Drömsamhället svenska som andraspråk



Relevanta dokument
Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ramp svenska som andraspråk

Lärarhandledning och innehåll Kort om serien

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Åren var det krig mellan Sverige och

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Jag vill säga något!

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem

Ideologier. Olika typer av bullar

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

IDEOLOGIER OCH PARTIER

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER

Mellankrigstiden Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Studiemallar för grundkurser 2013

Perspektiv och teorier i internationell politik

Selma Lagerlöf Ett liv

PPP till Föreläsningar 10 och 11

Världskrigens tid

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Riksdagsvalet 2014 på karta

Olof Palme ett liv ORDLISTA TOMAS DÖMSTEDT ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6)

Tjugoårskrisen

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Demokratin i Sverige och valet 2018

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Ramp svenska som andraspråk

Dagens begrepp och Dröm om demokrati

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

Första världskriget

Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva.

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Ramp svenska som andraspråk

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Sverige då och nu. Sveriges historia

HISTORIA - HISTORIESYN

Reading to Learn genrebaserad litteracitet i alla ämnen

Extramaterial till Historia 7-9

Syfte och mål med kursen

Ramp svenska som andraspråk

Lars Stjernkvist. Måndagen den 29 april var jag tillsammans med min samhäll c-klass på besök hos Norrköpings kommunfullmäktige.

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

En serie om demokratibegreppet

Första världskriget

Internationell politik 1

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Sveriges historia från istid till EU

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.


Valet 2018 En lättläst tidning från

Riksdag och Demokrati

Så styrs Sverige. 8 a och c

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

BOKHATAREN Lärarmaterial

Kalla kriget

SVENSKA FOLKET OCH NATO

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

2000. Alla behövs stoppa rasismen 1 maj Alla behövs 1 maj Tillsammans mot klyftor och egoism.

Partierna och politikerna i medierna

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

Så funkar lagarna. MTM:s skolwebb. - textfrågor, diskussionsfrågor och fördjupningsuppgift. mtm.se/skola. Introduktion till boken

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget)

Transkript:

AV-nr 10024 tv1 sas Sammanfattning Drömsamhället svenska som andraspråk Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Handledning av Elisabeth Åman-Davis och Christina Aronsson Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk i åk 9, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen. Arbetsuppgifterna med programmet som grund är tänkt att löpa under ett flertal lektionstillfällen. Språknivå: mellan avancerad. Språket i programmet har anpassats (LL-version) till elevgruppen och är relativt enkelt men trots detta används många svåra samhällsvetenskapliga ord och uttryck. Programmanus finns som stöd. Programmet handlar om hur tre olika politiska ideologier: liberalism, socialism och ekologism växer fram under 1800- och 1900-talen. Introduktion Innan man visar programmet för eleverna bör man göra ett gediget förarbete vad gäller elevernas förkunskaper i ämnet. Samarbeta gärna med modersmålslärare och so-lärare. Programmet bör delas upp i tre delar och man arbetar med en ideologi i taget. Inför varje del bör man förbereda eleverna på svåra ord och uttryck som används i programmet. Använd gärna programmanuset. Där finns hela speakertexten. (Vissa små avvikelser från inspelningen kan förekomma.) De lexikala övningar som föreslås i slutet av handledningen kan göras när man tittat på hela programmet. Ungefärlig tid Inslag i programmet 00.00 Programledaren Emil Nikkhah presenterar programmet och introducerar liberalismen 01.00 Liberalismens historia 1850-1910 berättade med arkivmaterial. 03.09 Liberalismens historia 1911-1919 berättade med arkivmaterial. 05.27 Liberalismens historia 1934-idag berättade med arkivmaterial. 09.37 Slut 09.37 Emil Nikkhah introducerar socialismen 10.07 Socialismens historia 1850-1910 berättade med arkivmaterial. 12.57 Socialismens historia 1917-1951 berättade med arkivmaterial 16.12 Socialismens historia 1968-idag berättade med arkivmaterial 18.47 Slut 18.47 Emil Nikkhah introducerar ekologismen 19.12 Ekologismens historia 1866-1938 berättade med arkivmaterial. 22.02 Ekologismens historia 1945-1980 berättade med arkivmaterial. 24.27 Ekologismens historia 1975-idag berättade med arkivmaterial. 28.37 Slut. Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 1

