Reglemente Utbildningsbestämmelser

Reglemente Utbildningsbestämmelser 2016

Reglemente Utbildningsbestämmelser R UTBBEST 2016

Försvarsmakten Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP Grafisk bearbetning: Benny Wahlberg Produktionsid: 160125-008 Produktionsformat: Word Publikationsområde: UTB Tryck: Print on demand vid behov 1

VIDAR-handling: FM2016-8345.2 Beslut om fastställande av Reglemente Utbildningsbestämmelser 2016. Reglemente Utbildningsbestämmelser (R UTBBEST 2016) fastställs att gälla från och med 2016-05-02. Publikationen har inget registrerat M-nr. Följande upphävs 2016-05-02: Försvarsmaktens utbildningsinstruktion (FM UtbI) 2014, FM2013-4193:1, gällande från 2014-10-03, samt tillägg enligt FM2013-4193:2. Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia och på www.forsvarsmakten.se. Detta beslut har fattats av C PROD, generallöjtnant Anders Silwer. I ärendets slutliga beredning har deltagit, överstelöjtnant Stefan Hermansson, överste Olof Granander, Benny Wahlberg, M.A. generalmajor Karl L E Engelbrektson C FÖRBPROD, den sistnämnde tillika föredragande. Anders Silwer C PROD Karl E Engelbrektson C FÖRBPROD 2

REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG Nr Mom Omfattning Datum föredragning Beslut av 0 Ursprunglig fastställelse 2016-04-22 C PROD VIDAR - handling nr FM2016-8345.2 Sida avser sidnummer i den rättade versionen. Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. Kom ihåg! Om du läser denna publikation i pappersform kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens intranät. Förslag på ändringar i detta reglemente tillsänds linjevägen till PROD-UTB-Utb prod-utb-utb@mil.se. 3

Förord Detta reglemente innehåller bestämmelser om ledning och genomförande av Försvarsmaktens inomverksutbildning ska hanteras och dokumenteras. Det syftar ytterst till att den enskildes utbildning ska följas upp, kvalitetssäkras och dokumenteras. R UTBEST är skrivet i första hand för den personal vid skolor och förband som ska leda planering, genomförandet, kvalitetssäkring och utvärdering av Försvarsmaktens inomverksutbildning. Reglementet ska användas vid ytterligare regleringar av utbildningar vid Försvarsmaktens skolor och förband. R UTBEST ska bidra till att Försvarsmaktens inomverksutbildning riktar sig mot krigsförbandens faktiska behov på ett effektivt sätt. Denna publikation omfattas inte av sekretess. 4

Innehåll Förord... 4 1. Utbildningar inom Försvarsmakten... 6 1.1. Övergripande målbild... 6 1.2. Definition av Försvarsmaktens Inomverksutbildning... 7 1.3. Allmänt om utbildningen... 7 1.4. Utbildningsdokumentation... 8 2. Utbildningens ledning... 11 2.1. Försvarsmaktens Utbildningsråd... 11 2.2. Central samordnare - system... 11 2.3. Central samordnare - regelverk... 11 2.4. Programansvar... 11 2.5. Kursansvar... 12 2.6. Kursarrangör... 13 3. Bestämmelser för kurser... 14 3.1. Antagning m.m. till kurs... 14 3.2. Genomförande av kurser... 16 3.3. Uppföljning av genomförd kurs... 18 4. Bestämmelser vid program... 19 4.1. Antagning m.m. till program... 19 4.2. Genomförande av program... 19 4.3. Uppföljning av genomfört program... 20 5. Planering... 21 5.1. Försvarsmaktens Inomverksutbildning... 21 5.2. Planeringscykel... 21 5.3. Särskild hantering... 22 6. Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering... 24 6.1. Grunder... 24 6.2. Kvalitetskriterier... 25 6.3. Inspektioner... 28 7. Inrättande och avveckling av utbildningar... 29 7.1. Inrättande av inomverksutbildning... 29 7.2. Avveckling av inomverksutbildning... 30 Källor... 31 Regler, bestämmelser och handböcker som påverkat innehållet i denna handbok... 31 5

1. Utbildningar inom Försvarsmakten 1.1. Övergripande målbild Försvarsmaktens uppdrag har utvecklats med anledning av den förändrade omvärlden och detta påverkar myndighetens uppgifter. I Försvarsmaktens vision går det att läsa Insatsorganisation 2014 (IO 14) är intagen och vår insatsförmåga präglas av tillgänglighet, användbarhet och mångsidighet. Våra krigsförband har relevant bredd, utbildning och utrustning för att möta aktuella utmaningar och hot. Flera av förbanden är redo att snabbt sättas in i olika kris- och konfliktsituationer. I vårt dagliga arbete ligger fokus på aktuella insatser, med leverans här-och-nu, men vi har också en beredskap att möta nya utmaningar. Vår materiel omsätts i en takt som säkerställer Försvarsmaktens framtida förmåga. 1 Denna vision ska ligga till grund för Försvarsmaktens utbildningsverksamhet. Försvarsmaktens utbildningsprocess syftar därför till att utveckla rätt individuell kompetens utifrån Försvarsmaktens faktiska behov på ett effektivt sätt. Ur detta perspektiv är utbildning ett av flera redskap för att säkerställa Försvarsmaktens behov av kompetensförsörjning. Allt i syfte att säkerställa fortsatt förbandsutbildning vid förbanden. Andra redskap kan vara rekrytering eller inhyrning av personal. Försvarsmakten har därför utvecklat en övergripande målbild som ledstång för utvecklingen av vår utbildning: Utbildning inom Försvarsmakten ska utveckla individens förmåga att fungera i sin befattning i samtliga konfliktnivåer likväl som vid ordinarie myndighetsutövning och att i dessa situationer kunna fatta goda beslut utifrån professionens särskilda krav: - Förmåga att hantera stress och att därigenom bibehålla förmågan att fatta goda beslut inom ramen för uppgiftens lösande. - Förmåga att tillämpa eller delta i ett situationsanpassat ledarskap som bygger på förhållningssättet enligt det Utveckande Ledarskapet. - Förmåga att inom egen befattning bidra till ett effektivt samarbete och uppgiftslösande inom ramen för det egna förbandets uppgifter. - Förmåga att hantera våld och den militära kontexten bör särskild belysas i Försvarsmaktens utbildningar. Utbildningen i Försvarsmakten ska utöver ovan kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap utifrån professionens förhållningssätt - Följa och agera i enlighet med de värderingar som överensstämmer med samhällets utveckling av moral och etik samt mänskliga rättigheter. - I ord och handling respektera människors lika värde (likabehandling) utifrån kunskap om relevanta lagtexter, Försvarsmaktens värdegrund och Försvarsmaktens Policys. 1 HKV 2009-12-17, 09 100:68065, Strategiskt styrdokument för Försvarsmakten 6

