Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018

Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se

2 (14) Innehållsförteckning Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018...1 Förkortningar som används i analysen:...2 Syfte...3 Mål...3 Övergripande beskrivning av kommunen...4 Kommunens verksamhet...5 Arbetsprocess och metod...6 Arbetet i Bollebygds kommun...6 Samhällsviktig verksamhet...6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beskriver elva samhällssektorer där samhällsviktiga verksamheter ingår...7 Prioriterade åtaganden...8 Kritiska beroenden...8 Risker, sårbarheter och brister (behandlar pkt 5-6 i 4)...9 Trafikolycka med farligt gods...10 Otjänligt dricksvatten...11 Åtgärder...13 Förkortningar som används i analysen: RSA Risk- och sårbarhetsanalys MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SÄRF Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund IT Informationsteknologi FOI Totalförsvarets forskningsinstitut VMA Viktigt meddelande till allmänheten RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning WIS Webbaserat informationssystem

3 (14) Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. MSBFS (2015:5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser. Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska ställas samman i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser antas av kommunfullmäktige och skickas till Länsstyrelsen som ställer samman dem till en länsövergripande rapport som utgör underlag för den nationella riskbilden. Kommunen ska ta fram ett styrdokument för arbetet med krisberedskap. Styrdokumentet upprättas för varje mandatperiod och ska innehålla: en plan för hantering av extraordinära händelser, en utbildnings och övningsplan för mandatperioden, en beskrivning av de åtgärder som ska ske under mandatperioder för att öka kommunens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet och för att stärka kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser, en beskrivning hur ersättningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)ska användas. Varje år ska kommunen ställa samman och bedöma sin generella krisberedskapsfråga och rapportera till Länsstyrelsen som ställer samman en uppföljning för länet och redovisar detta till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Syfte Syftet med Bollebygds kommuns risk- och sårbarhetsanalys är att belysa kommunens viktigaste funktioner och bedöma förmågan att upprätthålla dessa funktioner vid en kris. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ge en tydlig bild av kommunens risker och sårbarheter och analysen utgör underlag för planering i kommunens alla verksamheter. Mål Analysen ska: ge underlag för planering och genomförandet av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet ge beslutsstöd för beslutfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt bidra till att ge en blid över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamheter och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.

4 (14) Övergripande beskrivning av kommunen Bollebygds kommun ligger i västra Götalands län mellan Göteborg och Borås. Kommunen består av fyra geografiska delar: Bollebygd, Hultafors, Olsfors och Töllsjö. Bollebygds tätort är kommunens centralort. Kommunens yta är ca 264 kvadratkilometer. Kommunen angränsar till Alingsås Vårgårda Borås, Mark Härryda och Lerums kommuner. Riksväg 40 går genom Bollebygds kommun och järnvägen går genom Bollebygds centrum. Det transporteras stora mängder farligt gods både på riksväg 40 och längs järnvägen. I kommunen bor cirka 8 700 invånare och kommunen är en av Sveriges snabbast växande kommuner. 31 procent av invånarna är under 25 år, 46 procent är mellan 25-64 år och 23 procent är över 65 år. I kommunen finns ca 900 registrerade företag varav de flesta enmans- eller fåmansföretag. Bollebygds kommun är den största arbetsgivaren med cirka 500 anställda. De största företagen är Flügger AB, Hultafors AB och Hammar maskin AB. En stor andel av invånarna pendlar till förvärvsarbete utanför kommunen. Från och med 2015 har kommunen en ny politisk organisation. I kommunen finns bildnings- och omsorgsnämnd, Samhällsbyggnadsnämnd, kommunstyrelsenämnd och jävsnämnd.

