Marknadsprofil 2011 Tyskland

Marknadsprofil 2011 Tyskland Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/ VisitSweden Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011 1

Om Marknadsprofilen Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med besöksnäringen. Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Tyskland och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i: Generell landsprofil Land, Befolkning Ekonomisk bakgrundsinformation Helgdagar och semester - överblick Kulturella egenskaper Medieprofil - överblick Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Profilen av utlandsresenären Resor till Sverige Tillgänglighet till Sverige Vill du veta mer? I våra marknadsrapporter 1, ca 60-70 sidor, får du svar på följande: Vem är den tyska globala resenären? Varför reser man? Var reser man och hur bor man? Vad gör man på semestern? När reser man och hur länge stannar man? Hur mycket spenderar man? Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien? Vilka informationskällor använder man och hur bokade man? Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner känner man bäst till? Vad har tyskarna för Sverigebild? Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren? Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Tyskland till Sverige? Hur ser den tyska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut? Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Tyskland är viktiga att ta hänsyn till? Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten. Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com. Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen. Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen. Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012. Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com. 1 Marknadsrapporter finns för följande 12 länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. 2

Generell landsprofil Land & Befolkning Figur: Tysklandskarta Tabell: : Land & Befolkning Yta 357 022 km2 (världsrank: 62) 234,9 2 invånare/km2 Folkmängd 81,5 milj (juli 2011 beräknat), världsrank: 16 tillväxttakt 2011: -0,2% (2011 beräknat) Städer Huvudstad Berlin (befolkning 3,4 milj) Hamburg 1,8 milj, München 1,3 milj, Köln 1 milj (2009) 74% av tyskarna bor i städer (2010) Det finns ett 90-tal tyska städer med en befolkning på över 100 000 invånare. Språk Tyska Källa: CIA World Factbook 3 Åldersstruktur Tyskland Sverige 0-14 år: 13,3% 15,4% 15-64 år: 66,1% 64,8% 65 år och över: 20,6% 19,7% Genomsnittsålder 44,9 år 42 år Källa: CIA World Factbook Tysklands befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Det finns dock drygt 2 procent färre barn i åldrarna 0-14 år i Tyskland än i Sverige, vilket bidrar till att genomsnittsåldern i Tyskland är nästan 3 år högre än i Sverige. När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sverige förutspås växa med ungefär 14 procent, kommer Tyskland bara att växa med 2 procent mellan åren 1990 och 2020. 4 Skillnaderna blir ännu större om man ser till vilka åldersgrupper som växer/minskar mest. I Tyskland kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med nästan 58 procent mellan 1990 och 2020, medan andelen barn i åldrarna 0-14 år minskar med ca 20 procent under samma period. 5 Tyskland har därmed en starkt åldrande befolkning. 2 Worldbank, befolknings täthet, www.data.worldbank.org/indicator/en.pop.dnst (2011-06-28). 3 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 4 Tourism Economics, 2011 (2011-07-19). 5 Ibid. (2011-07-19). 3