1.2. Definition av Försvarsmaktens Inomverksutbildning Försvarsmaktens inomverksutbildning är sådan utbildning som Försvarsmakten måste dokumentera och kvalitetssäkra. Dokumentation av denna utbildning ska ske i enlighet med R UTBBEST. Som stöd till tolkning av vad inomverksutbildning innefattar kan följande punkter användas som vägledning. Det är inget krav att alla delar ska uppfyllas. Följande punkter är utmärkande för Försvarsmaktens Inomverksutbildning - utbildningen tillhandhåller en kompetens som Försvarsmakten ska ha uppföljning på (koppling till krav i befattning) - utbildningen riktar sig mot individuell kompetens - utbildningens genomförande ska kvalitetssäkras via kursansvarig skola - utbildningen är repetitiv och långsiktig 2 - deltagarna examineras 3 - utbildningen är normalt längre än en dag Följande punkter är utmärkande för annan utbildning: - utbildningen är av ad-hoc karaktär - utbildningens målgrupp är i huvudsak inom egen OrgE - deltagarna examineras normalt via deltagande, inte examination Försvarsmaktens inomverksutbildning ska inte blandas samman med internutbildning, förbandsträning eller förbandsutbildning. 1.3. Allmänt om utbildningen Utbildning inom Försvarsmakten bedrivs i form av kurser som får sammanföras till program. För varje kurs ska det finnas en kursplan. I kursplanen ska anges 1. kursens benämning, 2. kursens mål, 3. det huvudsakliga innehållet i kursen, 4. den kurslitteratur och de övriga läromedel som ska användas, 5. de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen, 6. formerna för att bedöma studenternas prestationer, och 7. om kursen är uppdelad i delar. Till varje kurs ska det finnas en organisationsenhet utsedd till kursansvarig. För varje program ska det finnas ett utbildningsmål och en utbildningsplan. I utbildningsplanen ska anges 1. de kurser som utbildningen omfattar, 2. utbildningens huvudsakliga upplägg, och 3. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen. För varje program det finnas en organisationsenhet utsedd till programansvarig. Utbildningen ska ge teoretisk förankring inom yrkesområdet och väsentligen genomföras i samarbete med de delar av förbandsverksamheten som berörs av utbildningen. I Försvarsmakten ska lärandemål och Blooms taxonomi tillämpas i utbildningsmål, utbildningsplaner och kursplaner. Betyg ska sättas på en genomförd kurs. Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt och Godkänt användas. 4 2 D.v.s. utbildningen är inte en engångsföreteelse. 3 Skriftlig, muntlig, seminarier, praktisk, teoretisk. 7

1.4. Utbildningsdokumentation 1.4.1. Övergripande Dokumentstruktur Nedan beskrives den dokumentstrukturförsvarsmakten nyttjar. 1.4.2. Utbildningsmål Utbildningsmål ska innehålla en övergripande beskrivning av ett programs syfte och målsättningar. Detta utarbetas av systemansvariga och fastställs av Försvarsmaktens utbildningschef. 1.4.3. Utbildningsplaner 5 Utbildningsplan för varje program Utbildningsplanen är ett övergripande dokument som anger utbildningens målsättningar, huvudsakliga innehåll, omfattning och vem som är programansvarig. Programansvarig ansvarar för innehållet i utbildningsplanen. Utbildningens mål och innehåll konkretiseras sedan i kursplanerna. Utbildningsplanens innehåll 6 Innehållet i utbildningsplanen ska följa Försvarsmaktens regelverk och ska ge en tydlig bild av utbildningen och dess förutsättningar. I utbildningsplanen ska minst anges: - De kurser som utbildningen omfattar - Programmets målsättningar - Utbildningens huvudsakliga upplägg och - De krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen 1.4.4. Utbildningsbeskrivning Utbildningsbeskrivning är en mer detaljerad beskrivning av utbildningsplanen där information om hur utbildningen genomförs utifrån fastställd utbildningsplan. Denna beskrivning är mer detaljerad än utbildningsplanen och kan skilja sig åt mellan olika genomföranden, både vad avser formalia och olika pedagogiska val. Ingående kurser och tider ska framgå av utbildningsbeskrivning. En utbildningsbeskrivning kan förändras utifrån genomförda utvärderingar eller särskilda behov utan att detta påverkar utbildningsplanen. Dessa förslag till förändringar ska dokumenteras lokalt. 4 Militär grundutbildning (BTK-kurser) hanteras enligt R GU RU. 5 Utbildningsplaner utarbetas av programansvarig och är baserat på respektive utbildningsmål. 6 Gällande utgåva av utbildningsplanen ska återfinnas som en utbildningsprogramtyp i system PRIO. 8

1.4.5. Kursplaner 7 För varje kurs ska det finnas en kursplan som talar om vad kursen ska omfatta. Kursplanen ska minst omfatta: kursens benämning, kursens mål, det huvudsakliga innehållet i kursen, den kurslitteratur och de övriga läromedel som ska användas, de krav på förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen, formerna för att bedöma studenternas prestationer, och om kursen är uppdelad i delar. För att en kursplan i Försvarsmakten ska vara giltig ska den vara fastställd av kursansvarig samt vara försedd med en kurskod. 1.4.6. Kursbeskrivningar Kursbeskrivning är en mer detaljerad beskrivning av kursen där information om HUR utbildningen genomförs utifrån fastställd kursplan. Denna beskrivning är mer detaljerad än kursplanen och kan skilja sig åt mellan olika kursarrangörer, både vad avser formalia och olika pedagogiska val. Kursbeskrivningen ska vara så tydlig att kursen kan genomföras utan tillägg och kompletteringar. Enskild studerande ska kunna genomföra kursen utan andra styrande dokument. Kursbeskrivningar tas fram av kursarrangör i dialog med kursansvarig. 1.4.7. Versionshantering kursplan/utbildningsplan/kursprogram Olika utformningar av samma kursplan hanteras genom versionshantering. Detta möjliggör även lagring av kursplaner som genomgått kursutveckling och bytts ut/ersatts av ny kursplan. Versionshantering underlättar för kursansvarig att hålla en kvalitetsmedveten och rättsäker nivå på kursplanerna, bland annat i de fall studenter tagit studieavbrott och återvänder för att göra klart sin utbildning. Vid återvändande ska möjliggöras för studenten att läsa enligt den kursplan som var giltig vid tiden för antagningen. När större förändringar görs i en kursplan ska ny kurskod tillsättas, vilket genererar en ny kursplan. Dessa kursplaner faller inte inom ramen för versionshantering då en kursplan med ny kurskod är att betrakta som en ny kurs. De fall då kurskod byts och en ny kursplan ersätter tidigare kontaktas FMUE för fastställande. 7 I särskilda fall där det finns en annan huvudman eller motsvarande kan en kursplan hänvisa till dennes kursplan eller motsvarande dokument. Exempel på detta är utbildningar vid Försvarshögskolan, Linne Universitetet eller BTK-kurser inom ramen för R GU RU. Kraven på dokumentation i form av kursplaner kan då se annorlunda ut. 9