5 (14) Kommunens verksamhet Bildnings- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Jävsnämnden Barnomsorg, förskolor, grundskolor, äldreomsorg, funktionsnedsättning, socialtjänst, hemtjänst, hälsooch sjukvård, måltider, måltidsdistribution, kultur och fritidsverksamhet. Dricksvattenleverans till hushåll, avloppsrening, väghållning på kommunala vägar, renhållning, livsmedelstillsyn, hälsoskydd samt planering för samhällsbyggnad och nya bostadsområden. Ekonomi, personal, It, näringsliv, skolskjuts, kollektivtrafik, färdtjänst, samordning av folkhälsa, krisberedskap och information, växel, reception, stöd till förvaltningar, nämndadministration för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, bildnings- och omsorgsnämnden, jävsnämnden och valnämnden, internationella frågor, överförmyndarverksamhet, vigslar och medborgarskap. Tillsyn och tillståndsgivning på kommunala objekt och verksamheter. Enligt miljöbalken, livsmedelslagen, plan och bygglagen samt lagstiftning i anslutning till dessa lagar. I kommunen bedrivs ett omfattande säkerhetsarbete och mycket av de arbete som görs i kommunen bidrar till att minska antalet olyckor som på sikt kan leda till extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar. I det traditionella arbete med risk- och sårbarhetsanalysen så har det av tradition mest varit de hårda bitarna som analyserats men under förra mandatperioden tog länsstyrelsen fram en vägledning för att arbeta med de sociala riskerna i kommunen. Under 2014 och 2015 har kommunen genomfört en risk- och sårbarhetsanalys över de sociala riskerna i kommunen. Kommunen arbetar med brottsförebyggande i samarbete med polisen och har samverkansavtal som omfattar grannsamverkan, nolltolerans mot klotter skadegörelse, anlagd brand, langning, alkohol och drogförebyggande. De senaste åren har Bollebygds kommun placerat sig bland de fem bästa kommunerna i landet i rankningen öppna Jämförelser. Öppna jämförelser genomförs årligen av Sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De utgår från indikatorer och rankar kommuner utifrån trygghet och säkerhet. Vi samverkar med kommunerna i Sjuhärad inom flera områden framförallt inom krisberedskapsarbetet. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) är ett kommunalförbund som organiserar och driver räddningstjänsten i sex kommuner: Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundet har 24 brandstationer och antalet anställda är ca 500 hel eller deltidsbrandmän. Huvudkontoret ligger i Borås. SÄRF:s uppdrag är att förhindra och minska konsekvenserna av olyckor hos alla som bor, verkar och vistas inom vårt område. De arbetar före, under och efter olyckor och kriser genom att informera, stödja, hantera och utveckla. För mer information läs Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds Handlingsprogram 2016-2019.

6 (14) Arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet har gjorts enligt FORSA-modellen som är framtagen av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2007. FORSA modellen är utformad för att uppfylla (MSBFS 2015:5) riktlinjer för risk- och sårbarhetsanalyser. Modellen är delvis scenariobaserad och delvis systembasera, det vill säga att verksamheterna först ska ta ställning till hur organisationen är uppbyggd och vilka skyddsvärda verksamheter som finns, för att sedan ta ställning till hur de påverkas vid eventuella händelser. Verksamheterna ska enligt modellen identifiera verksamhetens prioriterade åtagande, kritiska beroenden och oönskade händelser. Kommunerna i Sjuhärad har tillsammans skapat gemensam en Excell mall för arbetet och en gemensam rubrikstruktur för rapporten. I Sjuhärad har kommunerna analyserat två gemensamma scenario en trafikolycka med farligt gods och ett scenario med otjänligt dricksvatten utöver detta har förvaltningarna valt tre egna händelser att analysera. I denna rapport redovisas de två scenarion som är gemensamma för kommunerna i Sjuhärad. Arbetet i Bollebygds kommun I Bollebygds kommun har säkerhetssamordnaren deltagit i tre arbetsgrupper för att genomföra de förvaltningsspecifika analyserna. Förvaltningsgrupperna har träffats vid två tillfällen om ca tre timmar vardera. Analysen har godkänts av kommunens ledningsgrupp. I analysen har främst extraordinära händelser eller händelser som kan leda till en extraordinär händelse analyserats. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) gjort en egen analys och skickat till kommunerna. Deras funktion och risker är likvärdig i de sex medlemskommunerna. Samhällsviktig verksamhet Verksamheter som är särskilt betydelsefulla för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, samt grundläggande värden kallas samhällsviktiga. Dessa verksamheter är nödvändiga eller mycket viktiga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera allvarliga händelser och kriser. En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor anses samhällsviktig. - Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

