Sveriges nationella reformprogram

2010-11-15 Utkast till Sveriges nationella reformprogram Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

1. Inledning Den svenska regeringens långsiktiga målsättning för den ekonomiska politiken är att skapa en hög varaktig välfärd som kommer alla till del, hög uthållig tillväxt som är förenlig med god miljö och hälsa, full sysselsättning samt ekonomisk stabilitet. Under förra mandatperioden 2006-2010 vidtog regeringen en rad omfattande reformer och åtgärder för att komma till rätta med det stora utanförskapet och för att öka arbetskraftsutbudet. Insatser vidtogs för att skapa goda villkor för företagande, stärka Sveriges konkurrenskraft, underlätta utvecklingen mot en resurseffektiv ekonomi och samtidigt värna sunda offentliga finanser. Den långsiktiga inriktningen för politiken ligger fast och redan genomförda reformer vårdas. 1 Från kris mot full sysselsättning Den finansiella och ekonomisk krisen drabbade Sverige liksom övriga EU-länder med kraft. Utgångsläget i Sverige var dock bättre än i många andra länder och starka offentliga finanser har möjliggjort kraftfulla insatser för att möta krisen och bekämpa arbetslösheten. Sverige är nu på väg ur krisen med en oväntat starkt återhämtning i ekonomin och på arbetsmarknaden. Regeringens främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. Inriktningen för regeringens politik den närmaste perioden är att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande, samt att värna om och utveckla välfärden. I regeringens budgetproposition för 2011 föreslås åtgärder för närmare 13 miljarder kronor (0,4 procent av BNP). Det omfattar kraftfulla åtgärder för att arbetslösheten inte ska bita sig fast på en hög nivå. Riktade insatser behövs för långtidsarbetslösa, ungdomar och andra personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Utbildning sätts i fokus för att öka såväl kvalitet som kvantitet i utbildningssystemet. Regeringen föreslår vidare ytterligare reformer för att förbättra villkoren för företagare och för att stärka innovationsklimatet. Regeringens reformambitioner för en varaktig tillväxt och full sysselsättning De utmaningar som Sverige står inför framöver är alltjämt att öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, säkra finansieringen av välfärden och framtida konkurrenskraft samt möta klimathotet. Regeringens politik kommer således även fortsättningsvis inriktas mot strukturellt riktiga reformer som ytterligare stärker ekonomins funktionssätt och lägger grunden för hög uthållig tillväxt, full sysselsättning samt ekonomisk stabilitet. Regeringens reformambitioner kommer att genomföras bara i den takt att överskottsmålet i de offentliga finanserna på 1 procent av BNP kan säkras. Politikens huvudinriktning är alltjämt att stärka arbetslinjen. Alla som kan ska ges chansen att delta i arbetslivet. På detta sätt minskas klyftorna och välfärden finansieras uthålligt. När sysselsättningen ökar och arbetslösheten faller är det centralt att säkra att arbetsmarknaden fungerar väl så att uppgången inte bryts i förtid. Att stimulera arbetskraftsutbudet, fortsatt stärka drivkrafterna till att arbeta och till yrkesmässig och geografisk rörlighet samt skapa bättre förutsättningar att anställa och starta företag är avgörande för en rättvis fördelning och en utveckling av välfärden. Ett dynamiskt näringsliv med nya och växande företag ökar sysselsättningen och bidrar till finansieringen av vår gemensamma välfärd. 1 Den genomförda politiken under förra mandatperioden 2006-2010 finns presenterad i Sveriges handlinsprogram för tillväxt och sysselsättning 2006-2008, Sveriges handlinsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010 samt i uppföljningsrapporterna för 2007 och 2009. 2

Forskning och innovation samt infrastruktur är centrala delar av tillväxtpolitiken och för att Sverige ska stå väl rustat inför framtiden. I en globaliserad värld måste svensk konkurrenskraft främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll i exportprodukt. Samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturinvesteringar ger snabbare och effektivare person- och godstransporter och är av stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för investeringsklimatet. Båda dessa områden har prioriterats högt under den gångna mandatperioden 2006-2010 och nya satsningar avses genomföras. Europa 2020 en gemensam strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Sverige står tillsammans med övriga EU-länder inför en rad långsiktiga utmaningar bl.a. globalisering, en åldrande befolkning och klimatförändringar. Europa 2020 är Europeiska Unionens gemensamma strategi för att möta dessa utmaningar och lägga grunden för hållbar tillväxt, full sysselsättning och hållbara offentliga finanser i Europa. Strategin antogs av Europeiska rådet i juni 2010 och utgör ett gemensamt ramverk för åtgärder och insatser inom unionen för att främja hållbar tillväxt och sysselsättning. Utgångspunkten är de integrerade riktlinjerna för genomförandet av strategin i EU och i medlemsstaterna. Av dessa följer att länderna ska genomföra reformer med syfte att uppnå bl.a. sunda offentliga finanser, förbättrat företagsklimat, förbättrad utbildning och forskning samt ökat arbetskraftsdeltagande. Riktlinjerna lyfter även fram vikten av öppna och väl fungerande marknader för att stärka EU:s globala konkurrenskraft. I strategin ingår också fem övergripande målsättningar för sysselsättning, social delaktighet, utbildning, FoU samt klimat som ska mäta resultatet fram till år 2020. I strategin ingår att medlemsstaterna ska, med beaktande av de integrerade riktlinjera, anpassa strategin efter nationella förutsättningar och utgångslägen. I april varje år ska medlemsstaterna ha utarbetat reformprogram som presenterar det nationella genomförandet av strategin i politiken. Det inbegriper bland annat att länderna ska utforma nationella mål och identifiera landspecifika faktorer som är viktiga för att stärka tillväxten. Denna rapport är ett utkast till Sveriges nationella reformprogram som utarbetats på begäran av Europeiska kommissionen. Utkastet utgår från regeringens skarpa förslag till åtgärder i budgetpropositionen för 2011. Regeringen kommer att arbeta vidare med att utveckla och precisera de nationella målen. Målen ska presenteras i 2011 års ekonomiska vårproposition och därefter i det slutgiltiga nationella reformprogrammet som ska lämnas till EU i april 2011. Regeringens bedömning är att nivån i de preliminära förslagen till svenska mål kan nås inom ramen för beslutad politik och skarpa åtgärder presenterade i budgetpropositionen för 2011. 2. Det ekonomiska läget Svensk ekonomi Den svenska ekonomin befinner sig fortfarande i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Sverige har dock klarat sig bättre genom den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet än de allra flesta andra Europeiska länderna. En expansiv ekonomisk politik och en snabb omsvängning i efterfrågan på svenska exportvaror har bidragit till en återhämtningen på bred front. Utvecklingen har bidragit till att hushållen och företagen blivit allt mer optimistiska och till att konsumtionen och investeringarna har tagit fart. Förutsättningarna för en fortsatt stark och bred återhämtning är goda även framöver. En fortsatt expansiv penningpolitik i kombination med regeringens reformer, t.ex. jobbskatteavdraget, höjda statsbidrag till kommunerna och sänkt skatt för pensionärer, bidrar till 3

