INFÖR GYMNASIET. Vad händer med ens vänner? ad får man hjälp med? ad ska jag välja?



Relevanta dokument
Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare 1 (10)

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

om läxor, betyg och stress

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

Förskolelärare att jobba med framtiden

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Samhällsvetenskapsprogrammet

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Samhällsvetenskapsprogrammet


Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

INNEHÅLL. Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA. Sid 3. Intervju med Ms Ekholm. Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst?

Så bra är ditt gymnasieval

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Tfn:

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Naturvetenskapsprogrammet

Vem är jag? Fredrika Svensson. Kommer ifrån Vellinge (Skåne) 24 år. Utbildad barnskötare, tennistränare och studie- och yrkesvägledare

Intervjusvar Bilaga 2

Välkommen till. gymnasieinformation!

Gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare

GY-info åk 9. Marcus Ahltun. Studie- och yrkesvägledare

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Maxat med möjligheter


Välkommen på. gymnasieinformation!

Ta tuffa samtal på måndagen

för dig som vet vad du vill

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Därför läser jag Barn- & fritidsprogrammet!

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Vem väljer naturbruk när ingen vill välja?

Lidköping, Sockerbruket

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

SANNARPSGYMNASIET. Guide till ditt gymnasieval. Hallå! Vet du inte vad du ska välja? Här får du tips!

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Bert Karlsson, entreprenör

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

VÄLKOMNA TILL SYV- INFORMATION

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Om barns och ungas rättigheter

Gymnasieinformation 2013

Utvärdering deltagare 2013 v deltagare

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

Bert Karlsson, entreprenör

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2015/2016

Du är klok som en bok, Lina!

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

KUNSKAP & FRAMTID NOVEMBER

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

Demokrati & delaktighet

4 årsprogrammen. Barn- och fritidsprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet. Typ av program: Yrkesprogram

Opportunities aren t given, they re made

Varför är jag inte normal!?

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Valberedd 2015 Din guide till valet!

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Gymnasievalet Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar telefon:

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Vad tycker du om skolan?

Likabehandling och trygghet 2015

Tankar och funderingar om framtiden

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

KUNSKAP & FRAMTID NOVEMBER


Lärling i butik en gymnasieutbildning från Svensk Handel

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Rembo Skidor Presenterar

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Transkript:

Nu & Framtiden INFÖR GYMNASIET Vad händer med ens vänner? ad får man hjälp med? ad ska jag välja?

