering av frontveteraner och anslaget för tjänster som stöder boende i hemmet skilt från varandra och använda anslagen för de ändamål de är avsedda för. Kommunerna ska fatta beslut om de av 2016 års anslag betalda rehabiliteringstjänsterna och tjänsterna som stöder boende i hemmet senast den 31 december 2016. Kostnader grundade på beslut som fattas under 2016 kan betalas fram till 31 mars 2017. 2.3 Ansökan om tilläggsanslag för rehabilitering Statskontoret delar ut ett tilläggsanslag för rehabilitering av frontveteraner till kommunerna hösten 2016. Tilläggsanslag delas ut till de kommuner där rehabiliteringsanslaget inte har varit tillräckligt för att erbjuda rehabilitering åt alla som önskat. De anslag för 2015 som kommunerna returnerat samt de anslag som reserverats för rehabilitering 2016 delas på ansökan ut på nytt till kommunerna hösten 2016. Kommunerna ska alltid anhålla om tilläggsanslag av Statskontoret. Statskontoret skickar i juni en elektrisk ansökningsblankett som bör ifyllas och returneras till Statskontoret senast den 31.8.2016. När Statskontoret bedömer behovet av att bevilja tilläggsanslag beaktas kommunernas geografiska och andra särskilda omständigheter, såsom långa avstånd i glest bebyggda områden och ett litet utbud av öppen rehabilitering inom kommunens område. 2.4 Tilläggsanslag för tjänster som stöder boende i hemmet De anslag för 2015 som kommunerna returnerat samt de anslag som reserverats för tjänster som stöder boende i hemmet 2016 delas på anmälan ut på nytt till kommunerna hösten 2016. I juni skickas en förfrågan om behovet av tilläggsanslag till kommunerna per e-post. Förfrågan bör ifylas och returneras till Statskontoret senast den 31.8.2016. Tilläggsanslaget kommer att delas ut endast till de kommuner som har meddelat Statskontoret att de är i behov av tilläggsanslag. Tillläggsanslagen delas ut i proportion till antalet sådana frontveteraner som är berättigade till kommunala öppenvårdstjänster som bor i kommunen.

5 (15) 2.5 Returnering av outnyttjat anslag till Statskontoret Om kommunen har anslag för 2016 som inte använts, antingen anslag för rehabilitering av frontveteraner eller anslag för tjänster som som stöder boende i hemmet, till ett belopp på 5 euro eller mer, ska det returneras till Statskontoret på kontot FI95 5000 0121 5025 60 senast den 15 maj 2017. 2.6 Utredning av användningen av anslaget Kommunerna ska lämna in en utredning av hur anslagen har använts till Statskontoret senast den 30 april 2017. Det utfärdas en skild anvisning om utredningen i början av 2017. 3 Personer som är berättigade till rehabilitering och tjänster som stöder boende i hemmet En person som är berättigad till rehabilitering och tjänster som stöder boende i hemmet ska vara bosatt i Finland och ha deltagit i 1939 1945 års krig. Personen ska ha tilldelats frontmanna-, fronttjänst- eller fronttecken. En frontveterans maka eller make kan delta i anstaltsrehabilitering samtidigt med veteranen vid samma rehabiliteringsinrättning.. En frontveteran som inte är stadigvarande bosatt i Finland godkänns för rehabilitering av Statskontoret på ansökan. Om en frontveteran har rätt att få rehabilitering på grund av en skada eller yrkessjukdom med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48), trafikförsäkringslagen (279/59), lagen om olycksfallsförsäkring (608/48), lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81) eller en tidigare lag som motsvarar dessa, kan personen inte längre få rehabilitering avsedd för frontveteraner. Den sökandes möjligheter att få rehabilitering med stöd av dessa lagar ska först utredas. Krigsinvalider, vars invaliditetsgrad enligt den så kallade militärskadelagen är minst tio procent, kan heller inte få sådan rehabilitering som är avsedd för frontveteraner eller tjänster som stöder boende i hemmet. I och med den lagändring som trädde i kraft den 1 maj 2014 har Folkpensionsanstalten rätt att ge namn och personbeteckning på de personer som erhåller fronttillägg till hemkommunen för att kommunen ska kunna utreda om de som får fronttillägg har rätt till rehabilitering för frontveteraner och öppenvårdstjänster som tillhandahålls i hemmet. Folkpensionsanstalten ska utan avgift överlämna uppgifterna till kommunen före slutet av januari varje år. (Lagen om frontmannapension 19 11.4.2014/322).