Ekonomiska Indikatorer I Tyskland väntas en betydande konjunkturavmattning. Medan BNP tillväxten låg på 3,6 procent under 2010 och 3 procent under 2011, kommer BNP växer med endast 0,6 procent under 2012 enligt OECD Economic Outlook november 2011. 6 De skattesänkningar som infördes under förbundskansler Angela Merkels andra mandatperiod ökade Tysklands budgetunderskott till 3,5 procent år 2010. År 2012 kommer ytterligare skattesänkningar att påverka landet. Bundesbank förväntar sig att underskottet kommer att minska till ca 2,5 procent under 2011, därmed under EU:s gräns på 3 procent. Tabell: Ekonomiska Indikatorer Valuta Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK 7 BNP (PPP) $ 2 940 miljarder, världsrank: 6 BNP per capita (PPP) $ 35 700 = ca 257 215 SEK 8, världsrank: 33 BNP-tillväxt 3,5%, världsrank: 111 Inflation 1,1%, världsrank: 24 Arbetslöshet 7,4% 9, världsrank: 78 World Economic Forums Global Competitiveness Report10 Gini-koefficient11 Human Development Index (HDI) 12 Plats 5 av 139 länder, flyttat upp två platser till en femte placering 2010 jft med 2009. 0,30, vilket innebär en något mer balanserad fördelning av inkomster, jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna. "Very High Human Development, plats 10 av 169 rankade länder i världen och med ett HDI värde på 0,885 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885). Källa: CIA World Factbook. 13 Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009). Växelkurs, köpkraftsparitet k och jämf j mförande prisnivåindex index Av följande diagram framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under 2000-talet. Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars 2009. Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den svenska kronan till 8,96 kronor gentemot euron. 14 Den instabila valutan gör att Sverige skiftar från att vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011). 15 Medan tyska restauranger och hotell hade i snitt 3,4 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet, hade svenska restauranger och hotell jämförelsevis ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än EU27 genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan. 16 6 OECD, Economic Outlook Germany November 201, www.oecd.org/document/57/0,3746,de_34968570_35008930_47952249_1_1_1_1,00.html (2011-12-14). 7 Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 8 Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=15867 (2011-07-06). 9 OBS: Detta är den Internationella arbetsorganisationens beräknade procentsats för internationella jämförelser, Tysklands federala arbetsförmedling beräknar ett säsongsrensat värde som ligger på 10,8%. 10 Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/wef_globalcompetitivenessreport_2010-11.pdf (2011-06- 28). 11 Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05). 12 Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/swedish%20hdr%202010%20summarypdf.pdf (2011-07-05). 13 CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28). 14 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 15 För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/eur. 16 Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-28). 4

Figur: Växelkurs, V Euro 11,5 11 10,5 10 9,5 9 8,5 8 Källa: Riksbanken, 2011. 17 Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR. Helgdagar och semester Den tyska semesterlagen ger heltidsanställda rätt till minst 24 semesterdagar (här räknas även lördagar in), 18 även om de allra flesta har fem eller sex veckors semester inskrivet i sina anställningsavtal. I Tyskland finns ingen motsvarighet till vår svenska industrisemester och semesterveckorna är därför mer utspridda över sommaren och resten av året, även om semesterresandet förstås toppar under sommarmånaderna. Lagstiftning begränsar arbetsveckan till max 48 timmar. 19 Antal helgdagar är vanligen 11 stycken enligt följande tabell: Tabell: Helgdagar, Tyskland 2012 2013 Nyårsdagen 1/1 1/1 Långfredagen 6/4 29/3 Påskdagen 8/4 31/3 Annandag påsk 9/4 1/4 Första maj 1/5 1/5 Kristi Himmelsfärdsdag 17/5 9/5 Pingstdagen 27/5 19/5 Annandag pingst 28/5 20/5 Den tyska enhetsdagen 3/10 3/10 Juldagen 25/12 25/12 Annandag jul 26/12 26/12 Källa: Feiertage 20 17 Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06). 18 Lagstadgade semestern, www.bundesrecht.juris.de/burlg/index.html (2011-07-06). 19 Lagstadgade arbetstider, www.bundesrecht.juris.de/arbzg/index.html (2011-07-06). 20 Feiertage, www.feiertage.net (2011-07-06). Anmärkning: regionala helgdagar tillkommer. 5

