NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 2 jan 2006 100 000 har lämnat vård och omsorg Mellan åren 1989 och 2003 sjönk sysselsättningen med 380 000 människor. Den kraftigaste minskningen i antal sysselsatta skedde mellan 1989 och 1993. Allt fler försörjer sig på annat sätt än genom förvärvsarbete. Andel sysselsatta per bransch år 2003 Branscherna konsulting och kunskapsförmedling har ökat mest i antal sysselsatta sedan 1989. Den kraftigaste minskningen i antal sysselsatta har skett inom råvaruoch processindustrin. Hur kommer det framtida näringslivet att se ut? Vilka branscher kommer att bära Sveriges tillväxt och hur höjer vi näringslivets konkurrenskraft? Det är några frågor som projektet Framtidens Näringsliv ska söka besvara. Initiativtagare är Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Detta nyhetsbrev är ett av flera faktaunderlag som Nuteks analysavdelning har tagit fram till diskussionen om det framtida näringslivet.
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 2 jan 2006 Stora sysselsättningsförändringar Stora industrinedläggningar de senaste åren, som däckfabriken i Gislaved och Ericsson i Norrköping, är företeelser som skapar oro hos såväl enskilda människor, näringslivet som politiska beslutsfattare. En hög sysselsättningsgrad och god tillväxt är grunden för välfärden. Vad som sällan uppmärksammas är att omstruktureringar sker hela tiden i näringslivet. Det pågår ständigt en process där specialisering och förbättrade produktionsförutsättningar ger upphov till växande branscher med nya jobb. Det är också naturligt att försämrade produktionsförutsättningar ger minskad konkurrenskraft, vilket får till följd att branscher krymper. I vilka branscher sysselsättningen ökar eller minskar är en viktig indikator på var strukturomvandlingen i näringslivet sker. Det har skett stora förändringar i sysselsättningen i branscherna mellan åren 1989 och 2003. Inom vård och omsorg har många människor fått lämna sina jobb men branschen är fortfarande den största i Sverige. Likaså har många fått lämna råvaru- och processindustrin. Däremot har antalet konsulter och kunskapsförmedlingsbranschen ökat kraftigt. Många har lämnat vård och omsorg I flera branscher har stora förändringar i sysselsättningen ägt rum de senaste 15 åren. Förändringarna har skett successivt, men resultatet är att skillnaderna är stora mellan hur många som arbetade i en viss bransch 1989 jämfört med 2003. Den bransch som sysselsätter flest människor i Sverige är vård och omsorg. Förändrade produktionsförutsättningar i branschen får därför konsekvenser för många människor. Under perioden 1989 till 2003 lämnade enligt statistiken 200 000 personer sin sysselsättning inom vård och omsorg. Halva minskningen går att förklara med att arbetsplatser bytte bransch och drog med sig 100 000 sysselsatta. Barnomsorgsverksamhet var en del av vård och omsorg fram till år 2001. Från år 2002 införde SCB en ny branschstandard (SNI2002) där verksamheten klassificeras som en del av utbildningsväsendet. På detta sätt förflyttades 100 000 sysselsatta från branschen vård och omsorg till branschen kunskapsförmedling. Därför kan man säga att 100 000 har lämnat vård och omsorg. Under samma period lämnade 170 000 personer råvaru- och processindustrin. Byggindustrin var den sjunde största branschen i början av perioden, men endast nionde störst från mitten av 1990-talet. Ett annat exempel är teknikföretag som förlorat sin ställning som den näst största branschen sedan antalet sysselsatta minskat med mer än 120 000 personer. En del av dem som lämnat en krympande bransch har i stället fått sin sysselsättning inom någon annan. En bransch som expanderat kraftigt är kunskapsförmedling, som vuxit från att vara den åttonde största branschen till femte