6 (15) 4 Ordnande av rehabilitering för frontveteraner 4.1 Allmänna principer och praxis för ordnande av rehabilitering 4.2 Ordnande av anstaltsrehabilitering Syftet med rehabiliteringen är att främja och upprätthålla frontveteranens funktionsförmåga så att han eller hon så länge som möjligt självständigt klarar av sina dagliga funktioner. För att främja och upprätthålla rehabiliteringsklientens funktionsförmåga ska rehabiliteringen vara regelbunden och systematisk. Målet är att frontveteranerna ska få rehabilitering som motsvarar deras behov regelbundet varje år. Rehabiliteringen ska integreras i de övriga stödtjänsterna. Allt efter som frontveteranerna åldras växer behovet för servicehandledning. Servicehandledaren eller veteranrådgivaren, som är utsedda för veteranen, handleder eller råder veteranen i alla de ärenden som är samhörande med servicehelheten samt hjälper veteranen att komma åt de behövliga tjänsterna. Frontveteranernas rehabilitering kan genomföras i form av anstaltsrehabilitering, dagrehabilitering, öppen rehabilitering eller stödd rehabilitering i hemmet. Dagrehabilitering eller annan öppen rehabilitering är den primära rehabiliteringsformen när den är ändamålsenlig med tanke på målen med rehabiliteringen. Rehabiliteringen medför inte några kostnader för frontveteranen och makan eller maken. Kommunen betalar kostnaderna för frontveteranens rehabilitering och Folkpensionsanstalten ersätter alla resekostnader i anslutning till rehabiliteringen utan självriskandelar. Med anstaltsrehabilitering avses en rehabiliteringsperiod som tillbringas på en anstalt och som utöver rehabilitering även omfattar inkvartering och helpension. Statskontoret har konkurrensutsatt serviceproducenterna för anstaltsrehabilitering för frontveteraner. När kommunerna ordnar rehabilitering måste de utnyttja Statskontorets avtalsleverantörer. Alternativt kan kommunen också ordna rehabilitering vid den egna hälsovårdscentralen eller vid en serviceenhet inom specialsjukvården. Kommunerna bör iaktta de priser som avtalats i det serviceavtal som Statskontoret och avtalsleverantören ingått. Priserna per vårddygn hittas på Statskontorets webbplats på adressen: http://www.valtiokonttori.fi: Medborgare och samfund/ Ersättningar och förmåner / Förmåner till krigsinvalider och veteraner / Förmåner till frontveteraner och specialgrupper/ Rehabilitering av frontveteraner som bor i Finland. Kommunerna kan debitera kostnaderna för rehabiliteringen som är organiserad vid hälsovårdscentralen eller enheten för specialsjukvård enligt 58 i lagen om hälsovård (1326/2010). Då den ersättning som ska betalas till en kommunal hälsovårdscentral räknas ut, räknas ändå inte klientavgifter som tas ut av dem som använder tjänsterna till de verksamhetsintäkter som ska avdras från ersättningen enligt 7 i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1339/2010).

