Publikationer i serien RPS RAPPORT 1987 1995

RPS RAPPORT 1995:7

Publikationer i serien RPS RAPPORT 1987 1995 RPS RAPPORT 1987 1. Enkätundersökning av kvarterspoliser (Polisbyrå I) 2. Utvärdering av persondatorer (Databyrån) 3. Åtgärder mot bilbrotten (Polisbyrå I) 4. Polischefsaspiranternas anställningsoch arbetsvillkor (Personalbyrån) 5. Familjevåld. Del I. Erfarenheter och synpunkter (Polisbyrå I) 6. Familjevåld. Del II. Videodokumenterade förhör med barn (Polisbyrå I) 7. Datoriserat skriftprovsregister (Registerbyrån) 8. Uppsalaprojektet (Polisbyrå I) 9. Undervisning om lag och rätt i grundskolan (Polisbyrå I) 10. Alkoholutandningsprov (Polisbyrå I) 11. Samverkan mot brott. Etapp 1-3 (Polisbyrå I) 12. Åtgärder mot skadegörelse (Polisbyrå I) 13. Rapportnumret har utgått 14. Användning av persondatorer inom polisväsendet (Databyrån) RPS RAPPORT 1988 1. ADB-strategi för polisväsendet (Databyrån) 2. Rapporteftergift i praktisk tillämpning (Polisbyrå I) 3. Lärare vid Polishögskolan (Polishögskolan) 4. Rasism och främlingsfientlighet (Polisbyrå I) 5. Datakriminalitet (Informationsenheten) RPS RAPPORT 1989 1. Brottsofferjour. En handledning för polisens medverkan i brottsofferverksamhet (Polisbyrå I) 2. Åtgärder mot butiksrån (Polisbyrå I) 3. Rapportnumret har utgått 4. Rapportnumret har utgått 5. Rapportnumret har utgått 6. Polis 90. Slutrapport från projektgruppen (Verkskansliet) 7. Ekonomiprojektet. Delrapport I (Ekonomibyrån) RPS RAPPORT 1990 1. Samverkan mot brott. Etapp IV-V (Polisbyrå I) 2. Nytt ordningsbotssystem. Huvudstudie (Registerbyrån) 3. Vittneskonfrontationer (Verkskansliet) 4. Vittnesskydd (Verkskansliet) 5. Spridning av en rationell anmälansrutin (Polisbyrå I) 6. Datakommunikation inför år 2000 (Databyrån) 7. Metod och teknik vid hastighetsövervakning (Polisbyrå I) RPS RAPPORT 1991 1. Enkätundersökning hos polismyndigheterna om datorrelaterad brottslighet (Polisbyrå II) 2. Alkoholutandningsprov som rättsligt bevismedel (Polisbyrå I) 3. Översyn av planerings- och budgetprocessen inom polisväsendet (Ekonomibyrån) 4. Kriminalteknik för 2000-talet (Polisbyrå I) 5. Vittnesförhör (Verkskansliet) 6. Svenskt Polislexikon. Fältprov Utvärdering Förslag (Informationsenheten) 7. Polisens tillsyn av transporter av farligt gods (Polisbyrå I) 8. Tvättning av pengar (Polisbyrån) 9. Sammanställning av vissa yttranden rörande alkoholutandningsprov (Polisbyrån) RPS RAPPORT 1992 1. Försöksverksamheten avseende funktionen som vakthavande befäl ett regeringsuppdrag (Polisbyrån) 2. Den framtida utbildningen inom polisväsendet. Förslag från Äppel projektet (Polishögskolan) 3. Försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning (Polisbyrån)

