Jönköping Ung livsstil 2015 - en jämförelse mellan olika åldrar när det gäller skolframgång, socioekonomisk bakgrund, svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor (förening totalt, idrottsförening, besökt fritidsgård, besökt bibliotek samt läst böcker) av forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se tel. 08/ 16 20 22 Linda Lengheden linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33 www.facebook.com/unglivsstil1
Forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige Stockholm (sedan 1984) Norrköping (sedan 1985) Malmö (sedan 1990) Linköping (sedan 1992) Kalmar (sedan 1992) Jönköping (1994, 97, 2000, 03, 06, 09, 12 och 2015) Sävsjö (sedan 1994) Vallentuna (sedan 1996) Huddinge (sedan 1998) Haninge (sedan 1998) Värmdö (sedan 1998) Helsingborg (sedan 2000) Lidingö (sedan 2003) Täby (sedan 2013)
Ung livsstil i särskolan Jönköping (2000, 2003, 2006, 2009, 2012) (2015) (unikt i Europa) Haninge (2006, 2008, 2012/2013) Stockholm (2008/2009, 2013/2015) Tyresö (2009) Kalmar (2010) Huddinge (2015) Även i Täby har vi undersökt Ung livsstil bland barn och ungdomar som går i särskolan. Svarsfrekvensen är dock tyvärr så låg att resultaten inte kommer att presenteras.
Ung livsstil i Jönköping 2015 Urval, antalet besvarade enkäter och svarsfrekvens Urval antal Besvarade enkäter antal Svarsfrekvens % Mellanstadiet 910 856 93 Högstadiet 1 401 1 210 86 Gymnasiet 1 347 1 128 84 Totalt 3 658 3 194 87 Forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige publicerar inga studier som inte har en urvalsram, där urvalet är draget från urvalsramen och där svarsfrekvensen är minst 70%.
Skolframgång/inriktning I högstadiet delas eleverna in i fem lika stora grupper utifrån skolframgång I gymnasiet jämför vi elever som går på studieförberedande program (estetisk, ekonomisk, natur, samhälle och teknisk) med elever som går på yrkesförberedande program
Skolframgång och fritidsvanor Högstadiet. %. Jönköping. 2015 Höga betyg Ganska höga betyg Varken höga eller låga Ganska låga betyg Låga betyg Medlem i förening Killar *** 73 83 69 64 49 Tjejer ** 69 71 61 56 53 Medlem i idrottsförening Killar *** 58 76 61 54 43 Tjejer *** 55 59 49 45 23 Besökt fritidsgård (kommunala) Killar 22 21 23 25 28 Tjejer *** 8 9 14 22 24 Besökt bibliotek Killar 19 28 19 17 16 Tjejer * 42 31 19 27 27 Läst böcker (senaste veckan) Killar *** 63 45 47 35 36 Tjejer ** 74 63 54 45 45 * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna.
Studieförberedande och yrkesförberedande program. Gymnasiet. Andelar i %. Jönköping 2015. Studieförberedande program Yrkesförberedande program Killar Tjejer Killar Tjejer Med i förening (totalt) 60 58 41 36 Med i idrottsförening 50 40 36 27 Läst böcker förra veckan 41 55 22 33 Besökt bibliotek senaste 4 v. 19 38 9 23 Besökt fritidsgård senaste 4 v. (de kommunala) 11 9 16 8
Socioekonomiska grupper och föreningsvanor/fritidsvanor Ekonomisk grupp 1: Bor i villa/radhus + har tillgång till bil+ båt+ sommarstuga. Ekonomisk grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/bostadsrättslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga. Ekonomisk grupp 3: Övriga t.ex. bor i hyreslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga. Ekonomisk grupp 4: Bor i hyreslägenhet + har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga. Ekonomisk grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har ej sommarstuga, bil eller båt.