7 (15) Innehållet i anstaltsrehabiliteringen har fastställts i kvalitetskraven på anstaltsrehabilitering, Statskontoret och serviceproducenten har i samband med anbudsförfarandet i detalj kommit överens om innehållet i rehabiliteringen för frontveteraner. 4.3 Anstaltsrehabilitering för makor/makar 4.4 Ordnande av dagrehabilitering 4.5 Ordnande av öppen rehabilitering En frontveterans maka/make har möjlighet att delta i anstaltsrehabiliteringen tillsammans med frontveteranen. En förutsättning för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna önskar detta. Makarnas rehabiliteringsperioder ska genomföras samtidigt vid samma rehabiliteringsinrättning. Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod för makarna är att den ska förbättra rehabiliteringsresultatet och främja frontveteranens möjligheter att klara sig hemma, bland annat genom att den vårdande makan eller maken får stöd att orka bättre. Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Med dagrehabilitering avses rehabilitering som utöver individuella behandlingar även omfattar gruppaktiviteter samt måltider under rehabiliteringsdagen. Vid dagrehabilitering övernattar rehabiliteringsklienten hemma. Kommunerna anskaffar själva dagrehabilitering för frontveteraner. Dagrehabiliteringen kan genomföras till exempel vid en hälsovårdscentral, på ett sjukhus, vid en service- eller dagcentral eller vid en rehabiliteringsinrättning. Kommunerna ersätts för kostnaderna för dagrehabiliteringen i enlighet med 4 i förordningen om rehabilitering av frontveteraner. Maken/makan har möjlighet att delta i dagrehabilitering tillsammans med frontveteranen, men inte i öppen rehabilitering. Till verksamhetsformerna inom den öppna rehabiliteringen hör olika terapier till exempel fysioterapi, ergoterapi, massage samt fotvård eller annan terapi som grundar sig på frontveteranens individuella behov. Öppen rehabilitering kan också genomföras i form av grupprehabilitering. Öppen rehabilitering kan ges till exempel på hälsovårdscentraler, sjukhus, ett intensifierat serviceboende, service- och dagcentraler och rehabiliteringsinrättningar. Tjänsterna kan också anskaffas av en sådan serviceproducent eller självständig yrkesutövare som avses i 2 i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990). Öppen rehabilitering kan också tillhandahållas hemma hos frontveteranen (hemrehabilitering) ifall det är nödvändigt på grund av veteranens hälsotillstånd. Med hemrehabilitering avses sådan rehabilitering som ges i frontveteranens hem eller under hemliknande förhållanden, till exempel i ett servicehus, intensifierat serviceboende eller inom institutionsvården.

8 (15) Kommunerna ersätts för kostnaderna för den öppna rehabiliteringen i enlighet med 4 i förordningen om rehabilitering av frontveteraner. 4.6 Ordnande av stödd rehabilitering i hemmet Stödd rehabilitering i hemmet innebär öppen rehabilitering som genomförs enligt modellen för stödd rehabilitering i hemmet. Stödd rehabilitering i hemmet genomförs i frontveteranens hem. Rehabiliteringen genomförs av en person som avlagt grundexamen i hälsovård och som har antingen en fysioterapeut eller en ergoterapeut som stödperson. I början av rehabiliteringsperioden utreder man hur frontveteranen klarar sig hemma och utarbetar en rehabiliteringsplan. I hemmet görs sådana aktiviteter som är förenliga med rehabiliteringsplanen och som stödjer veteranens förmåga att klara sig hemma. Man kan till exempel spela tillsammans, utföra trädgårdsarbete, baka eller laga mat. Den stödda rehabiliteringen i hemmet skiljer sig från hemrehabiliteringen på så sätt att den stödda rehabiliteringen i hemmet inte omfattar några individuella behandlingar, utan grundar sig på att rehabiliteringsklienten och den som genomför rehabiliteringen gör någonting tillsammans. Genom den stödda rehabiliteringen i hemmet vill man nå även de veteraner som inte längre vill åka iväg på en rehabiliteringsperiod, men som kan gynnas av rehabilitering som tillhandahålls i hemmet. 4.7 Längd på rehabiliteringsperioden för frontveteraner 4.7.1 Anstaltsrehabilitering 4.7.2 Rehabilitering av maka/make En rehabiliteringsperiod för frontveteraner varar i regel tio dygn. Rehabiliteringsperioden varar alltid högst tio dygn om det är fråga om en frontveteran i funktionsduglighetsklass 3. Rehabiliteringsperioden kan också indelas i perioder. Frontveteranens rehabiliteringsperiod kan emellertid också vara längre såvida frontveteranen till följd av störning som orsakas av en sjukdom eller skada har nedsatt funktionsförmåga och frontveteranen klassificeras i funktionsduglighetsklass 1 eller 2, och det med tanke på målen för rehabiliteringen är motiverat att ordna en länge rehabiliteringsperiod. I sådana fall varar rehabiliteringsperioden högst fyra veckor. En rehabiliteringsperiod för en maka/make till en frontveteran varar i regel tio dygn. Makarnas rehabiliteringsperioder är vanligtvis lika långa. Om frontveteranens rehabiliteringsperiod är mellan två och fyra veckor lång kan makans/makens rehabiliteringsperiod dock vara högst 14 dygn. Makans eller makens rehabilitering får inte vara längre än frontveteranens.

