FINANSIELLA INSTRUMENT I SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 Europeiska kommissionen antog lagstiftningsförslag för sammanhållningspolitiken 2014-2020 i oktober 2011 Det här faktabladet är ett i en rad som framhäver viktiga inslag i den kommande strategin Innehållsförteckning Vad är målet? Vad är förslaget? Vad har ändrats under perioden 2007-2013? Vilka är de praktiska effekterna? Sammanhållningspolitiken
De finansiella instrumenten representerar ett resurseffektivt sätt att sprida de sammanhållningspolitiska resurserna i strävan att nå målen för Europa 2020-strategin. Finansiella instrument kan erbjuda stöd för investeringar genom exempelvis lån, garantier, kapital och andra riskbärande mekanismer inklusive politiskt grundade garantier för Europeiska socialfonden (ESF) för målinriktade projekt med potentiell ekonomisk livskraft, möjligtvis i kombination med ränteförmåner eller subventionerade garantiavgifter inom samma funktion. Vid sidan om de uppenbara fördelarna med att återvinna fonder långsiktigt, bidrar finansiella instrument till att mobilisera ytterligare offentliga eller privata samordnade investeringar för att ta hand om marknadsproblem i linje med sammanhållningspolitikens prioriteringar i Europa 2020. Deras resultatstrukturer medför ytterligare expertis och know-how, vilket bidrar till att öka effektiviteten för offentlig resursallokering. Dessutom erbjuder de här instrumenten en rad incitament för bättre resultat, inklusive bättre finansiell disciplin på nivån för de stödprojekten. Finansiella instrument har använts för att ge investeringar till strukturfonder sedan programperioden 1994-1999. Deras relativa betydelse har ökat under den aktuella programperioden 2007-2013 och de utgör nu omkring 5 % av de totala resurserna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). I ljuset av den aktuella ekonomiska situationen och ökande nedskärningar av offentliga medel förväntas finansiella instrument spela en ännu större roll i sammanhållningspolitiken under programperioden 2014-2020. Vad är målet? Europeiska kommissionen föreslår att ytterligare expandera och stärka användningen av finansiella instrument under nästa programmeringsperiod som ett mer effektivt och hållbart alternativ till att komplettera traditionell bidragsbaserad finansiering, vilket bygger på en implementering av erfarenheter med finansiella instrument i aktuella och tidigare sammanhållningspolitiska program och reflekterar vikten av dem i de fleråriga finansramarna 2014-2020. Vad är förslaget? För att uppmuntra och öka användningen av finansiella instrument i sammanhållningspolitiken för program perioden 2014-2020 föreslår kommissionen följande: erbjuda högre flexibilitet till EU:s medlemsstater och regioner när det gäller målsektorer och implementeringsstrukturer; erbjuda en stabil implementeringsram som bygger på en klar och detaljerad regeluppsättning och på befintlig vägledning och erfarenheter på marken; fånga upp synergier mellan finansiella instrument och andra former av stöd, exempelvis bidrag; och säkerställa kompatibilitet med finansiella instrumentuppsättningar och implementerade på EU-nivå under direktadministrationsregler.