RPS RAPPORT 1993 1. Fördelningsmodellen en komplettering (Ekonomibyrån) 2. Åtgärdsprogram mot rån i butiker och penninginrättningar ett regeringsuppdrag (Polisbyrån) 3. Översynsrapport från Rikspolisstyrelsen (VKA) 4. Spridning av en rationell anmälansrutin, del 2 (POB) 5. Projekt för översyn av skotertrafiken (POB) 6. Försöksverksamhet med livvaktsskydd för hotade kvinnor m.m. (POB) RPS RAPPORT 1994 1. Registrering av dödade, skadade, oskadade och utrymmande personer vid olyckor och andra nödlägen (POB) ISRN RPS-R- -94/1- -SE 2. DNA-register (POB) ISRN RPS-R--94/2--SE 3. Promemoria angående kontrollerade leveranser av narkotika m.m. (POB) ISRN RPS-R--94/3--SE 4. Ökad säkerhet vid värdetransporter (POB) ISRN RPS-R--94/4--SE 5. Kriminalunderrättelseverksamhet Grunder, tillämpning och avgränsning (RKP) ISRN RPS-R--94/5--SE 6. Gärningsmannaprofilering (POB) ISRN RPS-R--94/6--SE 7. CBS - Centrala Brottsspaningssystemet (REB) ISRN RPS-R--94/7--SE 8. Organisationsförändringar. Förslag till problemlösningar vid planerad organisation (POB) ISRN RPS-R--94/8--SE 9. Återköp och betalning för information. Rapport nr 1-2 av KRIPUT-gruppen, Umeå (POB) ISRN RPS-R--94/9--SE 10. Mobila arbetsplatser en rapport från MoAr-projektet (POB) ISRN RPS-R-- 94/10--SE 11. Sållningsinstrument för alkoholutandningsprov (POB) ISRN RPS-R--94/11-- SE 12. Rekonstruktioner vid förundersökning om brott. Rapport nr 1 av KRIPUTgruppen i Malmö (POB) ISRN RPS-R- -94/12--SE 13. Datorrelaterad brottslighet. Uppföljning av en enkätundersökning hos polismyndigheterna (RKP) ISRN RPS-R--94/13- -SE RPS RAPPORT 1995 1. Projekt för försöksverksamhet med utökad enmanstjänstgöring (POB) ISRN RPS-R--95/1--SE 2. Illegala vapen (POB) ISRN RPS-R-- 95/2--SE 3. Utvärdering av lagen om fingerade personuppgifter (RÄS) ISRN RPS-R-- 95/3--SE 4. Internationellt polisiärt informationsutbyte (POB) ISRN RPS-R--95/4--SE 5 Utbildning för Kvalificerad KriminalpolisVerksamhet (PHS) ISRN RPS-R-- 95/5--SE 6. Asylsökandes bil- och körkortsinnehav m.m. En kartläggning av problem jämte förslag till åtgärder (POB) ISRN RPS- R--95/6--SE 7. Drogtecken och symptom (POB) ISRN RPS-R--95/7--SE

RPS RAPPORT 1995:7 D.nr: POB-420-1258/94

Utgivare Rikspolisstyrelsen Polisbyrån Box 12256 102 26 STOCKHOLM Telefon 08-4019000 Beställning Rikspolisstyrelsen Förvaltningskontoret, Kundcentrum Box 12256 102 26 Stockholm Telefon 08-401 93 00 Telefax 08-401 93 01 Beställning bör ske skriftligen. ISSN 0283-1171 ISRN RPS-R--95/7--SE RIKSPOLISSTYRELSEN Upplaga Augusti 1995: 10 000 ex (1a tryckningen) April 2000: 3 000 ex (2a tryckningen) November 2002: 3000 ex(3e tryckningen) Redigering RPS Informationsenhet Tryck Berlings Skogs, Trelleborg 2002

Innehåll Förord 5 Inledning 7 Drogkategorisering 9 Centraldepressiva medel 11 Inhalerade medel 14 PCP 17 Cannabis 20 Centralstimulerande medel 25 Hallucinogener 30 Naturliga och syntetiska opiater 34 Intagningssätt 39 Nystagmus 40 Oförmåga att korsa ögonen 42 Att uppskatta pupillstorlek 43 Pupillens reaktion på ljus 44 Drogkombinationer 45 Nolleffekten 45 Överlappande effekt 45 Adderande effekt 46 Antagonistisk effekt 46 Att mäta pulsen 47

Tidsuppfattning 48 Allmänt om fysiologi och droger 49 I. Människokroppens olika system 49 II. Homeostas 52 III. En förenklad beskrivning av nervsystenet 52 IV. Kort beskrivning av hjärtat och cirkulationssystemet 55 V. Hur droger fungerar 56 VI. Sjukdomstillstånd som ibland förväxlas med drogpåverkan 58 Källförteckning 60 Bilaga Blankett Kroppstecken beroende på drogkategori 61