att hushållens reala disponibla inkomster ökar. En sysselsättningsökning har också en positiv effekt på konsumtionen och investeringarna. Samtidigt har den djupa lågkonjunkturen medfört att hushållen har ökat sparandet av försiktighetsskäl, vilket har lett till en historiskt hög sparkvot. Framöver bedöms försiktighetssparandet minska i takt med att arbetsmarknaden förbättras, vilket bidrar till att konsumtionen ökar relativt starkt de närmaste åren. Den ökande världshandeln bidrar till en ökad efterfrågan på svenska exportvaror. Samtidigt ökar investeringarna i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger. Sammantaget bedöms BNP stiga med 4,8 procent 2010 och med 3,7 procent 2011 (se tabell 1). Under 2012 2014 fortsätter återhämtningen och resursutnyttjandet närmar sig balans i slutet av 2014. Att återhämtningen går snabbare än vad som tidigare förutsågs medför att de permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits. Det medför att BNP kan växa snabbare och nå en högre nivå utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Samtidigt finns en betydande risk för en sämre utveckling föranledd bl.a. av den statsfinansiella situationen i omvärlden. En svagare tillväxt i länder med stora statsfinansiella problem riskerar leda till att återhämtningen i konjunkturen i Sverige går långsammare och i värsta fall till en andra konjunkturnedgång. Tabell 1 Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om annat ej anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 BNP-gap 1-5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 Sysselsatta 2-2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetade timmar -2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Arbetslöshet 3 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Löner 4 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 KPI 5-0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 Finansiellt sparande 6-1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Statsskuld 7 37,0 34,6 32,4 29,7 25,7 21,1 1 I procent av potentiell BNP. 2 15 74 år. 3 I procent av arbetskraften, 15 74 år. 4 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 5 Årsgenomsnitt. 6 Offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP. 7 I procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 3. Makroekonomisk utveckling och politikens inriktning Säkerställa överskott har högsta prioritet Inriktningen för den ekonomiska politiken innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av BNP, vilket ligger i linje med överskottsmålet för de offentliga finanserna. Att respektera det finanspolitiska ramverket är en förutsättning för att övrig politik ska vara framgångsrik. Uppsatta utgiftstak ska hållas och överskott i de offentliga finanserna ska säkras relativt snabbt. Sveriges starka offentligfinansiella läge har visat sig vara helt avgörande för att möta den finansiella och ekonomiska krisen. Tack vare den starka positionen kunde regeringen vidta kraftfulla stimulansåtgärder för att dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen och 4

undvika en smärtsam finanspolitisk konsolidering. De omfattande reformer som genomförts under de senaste åren har bidragit såväl till att lindra krisens effekter som till att öka den varaktiga sysselsättningen. Åtgärderna har varit effektiva och har bidragit till att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden uppvisar en stark återhämtning. Återhämtningen ska vårdas och arbetslösheten pressas tillbaka Osäkerheten om utvecklingen i vår omvärld är dock stor, och återhämtningen sålunda bräcklig. Sveriges förmåga att kunna möta en ny ekonomisk nedgång måste säkras. Regeringens bedömning är att det inte behöver vidtas några ytterligare stora stabiliseringspolitiska åtgärder i rådande konjunkturläge. Politiken inriktas istället på att vårda återhämtningen och säkra överskott i de offentliga finanserna inför nästa konjunkturnedgång, men också på att förebygga flaskhalsar och tendenser till överhettning när ekonomin tar fart. I regeringens budgetproposition för 2011 presenteras konkreta och detaljerade förslag för 2011, vilka uppgår till ungefär 13 miljarder SEK ( 0,4 procent av BNP). Inriktningen är att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande och att värna och utveckla välfärden. En viktig del i den ekonomiska politiken är att säkerställa finansiell stabilitet och en väl fungerande kreditgivning, såväl till företag som hushåll. Utfasningen av stödprogrammen ska därför genomföras på ett ansvarsfullt sätt och behov av nya åtgärder snabbt övervägas vid eventuell förnyad finansiell oro. Den snabba återhämtningen av svensk ekonomi medför också en stark återhämtning av de offentliga finanserna. Med de åtgärder som föreslås i budgeten för 2011 bedöms den offentliga sektorns finansiella sparande åter uppvisa överskott 2012 och uppgå till nära 3procent av BNP 2014. Tabell 2 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Procent av BNP respektive potentiell BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Finansiellt sparande -1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Sjuårsindikatorn 0,8 0,8 0,7 konjunkturjusterad 1 1,5 1,7 1,9 Strukturellt sparande 2,1 0,6 1,0 2,0 2,7 3,2 BNP-gap -5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 Sjuårsgenomsnitt -1,2-1,6-2,0 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med en antagen budgetelasticitet på 0,55. Anm.: År 2009 är utfall. Tabellen inkluderar förslagen i denna budgetproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Osäkerheten är emellertid betydande och regeringens bedömning innebär att det är nödvändigt att ha en säkerhetsmarginal i förhållande till överskottsmålet fram till 2014. Regeringen gör bedömningen att ett möjligt utrymme för angelägna struktur- och välfärdsreformer inte bör intecknas i förhand utan i stället stämmas av löpande inför varje nytt budgetår. Det är mer ansvarsfullt att minska ett för högt varaktigt sparande genom reformer när ett varaktigt utrymme är säkerställt, än att tvingas till nedskärningar. 5