7 (14) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beskriver elva samhällssektorer där samhällsviktiga verksamheter ingår. Exempel på viktiga Samhällssektor Samhällsviktigt i Bollebygds kommun samhällsfunktioner Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning (ledningsfunktioner, stödfunktioner) Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, Nätleverantör i kommunen är Vattenfall. produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m. Betalningar, tillgång till kontanter, centrala I kommunen finns två bankkontor. Swedbank och betalningssystemet, värdepappershandel m.m. Handelsbanken I kommunen finns ett antal bygg och Bygg- och entreprenadverksamhet, entreprenadverksamheter, flera detaljhandelsföretag detaljhandel, tillverkningsindustri m.m. och tillverkningsindustrier. Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor m.m. Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m. Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m. Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet m.m. Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m. Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m. Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik m.m. I kommunen finns en vårdcentral, ett apotek, kommunal och privat förskola för omsorg om barn. Gruppboenden och daglig verksamhet för funktionshindrade och äldre. Fast telefoni och internet finns i hela kommunen. Vissa områden har dålig täckning för mobilnätet. Kommunens växel har Telenor som operatör. För datakommunikation använder kommunen både Telenor och Telia. I vardagen använder sig kommunen av webbsidan för att informera kommunens invånare. Vid kriser finns planer och instruktioner och en utsedd organisation för att informera och kommunicera. Vid ett omfattande elavbrott tar man hjälp av radio och press. Inom kommunens verksamhetsområde för vatten distribueras dricksvatten. Kommunen bedriver också avloppshantering, renhållning och har en återvinningsstation för hushållsavfall i kommunen. Kommunens livsmedelsinspektörer bedriver tillsyn av livsmedelshanteringen i vattenverken och i köken där livsmedel hanteras. Kommunen har också tillsynsansvar över restauranger och affärer som hanterar livsmedel. Den politiska ledningen styr kommunledningen som i sin tur leder de kommunala verksamheterna i kommunen. Bollebygds kommun ingår i Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund och i kommunen finns en deltidsstation med jour dygnet runt. I Borås och Mark finns heltidsstyrkor som förstärker vid behov. Kommunen anlitar ett vaktbolag för att bevaka de kommunala fastigheterna. Många kommuninvånare är beroende av att systemen i samhället fungerar Riksväg 40 sträcker sig genom Bollebygds kommun. Där transporteras farligt gods. Järnvägen går genom Bollebygds centralort den trafikeras med både persontransporter och godstransporter. Många invånare pendlar dagligen till arbete och skolor i Borås och Göteborg. Västtrafik och SJ trafikerar kommunen. I kommunen finns tre bensinstationer och två livsmedelsbutiker med dagliga leveranser.

8 (14) Prioriterade åtaganden I Bollebygds kommun har verksamheterna bedömt att följande funktioner behöver upprätthållas även vid kris. Detta är våra prioriterade åtaganden. Resultat av RSA visar kommunens prioriterande åtaganden Dricksvattenleveranser Avloppsrening Väghållning Renhållning Livsmedelstillsyn Hälsoskydd Ledning av kommunen vid kriser Information till allmänheten vid kriser Vård och omsorg enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), SOL (Socialtjänstlagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen), funktionsnedsättning, socialtjänst och hemtjänst. Barnomsorg och skolbarnomsorg Måltider och matdistribution Räddningsinsatser inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Kritiska beroenden Ett kritiskt beroende definieras som ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar (MSBFS 2015:5) Resultat av RSA visar kommunens kritiska beroenden El WIS. (Webbaserat informationssystem) Reservkraftverk Krisledning Telefoni Informationsorganisation RAKEL om telenät och mobilnät slås ut Krisledningsplats Vatten Fjärrvärme (extern leverantör) It, datorer servrar och verksamhetssystem Nyckelpersoner Kommunikation Nätverk Transporter Myndigheter Drivmedel Räddningstjänsten Reservdelar Finansiella tjänster Personal Mat, råvaruleveranser, Instruktionsmanualer Transporter VA-jour Trygghetslarm Nödvattentankar Skyddsutrustning Nödvattenplanering Manuella rutiner (kritiska beroenden) Entreprenörer Läkemedel Laboratorier Medicinsk- tekniskutrustning Lokaler