Förord Rikspolisstyrelsen uppdrog våren 1994 åt polisassistenterna Hans Brontén och Anders Rosander från gatulangningsgruppen vid Polismyndigheten i Stockholm att genomgå Drug Recognition Expert (DRE) - utbildning i USA. Utbildningen går bl.a. ut på att lära polismän se tecken och symptom på om en person är påverkad av någon typ av drog. I uppdraget ingick även att översätta och anpassa kursinnehållet till svenska förhållanden samt att i samarbete med Polishögskolan ansvara för utbildning i Sverige. Enligt styrelsens uppfattning kommer polisens tillämpning av kunskaperna angående drogtecken och symptom att bli ett effektivt verktyg i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Polisens arbete kommer att underlättas bl.a. vad avser att upptäcka missbrukare i början av karriären, att hålla etablerade missbrukare under kontroll och motivera dem till frivillig vård samt att visa unga och presumtiva narkotikamissbrukare att upptäcksrisken är hög. Styrelsen vill göra polismyndigheterna och Polishögskolan uppmärksamma på att ett passivt betraktande av en misstänkt person inte kan anses innefatta tvångsmedel, medan däremot ögonundersökningar - med hjälp av pupillometer, lampa eller andra instrument - utgör kroppsbesiktning och därför kräver beslut av behörig undersökningsledare. Denna fråga är f. n. föremål för översyn inom styrelsen. De kunskaper som förmedlas i denna rapport är av sådan karaktär att de även förmedlar kunskaper om preparat och drogpåverkade personers beteenden, beteenden som rent allmänt kan iakttas. Rikspolisstyrelsen finner det angeläget att polismyndigheterna och Polishögskolan anordnar utbildning, för all berörd polispersonal, på det sätt som polisassistenterna Hans Bronten och Anders Rosander lär ut. Denna rapport är därvid ett självklart underlag. RIKSPOLlSSTYRELSEN Bengt Frih Eva Brännmark RPS RAPPORT 1995:7 5

Inledning Välkommen till denna kurs i drogtecken och symptom. Du ska under två dagar få möjlighet att lära dig de olika drogkategorierna, hur de påverkar kroppen och hur man kan se det på en person att han eller hon är påverkad av en viss drog. Kursen ska också ge dig bättre kännedom om hur narkotika ser ut. Kursen bygger på ett program som utarbetades i Los Angeles, Kalifornien under mitten och slutet av 1970-talet. Programmet kom till då poliser på fältet upptäckte fordonsförare som uppenbarligen var påverkade av något men som vid alkoholtest hade noll eller endast någon tiondels promille alkohol i blodet. Alkoholhalten stod ofta inte i relation till påverkansgraden. Man utarbetade då ett program som visade om fordonsförare var påverkade av någon drog. Programmet byggde på tidigare kända medicinska fakta om drogerna samt på SFST-Standardized Field Sobriety Test (standardiserad fältnykterhetstest, fritt översatt). SFST består av ett antal tester där man kontrollerar om en person kan fördela uppmärksamheten på mer än en sak i taget. Ett exempel är att man låter en person gå på en linje och samtidigt räkna högt samt titta på fötterna. Det är sedan tidigare känt att heroin påverkar kroppen så att pulsen, blodtrycket och kroppstemperaturen blir ovanligt låg, medan kokain istället höjer pulsen, blodtrycket och kroppstemperaturen. Underlaget till denna utbildning har utarbetats med hjälp av det amerikanska programmet. Vi hoppas att denna utbildning ska underlätta ditt arbete med att bekämpa drogmissbruket. Lycka till! Hans Brontén Anders Rosander RPS RAPPORT 1995:7 7

Drogkategorisering För att göra utvärderingen av vad en person är påverkad av enklare, har vi i detta system delat in drogerna i sju kategorier. Kategorierna skiljer sig åt vad gäller de observerbara tecken på påverkan som de producerar. För att du ska kunna lära dig hur de olika drogkategorierna påverkar kroppen och de tecken som de uppvisar är det viktigt att du lär dig dem i den ordning som de förekommer i detta material. Den första drogkategorin är CENTRALDEPRESSIVA MEDEL. Till den centraldepressiva kategorin hör droger som hämmar de rörelser och sinnen som styrs av det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg). Den vanligaste drogen inom denna kategori är alkohol. Till den kategorin hör även bensodiazepiner. Bensodiazepiner är ett samlingsnamn för en rad läkemedel som har lugnande effekt och/eller som är sömnmedel. Några av de vanligaste är Rohypnol, Valium och Stesolid. Den andra drogkategorin är INHALERADE MEDEL. Till denna kategori hör ett stort antal inandningsbara kemikalier, varav många finns i hushållet. Dessa medel är inte tänkta att användas som droger. Exempel på några inhalerade medel är lim, thinner, färg och bensin. Inhalerade medel är inte klassade som narkotika men vi kan ha nytta av att kunna de olika tecken och symptom som de ger, t.ex. vid drograttfylleri eller då ungdomar är påverkade av något sådant medel. Det är också viktigt att informera sociala myndigheter och föräldrar om det finns misstankar om missbruk av inhalerade medel. Den tredje kategorin är PCP, FENCYKLIDIN. Denna kategori består av PCP som ger speciella effekter och symptom på kroppen. Från början utvecklades PCP som ett bedövningsmedel, men det var alldeles för kraftfullt för att användas på människor. Drogen ger mycket kraftiga effekter som ibland liknar de effekter som uppträder vid missbruk av centraldepressiva, ibland centralstimulerande eller hallucinogena medel. RPS RAPPORT 1995:7 9