Omständigheter som inte kräver en versionshantering (behöver inte meddelas till FMUE): Förändringar i beskrivning av kurs eller upplägg som inte påverkar omfattning i tid eller målsättning Rena rättstavningar eller förtydliganden Formateringsändringar, utseendemässiga förändringar eller flytt av information från ett fält till ett annat. Förändringar som kräver en versionshantering (måste meddelas FMUE): Ändring av kursbenämning Ändring av kurskod Ändring av kursnivå Ändring av kurslängd Ändringar av lärandemål Ändring av kursansvarig 10

2. Utbildningens ledning 2.1. Försvarsmaktens Utbildningsråd Försvarsmaktens Utbildningsråd är etablerat och är ett övergripande ledningsorgan för Försvarsmaktens samlade utbildningsverksamhet i syfte att säkerställa relevant kvalitetssäkring. Utbildningsrådet leds av Försvarsmaktens utbildningschef. 2.2. Central samordnare - system Som samordnare av ett system avses sammanhållande för att översätta kravsättning av befattningar till ett sammanhållande utbildningssystem, kvalitetssäkring av genomförd utbildning i förhållande till användaren (d.v.s. krigsförbanden), uppföljning av personalflöden samt utveckling av utbildningssystemet som helhet. Dessa uppdrag tilldelas enligt VU. 2.3. Central samordnare - regelverk Som samordnare av regelverket avses hur OrgE hanterar utbildning på ett övergripande sätt vilket säkerställer en gemensam förvaltning. Uppdrag tilldelas enligt VU. 2.4. Programansvar 2.4.1. Beskrivning Programansvar tilldelas en organisationsenhet via VU. På ett övergripande plan är programansvarig ansvarig för att leda (planera, genomföra, utvärdera och utveckla) och samordna ett specifikt program. Programansvariga 8 ska utses även för utbildning som genomförs vid Försvarshögskolan. Detta i syfte att skapa/ge mandat till en dialogpartner åt Försvarshögskolan. Detta avser då kravställaren för berörd utbildning. Till detta läggs eventuella behov av registrering inom Försvarsmakten avseende studerande och genomföranden i system PRIO. Detta ersätter inte och ifrågasätter inte Försvarshögskolan hantering av programansvar. Programansvar redovisas vid Försvarsmaktens Utbildningsråd och beslutas av Försvarsmaktens Utbildningschef. Ansvar och mandat Programansvarig, beskriver en organisationsenhet med följande huvudsakliga uppgifter (inom utbildningsområdet): - Bereder utbildningsplan (-er) efter dialog med berörda kursansvariga och PROD UTB, utbildningsplaner beslutas av Försvarsmaktens utbildningschef 9. - Utarbetar vid behov särskilda bestämmelser - Leder genomförandet av programråd avseende angivet program - Leder och samordnar utvecklingen av ingående kursplaner. 10 8 Tidigare utbildningar benämnda som sammanhållen utbildning ska nyttja funktionen program i syfte att säkerställa en enklare administration samt övergripande målsättningar. 9 För specialistofficersutbildning stödjer fack- och funktionsskolor med utarbetandet av utbildningsplaner för de ingående inriktningarna. Reglering av detta återfinns i bestämmelser SOU se kapitlet särskilda bestämmelser. 11

- Leder och samordnar programmets kvalitetssäkring och uppföljning enligt kap 6 - Leder och samordnar genomförandet av angivet program 11 - Stödjer HKV med att säkerställa att antagning sker i enlighet med gällande bestämmelser 12. - Leder eventuella kollegier och rättsvård, kan delegeras till genomförande kursansvarig - Rapporterar studieresultat samt utfärdar utbildningsbevis på programnivå - Stödja högkvarterets produktionsledning avseende angivet program - Samordnar handläggning av valideringsärenden inom angivet program med stöd från kursansvariga - Ansvarar inte för uppgifter som ges i VU, avseende t.ex. ekonomi eller personella resurser för att genomföra utbildningen vid resp. kursansvarig. 2.4.2. Programråd Beskrivning Ett programråd ska finnas som ett rådgivande organ till programansvarig. Programansvarig utser ordförande. Programrådets uppgifter är att ge råd angående programmets kvalitetssäkring och utveckling. Programrådets sammansättning Programrådet ska minst bestå av följande: Utbildningschef eller motsvarande Representanter från berörda kursansvariga Representant från berörd systemansvarig (OF, OR) 2.5. Kursansvar 13 2.5.1. Beskrivning Kursansvar tilldelas en organisationsenhet via VU och innebär ett ansvar att leda specifika kurser. Ansvar och mandat Kursansvarig har följande huvudsakliga uppgifter: - Fastställer kursplaner - Stödja högkvarterets produktionsledning avseende utbildning - Leder och samordnar genomförandet av kurser vid berörda kursarrangörer - Leder och samordnar antagning till kurser, dock inte för kurser inom ett program 10 Respektive kurs ansvarar fortfarande respektive kursansvarig för. Detta arbete måste därför bedrivas i en ömsesidig dialog. Kursansvarig fastställer de ingående kursplanerna men programansvarig godkänner att de kan ingå i programmet och att de uppfyller/möter de övergripande målen. Detta innebär att programansvarig fastställer övergripande målsättningar (genom utbildningsplanen) samt tilldelning av tid till respektive ingående kurs. 11 Detta inkluderar eventuella ändringar i ambitionsnivå hos kursansvarig och förändringar i VU. 12 Ett antal sammanhållna YBK kan nyttja funktionen program i syfte att säkerställa en enklare administration. 13 Avseende BTK-kursplaner vilka nyttjas för rekrytutbildning ska en särskild kursansvarig utses. Denna säkerställer hänvisningen till Försvarsmaktens målkatalogen. Uppgifter för denna kursansvariga regleras särskilt i VU. 12

- Leder kvalitetsarbete - Leder rapportering och utfärdandet av kursintyg inom eget ansvarsområde - Leder och samordnar genomförandet av lokalt utbildningsråd - Leder och samordnar valideringsärenden, vid program ska särskild dialog ske med programansvarig - Pröva frågor om tillgodoräknande inom eget ansvarsområde - Stödjer kursarrangörer vid genomförande av kurs - Stödjer programansvarig avseende kurser ingående i program - Godkänna respektive kursarrangör - Genomför kollegium 2.5.2. Lokalt utbildningsråd För varje utsedd kursansvarig ska det finnas ett eller flera lokala utbildningsråd som stödjer C OrgE med beredning. Ett lokalt utbildningsråd ska finnas som ett rådgivande organ till kursansvarig. Kursansvarig utser ordförande. Det lokala utbildningsrådets uppgifter är att ge råd angående utbildningens kvalitetssäkring och utveckling. Det lokala utbildningsrådet bör minst bestå av: Utbildningschef eller motsvarande Berörda med relevant kompetens 2.6. Kursarrangör Beskrivning Kursarrangör tilldelas en organisationsenhet efter dialog med kursansvarig 14. Kursarrangör kan även utgöras av en extern utbildningsleverantör. Kursarrangör är ansvarig för att genomföra och följa upp specifika kurser utifrån direktiv/styrningar från berörd kursansvarig eller programansvarig. Ansvar och mandat Kursarrangör ska: - Genomföra utbildning, rapportera och utvärdera enligt fastställd kursplan och i enlighet med gällande styrningar - Stödja kursansvarig med att återkoppla utvecklingsbehov 14 För militär grundutbildning hanteras detta på HKV. 13