Socioekonomiska grupper Teoretiskt kan detta mått kopplas till Webers definition av klass, vilket i sin tur kopplas till begreppet livschanser. Med ett likartat mått finner sociologen Mikael Tåhlin en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och flertalet fritids- och kulturaktiviteter även efter kontroll för ålder och socialgrupp. Tåhlin har också visat att individens ekonomiska resurser har en direkt inverkan på både individens fritidsoch hälsosituation. Antagandet är i enlighet med Tåhlins hypotes att familjernas kontrollvidd - mängden av möjliga handlingar - ökar kontinuerligt från ekonomisk grupp 5 till ekonomisk grupp 1. Detta mått har sedan använts i flera andra studier (Blomdahl, 1990; Elofsson, 1998; Nilsson, 1998; Larsson, 2008; Blomdahl & Elofsson, 2006; Elofsson & Karlsson, 2011) Även i internationella studier används allt mer likartade indikatorer på socioekonomisk bakgrund. I WHO:s hälsoenkät definieras de ungas socioekonomiska status utifrån svar på frågor om familjens ekonomi, bilinnehav, semestervanor, datorägande och om de unga har eget rum. För närmare information om indelningen i socioekonomiska grupper se t.ex. Elofsson m.fl., Ungas livsstil i låg- och högstatusområden, sid. 7.
Socioekonomiska grupper. Mellanstadiet. %. Jönköping 2015. 1 2 3 4+5 Signifikant Medlem i förening totalt Killar 84 89 86 69 Ns Tjejer 94 87 78 70 *** Medlem i idrottsförening Killar 71 87 81 54 * Tjejer 86 74 69 50 ** Bibliotek senaste veckan Killar 11 18 14 31 * Tjejer 33 10 18 46 ** Läst böcker senaste veckan Killar 71 78 76 74 Ns Tjejer 81 87 83 83 Ns * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Det är för få barn i socioekonomisk grupp 4 respektive 5 för att det ska vara statistiskt försvarbart att redovisa resultaten i varje grupp.
Socioekonomiska grupper. Högstadiet. %. Jönköping 2015. 1 2 3 4 5 Medlem i förening Killar ** 75 66 64 49 Tjejer *** 58 70 60 28 Medlem i idrottsförening Killar ** 69 58 56 38 Tjejer *** 48 58 48 18 Fritidsgård (kommunala) Killar ** 13 23 22 39 Tjejer * 10 13 13 23 Bibliotek Killar * 13 18 17 28 Tjejer 36 26 28 39 Läst böcker senaste veckan Killar * 50 50 41 37 Tjejer 67 57 58 53 * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna.
Socioekonomiska grupper. Gymnasiet. %. Jönköping. 2015. 1 2 3 4 5 Medlem i förening Killar ** 63 59 49 44 Tjejer *** 52 54 53 42 Medlem i idrottsförening Killar ** 53 50 47 36 Tjejer *** 37 40 26 28 Fritidsgård (kommunala) Killar * 15 13 9 26 Tjejer * 4 5 8 20 Bibliotek Killar * 20 17 12 20 Tjejer 37 28 35 42 Läst böcker senaste veckan Killar 39 32 36 27 Tjejer 44 49 50 42 * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna.
Svensk bakgrund/utländsk bakgrund 1= Föräldrarna och barnet fött i Sverige 2= T. ex. en förälder född utomlands eller båda föräldrarna födda i Sverige och barnet fött utomlands 3= Andra generationens invandrare 4= Första generationens invandrare För indelning i de fyra grupperna se t.ex. Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid, 33-34.
Mellanstadiet. %. Jönköping 2015 Barnet och föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige Andra + första generationens invandrare Medlem i förening Killar 86 94 79 Tjejer *** 86 74 67 Medlem i idrottsförening Killar 81 88 67 Tjejer *** 78 56 47 Bibliotek Killar *** 12 18 39 Tjejer *** 18 19 50 Läst böcker Killar 74 79 84 Tjejer 85 82 84 * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och läst böcker= senaste veckan. Det är inte statistisk säkert att redovisa andra respektive första generationen var för sig.