Kulturella egenskaper Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder. Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de olikheter som förekommer mellan tysk och svensk kultur. Svenskar och tyskar kan ibland uppfattas som rätt lika, t.ex. vad gäller ordningssinne och pålitlighet, men ju bättre man lär känna tysken, desto bättre lär man också känna skillnaderna mellan svensk och tysk mentalitet. Skämtsamt brukar man säga att tyskar föredrar ordning och reda, och det ligger en stor portion sanning i det. I Sverige kan vi till exempel göra affärer med muntliga avtal, men tysken vill gärna ha skriftliga bekräftelser och är väl förberedda inför möten och liknande. Även inför semestern är de väl förberedda, eftersom de vill försäkra sig om att allting kommer att fungera. Tyskar är ofta mer europeiskt orienterade än vad vi svenskar är, och de ser sig också i högre grad som européer. Deras europeiska och tyska identitet är dessutom sammanbunden med en regional identitet; en tysk är nämligen inte bara en tysk, utan identifierar sig även mycket med den delstat där han/hon är hemmastadd. Denna regionala identitet är mycket viktig och tysken visar därför också gärna intresse för våra olika svenska regioner. Den svenska kulturen och vårt sätt att vara uppskattas, liksom den svenska mentaliteten som i regel ses som mjukare än den tyska. Kulturella dimensioner Den tyska kulturen är mer hierarkisk än den svenska I detta avsnitt jämförs Tyskland och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i diagrammet på nästa sida genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under 2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de fyller sin funktion även här. Dimensionerna enligt Hofstede är som följer: -Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska. -Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper, såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska. -Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid prestation och konkurrens i motsats till relation. -Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer, exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av konflikträdsla. Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är den inte med i jämförelsen på nästa sida. 6

Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer hierarkiska kulturer. På följande sida jämförs Tyskland med Sverige, och om vi får tro Hofstede skiljer sig tyskar och svenskar främst åt inom dimensionerna osäkerhetsundvikande och hårda värden. Figur: Kulturella dimensioner, Tyskland Tyskland Sverige 71 67 66 65 35 31 29 5 Maktdistans Individualism Hårda värden Osäkerhetsundvikande Källa: Geert Hofstede Cultural Dimensions 21 Den tyska kulturen visar upp en större portion hårda, eller maskulina, värden vilket talar om landets hierarkiska struktur och något större acceptans för skillnader i makt. Framför allt gäller detta inom företagsvärlden där man gärna vill undvika osäkra situationer; tysken har ett rättframt och ärligt sätt att göra affärer på, och bör bemötas på samma sätt. De har också en helt annan syn på konflikter, långt ifrån den konflikträdsla som är vanlig i Sverige. Dessutom är Tyskland oerhört tätbefolkat och man är van vid att behöva hävda sig för att göra sig hörd och inte försvinna i mängden. Tyskar är dessutom bättre på att säga vad de tycker och tänker, även i sociala och familjära sammanhang, och om de exempelvis känner att de har fått dålig service säger de gärna till omedelbart. Undvikande svar uppfattas ofta som dålig service, så upplever man ett problem i en situation med en tysk bör man inte försöka släta över saken, utan istället ta itu med problemet direkt. Samtidigt är tyskarna mycket lojala som kunder och resenärer och är de nöjda med ett resmål kommer de gärna tillbaka till samma ställe, år efter år. 21 Geert Hofstede Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php (2011-07-06). 7

Medieprofil Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat kännetecknas Tysklands medielandskapat av följande: Online 22 Internettillgång och internetpenetration ökar kraftigt (se figur nedan). Mobilt surfande (3G) ökade med 3 till 6 procent år 2010 jfr med 2009. Sociala mediers ökande roll. E-handel av resor ökade med 7 till 27 procent mellan åren 2008-2010. Figur: Internettillgång ng 2008-2010 2010 i procent, Tyskland jämfj mfört med Sverige Sverige Tyskland 84 75 86 79 88 82 2008 2009 2010 Källa: Eurostat Databas 2011 23 Bland de ledande resesidorna tillhör: 24 ab-in-den-urlaub.de, holidaycheck.de, reisen.de, expedia.de, bahn.de, travel24.com och opodo.de Bland de ledande sociala medierna tillhör: 25 facebook.com, wer-kennt-wen.de, stayfriends.de, schuelervz.net samt meinvz.net. Offline De klassiska medierna har fortsatt en stor genomslagskraft hos den tyska befolkningen, och regionala och lokala tryckta medier är utan tvekan ett viktigt verktyg för att nå ut till hela befolkningen. 26 Det finns relativt få stora och rikstäckande dagstidningar på den tyska marknaden, men desto fler regionala och lokala tidningar. Sammanlagt finns det 375 regionala dagstidningar varav 55 av dessa har en upplaga över 100 000. Av alla dagstidningar är kvällstidningen BILD störst. 27 22 Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21). 23 Ibid. 24 Google Double click adplanner (internet aktivitet/sökord: Reisen ) Maj 2011 www.google.com/adplanner (2011-06-29). 25 Google Double click adplanner, Social Networks, Maj 2011 www.google.com/adplanner (2011-06-29). 26 European Journalism Centre 2009, www.ejc.net/media_landscape/article/germany/ (2011-06-30). 27 Ibid. 8