9 (15) 4.7.3 Dagrehabilitering En dagrehabiliteringsperiod för frontveteraner och hans/hennes maka/makevarar i regel högst tio dygn. Rehabiliteringsperioden varar alltid högst tio dygn om det är fråga om en frontveteran i funktionsduglighetsklass 3. I de fall där frontveteranen har en skada eller sjukdom som stör funktionsförmågan så att frontveteranen klassificeras i funktionsduglighetsklass 1 eller 2 kan veteranen få dagrehabilitering i 20 dagar (2 3 mom. i lagen). Makan/maken har rätt att delta i dessa tjugo dagar. 4.7.4 Öppen rehabilitering och stödd rehabilitering i hemmet I regel får frontveteranen 20 besök på en inrättning för öppen rehabilitering per kalenderår. En frontveteran i funktionsduglighetsklass 3 kan få högst 20 besök per år. Den öppna rehabiliteringen kan genomföras till exempel i form av en behandlingsserie som omfattar 2 x 10 besök. Om frontveteranens skada eller sjukdom kräver mer rehabilitering än det, kan veteranen beviljas högst 30 besök per kalenderår. Makan/naken har i rätt att till öppen rehabilitering eller stödd rehabilitering i hemmet. 4.8 Utredning av användningen av rehabiliteringsanslag 4.9 Ansökan om rehabilitering 4.9.1 Ansökan Statskontoret ber kommunerna att göra en utredning av användningen av rehabiliteringsanslaget för 2016 samt av det tilläggsanslag som beviljats för rehabilitering. I utredningen ska kommunerna enligt rehabiliteringsform redogöra för antalet personer som fått rehabilitering, rehabiliteringsperiodernas varaktighet, antalet vårddygn/-besök samt de anslag som använts. I februari 2017 skickar Statskontoret ut en elektronisk utredningsblankett som kommunerna ska fylla i. Utredningen ska lämnas in till Statskontoret senast den 30 april 2017. Ansökan om rehabilitering görs av frontveteranen eller av en person som befullmäktigats av frontveteranen, också för makans eller makens del. Också en anhörig eller social- och hälsovårdsmyndigheterna kan göra en skriftlig ansökan på frontveteranens vägnar. Kommuner kan beställa blanketter för ansökan om rehabilitering (kommunblankett 6430-U:98) och blanketter för rehabiliteringsplaner (kommunblankett nr 7440) av Lekoral Oy på adressen: Krämertsskogsvägen 20, 00320 Helsingfors, per e-post: asiakaspalvelu@lekoral.fi eller per telefon, tfn (09) 8294 600.