För detta ändamål föreslår kommissionen ett separat avsnitt för finansiella instrument Titel IV (artiklarna 32 till 40) i förordningsförslaget där gemensamma regler presenteras för de fem gemensamma strategiska ramfonderna (GSR) (1) och möjliggör en klarare presentation av instrumentens egenskaper och regelkraven. Dessutom anges implementeringsdetaljer i relaterad sekundär lagstiftning (Delegerade akter och implementering av akter). Det kommer därför att finnas en regeluppsättning som styr de finansiella instrumenten för alla fem RSG-fonderna, vilket säkerställer full konsekvens med reglerna enligt den finansiella förordningen. Vad har ändrats under perioden 2007-2013? Ökat omfång för finansiella instrument I kontrast till programperioden 2007-2013 är reglerna som föreslås för de finansiella instrumenten 2014-2020 icke tvingande när det gäller sektorer, förmånstagare, typer av projekt och aktiviteter som kan få stöd. Medlemsstater och certifieringsmyndigheter kan använda finansiella instrument i relation till alla tematiska mål som täcks av operationella program (Op), samt för alla fonder, där det finns ett effektivt sätt att göra det. Det nya ramverket innehåller även tydliga regler för att möjliggöra en bättre kombination av finansiella instrument med andra former av stöd, speciellt när det gäller bidrag, eftersom detta ytterligare stimulerar utformningen av skräddarsydda hjälpscheman som uppfyller de specifika behoven av medlemsstater eller regioner. Finansiella instrument är en specialkategori för spendering och deras framgångsrika utformning och implementering bygger på en korrekt utvärdering av marknadsbrister och -behov. Därför finns det en ny regel när det gäller OP som säger att finansiella instrument ska utformas utifrån ett förhandsvillkor som har identifierat marknadsproblemet eller suboptimala investeringssituationer, respektive investeringsbehov, möjligt deltagande av den privata sektorn och resulterande mervärde för det finansiella instrumentet i fråga. Ett sådant förhandsvillkor kommer även att undvika överlappningar och inkonsekvenser mellan stödinstrument som implementeras av olika aktörer på olika nivåer. Ett utbud av nya implementeringsalternativ Över medlemsstater och regioner, kan den operationella miljön för finansiella instrument, samt administrativ förmåga och teknisk expertis som krävs för framgångsrik implementering, variera signifikant. Mot den här bakgrunden erbjuder kommissionens förslag olika implementeringsalternativ från vilka medlemsstater och certifieringsmyndigheter kan välja den lösning som är lämpligast. Det sammanhållningspolitiska stödet kan erbjudas till: 1 Finansiell instrumentuppsättning på EU-nivå och hanteras av kommissionen i linje med den finansiella förordningen (direkt administration). Enligt det här alternativet kommer OP-bidrag till finansiella instrument att öronmärkas för investeringar i regioner och åtgärder som täcks av den OP från vilken resursen bidrogs. När det gäller administration och kontroll gäller samma bestämmelser som för finansiella instrument som implementeras under direkt ekonomisk förvaltning. (1) Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).
2 Finansiella instrument anges på nationell/regional nivå och hanteras i linje med förslagen på gemensamma bestämmelser och relaterad sekundär lagstiftning (delad administration). För dessa instrument har certifieringsmyndigheterna möjligheten att dela ut programresurserna till: a. redan existerande eller nyligan skapade instrument som har skräddarsytts enligt specifika villkor och behov; och b. standardiserade instrument (direkt), för vilka reglerna och villkoren blir fördefinierade och anges i Kommissionens implementeringsakt. Dessa instrument ska vara klara att använda för snabb tillämpning. 3 Finansiella instrument som består uteslutande av lån eller garantier kan implementeras direkt av certifieringsmyndigheterna. I dessa fall blir certifieringsmyndigheterna återbetalda på basis av faktiska lån som erbjuds eller garantibelopp som blockeras för nya lån, och utan möjligheten att kostnadsföra administrationskostnader eller avgifter till GSR-fonderna. Mer flexibla samfinansieringsmodeller och ytterligare finansiella incitament 1 För bidrag till ett finansiellt instrument på EU-nivå under komissionsadministrationen (alternativ 1 ovan), går det att förutse en separat prioritetsaxel i OP. Samfinansieringsfrekvensen för den här prioritetsaxeln kan vara upp till 100 %. 