Diagram 1 Finansiellt sparande och BNP-gap 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6 Finansiellt sparande BNP-gap 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6 Reformambitionerna genomförs endast om ekonomin tillåter. De finanspolitiska målen ska respekteras. Reformambitionerna på längre sikt innebär ytterligare steg mot strukturellt riktiga reformer för att stärka ekonomins funktionssätt. Det handlar om att fortsatt stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen, göra det mer attraktivt att starta och driva företag för fler växande företag samt stärka Sveriges konkurrenskraft. För regeringens mandat period fram till 2014 presenterar regeringen reformambitioner som uppgår till ca 33 miljarder kronor (ca 1 procent av BNP). Reformambitionerna betingas av ordning och reda i de offentliga finanserna. Det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra reformer, att skjuta dem på framtiden eller att tillföra ytterligare finansiering, om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än väntat. På detta sätt tar regeringen fortsatt ansvar för Sverige och värnar en trygg utveckling där fler kommer i arbete och välfärden kan stärkas. 4. En politik för hög uthållig tillväxt, hög varaktig sysselsättning och en välfärd som kommer alla till del En utmaning för den ekonomiska politiken på lång sikt är att även i framtiden ta tillvara de fördelar som globaliseringen medför, samtidigt som ekonomins anpassning till ändrade förutsättningar underlättas. Sunda och hållbara offentliga finanser, låg inflation, stabila spelregler på arbetsmarknaden, upprätthållandet av arbetslinjen, satsning på utbildning och kompetens samt ett gott företagsklimat utgör grunden i regeringens politik för att möta globaliseringens utmaningar och skapa förutsättningar för en god anpassningsförmåga. I detta avsnitt presenteras regeringens strukturpolitik. Politiken bidrar till att lägga grunden för en smart och hållbar tillväxt för alla och svarar därmed upp mot Europa 2020-strategins målsättningar och riktlinjer. Regeringens politik under 2010-2014 kommer således att inriktas mot strukturella reformer som ytterligare stärker ekonomins funktionssätt och lägger grunden för hög uthållig tillväxt, full sysselsättning samt ekonomisk stabilitet. Att säkerställa starka offentliga finanser har högsta prioritet. Regeringens reformambitioner under 2012 2014 betingas av att det uppstår ett varaktigt reformutrymme. Först när det är säkerställt att överskottsmålet nås och ett varaktigt reformutrymme uppstått kommer nedanstående reformambitioner att prioriteras. Under respektive avsnitt redovisas Sveriges nationella klimat- och energimål samt regeringens preliminära förslag till nationella mål för sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning samt minskat utanförskap. I avvaktan på att de slutliga målen fastställs 6

i samband med vårpropositionen 2011 är de preliminära målen beräknade utifrån vad som bedöms vara förenligt med uthållig tillväxt och överskottsmålet för offentliga finanser, baserat på beslutad politik och skarpa åtgärder presenterade i budgetpropositionen för 2011. Regeringens förslag till mål kommer slutligen att presenteras i vårpropositionen 2011 och i Sveriges nationella reformprogram för genomförandet av Europa 2020-strategin. 4.1 Ökad sysselsättning och minskat utanförskap Politikens utmaningar Att ge fler kvinnor och män möjlighet till jobb är en grundläggande rättvisefrågan. Ingen klyfta är så stor som den mellan dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden. Kvinnor och män måste ha samma möjligheter att påverka sin vardag och forma sina liv. Detta är inte bara centralt ur ett rättviseperspektiv, utan också för ett effektivt användande av samhällets resurser. Ökat arbetskraftsutbud och en varaktig sysselsättning är nödvändigt för att trygga välfärden och för att lindra belastningen på de offentliga finanserna till följd av den åldrande befolkningen. Sviterna av den ekonomisk krisen är fortsatt kännbara och även om en återhämtning har inletts på bred front finns en risk att arbetslösheten fastnar på en hög nivå under lång tid eller att människor som förlorar jobbet lämnar arbetsmarknaden. Det kan leda till mer långsiktigt strukturella problem med lägre sysselsättning och produktionskapacitet i ekonomin som följd. Det är därför viktigt att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. De kommande åren med hög tillväxt måste tas till vara så att fler personer, även de som historiskt haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden kan börja arbeta. Det finns tydliga indikationer på att arbetsmarknaden har börjat att återhämta sig under 2010. Både arbetskraften och sysselsättningen har ökat under det första halvåret 2010 och arbetslösheten har börjat falla tillbaka. Andelen personer i arbetskraften, en kvot som var relativt konstant under krisen, har nu börjat öka igen, bl.a. till följd av regeringens politik. Det innebär samtidigt att nedgången i arbetslösheten väntas bli förhållandevis måttlig trots ökad sysselsättning. Ytterligare ett positivt tecken är att antalet lediga jobb ökar. Särskilt i den privata sektorn, men även i den offentliga, finns nu många lediga jobb. Även företagens anställningsplaner är positiva. Dessa framåtblickande indikatorer pekar på att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka under hösten 2010. Tabell 3 Nyckeltal Procentuell förändring om annat ej anges Utfall 2009, prognos 2010 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Produktivitet 1,2-2,6 2,8 2,5 2,3 1,8 1,6 Arbetade timmar 2-2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Sysselsatta 3-2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetslöshet 4 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 2 Kalenderkorrigerad. 3 15 74 år. 4 Andel av arbetskraften 15 74 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Under krisen har andelen personer med långa inskrivningstider vid Arbetsförmedlingen stigit kraftigt (se diagram 2 nedan) men det finns nu tecken på att den ökar långsammare. Risken 7