Utbudet av magasin är stort i Tyskland och här finns något för alla smaker. De största samhällsmagasinen utgörs av storsäljarna Der Spiegel, Focus och Stern. Dessutom är utbudet av damtidningar (över 200) och mer nischade magasin, som friluftstidningar (ca 70 st), designtidningar och mattidningar stort. Det finns även ett flertal tidningar och magasin med fokus på turism och resor. Några exempel är: Tabell: Resetidningar Tyskland Resetidningar Upplaga ADAC Reisemagazin (motsvarar tidiningen Motor) 222 334 Geo Saison 143 800 Geo Special 123 900 Källa: IVW 28 Ytterligare resetidningar är Reise&Preise, Merian, daydreams-das Magazin für Kurzreisen, Abenteuer und Reisen-Das Erlebnismagazin, Business Traveller. Två magasin som är specialiserade på den skandinaviska marknaden är NORDIS och NORR. Landets turistprofil Semesterresor inrikes & utomlands Tyskarna reser ofta utomlands och deras semesterresande har varit stabilt under de senaste årtiondet, och förväntas vara så även framöver. Eurostatstatistiken nedan tydliggör det som även framgår av Reiseanalyses undersökning. 29 Generellt fördelar sig tyskarnas resande så att en tredjedel av samtliga resor går till inrikes destinationer, en tredjedel till Medelhavsområdet (främst Spanien, Italien, Turkiet och Kroatien) och en tredjedel till övriga destinationer. I nedanstående tabell visas utvecklingen av tyskarnas resande åren 2008-2010. Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Tyskland Antal 2008 Andel Antal 2009 Andel Antal 2010 Andel Alla semesterresor utomlands 72 967 34% 72 323 32% 71 921 32% Långa semesterresor utomlands 58 603 27% 58 117 26% 58 364 26% Korta semesterresor utomlands 14 364 7% 14 206 6% 13 557 6% Alla semesterresor inrikes 141 515 66% 152 172 68% 149 486 68% Långa semesterresor inrikes 45 220 21% 47 790 21% 47 723 22% Korta semesterresor inrikes 96 295 45% 104 382 46% 101 763 46% Alla semesterresor 214 482 100% 224 495 100% 221 407 100% Källa: Eurostat Databas 2011 30 Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. 28 Informationsgemeinschaft zur Feststellung der Verbreitung von Werbeträgern e.v,. www.ivw.de/ (2011-06-30). 29 Reiseanalyse RA 2011 www.fur.de/fileadmin/user_upload/ra_zentrale_ergebnisse/reiseanalyse2011_first-results_eng.pdf (2011-07-11). I Reiseanalyse intervjuades 7 700 tysktalande personer i Tyskland samt att 4 000 online intervjuer genomföredes. 30 Eurostat Databas 2011, http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-07-12). 9