Den fjärde kategorin är CANNABIS. Denna kategori består av produkter hämtade från växten Cannabis sativa. Den vanligaste drogen inom denna kategori i Sverige är hasch, men även marijuana och cannabisextrakt (s.k. hascholja) ingår här. Den mest verkningsamma ingrediensen i cannabis är delta-9 tetrahydrocannabinol, oftast förkortat THC. Den femte kategorin är CENTRALSTIMULERANDE MEDEL. Kategorin centralstimulerande medel består av amfetamin, metamfetamin, kokain, m.fl. medel som verkar uppspeedande på det centrala nervsystemet. Den sjätte kategorin är HALLUCINOGENERNA. Denna kategori inkluderar vissa naturliga, organiska substanser och några syntetiska ämnen. Alla hallucinogener påverkar brukarens uppfattning av omvärlden. Meskalin (kommer från en speciell kaktus) är en naturligt förekommande hallucinogen. LSD är ett exempel på en syntetisk hallucinogen. Den sjunde och sista kategorin är NATURLIGA OCH SYNTETISKA OPIATER. Denna kategori består av naturliga opiumderivater (medel som härstammar från opium) t.ex. morfin, kodein, heroin och många andra. Kategorin består även av syntetiska droger som metadon, fentanyler m. fl. Gemensamt för droger i denna kategori är att de är smärtstillande och framkallar ett beroende. o 10 RPS RAPPORT 1995:7

Centraldepressiva medel Centraldepressiva medel hämmar de rörelser som styrs av det centrala nervsystemet. De påverkar först de delar av hjärnan som kontrollerar en persons medvetna rörelser. När doserna ökar påverkar de även de delar av hjärnan som styr de omedvetna rörelserna, t.ex. andningen och hjärtverksamheten. Alkohol är ett bra exempel på ett centraldepressivt medel. Alkohol är ju också den mest spridda och missbrukade centraldepressiva drogen av alla. Med få undantag så påverkar de övriga centraldepressiva medlen kroppen i stort sett på samma vis som alkoholen. Förutom alkohol ingår bensodiazepinerna och barbituraterna i denna kategori. Exempel på bensodiazepiner är Rohypnol, Valium, Stesolid, Mogadon, Sobril, Temesta, Xanor m.fl. Bensodizepiner är ett samlingsnamn för en viss grupp läkemedel som används som sömnmedel och ångestdämpande medel. Intagningssätt De flesta brukarna av centraldepressiva medel intas oralt, dvs via munnen. Men i vissa fall röks bensodiazepiner på ungefär samma sätt som man röker heroin. Tabletterna krossas och läggs på en bit aluminiumfolie. Därefter eldar missbrukarna med en tändare under folien och inhalerar ångorna. Effekter av centraldepressiva medel Långsammare reflexer. Försämrad synförmåga och koordination. Försämrat omdöme och koncentration. Sluddrande, mumlande tal. En mängd olika känslomässiga reaktioner som eufori, depression, självmordstankar och skratt eller gråt utan något egentligt skäl. Generellt kan man säga att en person som är påverkad av ett centraldepressivt medel ser ut ungefär som en person som är påverkad av alkohol. RPS RAPPORT 1995:7 11

