4 För mycket låsta pengar? Rörelsekapital I balansräkningen finns de tillgångsposter som med ett gemensamt namn kallas för omsättningstillgångar. De har sin motsvarighet på skuldsidan i form av skulder till leverantörer, skattemyndigheter m fl. Här kallas de för kortfristiga skulder. Skillnaden mellan omsättningstillgångarna och de kortfristiga skulderna är företagets rörelsekapital. TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar + Långfristiga skulder Kortfristiga skulder - Rörelsekapital = Anläggningstillgångar Eget kapital PRESENTATION BERÄKNING Det är viktigt att känna till hur stort rörelsekapitalet är. Det anges ofta i procent av omsättningen. Behovet av rörelsekapital står vanligen i direkt relation till omsättningen och förändras i takt med den, snabbt när omsättningen ökar och med viss fördröjning när den sjunker. Följaktligen: om omsättningen ökar med ett visst procenttal, så ökar behovet av rörelsekapital på ungefär samma sätt. En ökad omsättning får ju normalt till följd att mer pengar binds i kundfordringar, varulager etc. Detta är viktigt att känna till, liksom det egna företagets behov av rörelsekapital. Annars kan en alltför snabb expansion ge upphov till likviditetsproblem (jämför exempel 1 på sid 31). Men även om behovet av rörelsekapital förändras i takt med omsättningen så både kan och bör man påverka dess storlek. Exempel 2 på samma sida visar hur det kan gå till. Nyckeltalet för Rörelsekapital beräknas på följande sätt: omsättningstillgångar (B10) - kortfristiga skulder (B18) x Nettoomsättning (R1)
EXEMPEL 1 EXEMPEL 2 Armaturfabriken AB Swedlight har en omsättning på 1400 kkr. Rörelsekapitalet är 420 kkr, eller uttryckt i procent av omsättningen, 30%. Omsättningen beräknas kommande år öka med 25% till 1750 kkr. Behovet av rörelsekapital ökar då också med ungefär 25% (=105 kkr) till 525 kkr. Företagets resultat räcker inte för att finansiera detta. Kan man låna även för behovet av ytterligare rörelsekapital? AB Askelöfs Mekaniska hade följande utveckling av omsättning och rörelsekapital: Rörelsekapital År1 År 2 År 3 R1 Nettomsättning 2 320 2 740 2 975 Rörelsekapital (B10 minus B18) 580 25 795 29 952 32 Trots en god vinstutveckling blev likviditeten allt sämre, och man tvingades skjuta på betalningarna av leverantörsfakturor. Bara omsättningstillväxten i sig hade ställt större krav på rörelsekapitalet. Men rörelsekapitalet hade ökat även uttryckt i procent av omsättningen, från 25% år 1 till 32% år 3. När man granskade de poster som tillsammans utgör rörelsekapitalet fick man fram följande: Rörelsekapital År 1 År 2 År 3 R1 Nettoomsättning 2 320 2 740 2 975 B6 Lager och pågående arbeten 116 5 82 3 30 1 B7 Kundfordringar 394 17 548 20 654 22 B8 Övriga kortfristiga fordringar 46 2 55 2 60 2 B9 Kassa och bank (Likvida medel) 627 27 877 32 1 071 35 B10 Summa omsättningstillgångar 1 183 51 1 562 57 1 815 61 B18 Summa kortfristiga skulder 603 26 767 28 863 29 Rörelsekapital (B10 minus B18) 580 25 795 29 952 32 Efter analysen och diskussion av de olika posterna bestämde man sig för att vidta en del åtgärder som skulle frigöra likvida medel och ge företaget en bättre betalningsberedskap. Detta åtgärdsprogram beräknades ge följande resultat (se nästa sida).
Åtgärder: B6 Lager och pågående arbeten visar en kraftig uppgång. Med hjälp av förenklade inköpsrutiner och rensning i sortimentet räknar man med att kunna sänka kapitalbehovet från 36 till 30% av omsättningen. Det innebär i frigjorda likvida medel: Pengar som frigörs 6 x 2975 kkr = + 179 kkr B7 Kundfordringar visar en ökning från 17 till 22% + 119 kkr B18 S:a kortfristiga skulder. Ökningen av de på överenskomna kreditvillkor kan man måste minska de kortfristiga skulderna från 29 till 26%av omsättningen. Detta innebär att kapitalbehovet ökar med 3%. Totalt kan företaget i likvida medel frigöra 89 kkr 209 kkr Sammanfattningsvis innebär detta att likvida medlen (B9) kan öka med 209 kkr eller till 239 kkr (8% av omsättningen), pengar som efter det man tillgodosett behovet av god kassaberedskap delvis kan användas till exempelvis amorteringar. FÖRETAGETS! EGNA SIFFROR Räkna med hjälp av arbetsblanketten ut rörelsekapitalet för ditt företag de tre senaste åren.
