1 Högskolans utbildningsutbud HfR 151112 Lars Haikola
2 Disposition 1. Uppdraget och det korta svaret 2. Reflexioner över svensk högre utbildning 3. Översikt av svensk högre utbildning under 20 år 4. Fortbildning och vidareutbildning 5. Utbildning arbetsmarknad 6. Övriga uppdrag - Låg examensfrekvens - Dubbla examina - Förlängda utbildningar - Högskolans gränser
3 Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,
4 U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,
5 U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.
6 U 2014:09 Utredaren ska också beskriva utvecklingen och föreslå åtgärder inom bl.a. följande specifika områden: sommarkurser och distansutbildning öppen nätbaserad utbildning vissa examensfrågor, och användning av ersättningsbelopp för utbildning.
7 Är högskolans utbildningsutbud väl avvägt? Studenternas efterfrågan väl tillgodosedd Arbetsmarknadens behov - tillgodosedd, med viktiga undantag för Ped/lärarutb o Hälso- o sjukvård, social omsorg Samhällets övriga behov - svårt bedöma, men inget talar emot Kvalitet - absolut krav.
8 Blott Sverige svenska krusbär har I Sverige har en unikt - bred högskola Sverige har en kursbaserad högskola All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (Högskoleförordningen 6 kap 13 ) Sverige skiljer på tre typer av examina; 1. generella examina (56 % av hst) 2. yrkesexamina (50 st) (43 % av hst) 3. konstnärliga examina (1 % av hst) Svensk högskola har en låg examensfrekvens examensbevis initieras av studenten Svensk högskola tillåter två examina för en utbildning
9 Blott Sverige svenska krusbär har II Resurstilldelningen är helt beroende av studenters val o prestationer - inga basanslag i utbildningen Sverige har ett långt decentraliserat dimensioneringssystem varje lärosäte beslutar självständigt om utbildningsutbud Sveriges arbetsmarknad är långt avreglerad få legitimationsyrken Svensk yrkeshögskola bygger ej på kontinuerliga behov Offentligt finansierad forskning är koncentrerad till högskolesektorn få forskningsinstitut
10 Politiska signaler som åtföljts Fler studenter läser längre utbildningar Högskolan har programmifierats Studenterna i högskolan har blivit yngre Utbildningen inom hälso- o sjukvård har ökat
11 Starka kontraster i regelverket sedan H 77, men kontinuiteten dominerar Studenternas efterfrågan styr utbildningsutbudet i grunden Högskolans mål är stabila Staten styr samhällsviktiga utbildningar HE organiseras både i form av kurser o program
12 Totalt i riket Max Min 1994 1995 1996 1998 2000 2002 2003 2004 2006 2008 2010 2011 2012 2013 Hst på program 146 990140 436143 316159 589173 082185 939193 828196 340188 926188 514215 956217 994216 223217 991 därav generella 36 616 36 878 38 854 50 516 56 336 60 956 64 252 64 894 62 744 67 897 86 454 87 231 84 452 85 106 därav konstnärliga 1 839 1 821 1 869 1 932 2 124 2 130 2 325 2 335 2 052 2 428 2 949 2 830 2 991 3 104 därav yrkesex 108 535 101 738 102 594 107 140 114 622 122 853 127 251 129 110 124 131 118 189 126 554 127 934 128 780 129 780 Index program 100 96 98 109 118 126 132 134 129 128 147 148 147 148 Hst på frist kurser 81 023 83 510 82 088 79 096 90 989 98 258102 365100 814 90 579 88 606 98 995 94 079 88 029 80 456 Index frist kurser 100 103 101 98 112 121 126 124 112 109 122 116 109 99 Totalt antal hst 228 013223 946225 404238 685264 071284 197296 193297 154279 505277 120314 951312 073304 252298 447 Index totalt antal 100 98 99 105 116 125 130 130 123 122 138 137 133 131 Andel program 64% 63% 64% 67% 66% 65% 65% 66% 68% 68% 69% 70% 71% 73%
13 Helårsstudenter i Riket efter program och fristående kurser 1994-2013 350 000 325 000 300 000 275 000 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Totalt antal hst Hst på program Hst på frist kurser
Riket antal program och fristående kurser 14 Antal program 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Antal kurser Total antal prog Antal frist kurser
Fördelning av ökningen av totala antalet helårsstudenter 94-14 Totalt antal helårsstudenter 2013 per kategori 15 4% 9% 1% 15% Traditionella univ Fackuniversitet 25% 50% 8% Nya Universitet 64% Högskolor 13% Konstn, Ensk vårdh övriga 11%