2 För bidrag till nationella eller regionala finansiella instrument under delad administration (alternativ 2 a. och b. ovan), måste certifieringsmyndigheterna skapa fasade bidrag, samtidigt som det finns möjlighet att inkludera detta i betalningsdeklarationen i förväntade nationella bidrag som ska mobiliseras på nivån för det finansiella instrumentet för överensstämmande tvåårsperiod (t.ex. i formen av saminvesteringar som görs på nivån för de slutliga mottagarna). För beräkning av det fasade bidraget ska betalningsprogram ta hänsyn till både kapitalkraven för det finansiella instrumentet över en period på max två år (i linje med affärsplanen) och återstående balans för tidigare betalat, men ospenderat OP-stöd som finns tillgängligt på nivån för det finansiella instrumentet, inklusive överensstämmande nationella bidrag. I termer av finansiella incitament kommer EU:s medfinansiering att öka med tio procentenheter i fall där en prioritetsaxel är fullt implementerad genom finansiella instrument. Tydliga finansiella administrationsregler Baserat på den senaste vägledningen som kom till medlemsstaterna genom COCOF (Coordination Committee of the Funds), presenterade kommissionen ett förslag för 2014-2020 som innebär kontinuitet och säkerhet gällande finansiell administration av EU-bidrag till finansiella instrument. Det nya ramverket innehåller tydliga regler när det gäller kvalificeringen av finansiella strömmar på olika nivåer för finansiella instrument och motsvarande valbarhet eller standardkrav. Följande bestämmelser föreslås: EU-bidragen till finansiella instrument placeras i räntebärande konton i medlemsstaterna, eller investeras tillfälligt i enlighet med principerna för sund finansiell administration; Ränta eller annan vinst som genereras på nivån för det finansiella instrumentet före investeringen hos den slutliga mottagaren ska användas för samma ändamål som det initiala EU-bidraget;»» EU-andel av kapitalresurser som återbetalas från investeringar ska återanvändas för ytterligare investeringar i samma eller andra finansiella instrument, i enlighet med målen för OP;
EU-andel avseende förtjänster eller avkastning som genererats av investeringarna är avsedda att användas för: - administration av kostnader/avgifter; - godtycklig gradering av investerare som arbetar under MEIP-principen (market economy investor principle) och erbjuder samordnad investering på nivån för det finansiella instrumentet eller den slutliga mottagaren; och/eller - ytterligare investering med samma eller andra instrument, i linje med OP. Kapitalresurser och förmåner och andra avkastningar eller intäkter som är hänförliga till EU-bidrag till finansiella instrument ska användas i linje med inriktningen för OP under en period på minst 10 år efter stängningen. Effektiviserad rapportering av implementeringsförloppet Med tanke på de specifika procedurerna och leveransstrukturerna för finansiella instrument, är tillgången och rapporteringen av övervakningsdata kring användningen av budgetära resurser från GSRfonderna av avgörande vikt för alla sammanhållningspolitiska intressenter, eftersom de tillåter att slutsatser dras för faktisk prestanda för instrument som stöds och justeringar som kan krävas för att skydda effektiviteten. Därför kräver det nya ramverket att certifieringsmyndigheter skickar en specifik rapport till kommissionen kring uppgifter bestående av finansiella instrument, som en bilaga till årsredovisningen. Vilka är de praktiska effekterna? Kommissionens förslag erbjuder ökad flexibilitet för medlemsstaterna och certifieringsmyndigheterna vid utformning av program, både för att välja mellan resultatinvesteringar genom bidrag och finansiella instrument och för att välja det lämpligaste finansiella instrumentet. Det ger även ökad klarhet och säkerhet när det gäller de juridiska ramarna för finansiella instrument. Ur ett budgetperspektiv hjälper förstärkningen av de finansiella instrumenten, som fungerar som en katalysator för offentliga och privata resurser, medlemsstaterna och regionerna till att uppnå de strategiska investeringsnivåer som krävs för att implementera Europa 2020-strategin. Med finansiella instrument som används på ett bredare sätt och som kan skräddarsys efter specifika behov för regioner och deras målmottagare kan tillgången på finanserna förbättras avsevärt till förmån för ett brett urval av socio-ekonomiska aktörer. De kommer exempelvis att tjäna företagen när det gäller att investera i innovationer, få hushåll som så önskar att förbättra energieffektiviteten, hjälpa individer att förverkliga sina affärsidéer, samt tjäna offentlig infrastruktur eller produktiva investeringsprojekt som uppfyller de strategiska målen för sammanhållningspolitiken och skapa förväntade resultat av dessa program.