3. Bestämmelser för kurser 15 3.1. Antagning m.m. till kurs 3.1.1. Förkunskapskrav och behörighetskrav För de kurser som har förkunskapskrav eller behörighetskrav ska dessa framgå i kursplanen. Dessa krav ska dock nyttjas sparsamt- Förkunskapskrav: För vissa kurser kommer det att vara ett krav att en tidigare kurs är genomförd. Det kan handla om att en grundkurs ska vara genomförd före antagning kan ske till en fortsättningskurs. Behörighetskrav: Utbildningar medför att individens kompetens ökar. Detta ska uttryckas i form av kvalifikationer. Ett behörighetskrav innebär att kursen kräver att den sökande innehar kompetensen oavsett hur denna har erhållits. 3.1.2. Anstånd Med anstånd avses att den sökande inte behöver påvisa att denne uppfyller förkunskapskrav eller behörighetskrav i samband med ansökan till kurs utan kan få förlängd tid att uppvisa detta. För Försvarsmaktens kursverksamhet tillämpas inte anstånd avseende förkunskapskrav och behörighetskrav. Detta med anledning av att kurserna är för korta. 3.1.3. Dispens Dispens Med dispens avses att den sökande inte behöver uppfylla förkunskapskrav eller behörighetskrav för tillträde till en kurs. Dispens kan i undantagsfall beviljas. Det innebär att den sökande inte behöver fylla de förkunskapskrav eller behörighetskrav som återfinns på en kurs. I de fall dispens önskas ska kursansvarig skola kontaktas för dialog innan den studerande söker till en kurs. I denna dialog ska den sökande motivera varför den studerande förväntas kunna tillgodogöra sig kursen trots brister i förkunskapskrav. 3.1.4. Tillgodoräknande av tidigare erfarenheter och utbildning Med tillgodoräknande menas ett beslut om att tidigare studier kan medräknas i och förkorta en senare utbildning, om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning, att de i huvudsak motsvarar den kurs för vilka de är avsedda att tillgodoräknas. Tillgodoräknande görs alltid mot kursens lärandemål och beslut ska baseras på utbildningsbevis eller motsvarande intyg. Även kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkeslivet kan tillgodoräknas. Ofta saknas det dock tillräcklig dokumentation för ett beslut om tillgodoräknande varför det krävs en validering av den sökandes faktiska kompetens. 15 Militär grundutbildning (BTK-kurs) är inte i detta sammanhang att betrakta som kurs. Reglering av motsvarande kapitel sker i R GURU. 14

För Försvarsmaktens kursverksamhet tillämpas inte tillgodoräknande på kurser som är kortare än en vecka. Detta med anledning av att kurserna är för korta. Tillgodoräknande mot hel kurs genomförs endast inom ramen för hanteringen av utbildningsprogram. Efter ett beslut om beviljat tillgodoräknande ska kursen rapporteras på motsvarande sätt så som att den deltagande har genomfört utbildningen med godkänt resultat. 3.1.5. Studieuppehåll Med studieuppehåll avses att den studerande bereds möjlighet att göra uppehåll i studierna och återkomma vid senare genomförande. D.v.s. i realiteten en platsgaranti på kommande kurs. För Försvarsmaktens kursverksamhet tillämpas inte studieuppehåll i dess formella mening med platsgaranti. I mån av tillgång till plats och efter behov kan särskild hänsyn tas t.ex. vid föräldraledighet. 3.1.6. Förhandsbokning Förhandsbokning på en kurs är ett planeringsvärde för kursansvariga. Detta innebär inte att förhandsbokning automatiskt kommer erhålla en bokning på kurs. Vid antagning till en kurs kommer en förhandsbokning att vara låst mot berörd individ eller organisationsenhet. Syftet med detta är att uppmuntra långsiktig planering. För hantering av förhandsbokningar se kapitel 3 planera. 3.1.7. Bokning Bokning på kurs är en begäran om deltagande på kurs. Först när kurskaelsen är skickad till medarbetaren så är deltagandet bekräftat. Bokning på kurs ska genomföras av den enskilde men ska ske i dialog med CPA (Chef med personalansvar). I undantagsfall kan CPA stödja den sökande med att utföra bokningen. För att kunna antas till kurs krävs i bland vissa förkunskaper eller att särskilda behörighetskrav är uppfyllda. Det kan handla om viss utbildning eller krav på erfarenhet. Den sökande ska i dialog med sin chef säkerställa att förkunskapskraven för aktuell kurs är uppfyllda och att de kan styrkas. Det är CPA ansvar att kontrollera att förkunskapskrav eller behörighetskrav är uppfyllda. 3.1.8. Prioritering av deltagare vid kurser För prioritering av deltagare vid en kurs så är kursansvarig ansvarig för antagning till kurs. Vid behov av prioritering ska denna lista nyttjas om annan reglering saknas: 1. Definierade och av C PROD fastställda bristkompetenser i FM. 2. Befattningsutbildning och kompetensutveckling för GSS. 3. SOU och OP. 4. Yrkes- och befattningskurser (YBK) för vidareutbildning av officerare som placerats på specialistofficersbefattningar för att säkerställa en matchning mellan individers kompetens mot innehavd eller planerad befattnings krav. 5. Högre utbildning för militär och civil personal. 6. Övrig utbildning. 15