Överdos Personen blir extremt dåsig och kan förlora medvetandet. Hjärtverksamheten sjunker. Andningen blir ytlig. Huden kan kännas kall och klibbig. Personen kan avlida av andningsförlamning. Bensodiazepiner förekommer oftast i tablettform och säljs endast på recept. Det säljs mycket bensodiazepiner illegalt på gatunivå. Priset på och kring Sergels torg våren -95 var ca 15-20 kronor för en tablett av de mest åtråvärda bensodiazepinerna, t.ex. Rohypnol, Flunitrazepam och Valium. Heroinmissbruk kombineras ofta med missbruk av bensodiazepiner eftersom effekten blir större om medlen tas samtidigt. Missbruk av bensodiazepiner kombineras ofta även med missbruk av cannabis och centralstimulerande medel. Tecken och symptom vid påverkan av centraldepressivt medel. Alkoholberusat utseende, sluddrigt tal, trött uppträdande och blodsprängda ögon. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Normal Långsam Ja Ja Låg, vid alkoholpåverkan hög Slapp Nej o 12 RPS RAPPORT 1995:7

Många sömnmedel och ångestdämpande läkemedel ingår i gruppen centraldepressiva medel. RPS RAPPORT 1995:7 13

Inhalerade medel Ikategorin inhalerade medel hittar vi en mängd olika kemiska ämnen som är inandningsbara. Det finns tre underkategorier av inhalerade medel. Flyktiga lösningsmedel innefattar ett stort antal medel som finns tillgängliga på marknaden. Inget av dessa är tänkt att användas som drog. Vanligt förekommande lösningsmedel som missbrukas är lim, thinner, bensin och färg. Aerosoler är kemikalier som släpps ut från en tryckbehållare. Kemikalierna drivs ut av komprimerad gas. Vanliga aerosoler som missbrukas är hårspray, deodoranter, insektsmedel och freon. Aerosoler innehåller olika former av kolvätegaser som framkallar ruseffekter. Många av de personer som missbrukar lösningsmedel och aerosoler är ungdomar. Många fler pojkar än flickor provar på sådana medel. Endast 1 av 10 flickar har provat denna form av missbruk. Den tredje underkategorin är anestetiska gaser. Denna inkluderar substanser som inte missbrukas lika ofta som lösningsmedel och aerosoler. De anestetiska gaserna är droger som tar bort smärta och som används medicinskt för detta syfte vid operationer. De anestetiska gaser som ibland missbrukas är eter, kloroform och lustgas. Effekter av inhalerade medel Effekterna av inhalerade medel varierar från substans till substans. Lim och liknande flyktigt lösningsmedel kan ge någon eller några av följande effekter: Påverkan liknande alkoholpåverkan. Yrsel. Förvrängd tids- och rumsuppfattning. Eventuellt hallucinationer. Fientligt beteende. Kraftig huvudvärk. 14 RPS RAPPORT 1995:7

Bensin och liknande petroleumprodukter kan ge någon eller några av följande effekter: Illamående. Trötthet och svaghet. En känsla av att man rör sig, flyter omkring. Förvrängd rumsuppfattning. Upplevelse av att former och färger förändras. Generellt kan man säga att en person som är påverkad av inhalerade medel uppträder förvirrat och desorienterat och att han eller hon oftast talar sluddrigt. Effektens varaktighet Vid inandning av inhalerade medel kommer effekten tämligen omgående. Varaktigheten skiljer sig från substans till substans. Effekten hos lim, färg och bensin varar i några timmar medan effekten av lustgas varar i ca fem minuter. Överdos En del inhalerade medel hämmar det centrala nervsystemet till den grad att andningen kan upphöra. Några av de medel som inhaleras framkallar kraftigt illamående och kräkningar och missbrukaren kan kvävas av sina egna spyor. En del missbrukare föredrar att fylla en plastpåse med lösningsmedel i vilken de sedan stoppar in huvudet för att få en högre koncentration av ångor i sig. Risk finns att missbrukaren svimmar och kvävs av påsen eller p.g.a. att inte tillräckligt med syre kommer in i påsen. Det finns bevis på att ett långvarigt bruk av inhalerade medel ger: Permanenta skador på centrala nervsystemet Leverskador. Njurskador. Ben och benmärgsskador. Kraftigt minskad mental och fysisk kapacitet. Ingen av dessa substanser är tänkta att användas som droger. Dock kan det vara viktigt att veta att många barn och ungdomar exprimenterar med dessa medel. RPS RAPPORT 1995:7 15

Tecken och symptom vid påverkan av inhalerade medel. Alkoholberusat utseende, sluddrigt tal, blodsprängda/vattniga ögon, desorientering, lukt från inhalerade medel i ansiktet, på händer och kläder. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Normal, vid anestetiska gaser vidgade Långsam Ja Ja Hög Slapp Nej o 16 RPS RAPPORT 1995:7