Hur ska jag kunna välja? Tarek Arnaout Vi har alla fått frågor som Vad vill du bli när du blir stor?, Vad är din dröm?. Dessa frågor får mig alltid att tänka på hur oändligt många möjligheter det finns att välja från och det gör mig bara ännu mer förvirrad! Så för att kunna utforska dessa möjligheter så tänker jag välja ett gymnasieprogram som kommer ge mig breda vyer i framtiden så att jag har enklare för att testa på nya saker. Anton Strömberg Jag vill gå frisör på kungsmadskolan, jag är 100% säker på det. Men om jag inte skulle komma in där så har jag Tekniklinjen på Skanska som andrahand val. Emil Gustavsson Jag har alltid ändrat mig vid välja olika saker och jag ångrar mig väldigt mycket. I 7:an var jag säker på att jag skulle gå en linje men nu har jag ändrat mig. För att jag ändrar mig så sjukt mycket så är jag ganska lättlurad och har en väldigt livlig fantasi. Emma Engström Jag tycker det är svårt att välja gymnasium då det finns så många olika val. Jag vill gå på ProCivitas men samtidigt musiktillägget på Katedral. Så frågan är vad ska jag välja? Oskar Cederfjord Jag har aldrig vetat vilket slags program det är som jag ska välja. Men efter att ha varit på gymnasieskolornas öppet hus, där jag kollade på de program som passade bäst till dem ämnen som jag tycker bäst om. Tack vare att jag tog chansen att besöka gymnasieskolorna så fick jag den information som jag behöver för att göra mitt framtida val. Vilket har lett mig till att göra ett enklare val som passar mig. Liv Widqvist Jag har simmat sen jag var 6 och har tävlat i 5 år. När jag gick i 8:an hade jag en plan vilket gymnasium och linje jag ville välja. Jag ville gå natur natur på Växjö fria med simmar profilen för att kunna satsa på simningen.i nian upptäckte jag fördelarna med det tekniska programmet och jag fick en skada i ryggen som gjorde att chanser till en elit karriär minskade kraftigt. Just nu vet jag inte vad jag ska gå, jag är rädd för att välja fel och för att tappa kontakten med mina vänner som inte kommer gå på samma skola som jag. Benjamin Björksell Jag har alltid varit en sådan som vet vad jag vill bli och har nästan hela min framtid planerad men gymnasievalet blev en ny utmaning för mig. Jag hade länge trott att jag hade det klart för mig vad jag ville gå men sen när vi började besöka skolor öppnades det många nya möjligheter. Man kan räkna med att valet blir svårare än man trodde från början. Gymnasievalet kan antingen vara ett svårt eller ett lätt val. Här får du läsa om mina åsikter, tankar och tips. Det är mycket som snurrar i huvudet och vad ska man prioritera? Hur ska jag kunna välja min framtid genom ett val? Gymnasievalet är antingen väldigt lätt för vissa, då man vet precis vad man ska göra, medan för andra är det riktigt svårt. Hur kommer min framtid påverkas när jag gör mitt gymnasieval? Vad kommer hända om jag väljer fel? Kan man byta linje utan att gå om? Vad händer om jag inte kommer in på den skolan jag väljer? Vad vill jag bli i framtiden? Så många tankar. Jag är en tjej på 15 år och har svårt att välja gymnasium. Jag har ingen aning om vad jag vill bli men jag vill gå en högskole- förberedande utbildning då det finns möjligheter att bli nästan vad som helst. Jag har lätt för matematik och naturvetenskap och därför blir det natur som var ett enkelt val. Det största problemet är vilken skola jag ska gå på, stor eller liten, privat eller kommunal? Besöken som vi gjorde med skolan gjorde en ännu mer förvirrad, man blev besviken på den ena skolan men den andra växte och blev bättre. Jag vill gå musik tillägget och det går inte om jag ska gå på en privatskola. Hur ska jag göra? Jag tror jag kommer att prioritera skolan och hålla på med musiken privat, men som sagt det blir ett svårt val. Det finns de som oroar sig inför klassen, om man kommer trivas och hur det kommer bli med den gamla klassen. Jag tycker bara att det ska bli kul och möjligheten att träffa andra från Växjö som vill gå samma linje och är intresserade utav samma ämnen. Jag vill ha längre tid på mig att tänka men samtidigt vill jag att gymnasiet ska börja redan efter jullovet. Det som jag även tror många tänker på är om man kommer att umgås med sina gamla kompisar, vill man så kan man. Jag har gått två år utan mina närmsta kompisar och det har funkat jättebra. Visst, man håller inte kontakten som innan men man får mer att prata om när man väl ses och man vet att de alltid finns där även om de inte precis är där. Det jag vill komma fram till är att detta är inget lätt val och mina tips är att inte tänka på vad dina kompisar gör, du har tid på dig att tänka och om du är osäker: gå en bred linje så har du många valmöjligheter i framtiden. Det går oftast att byta skola om du inte trivs och prata med de som känner dig och kolla vad de tycker. Men det är ditt val och glöm inte det. Emma Engström 2 3