största. Likaså har antal sysselsatta inom konsulting och personalintensiva tjänster ökat mellan 1989 och 2003. Antalet sysselsatta inom myndigheter och organisationer har nästan inte förändrats alls. Vi vet också att de största förändringarna i sysselsättningen skedde i början av perioden. Figur 1 visar hur antal sysselsatta per bransch såg ut för åren 1989, 1997 och 2003. Allt fler får sin utkomst på annat sätt Trots att en del av de som fick lämna sina arbeten i början av 1990-talet har fått nya arbeten, har sysselsättningen totalt sett minskat. Mellan 1989 och 2003 minskade sysselsättningen i åldern 16 64 år från 4 460 000 till 4 080 000. Det är en nedgång med 9 procent. Samtidigt ökade befolkningen mellan 16 och 64 år med 6 procent, från 5 370 000 till 5 700 000. Antalet invånare i arbetsför ålder har därmed ökat samtidigt som allt färre förvärvsarbetar. I den yngsta gruppen (16 24 år) halverades antalet sysselsatta mellan 1989 och 2003 och minskade från 700 000 till 370 000. Samtidigt minskade antalet invånare i den gruppen från 1 050 000 till drygt 950 000, vilket motsvarar en nedgång med 10 procent. Allt fler 16- till 24-åringar kommer således in allt senare på arbetsmarknaden. Detta för med sig att allt fler ungdomar lever på annat än förvärvsarbete. Under samma tidsperiod minskade antalet sysselsatta 25- till 49-åringar från 2 680 000 till 2 400 000. Det motsvarar en nedgång med ungefär 8 procent. Antalet invånare i denna mellangrupp har legat konstant på tre miljoner under hela perioden. Således måste även allt fler 25- till 49-åringar få sin utkomst på något annat sätt än genom förvärvsarbete. Antalet sysselsatta från 50 år och uppåt ökade mellan 1989 och 2003 från 1 080 000 till 1 315 000, vilket motsvarar en ökning med mer än 20 procent. Samtidigt ökade antalet personer i den gruppen med 30 procent. Det innebär att precis som för de övriga åldersgrupperna får allt fler personer mellan 50 och 64 år sin utkomst från annan källa än genom förvärvsarbete. Sysselsatt Den som är 16 år eller äldre och förvärvsarbetar anses vara sysselsatt. Man måste också vara folkbokförd i Sverige den 31 december föregående år, och ha klassats som förvärvsarbetande i november samma år.
Figur 1 Antal sysselsatta per bransch 1989, 1997 och 2003 Sysselsättningen förändrades mest mellan 1989 och 1993 Figur 2 Sysselsättningsförändring mellan 1989 och 2003 (Indexering 1989=100) i fem branscher Figur 3 Sysselsättningsförändring mellan 1989 och 2003 (Indexering 1989=100) i resterande branscher Mellan 1989 och 2003 minskade antalet sysselsatta i Sverige med ungefär 380 000. Mellan 1989 och 1993 reducerades antalet sysselsatta med mer än 700 000. Efter 1993 har antalet sysselsatta utvecklats positivt och ökat med cirka 350 000. Här är det viktigt att påminna om att SCB definierade om begreppet sysselsatt år 1993. Det förstärker nedgången av antalet sysselsatta något. I början av 1990-talet genomfördes i de flesta branscher kraftiga minskningar i antal sysselsatta. Till exempel minskade antal sysselsatta i teknikföretag med 180 000 och antal sysselsatta inom råvaru- och processindustri med 132 000 mellan 1989 och 1993. År 1993 avstannade den negativa trenden. Mellan 1993 och 2003 minskade sysselsättningen enbart i vård och omsorg samt råvaru- och processindustri. Även om mindre variationer förekommer i andra branscher har de alltjämt utvecklats positivt. Figurerna 2 och 3 visar hur sysselsättningen förändras per bransch mellan 1989 och 2003. Figur 2 visar de branscher med de kraftigaste sysselsättningsminskningarna i början av 1990-talet. I figur 3 illustreras utvecklingen i sysselsättning för resterande branscher. Inom vård och omsorg har det skett stora förändringar. Ungefär en fjärdedel har lämnat branschen. Den snabba nedgången i vård och