Före programmet Se/Lyssna 1. Låt eleverna se filmen Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Detta för att eleverna ska få en bild av hur samhället såg ut för hundra år sedan i Sverige och förstå varför de olika ideologierna uppstod. /Skriva 2. Eleverna diskuterar i grupper: Vilka är de största politiska partierna i Sverige? Vilka ideologier representerar de olika partierna? Låt eleverna inventera bland sina kunskaper. Låt eleverna i grupp skriftligen summera vad de vet om svenska partier. Redovisa sedan muntligt i helklass vad grupperna kan om ämnet. Gör en gemensam tankekarta på tavlan eller på OH för att visuellt åskådliggöra elevernas kunskaper. Programmets första del Liberalism 1. Arbeta med de ord och uttryck som eleverna kommer att möta i programmets första del. Välj bland följande: en ideologi ett slagord en frihet jämlikheten ett broderskap allmän och lika rösträtt samhällsomstörtande revolutionär en liberalism att överleva myndig att spridas att störtas att göra uppror en liberal en rättighet att bilda parti ett parti en politiker ett högerparti en statsminister att känna sig hotad att vara rädd för ett försvar en militär att passa på en uniform ett tal en regering en kris att avgå ett krig rasar att kämpa en metod fredlig att rösta en nazist en kommunist en soldat en journalist att protestera borgerlig de borgerliga ett val regeringen spricker återigen att styra snarare en grund Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 2

Läsa 2. Förbered frågorna till programmet genom att läsa dem tillsammans. Frågor till programmet: 1. Hur levde människor i Sverige för hundra år sedan? 2. Varför och när spred sig liberalismens idéer? 3. Vem var Karl Staaf? 4. Vad tyckte de liberala om rösträtt? 5. Varför gillade inte kungen och Karl Staaf varandra? 6. Varför var den svenska regeringen tvungen att avgå 1914? 7. Vem var Selma Lagerlöf? 8. När fick kvinnorna rösträtt i Sverige? 9. Hur bildades Folkpartiet? 10. Vad tyckte liberalerna om kommunister och nazister? 11. Vem var Torgny Segerstedt? 12 a) Vad tyckte kungen om Torgny Segerstedt? b) Vad gjorde kungen mot Torgny Segerstedt? 13. Vem var Torbjörn Fälldin? 14. Varför är liberalismen viktig i Sverige idag? Se/Lyssna 3. Titta på programmet. För de elever, vars språkkunskaper inte riktigt räcker till kan man dela upp programdelen i kortare stycken och ge utrymme för eleverna att ställa frågor. Efter programmets första del 1. Eleverna redovisar muntligt svaren på frågorna. Skriva 2. Låt eleverna skriftligen redovisa sina nyvunna kunskaper genom att skriva en sammanfattning om liberalismen utifrån innehållsfrågorna. 3. Låt också eleverna gemensamt göra en tidslinje på vilken de kan placera in årtal, personer och viktiga händelser. 4. Arbeta mer med orden i programmet. Gör ett schema i tre spalter och med rubrikerna substantiv, verb och adjektiv. Skriv in ord som tillhör dessa tre ordklasser och försök att fylla i alla tre formerna. 5. Skriv en lista med alla verb. Försök att hitta synonymer. Befästa ord/ 6. Låt eleverna tävla i ordkunskap. Dela in eleverna i två eller tre grupper. Låt en elev sitta med ryggen mot tavlan. Välj ut några av orden från ordlistan (ca 10). Skriv ett ord i taget på tavlan. De elever som ser ordet på tavlan ska förklara vilket ord det är (utan att säga ordet) för den som sitter med ryggen mot tavlan. Den elev som först kommer på vad det är för ord ger en poäng till sitt lag. Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 3