10 (15) 4.9.2 Läkarutlåtande 4.9.3 Fastställande av funktionsförmågan 4.10 Hänvisning till rehabilitering 4.11 Ersättning av resekostnader Till ansökan om anstalts- och dagrehabilitering ska alltid tillfogas ett läkarutlåtande över den sökandes hälsotillstånd och behov av rehabilitering. Om den sökande har en regelbunden vårdkontakt med den egna kommunens hälsovårdscentral, finns det dock inte behov av ett särskilt besök på läkarmottagningen. Ett läkarutlåtande ska fogas också till makans eller makens ansökan. Läkarutlåtandet får inte vara äldre än ett år. En frontveteran som har anvisats öppen rehabilitering ska ha en behandlingsordination av en läkare, där de behandlings- och rehabiliteringsåtgärder som behövs preciseras, liksom också de uppgifter om frontveteranens hälsotillstånd som är relevanta med tanke på dessa åtgärder. I läkarutlåtandet eller behandlingsordinationen ska fastställas vilken funktionsduglighetsklass frontveteranen som ansöker om rehabilitering samt veteranens maka eller make tillhör. Om rehabiliteringsinrättningen gör en avvikande bedömning av rehabiliteringsklientens funktionsduglighetsklass, förutsätter en ändring också att den remitterande kommunen eller samkommunen underrättas. Enligt 3 i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) ska beslut om godkännande av en frontveterans rehabiliteringsansökan fattas av det kollegiala organ i frontveteranens hemkommun som handhar uppgifter i anslutning till verkställigheten av folkhälsoarbetet. Organet kan också förordna en tjänsteinnehavare att besluta i ärendet i enlighet med de grunder och anvisningar som organet har fastställt. När beslut fattas om rehabilitering ska frontveteranens hälsotillstånd, arten av verksamheten vid den verksamhetsenhet som ger rehabilitering samt geografiska, språkliga och andra omständigheter beaktas. I första hand ska eftersträvas att någon av de lämpliga rehabiliteringsinrättningar som är närmast belägna anlitas. Av medicinska, språkliga eller andra motiverade skäl kan man emellertid också anvisa frontveteranen en annan rehabiliteringsinrättning i Finland. Folkpensionsanstalten betalar rehabiliteringsklienten och en maka eller make som tillsammans med klienten deltagit i rehabiliteringen de nödvändiga resekostnaderna i sin helhet för resorna till den inrättning där de deltagit i rehabilitering. Folkpensionsanstalten ersätter resekostnader till följd av rehabilitering enligt det billigaste färdsättet. Utöver de ersättningar som betalas enligt sjukförsäkringslagen betalar Folkpensionsanstalten dessutom självriskandelen och de resekostnader som understiger självriskandelen i sin helhet när det är fråga om öppen rehabilitering.

4.12 Ändringssökande 11 (15) Vid ansökan om reseersättning ska frontveteranen för Folkpensionsanstalten förete en av kommunen eller Statskontoret utfärdad betalningsförbindelse eller kopia av beslutet om godkännande för rehabilitering samt en utredning över sitt deltagande i rehabilitering. Utredningen över deltagandet i rehabilitering kan göras till exempel på Folkpensionsanstaltens blankett. För en frontveteran i offentlig anstaltsvård betalar Folkpensionsanstalten kostnaderna för resorna till rehabiliteringsinrättningen och tillbaka till vårdinrättningen. Förfarandet är detsamma om en frontveteran som deltar i anstaltsrehabilitering överflyttas till sjukhusvård mitt under rehabiliteringsperioden. Statskontoret ersätter Folkpensionsanstalten för dessa resekostnader i sin helhet, eftersom en person i anstaltsvård enligt sjukförsäkringslagen inte får någon ersättning för kostnader för behandling av sjukdom eller skada. Om en frontveteran i offentlig anstaltsvård har remitterats till rehabilitering och sedan återvänder direkt hem från rehabiliteringsinrättningen, ersätter