3.1.9. Antagning och kallelse till utbildning Respektive kursansvarig svarar för antagning till kurser. Kursansvarig ska vid behov kontrollera uppfyllnad av förkunskapskrav. När deltagarlistan är fastställd och kursen är beslutad att genomföras skickas en kursbekräftelse till deltagarna. Senaste 8 veckor innan genomförande skickas en kurskaelse till deltagarna. I denna framgår mer detaljerad information däribland eventuell påverkan på arbetstidsplanering. Det är kursansvariges ansvar att kursbekräftelse och kurskaelse skickas. Detta kan ske via en kursarrangör beroende på omständigheter men föregås av dialog. Antagning efter kurskaelse har skickats kan endast ske via kursansvarig. 3.2. Genomförande av kurser 3.2.1. Inställd eller ändrad kurs När en kurs ställs in eller byter tid för genomförandet är det kursansvarig som säkerställer att information går till berörda förband och individer. System PRIO automatgenererar ett meddelande som går via mail eller som kan skrivas ut för att sändas manuellt. Normalt går endast meddelandet till individen som förutsätts ha en dialog med sin närmaste chef. Vid längre och mer omfattande utbildningar sker även en dialog med lokal HR. 3.2.2. Studerandesamverkan och kursvärderingar För Försvarsmaktens kursverksamhet tillämpas följande: - Kursdeltagare ska beredas möjligt att genomföra en kursvärdering avseende genomförd utbildning. - Kursdeltagare ska (där så är möjligt) beredas möjlighet att bidra till kursens genomförande. - Kursdeltagare ska (där så är möjligt) beredas möjlighet att påverka kursens upplägg och genomförande. 3.2.3. Individuppföljning För Försvarsmaktens kursverksamhet tillämpas inte individuppföljning om de inte ingår i ett utbildningsprogram. 3.2.4. Arbetstidsplanering under utbildning För Försvarsmaktens kursverksamhet ska gällande arbetstidsavtal följas, grundregeln är att för kursverksamheten planeras arbetstiden som ordinarie förbandsverksamhet. Det är kursdeltagarens ansvar att tillhandahålla denna information till CPA så att denna kan arbetstidsplanera studerande så att kursen kan genomföras enligt plan. 3.2.5. Försvarsmaktens Fysiska Standard För Försvarsmaktens kursverksamhet tillämpas inte Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS) för kurser som är kortare än en vecka. 16

I övrigt framgår av reglerna för Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS) hur tid och aktiviteter planeras, genomförs och följs upp. Tid för fysisk träning inplaneras och schemaläggs som del av utbildningen. Fysisk träning ska inte regelmässigt läggas på tid som normalt används för resor eller egenstudier, d v s: måndag förmiddag; fredag eftermiddag; kvällstid eller annan avdelad studietid Regler FM FysS gäller för samtliga officerare som tjänstgör i Försvarsmakten samt för kadetter (motsv.) som genomgår grundläggande officers-/specialistofficersutbildning. Reglerna gäller även soldater och civila med befattningar inom insatsorganisationen som är anställda och tjänstgör i Försvarsmakten. Övriga anställda inom Försvarsmakten bör i möjligaste mån erbjudas och uppmuntras att genomföra FM Fysiska Standard. 3.2.6. Tillämpning av Försvarsmaktens värdegrund och jämställdhetsplan För Försvarsmaktens kursverksamhet ska Försvarsmaktens värdegrund och styrdokument för jämställdhet och jämlikhet tillämpas i utbildningen. Kursansvarig ska utarbeta ett policydokument som redogör för hur Försvarsmaktens Värdegrund omhändertas. Ett sammandrag bör dessutom ingå som en punkt i kursbeskrivningarna. 3.2.7. Examinationer Nedanstående begrepp och anvisningar ska tillämpas vid genomförandet av examinationer. Examination avser den form och metod där den studerande prövas mot de olika lärandemålen som finns i kursplanen. (olika lärandemål kräver olika former av examinationer). Omexamination samma som ovan fast vid ett nytt tillfälle. Det ska framgå i kursplanen hur många omexaminationer som tillåts. Komplettering kan ersätta en omexamination och ska framgå i kursplanen. När den studerande inte riktigt uppfyller kraven för godkänt så kan denne beredas möjlighet att komplettera underlaget i syfte att erhålla ett godkänt betyg. Examinator 16 avser en individ som har berättigande att formellt fastställa ett betyg. Examinator utser examinationsförättaren. Examinator ska utses av ämnesföreträdaren eller företrädare för delomårde inom ämne. Examinationsförrättare utses av examinator och är den som på uppdrag av examinator genomför examination och föreslår betyg på kurs. Examinationsformer avser en beskrivning som ingår i examinationsbestämmelserna som anger hur en kurs ska examineras. Följande är exempel på examinationsformer: Teoretiska - Muntliga (seminarium, redovisning, diskussion) - Skriftliga (salsskrivning, hemtentamen, essä, uppsats, projektuppgift) Praktiska - Tillämpande (praktiskt moment utan handledning) 16 För FM inomverksutbildning kan examinator och examinationsförättare vara t.ex. en kurschef. Det viktiga är att individen har erforderlig kompetens. 17

- Stödjande (praktiskt moment under handledning) Ovan examinationsformer kan därefter kombineras med följande (i stigande svårighetsgrad): - Enskilt - I grupp - Under press (tid, ljusförhållanden eller andra påfrestningar) Enbart deltagande/närvaro är inte tillräckligt som examinationsform. Examinationsbestämmelser avser en beskrivning som återfinns i respektive kursplan som reglerar hur en examination ska genomföras samt vilka betygskriterier som gäller för Godkänd respektive icke-godkänd. Detta är ett styrvärde som examinator och examinationsförättare måste följa. Syftet är att erhålla en rättssäker hantering för den studerande. 3.2.8. Rättstjänst För Försvarsmaktens kursverksamhet ska ordinarie rättstjänst för anställda följas. Undantaget är de som genomför en kurs inom ramen för utbildningsprogrammen där detta regleras i kapitel 4. 3.3. Uppföljning av genomförd kurs 3.3.1. Rapportering av utbildningsresultat och kursintyg Kursansvarig svarar för att genomförd utbildning rapporteras i system PRIO. Normalt sker detta genom en dialog med kursarrangören som tillhandahåller en befattningshavare med rollen 17 lärare och som genomför utbildningen. Kursansvarig är även ansvarig för att den studerande erhåller ett kursintyg 18. Normalt sker detta genom en dialog med kursarrangören som tillhandahåller en befattningshavare med rollen 19 lärare och som genomför utbildningen. 3.3.2. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Kursansvarig, med stöd av ämnesansvarig (-a) är ytterst ansvarig för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av kursverksamheten. Berörda kursarrangörer ska i detta sammanhang vara beredda att stödja kursansvarig i dess arbete. 3.3.3. Arkivering Fastställda utbildnings-, kursplaner, kursbekräftelse, kurskaelse, utbildnings- och kursintyg arkiveras med automatik när de läggs in i PRIO. Kursbeskrivningar och handlingar som upprättas i samband med framtagning av utbildnings- och kursplaner, såsom beslutsprotokoll 20, skrivelser mm, ska hanteras enligt Riksarkivets föreskrifter om gallring hos Försvarsmakten. 17 Roll i PRIO, BK 1604_Lärare. 18 Intyg kan skickas via system PRIO eller skrivas ut. 19 Roll i PRIO, BK 1604_Lärare. 20 Vid utbildningsnämnd fastställs kursplaner. Detta beslut ska arkiveras och där ska framgå kurskod, benämning och beslutsdatum. 18