Programmets andra del Socialismen 1. Arbeta med de ord och uttryck som eleverna kommer att möta i programmets andra del. Välj bland följande: att bli inspirerad ett arbetsförhållande att enas en industri ett samhälle en orättvisa ett fackförbund att vara med en bostad socialistisk ett manifest en klasskamp att utnyttjas en revolution socialistisk ett vänsterparti att kräva att ta över att vara emot att svälta en demokrati ett folkhem en vård ett bidrag psykisk att tvångsvårdas att dras med i något en fred en ekonomi en rad områden en optimism betald semester ett skäl att ta kraftigt avstånd från en nytändning ett ideal att hylla kapitalismen att driva igenom omdiskuterat ett förslag en löntagare en fond en löntagarfond ett företag ett motstånd att mördas en chock oavsett en klass ett kön Läsa 2. Förbered frågorna till programmet genom att läsa dem tillsammans. Frågor till programmet: 1. Varför uppstod socialismen i Sverige? 2. Varför bildades fackförbunden? 3. Varifrån kommer idén om fackförbunden från början? 4. Vilka var det socialdemokratiska partiets viktigaste frågor? 5. Varför tror du att August Palm hamnade i fängelse? 6. Vad var socialdemokraternas och fackförbundens huvudfrågor i början av 1900- talet? 7. Varför blev en del socialdemokrater kommunister? 8. När blev det demokrati i Sverige? 9. När fick Sverige en gemensam regering? 10. Vilka förbättringar skedde i Sverige för arbetarna efter 1945? 11. Varför fick socialismen en nytändning efter kriget mellan USA och Vietnam? 12. Vad ville socialdemokraterna med löntagarfonderna på 1980-talet? 13. Vad hände Sveriges stadsminister 1986 och vad hette han? 14. Berätta något om vad socialdemokraterna har för tankar idag! Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 4

Se/lyssna 3. Titta på programmet. Dela eventuellt upp programdelen enligt tidigare anvisning. Efter programmets andra del 1. Eleverna redovisar muntligt svaren på frågorna. Skriva 2. Välj ut ett antal nyckelord från ordlistan och presentera dem för eleverna. Låt dem skriva en sammanfattning om socialismen med orden som stöd. 3. Låt eleverna fylla på tidslinjen med för socialismen viktiga årtal, personer och händelser. Befästa ord/ 4. kunskapstävling. Dela in eleverna i två eller tre grupper, låt en elev sitta med ryggen mot tavlan. Välj ut några av orden från ordlistan (ca 10). Skriv ett ord i taget på tavlan. De eleverna som ser ordet ska förklara dess betydelse för den som sitter med ryggen mot tavlan. Den elev som först kommer på vad det är för ord ger en poäng till sitt lag. Programmets tredje del Ekologismen 1. Arbeta med de ord och uttryck som eleverna kommer att möta i programmets tredje del. Välj bland följande: en naturtillgång att utrotas ett polarområde en nationalpark att skyddas Naturskyddsföreningen en vetenskapsman att få med att bry sig om en baksida ett utsläpp miljöförstöringen en forskare ett krav en miljörörelse att ta skada ett industrisamhälle den gröna vågen att flytta ut på landet att odla att ockupera kärnkraften att ta bort att ha kvar att avgå att vara splittrad en folkomröstning miljöpartiet en motståndare riksdagen en kärnkraftsolycka Sovjetunionen att vara aktiv ett kärnkraftverk att explodera giftig radioaktiviteten en ekologist att vägra att vara emot ett djurförsök ekologism att utgå ifrån överlevnaden Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 5

Läsa 2. Förbered frågorna till programmet genom att läsa dem tillsammans. Frågor till programmet: 1. Vad hade Ernst Haeckel för tankar om djur och människor? 2. Vem var Adolf Erik Nordensköld? 3. Vad är en nationalpark? 4. Varför började man intressera sig för att naturen ska må bra i slutet av 1930 talet? 5. Vad menas med Den gröna vågen? 6. Vilken var en av de viktigaste politiska frågorna under 1970-talet? 7. Vilka partier förknippas med miljöfrågor i dag? 8. Vad hände 1986 som gjorde att miljöpartiet fick ett rejält uppsving? 9. Nämn någon huvudfråga för ekologismen! 10. Vad är viktigast för ekologisterna? Efter programmets tredje del 1. Eleverna redovisar muntligt svaren på frågorna till programmets sista del. Skriva 2. Låt eleverna skriva en sammanfattning om ekologismen utifrån stödord. 3. Komplettera tidslinjen med viktiga årtal, personer och händelser som det berättats om i den sista programdelen. 4. Skriv dikter om den svenska naturen. Befästa ord/ 5. Dela in eleverna i två eller tre grupper. Dela ut lappar med ord (lapp1) och synonymer/förklaringar (lapp2). Låt eleverna para ihop rätt ord med rätt synonym. De elever som först parar ihop rätt vinner. Efter hela programmet Tala 1. Eleverna diskuterar och jämför i grupp eller i helklass den politiska bilden i Sverige och i hemlandet. Likheter? Skillnader? Vad kan eventuella skillnader bero på? Skriva 2. Låt eleverna skriva t.ex: ett brev: skriv ett brev till någon av de personer som nämns i programmet. en tidningsartikel om t.ex.: miljörörelsen, miljöarbetet på den egna skolan, jämlikhet mellan könen, hederskulturers förtryck av kvinnor, tvångsgifte, djurrättsaktivister, jämställdhetsarbete. en insändare till en tidning. Förslag på ämnen: Varför ska människor ha samma rättigheter oavsett klass-kön-religion? Stoppa barnarbete i tredje världen. Stoppa miljöförstöringen. Djurens rättigheter. Lika lön för lika arbete. en uppsats: Politiska partier och dess ideologier i mitt hemland. Miljöarbete i mitt hemland. Rätten att få välja den man ska gifta sig med. Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 6