9 (14) Resultat av RSA visar SÄRF:s mest kritiska beroenden 112-funktionen utlarmning insatspesonal kommunikation Fordon/materiel Teknisk utrustning Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Utbildad personal (VMA) Media (VMA) Risker, sårbarheter och brister (behandlar pkt 5-6 i 4) Kommunerna i Sjuhärad har valt att analysera två liknande scenarion i samtliga kommuner, trafikolycka med farligt gods och otjänligt dricksvatten. Dessutom har förvaltningarna valt tre händelser där de har analyserat konsekvenserna för den egna förvaltningen. Förvaltningarnas analyser är inte kommunövergripande och redovisas därför endast i respektive förvaltnings rapport. De händelser som analyserats är: Dödligt våld i skolan Trygghetslarm ur funktion Livsmedel med förgiftning av ehec Totalt bortfall av el och telefoni Storm i november Pandemi Epidemi Snöstorm Flygplansolycka Större skogsbrand

10 (14) Trafikolycka med farligt gods En tisdag kl. 13. Det är klart väder, temperatur 5 o och en vind på 2 m/s. En lastbil med klor välter 2 km från er huvudsakliga verksamhet med stor risk för läckage. Evakuering av en säkerhetsradie på 3 km sker. Ni behöver evakuera arbetsplatsen. Det är stor allmän oro bland kommunens invånare. I detta scenario anses olyckan ha skett vid rondellen vid Bollebygdskolan och påverkar därför i stort sett alla verksamheter utom Rasa kontoret, Töllsjöskolan, Sörån och Örelundskolan. Sannolikhet: 1 gång per 50-100 år, Konsekvens: mycket allvarliga, Osäkerhet: mycket stor osäkerhet. Samtliga lokaler inom en radie av 3 km är utslagna. Boende på Bollegården kan inte utrymma utan får stanna inne och stänga av ventilationen i stället. Det bör finnas rutiner för hur man gör detta, handlingsplaner för hur man stänger av ventilation och larmhantering med mera. Det påverkar också personalens möjlighet att arbeta, ta sig till och från arbetet och att bedriva verksamhet. Kommunens samlade förmåga att upprätthålla verksamheten vid specifik oönskad händelse Prioriterade åtaganden Ledning av kommunen Informera allmänheten Dricksvatten leverans Väghållning Avloppsrening Renhållning Livsmedelstillsyn Hälsoskyddstillsyn Räddningsinsatser SÄRF VMA-funktion Myndighetsutövning SÄRF Övriga uppdrag SÄRF Omsorg förskolebarn Skolbarnomsorg Omsorg LSS o SOL (Funktionsnedsättning socialtjänst hemtjänst) HSL (Hälso- och sjukvård) Måltider God God med vissa brister Bristfällig Mycke t bristfällig God: Verksamheten bedöms ha resurser och kapacitet att lösa de prioriterade åtagandena God med vissa brister: Samhällsservice och andra uppgifter åsidosätts i viss mån för att prioritera mer akut verksamhet. Bristfällig: Resurserna inom verksamhetens ansvarsområde understiger kraftigt det som behövs för att lösa det prioriterade åtagandet. Mycket bristfällig: Verksamheten står i det närmaste oförberedd.