4. Bestämmelser vid program 4.1. Antagning m.m. till program 4.1.1. Översikt För varje program ska det finnas en antagningsordning. I denna framgår hantering av antagning. 4.2. Genomförande av program 4.2.1. Individuppföljning Vid utbildning som riktar sig till officersaspiranter ska individuppföljning genomföras. Detta ska regleras under särskilda bestämmelser för respektive program. Gemensamt för dessa är följande. All individuppföljning ska i huvudsak rikta sig mot att stödja individens utveckling och inträde i Försvarsmakten som anställd. All individutveckling ska följa Försvarsmaktens generella riktlinjer för individutveckling såsom Försvarsmaktens anvisningar för Medarbetarsamtal Den som genomför individuppföljning ska ha erforderlig kompetens (t.ex. veileder utbildning). All individuppföljning ska dokumenteras (t.ex. i en portfolio som individen för med sig). 4.2.2. Medinflytande De studerandes inflytande över den programbundna utbildningens utförande är både en rättighet och en viktig förutsättning för skolvärldens kvalitetsutveckling. En aktiv medverkan bidrar till nya erfarenheter och kunskaper om lärande och utveckling. Som helhet ska Försvarsmaktens utbildningssystem skapa förutsättningar för att ta eget ansvar för utbildningen. Detta innebär att de studerande ska beredas möjlighet att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av utbildningen. Vissa delar av en utbildning går endast att påverka på lång sikt, exempelvis utbildningsmål och kurs- och utbildningsplaner, medan andra går att påverka även på kort sikt, till exempel kursupplägg och genomförande. Studerandemedverkan kan ta många olika former beroende på utbildningens nivå och längd. Det är därför viktigt att den anpassas efter utbildningen. Studerandemedverkan kan till exempel ske genom kurs- eller ämnesrepresentanter, genom representation i styrande organ eller genom utvärderingar under och efter utbildningens utförande. Programansvarig ska lokalt dokumentera hur studerandemedverkan genomförs i de olika utbildningarna, hur studeranderepresentationen väljs och vilka resurser som erbjuds, t.ex. studietid som får användas för studerandemedverkan mm. 4.2.3. Studieuppehåll Med studieuppehåll avses att den studerande bereds möjlighet att göra uppehåll i studierna och återkomma vid senare genomförande. D.v.s. i realiteten en platsgaranti på kommande utbildning. För Försvarsmaktens program ska antagningsordningen reglera hanteringen av studieuppehåll vid respektive program. 19

4.3. Uppföljning av genomfört program 4.3.1. Rapportering av utbildningsresultat och utbildningsintyg Programansvarig svarar för att genomförd utbildning rapporteras i system PRIO. Normalt sker detta genom en dialog med kursansvariga. Programansvarig svarar för slutrapportering av utbildningsprogrammet som helhet vilket inte ska ske innan alla ingående kurser är rapporterade. Programansvarig är även ansvarig för att den studerande erhåller ett utbildningsintyg 21. 4.3.2. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Programansvarig är ytterst ansvarig för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av programutbildning inom eget ansvarsområde. Berörda kursansvariga ska i detta sammanhang vara beredda att stödja programansvarig i dess arbete. 4.3.3. Arkivering Fastställda utbildnings-, kursplaner, kursbekräftelse, kurskaelse, utbildnings- och kursintyg arkiveras med automatik när de läggs in i PRIO. Programordrar och handlingar som upprättas i samband med framtagning av utbildnings- och kursplaner, såsom beslutsprotokoll 22, skrivelser mm, ska hanteras enligt Riksarkivets föreskrifter om gallring hos Försvarsmakten. 21 Intyg kan skickas via system PRIO eller skrivas ut. 22 Vid utbildningsnämnd fastställs kursplaner. Detta beslut ska arkiveras och där ska framgå kurskod, benämning och beslutsdatum. 20

5. Planering 5.1. Försvarsmaktens Inomverksutbildning Försvarsmaktens målbild är att all inomverksutbildning ska hanteras på samma sätt i syfte att, på ett kvalitetssäkrat sätt tillgodose Försvarsmaktens förmågebehov, samt att skapa en gemensam lägesbild då detta ger ett bättre underlag för planering, samordning och rapportering. Försvarsmaktens kurskatalog 23 återfinns i system PRIO och denna är föränderlig över tid. 5.2. Planeringscykel Planeringsprocessen för Försvarsmaktens genomförande av all inomverksutbildning ska samordnas i en process. Denna planering ska genomföras i samband med den ordinarie VU processen. Behovsidentifieringen utgår alltid från OrgE behov och HKV prioriteringar. Hänsyn ska tas till att programansvarigas, kursansvarigas och OrgE resurser används med största möjliga rationalitet. 5.2.1. Behov från OrgE MHS K/FMUE ger ut direktiv inför den kommande planeringscykeln på uppdrag av HKV PROD Utb. Detta samordnas inom HKV av HKV PROD UTB och direktiven för Medarbetarsamtalen samt rekryteringsprocessen. Chef och medarbetare kan därefter genomföra Medarbetarsamtal avseende vilken utbildning som tilldelas det kommande året samt hur detta påverkar nästkommande år. I kommande underrubriker beskrivs andra tillvägagångssätt för att identifiera volymbehov till utbildning. 5.2.2. Utbildning syftande till personalförsörjning För utbildning som syftar till personalförsörjning kommer PROD UTB att samordna behovsidentifieringen på HKV. Detta avser militärgrundutbildning, programbundenoch sammanhållen utbildning. Dessa sammanställs av PROD UTB. Detta sker i dialog med berörda programansvariga och kursansvariga. 5.2.3. Utbildning för hemvärnet För utbildning mot hemvärnet kommer PROD HV/Friv anmäla kommande behov till HvSS som matar in behoven i system PRIO i dialog med berörda Utbildningsgrupper i Försvarsmakten. 5.2.4. Utbildning vid OrgE När en OrgE upplever att det finns ett behov av inomverksutbildning samt när OrgE har tillräcklig kompetens för att genomföra utbildningen (eventuellt med visst stöd från kursansvarig) ska en dialog etableras med kursansvarig. 23 Med kurskatalog avses både utbudskatalog och genomförande- katalog. 21