De bytte stad för sitt gymnasium Namn: Matildah Emilsson Ålder: 17 Familj: Mamma, pappa och fem syskon Fritid: När jag inte simmar så är jag med komisar eller pluggar Skola: Växjö fria, samhälle betende Varför flyttade du till Växjö? -Jag ville gå ett gymnasium där jag kan simma på skoltid och Växjö var närmast. Hur var det att flytta hemifrån? -Jag tycket att det var väldigt skönt. Jag var väldigt självständig hemma så det var inte jobbigt att köpa och laga mat, städa, diska med mera. Den enda skillnaden var att mamma och pappa inte var här. Jag flyttade för att bussarna hem till Eneryda inte passade med mina träningstider. Vad var den största skillnaden? -Att vara själv eftersom jag har fem syskon så är det alltid någon som är hemma eller låter. I början kände jag mig väldigt ensam när jag kom hem eftersom det var väldigt tyst men jag vande mig väldigt snabbt och jag var för det mesta i simhallen och skolan under dagarna. Kände du någon när du flyttade hit? -Ja, jag kände Johanna. Hon och jag har simmat väldigt länge tillsammans i Älmhult. Hur kändes det att flytta ifrån alla kompisarna? -När jag valde att flytta brydde jag mig faktiskt inte att jag flyttade ifrån dem. Vi visste sedan innan att vi inte skulle hamna på samma ställe men när jag väl hade flyttat funderade jag ibland på om jag hade gjort rätt med att flytta.det kändes jättekonstigt i början för att vi hade varit tillsammans i skolan och på helgerna. Ibörjan höll vi kontakten väldigt bra men med tiden har den försvunnit eftersom vi är på så många olika håll. Hur ofta är du hemma? -Jag försöker att åka hem en gång i månaden. Hur länge har du bott i Växjö? -Jag flyttade hit i augusti förra året så lite mer än ett år. Var det värt det? -Ja, man träffar massa nya människor och många växer upp lite snabbare. Jag tycker att man vinner på att flytta. Matildahs rum. Från vänster: Marcus ottesson, Johanna Jonsson, Jenny Karlsson och Matlidah Emilsson. Namn: Natasha Majbrink Ålder: 15 år Familj: Mamma och pappa i Värnamo och syster 25 år i Malmö Fritid: Vänner, simmar och pluggar Skola: Procivitas, ekonomi Du är bara 15 år, varför går du redan på gymnasiet? -Jag började skolan ett år tidigare så jag har gått med 98:orna hela tiden. Varför flyttade du till Växjö? -Det finns bara ett kommunalt gymnasium i Värnamo och där kommer alla att gå, så chansen till att träffa nya människor är väldigt liten. Jag ville gå på en skola där alla är lika studiemotiverade som jag och jag ville ha en bättre utbildning. Dessutom vill jag träffa nya människor, jag valde Procivitas som mitt gymnasieval. Mina föräldrar tyckte att det var onödingt för mig att pendla 3 timmar till och från skola varje dag och eftersom Procivitas har ett internat blev det att jag flyttade in här. Hur är det att bo själv? -Det är inte som att bo själv här på internatet eftersom vi är alla som en stor familj. Enda gången jag är själv är när jag sover, annars är jag med kompisar. Det är som att bo med kompisar utan föräldrar, du slipper allt tjat att du ska diska, städa eller göra dina läxor. Du gör allt detta av egen vilja istället och jag blir iallafall mer motiverad att göra saker eftersom jag gör det för mig själv och inte för någon annans skull. Känndes det konstigt att flytta ifrån föräldrarna och alla dina kompisar? -De första två veckorna kändes det konstigt för att mamma och pappa alltid var hemma på kvällarna men man vänjer sig. Att flytta ifrån vännerna var jättetufft. Det var de som hade fått mig att tvivla på om jag verkligen skulle flytta, för jag var rädd att jag skulle må dåligt för att jag skulle sakna dem så mycket. Det var jobbigt i början när jag inte hade hittat så många nya vänner. Vi pratade i telefon nästan varje kväll, ibland pratade vi i tre timmar men det gör jag inte längre efter att ha fått nya komisar men jag har fortfarande kontakten med mina gamla vänner. Men i slutänden gjorde jag det för min skull och min framtid och jag ångrar inget. Hur många gånger är du hemma i veckan? -Jag åker hemma nästan varje helg för att träffa vänner, familj och för att jag jobbar på mc donals varanan helg. Ibland åker jag på fredagen och i bland på lördagen det beror på vad jag ska göra. Varför är det bra att bo på internat och har du något tips till den som vill flytta till internat? -Det är som att flytta hemifrån men ändå inte eftersom du bor med andra. Jag får mat 3 gånger dagen så jag slipper laga mat. Jag tror att det kan vara en bra idé att flytta till internat först och sen flytta till egen lägenhet och då blir det inte en chock att vara helt själv och utan föräldrar. Om du ska flytta till internat kom ihåg att ingen vet något om dig så det är en perfekt mölighet till en nystart. Var dig själv så kommer allt att gå bra. Var det värt det? -Ja, helt klart. Jag vaknar alltid upp med ett leende och det är kul att gå till skolan för att jag har valt det själv och för att jag får träffa nya människor varje dag. Natashas rum. Reportage: Liv Widqvist Foto: Liv Widqvist 4 5