11 (14) Otjänligt dricksvatten En tidig september vardag efter semestern, 25 o C. Värmen väntas hålla i sig 4 dagar till. Ett ännu okänt, giftigt ämne har spridits i vattenledningsnätet. 50 % av kommunens invånare inklusive er verksamhet har otjänligt dricksvatten i kranen. 25 % av personalen i er verksamhet är sjuka. Att rengöra ledningsnätet väntas ta två dagar. Sannolikheten bedöms till 1 gång/ 10-50 år. Konsekvenserna blir mycket allvarliga. Det är en tydlig osäkerhet i bedömningen. De konsekvenser som är förenade med störningar i dricksvattenförsörjningen ger en direkt påverkan på människors liv och hälsa. Rutiner och handlingsplaner bör finnas för information till allmänheten, personal. Kommunens samlade förmåga att upprätthålla verksamheten vid specifik oönskad händelse Prioriterade åtaganden Ledning av kommunen Informera allmänheten Dricksvatten leverans Väghållning Avloppsrening Renhållning Livsmedelstillsyn Hälsoskyddstillsyn Räddningsinsatser SÄRF VMA-funktion Myndighetsutövning SÄRF Övriga uppdrag SÄRF Omsorg förskolebarn Skolbarnomsorg Omsorg LSS o SOL (Funktionsnedsättning socialtjänst hemtjänst) HSL (Hälso- och sjukvård) Måltider God God med vissa brister Bristfällig Mycke t bristfällig God: Verksamheten bedöms ha resurser och kapacitet att lösa de prioriterade åtagandena God med vissa brister: Samhällsservice och andra uppgifter åsidosätts i viss mån för att prioritera mer akut verksamhet. Bristfällig: Resurserna inom verksamhetens ansvarsområde understiger kraftigt det som behövs för att lösa det prioriterade åtagandet. Mycket bristfällig: Verksamheten står i det närmaste oförberedd

12 (14) Konsekven s Sannolikhe t Oönskad händelse 1. Trafikolycka farligt gods 4 3 2. Otjänligt dricksvatten 4 4 1. Mycket begränsade Konsekvens Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i verksamhetens funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2. Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i verksamhetens funktionalitet, övergående misstro mot fler samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3. Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i verksamhetens funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. 4. Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i verksamhetens funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. 5. Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i verksamhetens funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och

13 (14) miljö. Åtgärder Följande åtgärder ska ses som förslag till åtgärder att arbeta vidare med under mandatperioden och de kommer att hanteras i den årliga planeringen för arbete med krisberedskap. Reservkraft Kommunhuset och Bollegården är försedd med reservkraft. För vatten och avloppsverken finns några reservkraftverk men det är ett omfattande arbete att driva vattenförsörjningen med reservkraft eftersom man får flytta runt verken. I kommunen saknas förberedda värmestugor dit kommuninvånare kan bege sig vid långvarigt elavbrott för att värma sig och laga mat. Åtgärd Utreda möjligheten att ställa ut reservkraftverken vid vatten och avloppsverken. En skola i varje ort förbereds för att användas som värmestuga genom att anordna inkopplings möjligt av reservkraft till kök, gymnastiksalar och duschar. Telefoni Vid störningar i mobiltelefonnätet så får vi problem att kommunicera med varandra, brukare och larmcentralen SOS. Åtgärd Utreda om det finns behov av att använda RAKEL. Se över rutiner för att säkerställa driften av trygghetslarm. Verksamheternas krisplaner Alla verksamheter ska ha krisplaner och rutiner så att de är förberedda att hantera händelser utifrån risk och sårbarhetsanalysen. Åtgärd De verksamheter som saknar uppdaterade krisplaner och rutiner tar fram detta. Utbildning och övning Åtgärd Alla som har en roll i krisledningen ska delta i utbildningar och övningar regelbundet. Krisledningen Ska ha kunskap att kommunicera i WIS (webbaserat informationssystem) och RAKEL(Radiosystem vid el bortfall). Kommunledningen ska finnas tillgänglig dygnet runt. Åtgärd Utbilda personal i WIS och RAKEL Införa TIB (Tjänsteman i beredskap) Informationssäkerhet Systemdokumentation och riskanalys för alla samhällsviktiga verksamhetssystem har genomförts under 2014 och 2015. Dokumentationen behöver revideras och uppdateras kontinuerligt. Åtgärd Systemdokumentation och riskanalys upprättas på alla nya system. Dokumentation över befintliga system revideras vart annat år.

14 (14)