för långtidsarbetslöshet skiljer sig dock åt mellan olika grupper. Personer födda utanför Europa, äldre personer och personer med högst förgymnasial utbildning är långtidsarbetslösa i högre utsträckning än andra grupper. Ett allvarligt problem är således att arbetslöshetstiderna förlängts till följd av krisen vilket riskerar att dämpa uppgången i den varaktiga sysselsättningen. Diagram2 Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid på mer än två år Procent av befolkningen 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 15-24 år 55-64 år Födda utanför Europa Förgymnasialt utbildade Samtliga inskrivna 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Utvecklingen i riktning mot färre biståndsmottagare bröts under 2008. Under 2009 fick drygt 400 000 personer ekonomiskt bistånd någon gång under året. Den ökning av antalet biståndsmottagare, som har skett på senare tid, kan till stor del hänföras till den ekonomiska krisen och ökad arbetslöshet. Även antalet långvariga biståndsmottagare har ökat under de senaste åren. För långvariga biståndsmottagare är orsakerna till ekonomiskt bistånd ofta komplexa och kräver samordnade och effektiva lösningar. Trots denna utveckling är antalet barn i hushåll med biståndsmottagare lågt sett ur ett längre perspektiv. Politikens inriktning Full sysselsättning är regeringens främsta mål. Alla som kan arbeta ska kunna få ett jobb. Arbete är grunden för att kunna påverka den egna tillvaro men även grunden för nationens välstånd. Under föregående mandatperiod vidtog regeringen en rad omfattande reformer och åtgärder, vilka sammantaget syftade till att stärka arbetslinjen och att minska utanförskapet (se Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2006-2008 och 2008-2010 samt uppföljningsrapport 2007 och 2009). Den politiken ligger fast och genomförda reformer inom bl.a. skattesystemet, arbetslöshets- och sjukförsäkringen ska vårdas. I kölvattnet av den ekonomiska krisen är en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken att motverka att krisens negativa effekter på arbetsmarknaden permanentas med bestående hög arbetslöshet och växande utanförskap. De ljusare utsikterna för Sveriges ekonomi innebär dock att åtgärderna för att mildra krisens negativa konsekvenser successivt kommer att anpassas efter det nya arbetsmarknadsläget. I krisens akuta skede inriktades politiken på att dämpa fallet i sysselsättningen samt på åtgärder som säkerställer att arbetslösa bibehåller sin motivation och anställningsbarhet. Nu bör åtgärderna i allt större utsträckning inriktas mot att underlätta konjunkturuppgången och hindra att flaskhalsar och överhettning uppstår. Volymerna i de arbetsmarknadspolitiska programmen ska efter hand återgå till nivåerna innan krisen. För att den ökande arbetskraftsefterfrågan ska leda till en varaktigt högre sysselsättning är det viktigt att de som är arbetslösa söker och finner jobb och att långtidsarbetslösheten minskar. Regeringens nya åtgärder för att anpassa 8

arbetsmarknadspolitiken till konjunkturläget omfattar totalt 1,4 miljarder kronor 2011 och sammanlagt 1 miljard kronor för perioden 2012 2014. För att stimulera individer att söka arbete har regeringen föreslagit att coachningsinsatserna för 2011 ökas i förhållande till vad som tidigare beslutats. Förstärkningen bör huvudsakligen riktas till korttidsarbetslösa, men även till personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Satsningen på coachning kommer under 2011 att uppgå till totalt 950 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara cirka 28 300 årsplatser. Vidare avser regeringen att satsa ytterligare resurser på 6 000 nya praktikplatser under 2011, vilket tillsammans med redan beslutade åtgärder innebär 14 200 helårsplatser. Regeringen har föreslagit ytterligare 10 000 årsplatser på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå (yrkesvux) till en total kostnad av 980 miljoner kronor för läsåret 2010 och 2011. Syftet med satsningen är främst att ge arbetslösa möjligheter till utbildning men också att motverka brist på yrkesutbildade personer genom att ge den enskilde möjlighet att genomgå grundläggande yrkesutbildning. Dessutom har regeringen föreslagit nya satsningar på lärlingsutbildningar inom vuxenutbildningen från hösten 2011. Totalt tillförs 566 miljoner kronor till 5 900 årsplatser 2011 till 2014. För att förhindra att långtidsarbetslösheten permanentas på en hög nivå har regeringen föreslagit att det särskilda anställningsstödet tillfälligt förstärks 2011 och 2012 genom en höjning av taket för ersättning till arbetsgivare. Därutöver avser regeringen att införa ett ekonomiskt stöd för handledning till arbetsgivare som anställer personer med särskilt anställningsstöd. Det finns sedan en lång tid grupper bestående av ungdomar, utrikes födda och äldre personer samt personer med funktionsnedsättningar som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har därför föreslagit ytterligare åtgärder för att öka arbetsutbudet och för att öka efterfrågan på arbetskraft, särskilt för ungdomar och andra som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Ungdomar som inte avslutat sina gymnasiestudier löper särskilt stor risk att hamna i utanförskap. I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen en temporär satsning på folkhögskolorna för ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. I budgetpropositionen för 2011 föreslås en förlängning av denna satsning med ett år t.o.m. 2011. För att underlätta för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år, som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan, att studera på komvux föreslås att det högre studiebidraget inom studiemedelssystemet blir tillfälligt tillgängligt för dem under 2011. För att arbetslösa ungdomar lättare ska kunna ta korta tillfälliga jobb utan att riskera att därigenom inte omfattas av jobbgarantinför unga, föreslås det blir tillåtet att arbeta en månad inom en fyramånadersperiod och ändå omfattas av jobbgarantin. Satsningen beräknas medföra att cirka 1 200 fler ungdomar i årsgenomsnitt deltar i jobbgarantin för ungdomar från 2011 och framåt. Alla kvinnor och män ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar, men många personer med funktionsnedsättning står av olika skäl långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen vill förbättra förutsättningarna för dessa personer att finna, få och behålla ett arbete och avser därför att se över de åtgärder och insatser som idag finns, så att dessa blir mer effektiva, koordinerade och mer flexibla i relation till individuella behov. Regeringen har under 2010 påbörjat samtal med arbetsmarknadens parter om hur regeringen och parterna tillsammans kan förbättra möjligheterna för personer som har en 9

funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, att komma in på arbetsmarknaden och där behålla ett arbete. Regeringen har också under 2010 beslutat om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. För att säkra kvaliteten i Arbetsförmedlingens insatser och för att bland annat prioritera arbetet med att öka möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga att få jobb avser regeringen att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor under 2011. Även för långtidssjukskrivna kan det behövas särskilda insatser för att stärka deras förmåga att kunna återgå till arbetsmarknaden. Den 1 januari 2010 infördes ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, arbetslivsintroduktionen, för de personer som har erhållit maximalt antal ersättningsdagar i sjukförsäkringen. Arbetslivsintroduktionen är en individanpassad utredning och kartläggning av individens förutsättningar och behov av stöd. När individen lämnar introduktionen ska han eller hon vara klar att gå vidare till annan arbetsrelaterad insats inom Arbetsförmedlingen, arbete eller utbildning. Regeringen inför den 1 december 2010 ett nytt system för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända flyktningar och deras anhöriga. Det reformerade systemet innebär bland annat att en statlig ersättning införs som stärker individens incitament både att delta i aktiviteter och att arbeta vid sidan av etableringsaktiviteter. Vidare ges Arbetsförmedlingen får i uppdrag att upprätta en etableringsplan och ett samordnande ansvar för att påskynda den nyanländes etablering. Som ett fortsatt led i att bekämpa utanförskapet för nyanlända invandrare föreslås en förstärkning av instegsjobben genom en höjning av subventionsgraden från 75 till 80 procent samt ersättning för arbetsgivarens kostnader för handledning. Vidare föreslås, som en del av lärarlyftet, en förbättringar av sfi-lärarnas (svenskundervisning för invandrare) kompetens. Utöver tidigare genomförande reformer för att stimulera äldre personers arbetskraftsdeltagande och att förbättra möjligheterna för äldre arbetslösa att stanna kvar på arbetsmarknaden, förkortades temporärt kvalificeringstiden för ett nystartsjobb från tolv till sex månader år 2010 för personer som fyllt 55 år. Regeringens reformambitioner Politikens huvudinriktning är alltjämt att stärka arbetslinjen. I regeringens reformambitioner för den resterande delen av mandatperioden ingår också ett antal åtgärder för att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft. För att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att starta och driva företag vill regeringen ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Ambitionen är också att höja den nedre gränsen för statlig inkomstskatt i syfte att färre personer med vanliga inkomster ska betala statlig inkomstskatt. Regeringen avser vidare att sänka mervärdesskatten för restaurang- och cateringtjänster vilka förväntas ge positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen. Den svenska arbetsmarknadsmodellen är en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Vissa grupper som ungdomar och utrikes födda har dock svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket föranleder mindre justeringar av gällande regler och andra åtgärder. Regeringen vill också införa en allmän inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Hur en sådan ska utformas utan att få negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt är dock komplicerat och frågan utreds av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 10

De omfattande reformerna av sjukförsäkringsreformen som genomfördes förra mandatperioden har gett goda resultat. Sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv. Färre individer blir sjukskrivna och sjukperioderna har blivit kortare. Antalet personer med sjukoch aktivitetsersättning har minskat med en femtedel. Regeringen avser att bl.a. vidta åtgärder som underlättar för unga med aktivitetsersättning att komma in på arbetsmarknaden. Sammantaget har den minskade ohälsan lett till en kraftig minskning av utanförskapet. Regeringen avser fortsatt att följa utvecklingen för att säkerställa att reformen får avsedda effekter. Parallellt med reformen av sjukförsäkringssystemet, gjordes stora satsningar för att öka tillgängligheten, valfriheten och kvaliteten i den svenska hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens område under förra mandatperioden. Dessa satsningar fortsätter även under kommande mandatperiod. Preliminärt förslag till nationellt sysselsättningsmål Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till minst 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20 64 till år 2020. Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Det övergripande EU-målet är en höjning av sysselsättningsgraden till minst 75 procent för kvinnor och män till år 2020. Preliminärt förslag till nationellt mål för minskat utanförskap Öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen kvinnor och män 20-64 år som är utanför arbetsmarknaden(utom heltidsstuderande), som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Det övergripande EU-målet är att främja social delaktighet, genom att sträva efter att hjälpa åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning till år 2020. Regeringens förslag till mål är formulerat utifrån ambitionen att öka den sociala delaktigheten genom minskat utanförskap. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till ett preciserat mål för minskat utanförskap i vårpropositionen 2011. 4.2 Ökad kunskap Politikens utmaningar Sverige som tillväxt- och välfärdsnation ska ha en utbildning och forskning i världsklass. För att möta en hårdare internationell konkurrens, samhällets behov och arbetsmarknadens krav behövs ett utbildningsväsende av god kvalitet. Arbetslivet ställer krav på både breda och djupa kompetenser. Kraven på rörlighet på arbetsmarknaden ökar. Men det finns stora utmaningar för utbildningsväsendet. Drygt var tionde elev som avslutat grundskolan är inte behörig till gymnasieskolans nationella program. Totalt uppgick andelen till 11,2 procent avgångna våren 2009, varav 10,1 procent för flickor och 12,4 procent för pojkar. Drygt en av tre svenska 20-åringar saknar grundläggande högskolebehörighet. 11