omsorg i början av 2000-talet går delvis att förklara med att man införde en ny branschstandard. I den nya indelningen räknas barnomsorg till utbildningsväsendet i stället för till vård och omsorg. Under samma period ökade följaktligen antalet sysselsatta kraftigt i branschen kunskapsförmedling. Branschen kunskapsförmedling ökade också av andra anledningar. F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 2 jan 2006 Antalet sysselsatta inom medicin och lifescience har konstant ökat under tidsperioden och nästan fördubblats. Den stora nedgången i antal sysselsatta år 1999 är troligen en effekt av att ett läkemedelsföretag tillfälligt omklassificerat en stor del av verksamheten till forskning och utvecklingsinstitutioner. Branschen har utvecklats både snabbast och mest positivt av alla branscher, i förhållande till sin storlek. Figur 4 Andel sysselsatta per bransch 2003 En annan bransch som utvecklats mycket positivt är konsulting. Antalet sysselsatta har ökat konstant mellan år 1993 och 2001. Mest ökade den mellan 1997 och 2000, därefter avstannade den positiva utvecklingen och antalet sysselsatta började avta. Efter 2001 har antalet sysselsatta i konsultbranschen minskat. Antalet sysselsatta i personalintensiva tjänster minskade under början av perioden. Trenden vände 1993 och branschen växte fram till 2002, då antalet sysselsatta åter sjönk. Totalt har antalet sysselsatta i branschen ökat med ungefär 50 000 under hela perioden. Utöver en uppgång i början av 2000-talet har antalet sysselsatta i myndigheter och organisationer varit relativt stabilt under hela perioden. Vi kan konstatera att branschen inte påverkas nämnvärt av strukturomvandling. Tre fjärdedelar arbetar med tjänster eller service Av alla som arbetade under 2003 var ungefär 73 procent sysselsatta inom en tjänste- eller servicenäring. År 1989 arbetade 66 procent i någon av tjänstebranscherna. Antalet sysselsatta inom någon service eller tjänstenäring har dock varit konstant mellan 1989 och 2003. Samtidigt har antalet sysselsatta inom industrin minskat med cirka 300 000. Många unga inom handel och personalintensiva tjänster Åldersstrukturen bland de sysselsatta skiljer sig åt mellan branscherna. Störst andel sysselsatta mellan 16 och 24 år finns inom handel och personalintensiva tjänster. Lägst andel unga finns inom myndigheter och organisationer, som i stället domineras av personer över 50 år. Samtidigt är andelen 16- till 24-åringar låg inom både medicin och lifescience och konsulting. Figur 5 De sysselsattas åldersfördelning per bransch år 2003
Andelen sysselsatta över 50 år är högst i branscherna myndigheter och organisationer och kunskapsförmedling. Relativt få finns inom personalintensiva tjänster och handel. Minst andel sysselsatta över 50 år finns inom medicin och lifescience där åldersgruppen 25-49 år är klart överrepresenterad. Figur 6 Procentuell förändring av antal sysselsatta per bransch 2003 I genomsnitt utgör 25 49 åringarna 60 procent av de sysselsatta i varje bransch. I flera branscher finns det ännu fler inom detta åldersspann. Dit hör framför allt teknikföretag och konsulting som till ungefär 70 procent består av 25- till 49-åringar. Figur 5 visar andelen sysselsatta efter åldersgrupp och bransch år 2003. Figur 6 visar åldersgruppernas relativa förändring per bransch mellan 1989 och 2003. Antalet sysselsatta 16- till 24-åringar har reducerats kraftigt i alla branscher utom i kunskapsförmedling där gruppen ökat med nästan 30 procent. Antalet 25- till 49-åringar har ökat i medicin och lifescience, konsulting, kunskapsförmedling och personalintensiva tjänster. Sysselsatta över 50 år har ökat i alla branscher utom i råvaru- och processindustri samt handel. I och med att åldersstrukturen totalt sett förändrats, har också antalet