Högstadiet. %. Jönköping 2015 Barnet och föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige Andra generationens invandrare Första generationens invandrare Medlem i förening Killar ** 67 62 56 44 Tjejer *** 68 55 30 25 Medlem i idrottsfören. Killar * 58 51 54 37 Tjejer *** 55 43 25 20 Fritidsgård (Kommunala) Killar *** 19 27 41 39 Tjejer *** 11 9 39 20 Bibliotek Killar ** 16 22 21 33 Tjejer * 26 33 30 45 Läst böcker Killar 42 52 47 43 Tjejer 57 59 53 68 * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna. Läst böcker= senaste veckan
Gymnasiet. %. Jönköping 2015 Medlem i förening Barnet och föräldrarna födda i Sverige En förälder född i Sverige Andra generationen Första generationen Killar ** 54 55 52 30 Tjejer *** 55 45 33 47 Medlem i idrottsfören. Killar * 45 53 45 22 Tjejer *** 40 32 21 21 Fritidsgård (Kommunala) Killar *** 9 11 33 30 Tjejer * 6 4 24 27 Bibliotek Killar ** 12 19 21 30 Tjejer * 32 34 36 44 Läst böcker Killar 31 45 35 53 Tjejer 48 45 49 56 * p<0.05; ** p<0.01; ***p<0.001; Ns= ej signifikant på 5% signifikansnivå. Bibliotek och fritidsgård= minst ett besök på fritiden under de senaste 4 veckorna. Läst böcker= senaste veckan.
Sammanfattning betyg högstadiet/studieinriktning gymnasiet och fritidsvanor Vi ser att de med högre betyg på högstadiet och de på studieförberedande program är mer med i förening totalt och i idrottsförening samt läser böcker i högre utsträckning än de som har mindre bra betyg på högstadiet eller går på yrkesförberedande program på gymnasiet. Detta gäller i alla undersökta kommuner. De med mindre bra betyg på högstadiet och killar på yrkesförberedande program besöker fritidsgårdar i högre utsträckning än de med bättre betyg på högstadiet och de på studieförberedande program. Det gäller i alla undersökta kommuner. Ungdomar på studieförberedande program besöker bibliotek i betydligt högre utsträckning än de som går på yrkesförberedande program. Högstadietjejer med goda betyg besöker bibliotek i högre utsträckning än tjejer med mindre goda betyg.
Sammanfattning socioekonomisk bakgrund och fritidsvanor Vi ser att de i högre socioekonomiska grupper är mer med i förening totalt, i idrottsförening samt läser böcker (gäller ej i mellanstadiet) i högre utsträckning än de i lägre socioekonomiska grupper. Detta gäller i alla undersökta kommuner. De i socioekonomisk grupp 4 och 5 besöker fritidsgårdar i större utsträckning än ungdomar i de högre socioekonomiska grupperna både bland yngre och äldre tonåringar. Det gäller i alla undersökta kommuner. Killar och tjejer i mellanstadiet och killar i högstadiet i de lägre socioekonomiska grupperna besöker bibliotek i betydligt större utsträckning än de i högre socioekonomiska grupper. Tjejer i högstadiet och killar och tjejer i gymnasiet i olika socioekonomiska grupper besöker bibliotek i ungefär samma utsträckning.
Sammanfattning svensk respektive utländsk bakgrund och fritidsvanor Vi ser att de ungdomar som själva liksom sina föräldrar är födda i Sverige (svensk bakgrund) är mer med i förening totalt och i idrottsförening än de med utländsk bakgrund (första och andra generationens invandrare) (gäller ej killar i mellanstadiet). Detta gäller i alla undersökta kommuner. De med utländsk bakgrund besöker fritidsgårdar och bibliotek i större utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund. Det gäller i alla undersökta kommuner. När det gäller att läsa böcker ser vi inte signifikanta skillnader mellan de med svensk respektive utländsk bakgrund.
Du finner forskningsrapporter, redovisningar och föreläsningar från Ung livsstil på: www.stockholm.se/idrott/forskning www.huddinge.se/unglivsstil www.taby.se/unglivsstil Du kan också följa forskningsprojektet Ung livsstil i Sverige på Facebook https://www.facebook.com/unglivsstil1
Linda Magnus Ulf Stig Lengheden Åkesson Blomdahl Elofsson www.facebook.com/unglivsstil1