Kvaliteten i högskoleutbildningarna behöver stärkas och genomströmningen förbättras. Det är för att möta dessa utmaningar som regeringen lägger om utbildningspolitiken. Politikens inriktning och reformambitioner Regeringen har påbörjat och genomfört en rad åtgärder för att förbättra utbildningssystemets olika delar under 2007 2010, däribland höjda studiemedel, en ny lärarutbildning, en gymnasiereform, en ny skollag, införande av en lärarlegitimation och en omläggning av svensk grundskola och en ny yrkeshögskola. Regeringen avser fortsätta reformeringen av skolan, med ambitionen att öka förutsättningarna för mer och bättre kunskap genom en framtidsinvestering i kunskapsnationen Sverige om totalt 7,7 miljarder kronor under perioden 2010-2014. I syfte att bredda möjligheterna för eleverna görs den största satsningen någonsin på lärlingsutbildning. För att öka kvaliteten i skolan genomförs ett lärarpaket med fortsatt lärarlyft, elevernas kunskaper utvärderas med tidigare betyg och fler nationella prov. Fortsatt stöd ges till elever som behöver extra hjälp i skolarbetet genom en förlängd läsa-skriva-räknasatsning och en förlängd satsning på sommarskolor genomförs. Vidare aviseras därutöver en satsning på att höja kvaliteten på skolor i utsatta områden fr.o.m. 2012. För att möta arbetsmarknadens krav och den ökade konkurrensen från omvärlden satsas det på stärkt undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik. Mer kreativa och företagsamma elever ska uppmuntras med en satsning på entreprenörskap och skapande verksamhet i skolan. Möjligheterna ökas för vuxna att ställa om för ett föränderligt arbetsliv genom fler platser på yrkesvux och för arbetslösa ungdomar 20 24 år som saknar fullständig gymnasieutbildning att komplettera sin utbildning (se avsnitt 4.1). Även inom högre utbildning och forskning fortsätter satsningarna Regeringen anser att det är angeläget att ersättningssystemen såväl i forskning som i grundutbildning i högre utsträckning än i dag premierar kvalitet. För att uppnå målet om en högskola i världsklass anser regeringen också att arbetet med att öka lärosätenas självständighet bör fortsätta. En utveckling mot större autonomi för lärosätena måste dock kombineras med ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering och statsmakternas behov av ekonomisk kontroll, uppföljning och ekonomiskt ansvarstagande. Tillgängligheten och möjligheterna för högre utbildning stärks genom en förbättrad ekonomi för studenterna genom att studiemedlet höjs från hösten 2011. Preliminära förslag till nationella utbildningsmål Andelen 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara högst 10 procent år 2020. Det övergripande EU-målet är att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent år 2020. Andelen 30-34 åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40-45 procent år 2020. Det övergripande EU-målet att sträva efter att öka andelen 30 34-åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent år 2020. 12

4.3 Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med nya och växande företag Politikens utmaningar Handel med varor och tjänster, företagens direktinvesteringar och arbetskraftens rörlighet över gränserna det som bl.a. ingår i begreppet globalisering är förutsättningar för ekonomiskt välstånd i ett litet land som Sverige. Öppna marknader med väl fungerande konkurrens är grunden för ett livskraftigt och dynamiskt näringsliv och därmed ökad sysselsättning. För att kunna dra nytta av globaliseringens fördelar ställs samtidigt krav på ekonomins förmåga till ständig anpassning till nya förutsättningar. Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med god anpassningsförmåga är således centralt för tillväxt och sysselsättning. Sverige faller väl ut i internationella jämförelser vad avser konkurrenskraftsförmågan i ett global perspektiv. Enligt OECD är Sverige det land som sammantaget har de bästa förutsättningarna inom OECD-området att dra nytta av en allt mer globaliserad värld. 2 I studien har bl.a. flexibiliteten på arbetsmarknaden, kunskapsnivån, innovationsförmågan och nyföretagandet jämförts mellan olika OECD-länder. Det är emellertid viktigt att Sverige fortsätter att bygga vidare på sina styrkor; den konkurrenskraftiga industriella basen, den växande tjänstesektorn och den välutbildade arbetskraften. Det är med kunskap och kvalitet som svenska företag bäst kan konkurrera. Genom privata och offentliga satsningar på infrastruktur, utbildning, forskning och innovationer säkerställs företagens förmåga att konkurrera på världsmarknaden. För att förbättra förutsättningarna för god ekonomisk tillväxt är åtgärder som bidrar till att öka sysselsättningen, investeringarna och produktiviteten avgörande. Den ekonomiska tillväxten måste dessutom vara förenlig med en god miljö och hälsa, dvs. den ska vara uthållig. Politikens inriktning och reformambitioner Forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld måste svensk konkurrenskraft främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter. Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och innovationsproposition avseende perioden 2009 2012. Förslagen i propositionen innebär att de statliga FoU-medlen successivt höjs med upp till 5 miljarder kronor fram till 2012. Resurstillskotten är de största som gjorts i någon forskningsproposition i Sverige. Det forskningspolitiska målet är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld för att bidra till ökad hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. I propositionen lanserade regeringen ett nytt inslag i systemet för forskningsfinansiering: strategiska satsningar. Dessa satsningar görs inom de strategiskt viktiga områdena medicin, teknik och klimat. Regeringen presenterade också åtgärder för att främja nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat, bl.a. genom ökad tillgång till offentligt riskkapital och förstärkta resurser till lärosätenas verksamhet. Regeringen planerar att lägga en ny forsknings- och innovationsproposition under mandatperioden samt att utarbeta en nationell innovationsstrategi under samma period. 2 Rae, D. och M. Sollie (2007), Globalisation and the European Union: Which Countries are Best Placed to Cope, Economic Department Working Paper, nr. 586. 13