sysselsatta per åldersgrupp förändrats kraftigt. Men också utbildningslängd och konjunkturer på arbetsmarknaden spelar in. Figur 7 Antalet sysselsatta i storstadslän samt övriga län 2003 Mer än hälften av alla sysselsatta arbetar i ett storstadslän I flera branscher finns det en kraftig koncentration till storstadslänen. Det finns till exempel nästan inga som är sysselsatta inom medicin och lifescience utanför storstadslänen. Branscherna handel, infrastrukturtjänster och personalintensiva tjänster domineras av sysselsatta i storstadslän. Likaså är sysselsatta inom konsulting kraftigt koncentrerade till storstadslänen. I figur 7 visas antalet sysselsatta 2003 i storstadslän samt övriga län. Utanför storstadslänen finns det däremot fler sysselsatta inom råvaru- och processindustrin samt i teknikföretag. I byggindustrin och inom kunskapsförmedling finns lika många sysselsatta i som utanför storstadslänen. Inom vård och omsorg finns det fler sysselsatta i övriga län. Myndigheter och organisationer är relativt jämnt fördelad mellan länen. Det finns också skillnader i branschstrukturen mellan olika län. Detta gäller skillnader mellan storstadslän och övriga län men även mellan storstadslänen. I Stockholms län finns till exempel relativt få sysselsatta inom de industriella näringsgrenarna. Samtidigt är medicin F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 2 jan 2006 och lifescience kraftigt koncentrerat till Stockholms län. Branscherna infrastrukturtjänster, personalintensiva tjänster och konsulting sysselsätter betydligt fler i Stockholms län än i alla andra län i Sverige. I Västra Götalands län finns det nästan lika många sysselsatta på teknikföretag som inom vård och omsorg. I Skåne län finns det ungefär lika många sysselsatta inom råvaruoch processindustri som inom kunskapsförmedling. Figur 8 visar branschstrukturen 2003 för länen Stockholm, Skåne och Västra Götaland samt en genomsnittlig struktur i de övriga länen. Bäst utveckling i storstadsregionerna Figur 9 visar hur den totala sysselsättningen förändrats per regionfamilj. Regionfamiljerna bygger på Nuteks indelning i FA-regioner. FAregionerna delas in i fem regionfamiljer. Indelningen görs i första hand utifrån befolkningsstorlek men även utbildningsnivå, andelen företagare och tillgänglighet till arbetstillfällen har betydelse. Figur 8 Branschstruktur per län 2003 Vad är en FA-region? En FA-region är en funktionell arbetsmarknadsregion, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Figur 9 Relativ sysselsättningsförändring per regionfamilj För hela perioden 1989 till 2003 minskade den totala sysselsättningen i alla regionfamiljer. Ett annat gemensamt drag är att sysselsättningen minskade i början av perioden för att därefter återhämta sig. Undantaget är småregioner med en dominerande offentlig sysselsättning som uppvisar en minskning även för perioden 1997 2003. Figur 9 tecknar ett mycket stark positivt samband mellan regionstorlek och sysselsättningsutveckling. Storstadsregionerna uppvisar visserligen en svag minskning av sysselsättningen för hela perioden men har ändå klarat sig avsevärt bättre än de övriga regionfamiljerna. Sämst utveckling ser man i småregioner med en dominerande offentlig sysselsättning där sysselsättningen minskat med mer än en fjärdedel mellan 1989 och 2003. Sambandet mellan regionstorlek och sysselsättning kvarstår i huvudsak även om man delar upp sysselsättningen per bransch. Det finns dock två branscher som avviker något från mönstret. Den ena branschen är vård och omsorg, där sysselsättningen minskat ungefär lika mycket i alla regionfamiljer.