Profilen av den tyska utlandsresenären ren Tabellen över resefrekvens visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika åldersgrupper i den tyska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per person, och de sistnämnda är en särskilt viktig grupp; de utgör 34 procent av alla resor. Siffrorna avser resor med minst fyra övernattningar. Tabell: Resefrekvens för r långa l utlandssemesterresor, Tyskland Resefrekvens 2008 2009 2010 Förändr. 2010 Andel jfr 2009 15-24 år 8 971 8 639 8 726 1% 15% 25-44 år 18 255 18 250 17 011-7% 29% 45-64 år 20 163 19 654 20 023 2% 34% 65 år och äldre 11 212 11 572 12 602 9% 22% Total 58 602 58 116 58 363 0% 100% Källa: Eurostat Databas 2011 31 Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental. Resor till Sverige Av 71,9 milj tyska semesterresor utomlands år 2010 gick 775 508 resor till Sverige. 32 När det gäller övernattningsstatistiken från Tillväxtverket/SCB ökade antalet övernattningar från Tyskland med 1,3 procent år 2010. För enbart hotellövernattningar var ökningen med 5,8 procent ännu större under 2010. 33 Tabell: Övernattningar i Sverige Tyska Utländska Andel 2009 2 564 252 12 329 657 20,8% 2010 2 598 505 12 802 832 20,3% Förändring 2009-2010 +1,3% +3,8% -0,5 Källa: Tillväxtverket/SCB, 2011 34 Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor och lägenheter). Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de tyska övernattningarna fördelar sig i landet. Som nämnt gjorde tyskarna drygt 2,6 milj övernattningar under år 2010, en ökning med 1,3 procent mot 2009. Stockholms län har högsta antalet tyska övernattningar samt den största tillväxten i absoluta tal. Kalmar Län och Skåne har tappat flest tyska övernattningar under 2010. När det gäller procentuella tal visar Gotland starkast tillväxt med 19,1 procent, medan Västernorrland har tappat procentuellt flest tyska övernattningar med 21,7 procent. Aktuella övernattningsiffror från Tyskland på hotell, stugbyar och vandrarhem mellan januari och oktober 2011 visar en minskning på 0,6 procent, varav Norrbotten, Jämtlands och Skåne län har starkast tillväxt medan Stockholm, Dalarna och Västra Götalands län har tappat flest tyska övernattningar i absoluta tal. 31 Eurostat Databas 2011, http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-07-12). 32 Källa: Eurostat Databas 2011, Alla semesterresor från Tyskland till Sverige med minst en övernattning http://epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-07-12). 33 Ländernas statistiska centralbyråer, hotellövernattningar 2008-2010, sammanställt av Tom Ylkänen, Visit Finland. 34 Tillväxtverket/SCB, 2011, www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.4.21099e4211fdba8c87b80001730 2.html (2011-08-12). 10

Tabell: Övernattningar från Tyskland 2010 Figur: Andel tyska övernattningar 2010 Region/Län Övernattn. 2010 Förändr 2010/2009 Nom. i % Stor-Stockholm 449 890 30 538 6,8% Stor-Göteborg 125 138 14 243 11,4% Stor-Malmö 93 694-1 208-1,3% Stockholm 468 672 31 093 6,6% V Götaland 382 106 4 230 1,1% Skåne 266 399-10 773-4,0% Kalmar Län 201 169-15 698-7,8% Kronoberg 195 054-1 510-0,8% Jönköping 178 779 21 801 12,2% Värmland 145 064-5 147-3,5% Blekinge 125 846 12 995 10,3% Dalarna 112 252 14 559 13,0% Halland 82 000-7 463-9,1% Östergötland 81 886-1 114-1,4% Norrbotten 73 144-2 623-3,6% Södermanland 55 337-2 171-3,9% Örebro 46 490-3 264-7,0% Jämtland 35 208-3 638-10,3% Gotland 34 934 6 655 19,1% Västerbotten 32 898 2 512 7,6% Uppsala 31 153 531 1,7% Västmanland 21 835-1 344-6,2% Västernorrland 14 536-3 161-21,7% Gävleborg 13 743-2 217-16,1% Hela riket 2 598 505 34 253 1,3% Källa: Tillväxtverket/SCB 35 Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Tyskland, länsvis 2010 Tabell: Övernattningar efter boendeform i Sverige från Tyskland 2008-2010 Övernattningar Tyskland 2008 2009 2010 Förändr 2010/2009 i % Hotell 725 778 745 879 789 265 5,8 Stugbyar 140 690 123 263 103 602-16 Vandrarhem 177 246 167 706 163 900-2,3 Camping 734 784 726 700 722 230-0,6 SoL 853 432 800 704 819 508 2,3 Totalt 2 631 930 2 564 252 2 598 505 1,3 Källa Tillväxtverket/SCB. 35 Tillväxtverket/SCB, 2011, www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.4.21099e4211fdba8c87b80001730 2.html (2011-08-12). 11