För att utnyttja globaliseringens fördelar är det viktigt att politiken inriktas på att främja god konkurrens. Onödiga hinder för de företag som vill etablera sig i Sverige ska tas bort. Därmed ökar konkurrensen vilket leder till lägre priser och ett större och mer varierat utbud av varor och tjänster. Ökad internationell konkurrens bidrar till att göra svenska företag mer produktiva genom att de får tillgång till nya idéer och nya produktionsmetoder. Genom en aktiv och pådrivande roll inom EU verkar regeringen för att den inre marknaden ska utvecklas och förbättras till gagn för medborgare, konsumenter och företag samt för att frihandeln värnas i utformningen av den gemensamma handelspolitiken. Konkurrens stimulerar innovation och effektivitet som stärker ekonomins förmåga till anpassning till nya förutsättningar. Flera delar av den svenska ekonomin har liberaliserats och därmed öppnats för entreprenörer, inte minst inom välfärdsområdet. Det arbetet ska fortsätta bl.a. genom ett utvecklat vårdval och stärkt valfrihet inom äldreomsorgen genom t.ex. stimulansmedel till kommuner som vill införa valfrihetssystem och fortsatt satsning på fritt val av hjälpmedel. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla och statliga myndigheter bör som regel inte bedriva säljverksamhet på marknaden. Regler för att begränsa statliga myndigheters säljverksamhet på marknaden har införts i konkurrenslagen. Staten bör i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på annat sätt. När det gäller statliga stöd till företag bör dessa begränsas till sådana åtgärder som avser att motverka främst marknadsmisslyckanden. En översyn av regelverken för statligt stöd som syftar till förbättrad tillämplighet pågår. Goda villkor för företagande är avgörande för ekonomisk tillväxt. För att uppnå en hög nivå på de privata investeringarna krävs att Sverige har ett bra företagsklimat. Regeringen vidtog under förra mandatperioden ett stort antal åtgärder i syfte att förbättra näringslivsklimatet. Det har blivit lättare och billigare att anställa och regelverken har förenklats. Arbetet med att säkra ett livskraftigt näringsliv kommer att drivas vidare. Den ständigt pågående strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. Regeringen avser att tillsätta en bred utredning av företagsbeskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas. Regeringen avser vidare att se över beskattningen av sparande i aktier och andra värdepapper i syfte att förenkla regler och effektivisera administrationen. En god offentlig och kommersiell service skapar förutsättningar för att hela landet ska kunna växa. Genom landsbygdsprogrammet ska landsbygdens villkor ytterligare förbättras under mandatperioden. För att stärka innovationsklimatet ytterligare föreslås i budgetproposition för 2011 bl.a. en satsning på ALMI:s rådgivnings- och mentorverksamhet, innovationsfinansiering (genom Innovationsbron), ytterligare satsningar på regelförenkling för företagen samt särskilda satsningar på exportrådgivning till små- och medelstora företag. En särskild satsning görs för att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges inland, Inlandsinnovation. Ökat entreprenörskap och utvecklad innovationsförmåga ska bidra till förnyelse av ekonomin. Regeringens satsning på kvinnors företagande fortsätter. Satsningen på rådgivning och mentorskap för företagare, bl.a. invandrare, förstärks. Satsningarna uppgår till ca 400 miljoner kronor per år för perioden 14

2011 2014. Därutöver föreslås 2 miljarder kronor på hösttilläggsbudget redan 2010 för Inlandsinnovation. Regeringen beslutade i november 2009 om en bredbandsstrategi för Sverige där regeringens inriktning för bredbandspolitiken tydliggörs och nya mål presenteras. I en proposition i mars 2010 föreslår regeringen en mer modern och ändamålsenlig lagstiftning för förvaltning av radiofrekvenser för att kunna möta den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen. För att ta tillvara möjligheter som digitaliseringen av samhället erbjuder kommer regeringen att ta fram en digital agenda för Sverige. En annan viktig del av den politiska inriktningen är att åstadkomma bättre fungerande marknader för alla och långsiktigt hållbar konkurrens, genomförandet av det s.k. telekompaketet med ändrade EU-regler för den elektroniska kommunikationssektorn spelar här en viktig roll. De nya uppdaterade rättsakterna ska genomföras i Sverige senast den 25 maj 2011. Regeringens inriktning är även att under 2011 höja nivån för s.k. funktionellt tillträde till Internet, inom den samhällsomfattande tjänsten, till 1 Mbit/s. Väl fungerande transporter är av stor betydelse för en långsiktigt hållbar transportförsörjning för näringslivets konkurrenskraft och för investeringsklimatet. Regeringen beslutade i mars 2010 om en trafikslagsövergripande nationell plan som innehåller satsningar på närmare 500 miljarder kronor för perioden 2010 2021. I och med detta höjdes anslagen med 3,9 miljarder kronor per år. Omfattande resurstillskott erhålls därtill genom brukar- och medfinansiering. Regeringen har vidare fortsatt omstruktureringen av myndighetsorganisationen på transportområdet mot en mer trafikslagsövergripande organisation genom en sammanläggning av Banverket och Vägverket och en överföring av vissa planeringsuppgifter från Sjöfartsverket till ett nytt Trafikverk som bildades den 1 april 2010. Under innevarande mandatperiod, 2010-2014. kan ett nytt infrastrukturbeslut komma att fattas. Preliminära förslag till nationellt FoU mål Offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år 2020. Det statliga åtagandet omfattar inte att garantera övriga aktörers insatser för att nå målet. Det övergripande EU-målet är att till 2020 höja offentliga och privata investeringarna i FoU till 3 procent av BNP. 4.4 Förbättra miljö och klimat för en uthållig tillväxt Politikens utmaningar Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver globala lösningar. Fortsatta satsningar behövs för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Miljö-, klimat- och energiutmaningen är en drivkraft för teknik-, varu- och tjänsteutveckling inom alla branscher. Näringslivet måste ges förutsättningar att ställa om för att klara miljöoch klimatkrav. Samtidigt bör förutsättningarna för näringslivet att bättre kunna ta tillvara tillväxtpotentialen i denna utveckling förbättras. Politikens inriktning och reformambitioner Som ett led i att utveckla klimat- och energipolitiken och svara upp mot EU:s energi- och klimatpolitiska mål presenterade regeringen i mars 2009 en sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:162 och 2008/09:163) som antogs av riksdagen sommaren 2009. 15