16 Antalet helårsstudenter i riket efter programtyp och fristående kurser 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Yrkesinriktade program Generella program Fristående kurser Konstnärliga program 0 19941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Förändring av antal helårsstudenter 1994-2013 på programtyp och fristående kurser 17 Ersta, RK Sofiah Konstnärliga Högskolorna KaU, Miun, LnU, ÖrU KI, KTH, CTH, SLU, Handelsh Trad univ Riket -25 000-15 000-5 000 5 000 15 000 25 000 35 000 45 000 55 000 65 000 75 000 Frist kurser Yrkes Konstnärliga Generella Totalt
Totala antalet hst i riket 94-13 per SUN 1 kategori 18 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 3 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 5 Teknik och tillverkning 7 Hälso- och sjukvård samt social omsorg 10 000 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Totala antalet hst i riket 94-13 per SUN 1 kategori 19 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2 Humaniora och konst 1 Pedagogik och lärarutbildning 4 Naturvetenskap, matematik och data 8 Tjänster 6 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
20 Antal fristående kurser 1994-2013 Källa: SCB:s universitets- och högskoleregister 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 <30 hp 30-hp 6 000 4 000 2 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal kurser per nivå, 1994-2013 Brott i statistiken 2007 pga. ny utbildningsstruktur infördes. Källa: SCB:s universitets- och högskoleregister 21 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 A+B+C / Grundnivå D / Avancerad nivå Okänd 4 000 2 000 0 19941995199619971998199920002001200220032004200520062007 200820092010201120122013
22 Heltid/Deltid (alla kurser) 10 000 Antal fristående kurser på deltid 1994-2013 % 100 Andel av fristående kurser som ges på deltid 1994-2013 9 000 90 8 000 80 7 000 70 6 000 60 5 000 4 000 <30 hp 30- hp 50 40 Distans Campus 3 000 30 2 000 20 1 000 10 0 0
23 Antal kurser FoV 3 000 2 500 2 000 1 500 <30 hp 30 hp- 1 000 500 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
24 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 Antal kurser distans och campus 1 000 800 Distans Campus 600 400 200 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
25 Antal kurser SUN1-nivå 1 200 1 000 800 600 400 200 Hum Ped Hälso Sam Natur Tekn Tjänst Lant 0
Riket antal helårsstudenter på generella- och på yrkesprogram samt antalet generella- och yrkesprogram. Index 26 450 400 350 300 250 200 150 Antal Gprog Hst Gprog Antal Y prog Hst Yprog 100 50
250 Riket antal helårsstudenter på frist kurser och antal frist kurser. Index 27 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hst Antal kurser
Antalet helårsstudenter på program och kurser i förhållande till rekryteringsbehovet Underskrider rekryteringsbehovet Balans rekryteringsbehov Överskrider rekryteringsbehovet Källor: SCB statistikbearbetning för utredningen och HSV/UKÄ Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: Ett planeringsunderlag för resp läsår Planeringsunderlag för högskolorna 2006/07 till 2015/16
Hälso- och sjukvård samt social omsorg 29 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Hst totalt Program Frist kurser 0 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Arbetsterapeuter 75 70 65 95 100 100 85 Sjukgymnaster/ Fysioterapeuter 80 85 85 85 90 85 85 Sjuksköterskor 85 85 75 85 85 75 110 Specialistsjuksköt. 65 Barnmorskor 65 Biomed analytiker 50 60 45 40 40 50 65 Läkare 60 75 65 85 90 95 90 Tandläkare 50 60 55 65 70 75 65 Tandhygienister 85 Socionomer 100 105 95 125 130 135 120 Apotekare 120 130 135 170 180 125 125 Receptarier 75 50 40 45 45 70 90
30 Pedagogik och lärarutbildning 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Hst totalt Program Frist kurser 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Yrkeslärare 25 65 30 30 40 55 50 Fritidspedagoger 25 25 25 30 45 45 55 Förskollärare 25 25 35 45 70 70 70 Grundlärare 110 110 85 75 75 85 70 Ämneslärare 260 215 135 85 95 75 60 Speciallärare o specialpedagoger 75 70 55 65 60 60 70