Tillgänglighet till Sverige Många vägar leder till Sverige med bl a flyg, färja eller tåg. I Tyskland är det inte långt till närmaste flygplats. Den tyska resenären är relativt bortskämd med att kunna flyga från en närbelägen flygplats och reser inte gärna längre än två timmar för att komma till flygplatsen. En turistdestination bör därför helst trafikeras från ett flertal regionala flygplatser runt om i Tyskland för att attrahera många besökare. Tabell: Resmöjligheter till Sverige Med Flyg SAS/Lufthansa SAS/Lufthansa Air Berlin Easyjet Germanwings Norwegian Ryanair Berlin, Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och München - Stockholm Arlanda Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och München - Göteborg Berlin - Stockholm Arlanda, Göteborg Under vintermånaderna: Hannover, Stuttgart - Arvidsjaur Berlin - Göteborg Köln, Berlin - Stockholm Berlin, München - Stockholm Skavsta Baden-Baden (Karlsruhe), Berlin, Bremen, Düsseldorf (Weeze), Frankfurt-Hahn, Lübeck och Memmingen ("München-West")- Stockholm Skavsta Ryanair FlyCr Speciella charterflyg Düsseldorf (Weeze), Frankfurt-Hahn - Göteborg Under vintermånaderna: Frankfurt/Hahn, Hannover, München Mer information finns på länken under tabellen. Med Flyg till Sverige via Danmark - urval SAS/Lufthansa Berlin, Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och München - Köpenhamn (Kastrup) Air Berlin Berlin, Düsseldorf, Hamburg - Köpenhamn (Kastrup) Med tåg ICE Fyra gånger dagligen går ICE från Hamburg till Köpenhamn, och via Öresundsbron till Malmö (restid: 5 ½ timmar). Från Malmö finns det anslutningar till Göteborg och Stockholm med SJ. Berlin Night Express (drivs av SJ AB i samarbete med den privata tyska tågoperatören GVG) Nattåg/CityNightLine Från Berlin med Berlin Night Express till Malmö (via Sassnitz med färjerederiet Scandlines till Trelleborg). Fler nattåg går från Nordrhein-Westfalen och Bayern till Köpenhamn och lämpar sig bra för resor vidare till Stockholm. Det finns också en direkt förbindelse med CityNightLine från Basel till Köpenhamn. Med buss Eurolines Eurolines är den ledande operatören av reguljär buss till Europa, däribland 27 destinationer i Sverige. 12

Forts ortsättning ttning tabell: Resmöjligheter till Sverige Rederi Från Tyskland till Sverige Avgångar Scandlines Sassnitz Trelleborg flera ggr dagligen Scandlines och TT- Rostock Trelleborg flera ggr dagligen Line Finnlines Travemünde Malmö flera ggr dagligen Stena Line Kiel Göteborg dagligen Via Danmark Scandlines Puttgarden Rødby ELLER Rostock - Gedser OCH Köpenhamn Malmö (Öresundsbron) ELLER Helsingør Helsingborg ELLER Frederikshavn Grenå till Varberg flera ggr dagligen Scandlines/ HH-Ferries Stena Line Via Norge Color Line Kiel - Oslo dagligen Källa: Resan till Sverige med bil, www.visitsweden.com/schweden/reise-info/anreise-nach-schweden (2011-12-14). Anmärkning: Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen 2011-12-14. Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden Foto: Miriam Preis/VisitSweden Marknadsprofil Tyskland 2011 Copyright V.S. VisitSweden AB Stockholm i januari 2012 Layout: VisitSweden Beställning och frågor: analys@visitsweden.com. 13