Kursansvarig beslutar om OrgE har tillräcklig kompetens eller om skolan har möjlighet att stödja i tillräcklig omfattning för att förbandet ska kunna genomföra utbildningen som en kursarrangör under överinseende av kursansvarig. Utbildning under innevarande år hanteras genom hemställan till kursansvarig. Kursansvarig skola genomför en analys av behovet samt genomför kvalitetssäkring för genomförandet. Kurstillfälle skapas i system PRIO. Elevanmälan, antagning och kurskaelse genomförs enligt normal rutin. I de fall eget förband inte fyller upp samtliga elevplatser äger kursansvarig skola rätten att fördela resterande elevplatser. 5.2.5. Leverantörsutbildning Definition på leverantörsutbildning: utbildning som genomförs i samband med leverans och införande av nytt materiel/materielsystem. Avseende leverantörsutbildning på ny materiel bör en samverkan ske mellan leverantör (exempelvis FMV, SAAB, Patria och BAE) och respektive MSA (materiel system ansvarig) samt kursansvarig. Kursansvarig kvalitetssäkrar utbildningen genom att skriva kursplaner, rapportera i PRIO och kursutvärdera samt återkopplar till leverantören. 5.3. Särskild hantering 5.3.1. Hemställan och beslut om utbildningar utöver fastställda i VU Om OrgE identifierar behov av utbildningar eller nya kurstillfällen utöver de som fastställts i VU ska hemställan göras till berörd kursansvarig. Hemställan ska utöver äskad utbildning, antal studerande också innehålla en förklaring till varför behovet inte identifierats i samband med den ordinarie behovsidentifieringen. Kursansvarig dialogiserar med PROD Ledare om möjligheter att genomföra utbildningen. Dessa äskanden kan innebära en kostnad för förbandet. Eventuell omprövning vid negativt besked skickas direkt till PROD Ledaren med kopia till kursansvarig. 5.3.2. OrgE Upphandling av externa utbildningar OrgE får inte på egen hand upphandla utbildningar av externa leverantörer. Kursansvarig skola genomför upphandling av externa utbildningar inom ramen för FM PUP (Försvarsmaktens plan för utbildning). Kursansvarig skola ansvarar för att all kursadministration genomförs enligt fastslagna rutiner. 5.3.3. Beställning av utbildning vid Försvarshögskolan För beställning av utbildning av extern part ska lag (2007:1091) om offentlig upphandling samt Försvarsmaktens inköpsrutiner följas. Beställning av utbildning (uppdragsutbildning), utbildningsstöd och övningsstöd med mera hos Försvarshögskolan ska gå via HKV PROD UTB som sammanhåller beställnings-processen. 22

5.3.4. Uppdragsutbildning vid högskolor och universitet Uppdragsutbildning regleras av förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Denna typ av utbildning omfattas inte av högskolelag (1992:1434) och högskoleförordning (1993:100). 5.3.5. Ledarskapsutbildning i Försvarsmakten Ledarskapsutbildningar som ges i Försvarsmaktens regi, ska i första hand användas vid behov av kompetensutveckling i Försvarsmakten. Utbildningar som motsvarar de kurser som Försvarsmakten tillhandshåller internt ska ses som likvärdiga. I undantagsfall (t ex vid fullbokade kurser, behov av anonymitet eller motsvarande) finns möjlighet att använda sig av Försvarsmaktens ramavtal för extern leverantör. 23

6. Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering 6.1. Grunder Kvalitetssäkring av Försvarsmaktens inomverksutbildning utgör en del av utbildningsanordnarnas systematiska kvalitetsutvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet ska baseras på fakta som tas fram med hjälp av olika värderingsmetoder. Resultatet från värderingarna ska analyseras och dokumenteras. Analysen ska resultera i identifierade åtgärder som sammanställs i en utvecklingsplan utifrån SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta) mål. 6.1.1. Reglering via VU Via VU ges uppdrag samt ett antal nyckeltal med tillhörande måltal för utvecklingsarbetet vid Försvarsmaktens skolor- och centra. Nyckeltalen och dess utveckling kopplas bl.a. till nyttovärderingen och nyttohemtagning. Nyckeltal definieras som: Nyckeltal är ett begrepp som kommer ifrån ekonomiengelskans Key Performance Indicator (KPI). Nyckeltalet är ett mätvärde som antas vara signifikant för att mäta verksamhetens utveckling. Detta innebär att utveckling och mätningar avseende utveckling sker mot detta nyckeltal. Nyckeltal pekar i första hand ut riktningen och kompletteras med måltal. Måltal definieras som: Eftersom nyckeltal anger riktningen på en utveckling så kompletteras dessa med ett måltal. Det innebär en beskrivning av hur långt som avses nås inom en angiven period. Försvarsmaktens utbildningschef, anger de övergripande nyckeltal och måltal som avser att styra Försvarsmaktens utveckling av utbildningssystemet. Underlaget för detta bereds av PROD UTB och bygger på erfarenheterna från föregående år. När Försvarsmaktens utbildningschef har angivit nyckeltal och måltal bryter PROD UTB ned dessa för systemansvariga och programansvariga. Detta sker i dialog i VU arbetet. Beslutade måltal återges i GO 30. Återrapportering sker via ordinarie VU arbetet. När Försvarsmaktens utbildningschef har angivit nyckeltal och måltal bryter respektive PROD SKA ned dessa för respektive kursansvarig. Detta sker i dialog i VU arbetet. Beslutade måltal återges i respektive PO. Återrapportering sker via ordinarie VU arbetet. 6.1.2. Lokalt kvalitetsarbete Då nyckeltal och måltal endast avser styrning och uppföljning av kvalitetsarbetet så måste detta kompletteras med kvalitetskriterier vilka ska tillämpas lokalt. Dessa anges i slutet av detta kapitel. 24

6.1.3. Inspektioner Som stöd för kvalitetssäkringsarbetet kommer inspektioner att genomföras av Försvarsmaktens utbildningschef. Syftet med dessa är att vara lärande och stödjande för alla inblandade. Inspektionerna ska därför bygga på det lokala kvalitetsarbetet som genomförs kontinuerligt samt den återrapportering som sker via ordinarie VU arbetet. 6.2. Kvalitetskriterier 6.2.1. Övergripande Vid samtliga OrgE som är inblandade som skola, centra eller särskild orge med uppgift inom utbildningssystemet ska följande kvalitetskriterier särskilt beaktas. Dessa ska användas i första hand för att analysera och identifiera åtgärder för att uppnå angivna måltal då dessa har identifierats som avgörande för att uppnå en högre kvalitet inom utbildningssystem. 6.2.2. Stabilitet och långsiktighet Stabilitet och långsiktighet i Försvarsmaktens personalutbildning är helt avgörande för kvalitetssäkringen av utbildningen. Utbildningen måste, som Försvarsmakten, ständigt utvecklas och anpassas. Utvecklingen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och bedrivas med noggrann kontroll och uppföljning. Försvarsmaktens personalutbildning ska kännetecknas av att ett långsiktigt perspektiv i planering och hög kvalitet i genomförandet, vilket leder till varaktig förbättring av utbildningen och Försvarsmaktens verksamhet. 6.2.3. Kvalitetsarbete och utvärdering Kvalitetsarbete och utvärdering utgår från Försvarsmaktsstandard för integrerat verksamhetsledningssystem med kompletteringar enligt detta styrdokument. Varje skola ska ansvara för planering, genomförande och uppföljning av kvalitetsarbetet och kvalitetssäkring av utbildningen. Med stöd av uppföljning ska programansvarig kontrollera om utbildningen har nått uppställda mål enligt fastställd utbildningsplan. Skolan ska på samma sätt ansvara för utvärdering av genomförda kurser. God kvalitet i utbildningen kännetecknas, förutom av studerande medverkan och internationellt perspektiv, också av lärarkompetens och stabilitet i lärartillgången samt utbildningens innehåll och dess vetenskapliga förankring. 6.2.4. Ekonomi och ledning Rimliga ekonomiska och organisatoriska förutsättningar är basen för en fungerande verksamhet vid varje skolenhet. Årsredovisningar och budgetarbete utgör viktiga underlag för planering av framtida verksamhet. Utfallsbudget från föregående år samt uppnått resultat ska användas vid planering av kommande verksamhet. Försvarsmaktens skolor ska tillämpa samma principer för styrning och ledning som gäller för Försvarsmaktens övriga organisationsenheter. Detta innebär bland annat att Försvarsmaktens skolor ska styras av en chef med ansvar för såväl ekonomi och pedagogik som utbildningsresultat. 25