DISKUTERA Om "procenttalet" gått upp Om "procenttalet" gått ned Är kassamedlen placerade så att de ger högsta möjliga avkastning? Har kassamedlen tidigare varit otillräckliga eller är de nu större än vad vi måste ha för löpande betalningar? Har ni svårigheter att betala skulderna i rätt tid? Likvida medel Är situationen på väg att bli så allvarlig att vi riskerar att behöva ställa in betalningarna? Kundfordringar Har vi en dålig bevakning av Har kreditförsäljningen minskat? våra kundfordringar? Andra orsaker... Andra kortfristiga fordringar Vilka är de största fordrings-posterna här? Är det ett tillfälligt förhållande (t ex moms-fordran) eller finns det orsaker som kräver åtgärder? Är det en tillfällig eller bestående minskning Har vi för stort eller felaktigt sammansatt lager? Behöver vi se över och rensa sortimentet? Kan produktionsflödet ske snabbare så att antalet produkter i arbete kan minska? Beror ökningen på t ex ändrat sortiment eller ovanligt stora prisökningar? Har vi sådana eftersläpningar i betalningarna av leverantörsfakturor och sociala avgifter att vi drabbas av ränteoch straffavgifter? Varulager, pågående arbeten Kortfristiga skulder Är minskningen ett resultat av en systematisk inköps- och lagerplanering? Har produktionsflödet snabbats upp? Andra orsaker Utnyttjar vi leverantörskrediterna till fullo? Andra orsaker...
PRESENTATION BERÄKNING EXEMPEL Kassalikviditet Ekonomer talar ofta om företagets kassalikviditet, som är ett uttryck för företagets betalningsberedskap. För tillverkande företag brukar man som ett riktvärde säga att kassa och bank plus kund- och andra kortfristiga fordringar skall vara lika stora som de kortfristiga skulderna (kassalikviditet = %). Då kan företaget anses ha en bra betalningsberedskap. I företag med stor kontantförsäljning, t ex butiker, brukar man på motsvarande sätt anse 70% som ett riktvärde för bra kassalikviditet. Men även här måste man ta hänsyn till speciella förhållanden, t ex olika kredittider för kundfordringar resp leverantörsskulder, storleken av andra utbetalningar (t ex löner), säsongvariationer i försäljningen etc. Nyckeltalet kassalikviditet beräknas så här: Kundfordr (B7) + Övriga kortfr fordr (B8) + Kassa och bank (B9) x Kortfristiga skulder (B18) För Askelöfs Mekaniska räknas kassalikviditeten ut på följande sätt: Kassalikviditet År 1 År 2 År 3 B7 Kundfordringar 394 548 654 B8 Övriga kortfristiga fordringar 116 82 30 B9 Kassa och bank 46 55 60 B18 Summa kortfristiga skulder 603 767 863 Kassalikviditeten är 3 räknas ut så här: 654 + 30 + 60 x = 86 863 För samtliga tre år blir kassalikviditeten: Kassalikviditet År 1 År 2 År 3 Kassalikviditet 92 89 86 Kassalikviditeten är således låg och dessutom sjunker den. Företaget har också fått allt svårare att klara de löpande betalningarna. År 3 var branschens genomsnitt för kassalikviditeten 92%.
FÖRETAGETS EGNA SIFFROR DISKUTERA Räkna med hjälp av arbetsblanketten ut företagets kassalikviditet för de tre senaste åren. Om kassalikviditeten har gått upp Har vi för stor checkräkningskredit? Utnyttjar vi räntefria krediter i full utsträckning? Har vi fordringar som inte betalas när de ska? Bör vi amortera av lån i snabbare takt än planerat? Om kassalikviditeten har gått ned Har vi rätt avvägd checkräkningskredit? Har alltför mycket likvida medel gått åt för att bygga upp ett alltför stort och svårsålt lager? Har vi förlitat oss för mycket på kortfristiga lån? Bör vi i högre grad finansiera oss med långfristiga lån? Har vi nyligen gjort större investeringar som ännu inte har avlyfts med långa lån? Andra orsaker BEDÖM Bedöm med nyckeltalen "rörelsekapital" och "kassalikviditet" om för mycket pengar är låsta i verksamheten. Markera med kryss i arbetsblanketten. Notera idéer till uppslag.