Politiken innebär bland annat att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Det nationella målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Målet har en högre ambitionsnivå än det åtagande som Sverige har enligt EU:s bördefördelning. För att nå målet har redan beslutade styrmedel kompletterats med utvecklade ekonomiska styrmedel på skatteområdet. Regeringen avser även att tidigt och fullt ut genomföra minskningar i enlighet med beslutade åtgärder inom EU. Därutöver kommer Sverige, inom ramen för det nationella målet, att genomföra utsläppsminskande åtgärder i andra länder, såsom gröna investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder. Regeringen bedömer att klimatmålet till största delen nås med beslutade och aviserade åtgärder. Detta förutsätter dock att fortsatta klimatinvesteringar i andra länder genomförs. Regeringen aviserar därför att ytterligare medel tillförs för fortsatta klimatinvesteringar i andra länder fr.o.m. 2013. Sveriges åtagande för andelen förnybar energi enligt EU:s direktiv om förnybar energi innebär en ökning till 49 procent 2020. Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen 2020. Enligt Sveriges handlingsplan för förnybar energi, som lämnades in till Europeiska kommissionen den sista juni 2010, förväntas att Sverige med gällande styrmedel kommer att uppnå det nationella målet för förnybar energi. Ett viktigt styrmedel för att kunna uppnå 50 procent förnybar energi år 2020 är elcertifikatsystemet. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag våren 2010 om ett höjt mål i elcertifikatsystemet. Det höjda målet innebär att 25 TWh ny förnybar elproduktion ska komma till stånd till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Utveckling av vindkraft på land kommer att spela en mycket viktigt roll i uppfyllandet av detta mål. Regeringen fortsätter att satsa på styrmedel som syftar till en mer effektiv utbyggnad av vindkraft genom stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, nätverket för vindbruk, medel för planering av vindkraft för länsstyrelse samt vindkraftsamordnare. Genom det svenska landsbygdsprogrammet stimuleras en ökad produktion av förnybar energi inom jord- och skogsbruket. För att bidra till det svenska målet om minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn år 2020 och dels till visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, kommer det från och med den 1 januari 2011 att ges en möjlighet till en ökning av den skattebefriade låginblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Därutöver föreslås ett demonstrationsprogram för elbilar och laddhybrider samt en supermiljöbilspremie för bilar med låga utsläpp. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är viktig för att driva fram den senaste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon. Regeringen har därför som reformambition att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för de bilar som är utrustade med den senaste och bästa tekniken för drift med elektricitet eller annan gas än gasol. Regeringen avser återkomma med ett detaljerat förslag under 2011 om vilka bilar som nedsättningen kommer att omfatta. Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020. Målet avser tillförd energi relaterat till BNP. I budgetpropositionen för 2010 avsatte regeringen 575 miljoner kronor under åren 2010 2012 för fortsatta insatser för energieffektivisering på lokal och regional nivå respektive insatser för hållbar energianvändning. Därtill avsatte regeringen 300 miljoner kronor årligen för finansiering av ett femårigt program för energieffektivisering under perioden 2010 2014. Programmet innehåller förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, insatser för information, rådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, med särskilt fokus på små och medelstora företag. 16

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2011 ökade satsningar på miljöteknik, förnybar energi samt energiforskning. Åtgärder på forskning, utveckling och demonstration av ny teknik är ett viktigt verktyg för att nå regeringen målsättningar på klimat- och energiområdet. Regeringen har genomfört en särskild satsning på kommersialisering av ny energiteknik. Satsningen, som i första hand avser andra generationens biodrivmedel uppgick till 875 miljoner kronor för perioden 2009-2011. För att stärka det regionala arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning har regeringen utsett tre pilotlän för grön utveckling. Avsikten är att utveckla det regionala klimat- och energiarbetet så att också en grön ekonomi främjas genom nya jobb, tillväxt och ökad konkurrenskraft. Regeringen har i juli 2010 beslutat om agendan IT för en grönare förvaltning med målet att miljöanpassad IT ska användas för att minska statlig miljöbelastning. Vid en kontrollstation 2015 ska den faktiska utvecklingen i förhållande till de energi- och klimatpolitiska målen 2020 utvärderas, vilket kan föranleda justeringar av styrmedlen. Regeringen bedömer att koldioxidskatten inte behöver höjas under mandatperioden utöver fattade beslut och normal inflationsjustering. Bristen på råvaror globalt innebär att behovet av återvinning ökar och att avfallsmängderna och innehåll av farliga ämnen ska minimeras. Avfallshierarkin införs i miljöbalken. Kraven på innovation och ny teknik stärks. Miljötekniksektorns andel av den totala svenska varuexporten ökade under 2009 från 2,8 till 3,2 procent. En bred nationell miljöteknikstrategi tas fram. Inriktningen för svensk havspolitik är att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras samtidigt som havsknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Dessutom utökas den havsmiljösatsning som påbörjades under förra mandatperioden. Insatser inom landsbygdsprogrammet skapar förutsättningar för en god miljö i havet och i kustområdena. Farliga kemikalier och gifter behöver avlägsnas från vår vardag och miljö. En handlingsplan för att identifiera, begränsa och fasa ut farliga kemikalier ska utarbetas. Arbetet förstärks med 100 miljoner kronor under mandatperioden. Satsningarna för att förbättra miljö och klimat uppgår till 0,7 miljarder kronor 2011 och till 2,5 miljarder kronor för perioden 2012 2014. Nationellt klimat och energimål Sveriges har åtagit sig, inom ramen för EU:s energi- och klimatpolitiska mål, att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent jämfört med 2005. Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU- ETS). Sveriges har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent 2020. Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen 2020. Riksdagen har beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med 2008. 17