Den andra branschen är konsulting där man kan notera att småregioner med en dominerande privat sysselsättning haft en sysselsättningsökning som nästan motsvarar den i storstadsregionerna. Bakom detta gömmer sig dock en förändring som i absoluta tal är betydligt mer blygsam. Antalet sysselsatta inom konsulting ökade med knappt 900 personer, vilket skall jämföras med en ökning på närmare 60 000 personer inom samma bransch i storstadsregionerna. Figur 10 visar sysselsättningsförändringen i samtliga FA-regioner mellan 1989 och 2003. Flest ungdomar inom handel Det är relativt ovanligt att unga i Stockholms län arbetar inom någon industriell näring. Så är inte fallet i Skåne, Västra Götaland eller de andra länen. Där är det dubbelt så vanligt att unga arbetar inom någon industriell näring. mycket som det har gjort under de senaste 15 åren, är det troligt att omstruktureringen fortsätter även under kommande decennium. Kunskap om de branschmässiga förändringarna i näringslivet som ägt rum bör användas som underlag i diskussioner om hur konkurrenskraften i framtidens näringsliv kan höjas och tillväxten därmed säkras. Figur 10 Sysselsättningsförändring i FA-regionerna 1989 2003 Nästan 85 procent av alla ungdomar i Stockholms län arbetar i en service eller tjänstenäring, vilket sammanfaller med mönstret för alla sysselsatta i Stockholms län. Antalet ungdomar inom byggindustrin är relativt jämnt fördelat mellan storstadslän och övriga län. Många ungdomar återfinns även inom vård och omsorg. Antalet sysselsatta 16 24 åringar minskade med 50 procent mellan 1989 och 2003. Det är enbart i branschen kunskapsförmedling som antalet sysselsatta ungdomar har ökat under tidsperioden. Ökningen var störst i Stockholms län. Den största nedgången har de industriella näringarna haft samt vård och omsorg. I Stockholms län har antalet sysselsatta ungdomar inom vård och omsorg sjunkit med hela 75 procent. Om vi i stället ser på perioden 1997 till 2003 framträder ett annat mönster. I alla branscher förutom i de industriella samt inom vård och omsorg har antalet sysselsatta ungdomar ökat. Generellt har antalet sysselsatta ökat mest i Västra Götalands län och främst bland dem som arbetar med kunskapsförmedling. Väntar fler stora omstruktureringar? Det är alltså tydligt att det har skett stora förändringar i sysselsättningsstrukturen i näringslivet de senaste 15 åren. Påtagligt är att färre arbetar och att yngre träder in senare på arbetsmarknaden. Det står klart att det skett en kraftig förskjutning från till exempel råvaru- och processindustri, teknikföretag och vård och omsorg mot konsulting och kunskapsförmedling. Om näringslivet och sysselsättningsstrukturen kan förändras så -39 till -30% -29 till -20% -19 till -10% -9 till 0% 1 till 10% F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet, anmäl på www.nutek.se/framtidensnaringsliv FA K TA O M S TAT I S T I K E N Vem är sysselsatt? Den som är 16 år eller äldre och förvärvsarbetar anses vara sysselsatt. Man måste också vara folkbokförd i Sverige den 31 december föregående år, och ha klassats som förvärvsarbetande i november samma år. Alla som är sysselsatta måste ha ett huvudsakligt arbetsställe. Annars blir det svårt att föra statistik om arbetsställe och företagsinformation på varje individ. Ett arbetsställes branschkod anges enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Den arbetsmarknadsstatistik vi arbetar med kommer från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Statistiken bygger på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. Förändrade indelningar och definitioner kan skapa problem År 1993 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI92) och definitionen av vad det innebär att vara sysselsatt förändrades. Ändringen innebar en kvalitetshöjning av arbetsmarknadsstatistiken och medförde att antalet sysselsatta minskade med cirka tre procent. År 2002 ändrades näringsgrensindelningen igen (SNI2002), vilket medförde några mindre