3. Träna på partikelverb som förekommer i programmet (betydelse, betoning). Tänk på synonymer till verben. att se ut att säga till om att hålla med att tycka om att tycka illa om att passa på att gå ihop att ta över att skälla ut att komma överens att vara med att bli av med att ta över att vara emot att dras med i något att få med att bry sig om att ta bort att ha kvar 4. Vad kallas partimedlemmarna? Centerpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Kristdemokraterna Folkpartiet - en centerpartist - en socialdemokrat - en moderat - en miljöpartist - en vänsterpartist - en kristdemokrat - en folkpartist 5. Ideologi anhängare adjektiv Liberalism - liberalist - liberal/liberalistisk Demokrati - demokrat - demokratisk Kommunism - kommunist - kommunistisk Nazism - nazist - nazistisk Kapitalism - kapitalist - kapitalistisk Ekologism - ekologist - ekologisk 6. Ta reda på fler begrepp med politisk och/eller ideologisk anknytning. Använd uppslagsbok. anarki fanatism fascism fundamentalism idealism imperialism konservatism materialism nationalism radikalism rasism rationell reaktionär totalitär dikatur Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 7

7. Passa ihop verben och substantiven Verb: Att göra Att bilda Att förändra Att hålla Att besluta om Att sprida Att kämpa om Att hamna Att få Att skapa Att vinna Att styra Substantiv: ett val ett samhälle en rättighet i fängelse revolution makten ett parti uppror ett tal förändringar idéer ett land Tala 8. Träna betoning i sammansatta ord: ett bondeland ett fackförbund en arbetsplats en klasskamp Socialdemokraterna ett världskrig en demokrati en statsminister en löntagarfond 9. Träna uttal och betoning i alla de lånord som förekommer i programmet, t.ex.: en demokrati en journalist en revolution en revolutionär en politiker en chock psykisk ekologism 10. Dela in klassen i mindre grupper, en för varje ideologisk inriktning. Tilldela varje grupp en ideologisk åskådning och låt dem ta reda på hur de skulle argumentera i följande frågor om de levat på 1800-talet eller 1900-talets början: 1. Förbud mot barnarbete 2. Lika lön för lika arbete 3. Kvinnor ska ha rösträtt 4. Vad är viktigast? Miljön eller arbetstillfällen? Spela upp diskussioner om ämnena i tvärgrupper med politiker från varje ideologi i varje grupp. Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 8

11. Fundera på: vad skulle dessa politiker tycka i frågorna idag? Hur ser dagens politiska partier på detta? Läsa/skriva/ Lyssna/tala 12. Dela in klassen i grupper en för varje riksdagsparti. Låt eleverna först förbereda intervjufrågor och sedan gå ut och intervjua lokalpolitiker om vad partierna tycker om ovanstående ämnen (och mycket annat t.ex. invandrar-, skoloch ungdomsfrågor). Efter intervjuerna får eleverna muntligt redovisa sina intervjuer i t.ex. genom rollspel, teater. Låt eleverna presentera varje partis idéer genom att göra en väggtidning. Läsa/skriva 13. Eleverna kan fördjupa sina kunskaper genom att studera: Tala Karl Staaf Gustav V Selma Lagerlöf Adolf Hitler Torgny Segerstedt Torbjörn Fälldin Ola Ullsten Den franska revolutionen Karl Marx Friedrich Engels August Palm Vladimir Lenin Det svenska folkhemmet Kapitalism Olof Palme Ernst Haeckel Adolf Erik Nordenskiöld Naturskyddsföreningen Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl Handledning till Ideologiernas historia (sas) 1 9