Vad finns det att välja på? Här följer lite information om de vanligaste programmen. Du får lär dig om teknik och teknisk utveckling samt om teknikens roll i vårt samhälle. Du får också lära dig om hur fysik, matematik och kemi kan kopplas till teknik och tekniska processer. Du får lära dig hur hela kedjan i utvecklingen av teknik går till. Från ett behov till att utveckla en idé, designa, konstruera, producera, användas, sälja och återvinna. Du lär dig att skapa modeller och göra beräkningar i olika designoch beräkningsprogram. Du får lära dig att tolka konst och kultur. Skapa kommunicerande tankar och idéer genom bild och form, musik, dans eller teater. Du lär dig också om juridiska och estetiska frågor om yttrandefriheten och upphovsrätten inom konsten och får möjligheten att arbeta skapande och utveckla dina kunskaper. Du lär dig om installation, service och underhåll av exempelvis värme och sanitetsystem. Du lär dig även att ta del av energi och miljö frågor samt säkerhet. Du lär dig om fysikaliska fenomen och skeenden samt om kemiska processer. Du lär dig om hur matematik kan hjälpa till att beskriva fenomen. Du läser om naturvetenskapens historia och hur naturvetenskap och samhällsutveckling påverkar och har påverkat varandra. Du lär dig om samhällsförhållanden i Sverige och i resten av världen, hur man samspelar mellan individer och samhälle samt om människors livsvillkor. Du lär dig demokrati, etik, genus och miljö även makt ur ekonomiska och sociala/politiska aspekter. Du lär dig även om kommunikation och syn på åsikter. Vad ska du fråga din studie- och yrkesvägledare om? Vad är det du ska fundera ut innan du går och träffar din SYV på ditt vägledningssamtal? Några dagar innan du kommer till din SYV är det bra om du har tänkt igenom dina intressen och vad du känner att du kanske vill jobba med i framtiden och lite om vilka linjer du tycker verkar intressanta och vilka skolor du kan tänka dig att gå på. Bygg & anläggningsprogrammet Tekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Estetiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Det finns också vissa spetsttzzttutbildningar. Spetsutbildningar är till för att fördjupa dig extra mycket i något av dina intressen. Om du exempelvis tränar väldigt mycket friidrott kan du välja friidrott-spets och därmed få med friidrott i din utbildning. Det SYV hjälper dig med är att hitta flera val och möjligheter till olika val. Du kommer kanske att ha en Passar till dig som intresserad av byggprocesser och tycker om att arbeta praktiskt och riktar sig till dig som villa arbeta med bygg- och byggnadsunderhållning. Du förbereder dig för arbete inom bygg och anläggningsbranschen. Minst 15 veckor av utbildningen äger rum på en eller flera arbetsplatser inom byggbranschen. Du får en uppfattning om hur yrket är och