Statskontoret Folkpensionsanstalten för hemresan, dock på det sätt som refererats i föregående stycke. Folkpensionsanstalten betalar också ersättning för resekostnader till en utomlands bosatt frontveteran utan hemkommun i Finland och en maka eller make som tillsammans med veteranen har deltagit i rehabilitering, om de har godkänts för rehabilitering av Statskontoret. Enligt 13 i lagen om rehabilitering av frontveteraner får ändring i de beslut av Statskontoret, det behöriga organet i kommunen (tidigare hälsovårdsnämnden) och Folkpensionsanstalten som avses i denna lag, inte sökas genom besvär i andra fall än de som avses i lagens 10 3 mom. Har ett ärende som enligt 3 i lagen om rehabilitering av frontveteraner ankommer på det behöriga organet i kommunen överförts på en tjänsteinnehavare, ska tjänsteinnehavaren låta organet avgöra ärendet, om den som är missnöjd med beslutet skriftligen kräver detta inom 14 dagar efter att ha fått del av beslutet. Till beslutet ska fogas anvisningar om vad den som är missnöjd ska göra för att det behöriga organet ska ta upp ärendet. 5 Kommunala tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet 5.1 Allmänna principer för kommunala tjänster som stöder boende i hemmet Målet med de kommunala tjänster som stöder frontveteranen boende i hemmet är att mångsidigt stödja veteranernas förmåga att klara sig hemma. Syftet med det anslag som Statskontoret beviljar är att producera tilläggstjänster för veteraner utöver den kommunala service som redan erbjuds. På användningen av anslaget ska tillämpas behovsprövning, dock så att veteranens inkomster inte behöver utredas, utan att behovet av service är den avgörande faktorn. Anslaget kan användas för tjänster som stödjer veteranens förmåga att klara sig självständigt och för att ersätta de kostnader som dessa tjänster föranleder.

5.2 Anslagets användningsändamål 5.2.1 Hemservice och hemvård 5.2.2 Service som stöder rörlighet 12 (15) Kommunen är ansvarig anordnare av tjänster som frontveteranen boende i hemmet. Kommunen kan antingen producera tjänsterna själv eller skaffa dem av en valfri serviceproducent. Tjänsterna kan även ordnas genom servicesedlar. För att använda servicesedlar förutsätts emellertid att veteranen eller hans eller hennes närstående själv kan skaffa tjänsterna med hjälp av servicesedeln. Frontveteraner som bor i servicehus kan få tjänster som stöder boende i hemmet, men de frontveteraner som är i effektiverat serviceboende har inte rätt till dessa tjänster. Öppenvårdstjänster som tillhandahålls frontveteraner i hemmet kan bestå exempelvis av hemservice i enlighet med 14 1 mom. 5 punkten i socialvårdslagen (1301/2014) eller av hemvård i enlighet med 6 punkten i samma lag. Dessa beskrivs i 19 och 20 i socialvårdslagen Med hemservice avses bland annat att fullgöra eller bistå vid fullgörandet av uppgifter och funktioner som hör till boende, vård och omsorg, upprätthållande av funktionsförmågan, uträttande av ärenden samt till det övriga dagliga livet. Med hemvård avses den helhet som bildas av hemservice och de hemsjukvårdsuppgifter som omfattas av 25 i hälso- och sjukvårdslagen. Hemservice tillhandahålls personer som på grund av bland annat sjukdom, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak eller i en särskild familje- eller livssituation behöver hjälp för att klara de uppgifter och funktioner som avses i 1 mom. Som stödtjänster som ingår i hemservicen tillhandahålls måltids-, klädvårdsoch städservice och tjänster som främjar socialt umgänge. Även till exempel vedhuggning, snöskottning och gräsklippning kan ersättas som stödtjänster. Dessa tjänster ska riktas till frontveteranens permanenta bostad eller dess gård. Måltidsservice kan ordnas inom kommunens egen verksamhet eller till exempel genom lunchsedlar. Måltidsservicen inbegriper inte en sådan möjlighet att man på kommunens bekostnad köper matvaror i butiken och sedan själv eller med hjälp av någon annan tillreder måltider hemma. Öppenvårdstjänster som tillhandahålls frontveteraner i hemmet kan bestå exempelvis av service som stöder rörlighet i enlighet med 14 1 mom. 9 punkten i socialvårdslagen. Denna beskrivs i 23 i socialvårdslagen