omfördelningar av sysselsatta mellan olika näringsgrenar. Definitionen av förvärvsarbetande ändrades inte. De olika årgångarna av RAMS ska i princip vara jämförbara. En svårighet ligger dock i de nya näringsgrensindelningar som gjordes 1993 och 2002. Enligt SCB är det svårt att exakt avgöra i hur stor omfattning detta påverkar jämförbarheten över tid. När det gäller den totala sysselsättningsnivån saknar kvalitetshöjningen sannolikt större betydelse. Däremot är det troligt att redovisningen på näringsgren påverkas. Allt syns inte i statistiken Enligt den sysselsättningsavgränsning som tillämpas i RAMS räcker det med att arbeta minst en timme per vecka under november alternativt vara tillfälligt frånvarande från sitt arbete på grund av till exempel sjukdom, semester eller tjänstledighet för att klassas som sysselsatt. Med denna avgränsning blir det svårt att spegla förändringar i sysselsättningen utöver effekter av rent in- och utträde på arbetsmarknaden. Sysselsättningsstatistiken är ett mått på hur många som är sysselsatta men den säger inget om hur mycket de sysselsatta jobbar. Detta kan skapa problem i jämförelser över tiden. En ökad frånvaro från jobbet skulle exempelvis förstärka den faktiska sysselsättningsnedgången utan att synas i sysselsättningsstatistiken. Projektet Framtidens Näringsliv handlar om att studera strukturomvandling i näringslivet. Syftet är att beskriva trender och mönster i utvecklingen för olika branscher. Initiativtagarna till projektet, Nutek och IVA, har skapat en alternativ branschindelning där näringsgrenar med likartade utvecklingsförlopp har lagts ihop till elva olika branscher. Indelningen utgår från Sveriges officiella branschstandard (SNI). Branschen råvaru- och processindustri innehåller näringsgrenar vars utvecklingsförlopp präglas av process- och globalt efterfrågedriven strukturomvandling. I branschen vård och omsorg drivs strukturomvandlingen av förändringar i demografin. En åldrande befolkning påverkar i hög grad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Liknande gäller för de andra branscherna i Framtidens Näringsliv. Branschen myndigheter och organisationer skiljer sig från övriga branscher eftersom utvecklingen i det området inte anses bli påverkat av strukturomvandlingar. Branschen består av myndigheter, ideella föreningar och politiska organisationer. Syftet med projektet är att studera verksamheter med liknande utvecklingsförlopp. Därför görs ingen skillnad på om företag eller anställda tillhör privat eller offentlig sektor. Alla påverkas av förändringar inom näringslivet. I tabellen nedan visas de elva branscherna med exempel på företag som ingår i respektive bransch. Branscher i Framtidens Näringsliv Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och Omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Exempel på arbetsgivare SSAB, SCA, Cerealia, Boliden, Dafgårds Volvo, Munthers, Flextronics, Cabseal Astrazeneca, Biotage, Gambro, Getinge Skanska, Peab, Westbergs Bygg HM, Axfood, Lidl, Bokus SAS, Nordea, Vattenfall, TeliaSonera, Song ISS, Proffice, Securitas, McDonalds, Scandic Växjö Grundskola, Chalmers, EF Education Danderyds Sjukhus, Capio, Vårdcentraler, Assistantia WM Data, Ogilvy, Ramböll, McKinsey Banverket, AIK, försvaret, miljöpartiet, Röda Korset Ansvarig utgivare: KJELL JANSSON, generaldirektör. Författare: JÖRGEN LINDELL, projektledare, HANNA SJÖBERG, SIMON FALCK, TORE ENGLÉN, MARIA CORELL. Produktion: TANGO AB. Har du frågor om innehållet? Kontakta Jörgen Lindell, tel: 08-681 65 16, E-post: jorgen.lindell@nutek.se eller Hanna Sjöberg, tel: 08-681 77 08, E-post: hanna.sjoberg@nutek.se Verket för näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32, 117 86 Stockholm Tel 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 www.nutek.se