du får även erfarenhet om yrket och värdefulla kontakter med arbetsgivaren. text: Oskar Cederfjord bild: Benjamin Björksell annan tanke om ditt gymnasieval efter ditt vägledningssamtal. Samtalen utgår ifrån eleven och elevens tankar. Det vill säga att med hjälp av elevens tankar kan SYV:en hitta fler möjligheter att hjälpa eleven med sina val så när eleven ska välja så kommer den inte vara så vilse som den var innan. Emil Gustavsson Hur var din gymnasietid? 3 snabba frågor till studenter på LNU Lina Svensson 21 år Hur mycket påverkade ditt gymnasieval dig och din framtid? -Den påverkade min framtid ganska mycket. Vilket gymnasieprogram gick du? -Jag gick samhällsvetenskapsprogrammet för att jag ville ha en väldigt bred grund. Jag visste inte riktigt vad jag ville bli då men samhälle passade mig bra. Jag skulle vilja säga att programmet gjorde mig mer studieintresserad Om du hade fått välja gymnasieprogram igen, skulle du då välja samma? -Ja det skulle jag. Anledningen till att vi gjorde denna undersökningen var för att se hur mycket gymnasiet egentligen betyder för människor och hur mycket det påverkar dig som människa och det visar sig att det är en väldigt stor del av en persons utveckling och ens slutgiltiga jag. Denna undersökning vi gjorde har visat att en majoritet av de jag intervjuade tycker att gymnasie- Lukas Danielsson 20 år Hur mycket påverkade ditt gymnasieval dig och din framtid? I-nte så jättemycket. Jag träffade mest nya människor på gymnasiet, vilket var väldigt viktigt för mig, men det skulle inte ha varit någon större skillnad om jag hade valt något annat program. Vilket gymnasieprogram gick du? -Jag gick samhällsvetenskapsprogrammet. Om du hade fått välja gymnasieprogram igen, skulle du då välja samma? -Ja, absolut. tiden betydde mycket för dem och för deras framtid. Många tycker också att man formades och träffade många nya vänner under gymnasietiden. Det tyder på att även om man inte hamnar i samma klass som sina kompisar så kommer man att träffa många nya personer och knyta nya vänskapsband. Många har också fått vänner för livet från sina gymnasieklasser. Hela 77 procent av de ungefär 15 Cornelia Ullsson 22 år Hur mycket påverkade ditt gymnasieval dig och din framtid? -Min gymnasietid påverkade mig väldigt mycket. Man formas väldigt mycket till den man blir under den tiden. Vilket gymnasieprogram gick du? -Jag gick samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning ekonomi. Om du hade fått välja gymnasieprogram igen, skulle du då välja samma? -a det skulle jag göra. jag intervjuade säger att om de skulle fått gå om gymnasiet och välja program igen skulle de välja samma program de gick. Om man tänker till riktigt nu och gör sitt bästa i skolan så är det stor sannolikhet att det kommer att passa en väldigt bra. 6 7 Benjamin Björksell