6.2.5. Lärarkompetens och kompetensutveckling Lärarnas kompetens och utveckling har en omedelbar koppling till utbildningsresultatet. Hög kvalitet i utbildningen förutsätter kompetenta lärare som har erforderlig utbildning och erfarenhet inom ämnet samt god pedagogisk förmåga. Lärare vid en skola i Försvarsmakten ska ha erforderliga formella och faktiska kompetenser. Långsiktighet och stabilitet i lärarförsörjning är helt avgörande för utbildningens reella kvalitet. Lärarna ska ges förutsättningar för att upprätthålla och vidareutveckla sina kompetenser. 6.2.6. Antagning och behörighet Försvarsmakten har tagit fram och tillämpar särskilda bestämmelser för nominering, antagning och behörighet. I dessa ingår såväl formella civila behörighetskrav som krav på särskilda militära behörigheter. Utöver dessa bestämmelser prövar också Försvarsmakten den enskildes lämplighet. 6.2.7. Internationellt perspektiv Ett internationellt perspektiv i utbildningen är en viktig kvalitetsaspekt för att utbildningen ska kunna jämföras med internationella motsvarigheter, valideras och utvecklas. Försvarsmaktens ökande internationalisering ställer andra krav på utbildningsmål och kursplaner. Detta berikar och breddar skolans utbildning och ska vara en självklar aspekt i en kreativ skolmiljö. Det internationella perspektivet ska också återspeglas i kurslitteratur och kursmål. 6.2.8. Kritisk och kreativ miljö En kritisk och kreativ miljö ska vara varje militär skolas främsta signum och är avgörande för ett bra utbildningsresultat. Den kritiska och kreativa miljön uppnås genom tillämpning av övriga kvalitetskriterier. Ett väl fungerande nätverk av kontakter med närliggande utbildningar, angränsande ämnen och ämnesområden både nationellt och internationellt är förutsättningar för att konstituera den kritiska och kreativa miljön. 6.2.9. Övergångsmöjligheter till forskarutbildning Detta kriterium har tydlig koppling till kriteriet ämnesdjup och ämnesbredd. Kriteriet berör företrädesvis de ämnen i vilka man läser på djupet. Forskning och forskarutbildning i Försvarsmakten regleras centralt i Högkvarteret och bedrivs i huvudsak utanför Försvarsmakten. 6.2.10. Studerandemedverkan De studerande måste kontinuerligt garanteras hög kvalitet i utbildningen. Lärarnas pedagogiska kunskap och förmåga att engagera de studerande att ta eget ansvar för sin inlärning är väsentligt för att nå utbildningsmålen. Studerande ska också ha reella möjligheter att aktivt medverka i utvecklingsarbetet på alla nivåer, i planering och utvärdering av utbildningen. Detta förutsätter bland annat möjligheter för de studerande att ak- 26

tivt engagera sig i såväl medinflytandefrågor som i de direkt utbildningsrelaterade frågorna. Vid Försvarsmaktens skolor ska studerandemedverkan vara en naturlig del i alla delar av den ledningsstruktur som skolan tillämpar. 6.2.11. Utbildningens mål, innehåll och organisation Kompetensutvecklingen av Försvarsmaktens personal måste ses som ett sammanhängande system av programbunden utbildning, fristående kurser och förbandstjänstgöring. Ett viktigt delmål med kvalitetssäkring av skolsystemet är, ur Utbildningsinspektörens perspektiv, att åstadkomma en övergripande ledning och styrning som leder till ett tydligt samband mellan de olika delarna i Försvarsmaktens kompetensutvecklingssystem. Utbildningen ska uppfylla de krav på omfattning och mål som anges i Försvarsmaktens mål för utbildning, verksamhetsuppdrag och förordningar. Utbildningen ska också motsvara kraven på en väl fungerande studieadministration och studiedokumentation. Den ska även svara mot det aktuella kunskaps- och forskningsläget. Det är därför nödvändigt att verksamheten bedrivs i en sådan omfattning att kontinuiteten kan säkerställas. Avgörande för god yrkesrelevans i en utbildning är hur teoretisk och praktiskt tillämpad kunskap integreras. Tillämpat i det militära skolsystemet innebär detta en syntes av samspelet mellan Försvarsmaktens yrkestraditioner och omvärldens krav på anpassning, förändring och förnyelse. Den militära utbildningen ska omfatta professionens kärnkompetenser såsom personlig stridsduglighet, förmåga att leda väpnad strid, utbildarförmåga m.fl. (så kallad socialisationsprocess och professionsutveckling). Den ska dessutom ge den enskilde utbildning i specifika ämnen exempelvis statskunskap samt ge vederbörande tillfälle att under praktisk tjänstgöring i befattning knyta samman dessa olika delar till en helhet. 6.2.12. Ämnesdjup och ämnesbredd Tillräckligt ämnesdjup och ämnesbredd ska åstadkommas genom ett väl utvecklat ämnesansvar som omfattar hela det militära utbildningssystemet inkluderande såväl befattningsutbildning som den enskildes kompetensutveckling. För att åstadkomma erforderlig ämnesbredd och erforderligt ämnesdjup inom såväl programbunden utbildning som fristående kurser måste det finnas en koppling mellan ämnesbredd inom ett program, ämnesdjup i ett ämne och mellan olika skolsteg. 6.2.13. Bibliotek och informationsförsörjning Gynnsamma utbildningsbetingelser förutsätter god tillgång till adekvat utbildningslitteratur inom skolans ämnes- och kunskapsområden. Biblioteket ska vara en pedagogisk resurs och ett gott samarbete mellan studerande, lärare samt utbildningsansvariga förutsätts. Tillgången till sökmöjligheter i bibliografiska och andra databaser ska vara god. Bibliotek och informationsförsörjningen ska tryggas genom en för Försvarsmakten gemensam biblioteksstruktur med Utbildningsinspektören som en tydligt utpekad huvudman. 27