31 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Hst totalt Program Frist kurser 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Samhälls- o beteendevetare 75 75 75 100 105 Samhällsvetare 65 110 Personal- och beteendevetare 205 160 Psykologer 75 75 85 105 110 115 115 Ekonomer 110 120 120 165 175 125 120 Jurister 90 85 100 135 125 125 115 Journalister och medievetare 160 185 170 145 150 190 170 Biblioteks- och informationsvetare 130 140 130 75 75 105 100
32 Teknik och tillverkning 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Hst totalt Program Frist kurser 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Civilingenjörer 95 85 85 120 120 115 105 Högskoleingenjörer 75 75 65 40 50 65 120 Arkitekter 120 140 100 75 95 100 95
Naturvetenskap, matematik och data 33 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Hst totalt Program Frist kurser 5 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Naturvetare 140 150 130 120 120 110 135 Datautbildade 105 100 130 120 120 105 95
Humaniora och konst 34 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hst totalt Program Frist kurser 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Konstnärlig utb 180 195 150 200 160 130 165 Humanister 105 115 110 115 105 125 165 Teologer 85 90 100 105 105 90 95
35 Lant- och skogbruk samt djursjukvård 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Hst totalt Program Frist kurser 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2013/14 2015/16 Veterinärer 90 105 115 100 110 105 80 Agronomer o hortonomer 100 115 85 85 95 85 100
36 Svag examensfrekvens Vi föreslår Att arbetslivets organisationer verkar för att som norm kräva att examensbevis föreligger vid anställning i de fall examen från högskolan är relevant. Att regeringen utreder hur en ändring av högskoleförordningen i enlighet med följande kan ske: Högskolan ska utfärda examensbevis för yrkesexamen och konstnärlig examen när studenten har fullgjort fordringarna för examen. Att högskolorna utvecklar system för att på sikt ta samma ansvar för generella examina. Att regeringen fastställer målet att högskolan ska ha det fulla ansvaret för att utfärda examina efter fullgjorda fordringar för examen och att målet bör uppnås senast 2020.
37 Dubbla examina Vi föreslår Att regeringen utreder hur en ändring av högskoleförordningen i enlighet med följande kan ske: Lärosätet får ej utfärda två examina som grundar sig på samma studiemeriter.
38 Förlängning av utbildning Vi bedömer Att det inte förekommer att utbildningar omotiverat har förlängts. Vi föreslår Att förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (SFS 1993:221) bör ändras så att poängomfattningen för djursjukvårdarexamen stämmer överens med legitimationskraven för djursjukskötare, alternativt att det införs en djursjukskötarexamen med poängomfattning som motsvarar legitimationskravet.
39 Högskolans gränser, enstaka kurs Vi bedömer Att enstaka kurser utgör en liten andel av högskolans utbildningsutbud. Att UKÄ gör en rimlig tolkning av högskolelagens mål när man inte begär att alla målen ska uppnås med en enstaka kurs, men också Att kraven att uppnå alla mål i högskolelagen bör höjas. Att frågan visar att huruvida högskolelagens mål uppnås riskerar att bli en gradfråga.
40 Högskolans gränser, mot yrkeshögskolan Vi bedömer Att det ibland råder en oklar gräns mellan högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning Att det finns risk att mycket likartade utbildningar ges i båda formerna Att dialogen mellan högskola och yrkeshögskola är otillräcklig Att gränsen mellan högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning bör klargöras och Att kriteriet för att avgöra vilken utbildning som hör till högskolan bör vara forskningsanknytning.
41 Högskolans gränser Vi föreslår Att lärosätena tydliggör och höjer kraven på forskningsanknytning vad gäller kortare utbildningar Att lärosätena och Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklar sin samverkan i syfte att identifiera utbildningar som överlappar i alltför hög grad. Att, i de fall en utbildning i högskolan synes sammanfalla med en utbildning i yrkeshögskolan, lärosätet visar på vilket sätt den aktuella utbildningen i högskolan är knuten till forskning. Att regeringen utreder hur högskolelagens krav enligt 1 kapitlet 2 paragrafen och högskoleutbildningens mål enligt 1 kapitlet 8 och 9 paragraferna ska tolkas.
42 Slut för idag!