Man vill ju att varje elev ska bli sitt bästa jag, så bra som varje individ kan bli. - Sofie Schentz Magnusson HUR TÄNKER ELEVER I ÅK 9? Jobbar på Regionförbundet Södra Småland. Samordnare för utbildningsfrågor Sofie Schentz Magnusson och Diana Unander Nordle har gjort en studie om hur elever i årskurs 9 väljer inför gymnasievalet. Studie från Regionförbundet södra småland Är det något särskilt ni la märke till i den här studien av elevernas val? Det var det här med materialet som gymnasierna skickade ut, att det läses inte. Sedan så granskade man också materialet och kollade på det här med ett könsperspektiv och där är det mycket att det är tjejer på framsidan när det är utbildning och det är tjejer på de program där det är traditionellt sett är tjej-yrken och killar på de som traditionellt sätt ses som killyrken. Det är lite tråkigt att vi inte kommit längre i de frågorna för man kan faktiskt vara kille och bli frisör eller jobba inom vård och omsorg. Så det är lite synd att vi inte kommit lite längre där. Det här är en sak som undersökningen kommit fram till. Vad tycker ni är det viktigaste med att förmedla informationen från gymnasiet? Det är utbudet kanske. Vad det finns att välja på. Många tänker att gymnasieprogrammet är ett livsavgörande val men så är det inte, du kan alltid välja om många gånger efter ditt första val. Jag tror också att det är viktigt att förmedla skillnaden mellan ett yrkesförberedande och ett studieförberedande program.eftersom att många tror att om man går ett yrkesförberedande program så kan man inte plugga vidare på högskolan/universitetet efteråt och den bilden är lite felaktig. Jag som kanske inte vet vad jag siktar mot i framtiden, hur ska jag då välja? Då är det många som tänker att man ska välja ett brett program men jag tror att om du får stöd av till exempel en lärare eller studie och yrkesvägledare så tror jag att du hittar det som du vill gå eller kanske det du inte vill gå. För det kan också vara en lärdom att få reda på vad man absolut INTE vill gå eller inte vill bli. Så jag tror man ska kräva tid hos en studie- och yrkesvägledare för dem har så många olika verktyg för att processa fram, ställa rätt frågor till dig så att du själv till slut känner vad det är du vill eller inte vill. Ville du bli lärare innan? Jobbar du som lärare just nu? Ja, inte just nu men jag jobbade som lärare i åtta år i svenska och idrott och hälsa på en högstadieskola i Ljungby. Är det några erfarenheter som du fått av den skolan som du skulle vilja sprida till andra skolor? Ja, det finns en jättestor grej. Hade jag gått tillbaka till läraryrket så hade jag förändrat min undervisning väldigt mycket vad det gäller skola och näringsliv, hur skolan samverkar med arbetslivet. Jag som lärare måste se till att mina elever får kunskapen för det kan inte bara ligga på studie och yrkesvägledaren. För det här med att eleverna får kunskaper om valet, hur det är att jobba och vad det finns för olika yrken, det är lärarens ansvar också och inte bara studie- och yrkesvägledare. Vi som nu går i högstadiet och ska välja inför gymnasiet, är det något speciellt som vi borde tänka på inför valet? Några tips? Att inte tro att man gör ett livsavgörande val utan mer att just nu så känns det här rätt för mig. Sen ska man själv fundera på vilka det är som har påverkat ens val. Jag tror säkert att man påverkas mer av kompisar, föräldrar och syskon än vad man själv tror. Så man ska tänka på att den som kanske har påverkat mig, har den påverkat mig på ett positivt eller negativt sätt? Jag tror säkert att jag påverkades av mina föräldrar. Det finns liksom en förväntan på mig och då ville jag leva upp till den. Men vad hade hänt om jag inte hade gjort det? Att man vågar tro på sig själv i ett val är viktigt. Så du menar att man ska tro på sig själv efter vad man själv vill och inte andras vilja? Ja, och det är inte så lätt att veta vad man själv vill och då tror jag att man behöver hjälp av lärare och skolan för att hitta. När man kommer till sin lärare och frågar: Vad är det bredaste programmet man kan gå? Då är det vanligaste svaret natur men hur kan elever vara säkra på att det är natur och att det är rätt gymnasieprogram för dem? Där är det att man som elev ska sätta sig in i de olika programmen och ta reda på kunskapen själv. Ett brett program kan också vara ett yrkesförberedande program, ett brett program betyder inte bara att det är ett studieförberedande program, det tycker jag är viktigt. Er studie visar att mer killar har valt yrkesförberedande än tjejer. Har ni kommit fram till en anledning till varför? Just nu är det tyvärr så att många tjejer har högre meritvärde än killar och det kan höra ihop med hur långt man vågar satsa, att man tänker att man vill läsa mer som tjej och därför läser man ett studieförberedande program. Och att man faller in mycket i de här könstraditionella rollerna. Tror du att man har fått dessa ideologier i hur killar ska vara och hur tjejer ska vara ända sedan man var liten? Tror du det har påverkat valet mot gymnasiet? Jag tror att det späs på hela tiden. Det finns studier som visar att man till och med håller i barn olika beroende på om man vet om det är en pojke eller flicka. Det är hemskt. Om en tjej gråter så blir man Åååh vad är det som är fel? Men när det är en kille så reagerar man annorlunda Åååh men asså lägg av nu. Det tycker jag är lite tråkigt. Borde det vara så? Nej, nej, nej, och det är skolans uppdrag. Det måste skolorna och hela samhället hjälpa till med, för så ska det inte vara. Hela rapporten hittar du på: www.kompetenskronoberg.se Oskar Cederfjord 8 9 Tarek Arnaout Foto: Privat Text: Oskar Cederfjord, Tarek Arnaout