PCP Det kemiska namnet för denna drog är Phenyl Cyclohexyl Piperidine. Fencyklidin är en förkortning av den kemiska benämningen. PCP bildar en egen kategori då dess effekter inte liknande de man finner inom någon annan drogkategori. I vissa avseenden liknar PCP en hallucinogen och omskrivs också som en såden i vissa medicinska texter och forskningsrapporter. I andra avseenden verkar drogen som ett centralstimulerande medel. PCP utvecklades på 50-talet som ett smärtstillande medel. Efter några år upphörde man att använda medlet på människor då flera oönskade effekter upptäcktes. 1968 repatenterade man medlet, som smärtstillande medel för djur. Även om vi pratar om PCP som en egen drogkategori så finns det hundratals liknande droger som hör till denna drogkategori. Dessa droger är analoger till PCP. En analog är en kemisk kusin till PCP, dvs. en drog som har en något annorlunda molekylär struktur. Det går inte att avgöra om en person är påverkad av PCP eller av en analog till PCP. En av de mest kända analogerna till PCP är ketamin som används som bedövningsmedel. Ketamin är inte klassat som narkotika i Sverige. PCP:s bieffekter är delirium, synstörningar, hallucinationer och ibland våldsamhet. PCP är relativt enkelt att framställa i ett illegalt laboratorium. Tillverkningen kan dock vara förenad med faror om man inte är tillräckligt försiktig. I produktionsprocessen kan nämligen samma dödliga gas som den som används vid avrättningar i gaskammare utvecklas. PCP i vätskeform är mycket farligt då det vid beröring absorberas genom huden. PCP kallas ibland för ängladamm eller angel dust av missbrukarna. Många andra smeknamn finns för drogen. Många PCP-missbrukare intar sin drog genom rökning, t.ex. genom att hälla flytande PCP på en marijuanacigarett. Drogen kan också rökas i pulverform både med pipa och cigarett. Då PCP blir väldigt hett när det röks kan man blanda ut det med tobak, oregano eller något liknande som kyler ned röken. Missbruk av PCP är mycket ovanligt i Sverige. PCP i pulverform kan också sniffas eller tas oralt (via munnen). PCP i flytande form kan injiceras eller droppas direkt i ögat. RPS RAPPORT 1995:7 17

Effekter av PCP Långsamt och sluddrigt tal. Desorientering. Minnesförlust. Upprördhet. Tom blick. Passivitet - men missbrukaren kan plötsligt bli väldigt våldsam om han hamnar i en hotfull situation. Icke kommunicerbar. Muskelfasthet - stel. Känsla av extrem hetta. Höjd smärttröskel. En missbrukare kan utveckla viss tolerans mot drogen. Denna tolerans kan maskera en del av de synbara tecken som PCP-missbrukaren uppvisar. Effektens varaktighet Den som röker eller injicerar PCP känner effekten efter ca 1-5 minuter. För den som sniffar kommer effekten efter ca 2-3 minuter. Effekten når sitt maximum efter ca 15-30 minuter och sitter i ca 4-6 timmar, men kan ibland vara längre. Överdos Överdosering av PCP kan orsaka ett bisarrt, våldsamt och självdestruktivt beteende. Här följer några extrema, men inte unika, exempel: En ung man drog metodiskt ut sina tänder med en tång. En annan man drack råttgift i förhoppning att det skulle döda alla råttor som han inbillade sig hade tagit sig in i hans kropp. En tredje man hallucinerade om otroligt groteska monster. Han petade ut båda ögonen för att slippa se dem. En 26-årig naken kvinna i Washington D.C. högg sig själv ett flertal gånger i ögat, bröstet, skrevet och buken. Därefter hotade hon polisen med kniven och blev p.g.a. detta skjuten till döds. (Washington Post, 7 mars 1988.) PCP kan också framkalla extrema fysiska såväl som psykologiska kriser: Djup koma som kan vara upp till 12 timmar. Epileptiska anfall och kramper. Andningsdepression. Hjärtproblem. 18 RPS RAPPORT 1995:7

Tecken och symptom vid påverkan av PCP (Fencyklidin). Eventuellt hallucinationer, smärtblockering, aggressivitet, personlighetsförändringar och depressioner. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Normal Normal Ja Ja Hög Fast Nej o RPS RAPPORT 1995:7 19