5.2.3 Dagverksamhet 5.2.4 Hjälpmedelstjänster 5.2.5 Stöd för närståendevård 13 (15) Service som stöder rörligheten ska ordnas för personer som inte klarar av att självständigt använda allmänna trafikmedel på grund av sjukdom, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak och som behöver service för att kunna uträtta ärenden eller på grund av något annat behov som hör till det dagliga livet. Anslaget kan dock inte användas för resekostnader som uppstått på grund av hälsovård och som omfattas av sjukförsäkringslagen. Syftet med dagcentralsverksamheten är att främja frontveteranens förmåga att klara sig hemma. Den kan omfatta olika former av stimulerande verksamhet, kaffestunder, måltider och transporter från hemmet till dagcentralen och tillbaka. Anslag som reserverats för tjänster som stöder frontveteranen boende i hemmet kan användas för sådana hjälpmedelstjänster som avses i 29 5 punkten i hälso- och sjukvårdslagen till den del de inte hör till sådana hjälpmedel som skaffats på medicinska grunder eftersom kommunen ska erbjuda kommuninvånarna sådana tjänster utan avgift. Anslaget kan också användas för trygghetstelefontjänster. Övrig medicinsk rehabilitering som avses i 29 i hälso- och socialvårdslagen, till exempel fotvård eller fysioterapi, kan inte ersättas med detta anslag. Anslaget som reserverats för tjänster som stöder frontveteranens boende i hemmet kan också användas för att ordna vård under närståendevårdares andra lediga dagar än de lagstadgade lediga dagarna samt under rekreationsledighet som är kortare än ett dygn i enlighet med 4 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård. Anslaget kan användas för att ersätta kommunens kostnader för vård som tillhandahålls i veteranens hem under närståendevårdarens lediga dagar och rekreationsledighet. Kommunen kan producera tjänsterna själv eller skaffa dem av en valfri serviceproducent genom att ge en servicesedel eller i form av avlösarservice enligt uppdragsavtal i enlighet med 4 a i lagen om stöd för närståendevård.

14 (15) 5.3 Utredning av användningen av anslaget till Statskontoret Statskontoret ber kommunerna att utarbeta en utredning av hur anslaget för tjänster som stöder boende i hemmet har använts under 2016. I utredningen ska kommunerna redogöra för antalet personer som fått service, antalet prestationer samt vilka kostnader dessa orsakat. Därtill tillfrågas orsaken till, varför anslaget har blivit outnyttjat. Statskontoret skickar i februari en elektronisk utredningsblankett som kommunerna ska fylla i. Utredningen ska skickas till Statskontoret senast den 30 april 2017. Ytterligare information fås av: Merja Längman, tfn 0295 50 3239, merja.langman@valtiokonttori.fi Anne Sirén, tfn 0295 50 3248, anne.siren@valtiokonttori.fi Biträdande direktör Hans Ranta-aho Servicechef Tiina Kyttälä

15 (15) För kännedom: Ålands landskapsstyrelse Regionförvaltningsverken Riksdagens justitieombudsman Finlands Ambassad i Sverige Finlands Svenska Kommunförbund Folkpensionsanstalten Rehabiliterings- och vårdinrättningar Frontveteranförbundet Delegationen för frontveteranfrågor Social- och hälsovårdsministeriet Krigsinvalidernas brödraförbund rf Suomen fysioterapiakeskusten liitto Finlands Kommunförbund Finlands Fysioterapeutförbund Finlands Krigsveteranförbund Institutet för hälsa och välfärd Valvira