Camilla Holmqvist Camillla Holmqvist är förvaltningschef i växjö, Anton och Liv har fått en interviu med henne. Här får du svar om skolfrågor och lite hur man kan tänka inför det stora valet. Finns det något speciellt som definierar dig? - Oj det var en svår fråga. Det är nog mer kopplat till mitt jobb. Jag är ganska handlingskraftig och jag gillar utveckling. Jag gillar när man kan vara med och påverka. Vad innebär det att vara förvaltningschef? - Jag är chef för den förvaltningen i Växjö som har hand om förskola, skola och gymnasium, så alltså all verksamhet. Från att man är ett år tills det att man är nitton, tjugo år och tar studenten. Det kommer nästan hela tiden nya linjer, om man tittar lite framåt, kommer några att försvinna eller kommer det komma några nya speciella? - I det gamla systemet fanns det många fler linjer och varianter, så man kan säga att det har gått åt det andra hållet genom att det finns egentligen färre program att välja. Just nu känner jag inte till några större förändringar. Det som är nu är nog det som kommer att gälla ett tag. Det som är nytt som man har tagit beslut om är fjärde teknikåret, det fanns ju innan detta, så man kan säga att man går tillbaka nu. Vilken linje valde du? - Jag tyckte att det var jättesvårt när jag skulle välja i nian. Jag visste inte alls vad jag ville bli, så jag valde ett högskoleförberedande program som på den tiden hette samhällsvetenskaplig linje, på Katedralskolan här i Växjö. För då tänkte jag att jag kunde bestämma mig sen. Vilken är den bredaste linjen av de linjer som finns? - Man kan egentligen säga de högskoleförberedande programmen. Men om man är helt säker på Foto: Anton Strömberg Intervju: Liv Plats: Kungsmadskolan, Växjö att man vill bli till exempel snickare eller rörmokare så är en yrkesförberedande linje perfekt för dig. Om man har börjat på en linje och inser att den är helt fel för en, är det lätt att byta då? - Det finns alltid en möjlighet att byta. Men det kan bli svårare ju längre du går. Om du till exempel har gått ettan på en linje och vill byta då kan det hända att du får gå om ettan på den nya linjen, för att du läser olika kurser på olika linjer och om du inte läste en av kurserna på den första linjen då blir det svårt att komma ikapp ett års arbete och fortfarande jobba med andra årets kurs. Behåll dina polare Kommer gymnasiet att påverka din vänkrets? Vi som gjort tidningen ger våra åsikter och tankar inför gymnasievalet. När man börjar gymnasiet kan det vara svårt att umgås med de gamla kompisarna, kommer man att tappa kontakten? Kommer man att bli ersatt? Finns tiden? Vad har du för knep när det gäller att behålla sina kompisar? Liv: - Planera när du kan träffa dina polare, försök håll kontakten så det inte blir ett långt uppehåll för då blir det lättare att ni tappar kontakten helt. Emma: - Om man är tajta kompisar, kommer man att fortsätta att träffas och om man vill umgås så gör man det. Vill man så kan man. Jag tror det är likadant om man har pojkvän, skapar man tid så går det. Man får nog prioritera lite annorlunda om det blir mycket läxor och längre dagar men som sagt det går om man vill! De kompisarna du inte vill tappa kontakten med, se till att du inte gör det då. Anton: - De som är nära kompisar kommer man att fortsätta att träffa. Men jag är samtidigt öppen för nya vänner och tycker att det ska bli spännande att börja gymnasiet. Benjamin: - Jag kommer att hålla kontakten med så många som jag kan, man borde satsa på vänskap. För det är trots allt vänskap som varar livet ut. Det kan ibland bli svårt men man kan alltid försöka. Tarek: - Gymnasiet kommer inte att påverka de jag vill umgås med, men jag kommer inte hålla kontakten med alla jag gör just nu. Oskar: - Är öppen för att träffa nya men kommer ändå att hålla kontakten med de gamla. Emil: - Är öppen för alla nya som man kommer att lära känna, men kommer samtidigt att hålla kontakten med de som vill hålla kontakten. Påverkar dina kompisar vad du väljer för gymnasium? Allas åsikt: Det som alla är överens om är att man inte väljer gymnasium beroende på vad kompisen gör utan beroende på vad man själv vill. Man är öppen för nya kompisar och jag tror alla vill utöka sin vänkrets, men man kommer ändå umgås med de närmsta kompisarna man har. Välj det du vill och låt inte andra påverka dig! 10 11

Innehållsförteckning 2. Redaktionen 3. Hur ska jag kunna välja? 4-5. De bytte stad för sitt gymnasium 6. Vad finns det att välja på?, Vad ska du fråga din studieoch yrkesvägledare om? Rösta på oss genom att gå in på länken DNA-jakten är ett forskningsprojekt där vi tagit ut DNA från sillar. Vi har även gjort en affisch och de som får flest likes går vidare i tävlingen om platser till nobelprisutdelningen. http://www.nobelmuseum.se/sv/forskarhjalpen/dna-jakten-fagrabackskolan 7. Hur var din gymnasietid? 8-9. Hur tänker elever i Åk 9? 10. Camilla Holmqvist 11. Behåll dina polare Dagstidningen är ett ständigt aktuellt läromedel Gör ett besök i Smålandspostens mediecenter och låt dina elever utforska journalistikens värld. Vi vänder oss i första hand till högstadiet och gymnasiet. Besök bokas hos medieguide Lotta Nyblom, 0470-77 04 85 lotta.nyblom@smp.se För mer information se: www.smp.se/omsmp/studiebesok/ www.facebook.com/smalandspostensmediecenter