Cannabis Cannabisväxt, torkad. Cannabis är en drogkategori som härstammar från växten Cannabis sativa. Av släktet Cannabis finns det en enda art, Cannabis sativa. Alla andra namn är benämningar på underarter eller raser. Den aktiva substansen i cannabis är delta-9-tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Olika varianter av cannabisväxter har olika höga THC-koncentrationer. En variant med relativt hög THC-koncentration är en typ av Cannabis sativa som saknar frön, eftersom hanplantorna skördas före blomningen. Alltså bildas inget pollen som kan befrukta honplantorna. Marijuanan från denna växt kallas för Sinsemilla (spanskt uttryck för utan frön ). Det finns tre typer av cannabispreparat: 1. Marijuana består av de torkade ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av frön). 2. Hasch utgörs av bl.a. körtelhår som på olika sätt har lossats från växten varefter de har skrapats samman och formats till kakor av olika utseende. Framställningsmetoderna varierar beroende på odlingsland. 3. Cannabisextrakt, hascholja, får man genom att extrahera ut håren. Extraktet brukar ha en grönbrun färg och likna tjära. Cannabisextrakt brukar blandas t.ex. med tobak i en cigarett eller pipa och sedan rökas. Cannabisextrakt kan ha en mycket hög THC-halt. 20 RPS RAPPORT 1995:7

Effekter av cannabis Cannabis påverkar en persons förmåga eller vilja att ägna uppmärksamhet åt något. Personer som är påverkade av cannabis har svårt att fördela uppmärksamheten. När de t.ex. kör bil kan de koncentrera sig på vissa saker som att styra bilen, men helt ignorera stopptecken eller trafikljus etc. Generellt har cannabis följande effekter: Hämningarna försvagas. Uppfattningen om tid och rum försämras. Förvirringstillstånd. Blodsprängda ögonvitor. Effektens varaktighet Då en person röker cannabis börjar effekterna uppträda redan efter ca 8-9 minuter. Effekten når sitt maximum inom 10-30 minuter och varar i ca 2-3 timmar. Användaren känner sig normal efter ca 3-6 timmar. Det verksamma ämnet THC lagras i fettvävnaderna och det tar därför mycket lång tid innan det försvinner ur kroppen, ibland flera veckor eller t.o.m. månader. Marijuana. RPS RAPPORT 1995:7 21

Hasch (ovan). Olika varianter av haschpipor (under). 22 RPS RAPPORT 1995:7

Överdos Ett intensivt missbruk av cannabis kan resultera i paranoia och psykoser. Samma effekter kan även utlösas av ett långvarigt cannabismissbruk, vilket kan leda till allvarliga personlighetsstörningar, särskilt om missbruket sker i unga år. Andra effekter vid långvarigt cannabismissbruk är: Lungskador. Kronisk bronkit (luftrörskatarr). Lägre testosteronproduktion (manlig könshormon). Akuta ångestattacker. Eventuellt fosterskador. I Sverige är hasch den mest missbrukade cannabisprodukten, men även marijuana förekommer på marknaden. Det mesta av haschet i Sverige kommer från Marocko. Cannabisextrakt, blandas t.ex. med tobak i en cigarrett. RPS RAPPORT 1995:7 23

Tecken och symptom vid påverkan av cannabis. Blodsprängda ögon, cannabislukt från andedräkt, glömska, torrhet i munnen eller illamående med uppkastningar, långsamma reflexer eller koordinationssvårigheter. Pupillstorlek: Pupillreaktion på ljus: Nystagmus: Oförmåga att korsa ögonen: Puls: Muskelfasthet: Injektionsmärken: Stora, men kan vara normala Normal Nej Ja Hög Normal Nej o Vanligt förekommande modeller av vågar s.k. pesolavågar. 24 RPS RAPPORT 1995:7

Centralstimulerande medel Centralstimulerande medel ökar aktiviteten i det centrala nervsystemet. Det är viktigt att betona att ökar inte betyder förbättrar. Stimulantian gör inte att hjärnan fungerar bättre. Istället tvingar den hjärnan och resten av centrala nervsystemet att arbeta hårdare med följd att fler misstag uppstår. De vanligaste missbrukade centralstimulerande drogerna i Sverige är amfetamin, metamfetamin, fenmetrazin och kokain. Kokain kommer från kokaplantan. Plantan växer i länder som Peru, Bolivia, Equador och Colombia. Kokain utvinnes genom att de krossade bladen först behandlas så att kokapastan erhålles. Kokapasta är mycket oren och innehåller förutom kokainbas flera andra alkaloider och föroreningar från kokabladen. Kokapastan renas och överföres till vattenlöslig kokainhydroklorid, det vita pulver som i dagligt tal kallas kokain. Kokainhydroklorid är vattenlöslig men kan omvandlas till free base som vid rökning tas upp snabbt och ger en nästan omedelbar effekt. Free base finns i olika varianter, benämnda t.ex. crack eller rock cocaine. Amfetamin är en syntetisk beredning som först producerades år 1887. De flesta länder har kapacitet att framställa och producera amfetamin huvudsakligen för medicinskt bruk. Idag tillverkas drogen illegalt i större omfattning i Nederländerna, Polen och Storbritannien. Periodvis förekommer även illegal inhemsk svensk produktion. Metamfetamin är en variant av amfetamin men starkare och med längre verkanstid än vanligt amfetamin. Metamfetamin är förhållandevis lätt att framställa i illegala laboratorier. Ice, glass eller crystal är namn på en särskild kristallform av metamfetamin. Namnen kommer från drogens utseende då den liknar is, grovt salt eller glas. Ice framställes specifikt för rökning och anses vara starkare än crack och vanligt amfetamin. Ice har länge tillverkats i Fjärran Östern. Missbruket är ännu av ringa omfattning i Europa. Kat, Catha edulis, är en buske eller ett mindre träd som växer vilt över stora regioner kring Afrikas horn och i Arabien. Katplantans färska skott och blad tuggas. En vanlig dagsdos, en s.k. marduuf, omfattar ca 200-400 gram. De rusgivande substanserna i kat är katinon och katin, som båda är narkotika och har centralstimulerande verkan. Katinon är den starkare substansen och har en verkan och skadebild som i allt väsentligt överensstämmer med amfetamin. RPS RAPPORT 1995:7 25

Kat. Effekter av centralstimulerande medel Kokain och amfetaminer framkallar eufori, en känsla av att det inte finns några problem. Andra effekter är en känsla av övermänsklig styrka och mycket bra självförtroende. Kokain har även en lokalbedövande effekt, vilket inte amfetamin har. Missbrukare av centralstimulantia blir hyperaktiva, nervösa, extremt pratsamma och oförmögna att stå stilla. Drogerna gör också att missbrukarens hämningar släpper och påverkar dennes förmåga att uppskatta tid och rum. Personer påverkade av centralstimulantia blir lätt förvirrade och förlorar förmågan att koncentrera sig och att tänka klart. Effektens varaktighet Kokain Kokain är generellt sett snabbverkande med kort varaktighet. Röker man free base går kokainet mycket snabbt upp till hjärnan. Rökaren känner en nästan omedelbar kick eller intensiv euforisk känsla. Effekten varar ca 5-20 minuter beroende på individ och dos. Injicerar man kokainet får man en mycket snabb effekt som kommer efter några sekunder. Effekten är även här mycket stark och varar i ca 45-90 minuter. 26 RPS RAPPORT 1995:7

Även när man sniffar kokain kommer effekten relativt snabbt (ca 30 sek), dock ej så snabbt som vid rökning och injicering. Kicken är inte lika intensiv som vid rökning och injicering. Effekten sitter i ca 30-90 minuter. Tar man kokain oralt (via munnen) dröjer det 3-5 minuter innan man känner drogens effekt. Effekten är inte lika intensiv som vid de andra intagningssätten och därför är detta den minst vanliga metoden för att tillföra kroppen kokain. Dock kan effekten sitta i 15-30 minuter längre än med de andra intagningssätten. Kokain med tillbehör som används vid missbruk. Amfetamin Amfetamin intas genom sväljning, injektion, sniffning eller blandat med vätska. Verkanstiden vid injektion är ca 2-3 timmar. Amfetamin och kokain har betydande likheter när det gäller rusverkan men även viktiga skillnader. Även en missbrukare med lång erfarenhet kan ha svårigheter att skilja dem åt. De viktigaste skillnaderna är: Amfetamin används bl.a. mot narkolepsi och vissa lätta hjärnskador hos barn. Kokain har ett medicinskt användningsområde som lokalbedövningsmedel. Amfetaminet har längre verkanstid. RPS RAPPORT 1995:7 27