Naturreservatet Rosfors bruk



Relevanta dokument
Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

7.5.4 Risen - Gräntinge

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Förslag till nytt naturreservat

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Bälingebergets naturreservat

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Hansta gård, gravfält och runstenar

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Metapopulation: Almö 142

Kronobergs läns författningssamling

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

DOM Stockholm

Naturreservat i Säffle kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Grönholmarnas naturreservat

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Skogsstyrelsens författningssamling

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE i Ängelholms kommun

Överenskommelse om vandringsled

Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson

Kronobergs läns författningssamling

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Naturreservatet Alterberget

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Ett rikt växt- och djurliv

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

DETALJPLAN nr 330 Upprättad Reviderad , och samt Kompletterad

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Morakärren SE

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

1 Befintliga förhållanden

Naturreservat MOSSLUNDA

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3

Restaureringsplan för Arpö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, SE i Karlskrona kommun

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

PLANBESKRIVNING. DETALJPLAN FÖR DEL AV BJÖRKFORS 1:64 och DEL AV BJÖRKFORS 1:397. november 2014 ENKELT PLANFÖRFARANDE

AII:1 Bedriva täkt. AII:2 Anordna upplag, annat än tillfälliga upplag som behövs för skötseln av området.

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län

Information och förutsättningar för nytt gårdsarrende på Rågö, Nyköpings kommun, Södermanlands län

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Välkommen till Löa bergsmansby!

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Planerad bergtäkt i Stojby

Transkript:

FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun

1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1 NATUR och KULTUR...3 5.1.1 Bevarandemål...4 5.1.2 Skötselåtgärder...5 5.2 INFORMATION...6 5.2.1 Kvalitetsmål...6 5.3 LEDER...6 5.3.1 Kvalitetsmål...6 5.4 ANLÄGGNINGAR...6 5.4.1 Kvalitetsmål...6 6 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION...7 7 SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER...8 BILAGOR 1. Översiktskarta 2. Delområden för skötselområde natur/kultur 3. Leder, anläggningar, informationstavla 4. Fastighetskarta 5. Restaureringsplan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se

2 (9) 1 ALLMÄNT OM PLANEN Denna skötselplan anger riktlinjerna och målen för skötseln av naturreservatet Rosfors bruk. Vid skötseln skall förutom reservatsföreskrifterna andra aktuella regelverk och riktlinjer beaktas. Skötselplanen ersätter enligt beslut tidigare antagna skötselplaner, vård- och förvaltningsanvisningar. Naturreservatet Rosfors bruk tillhör kategorin A-reservat enligt länsstyrelsens egen klassificering som omfattar tre kategorier (A, B, C), vilket innebär att reservatet är ett skötselintensivt reservat. Reservatet är välbesökt och ett flertal anläggningar finns som kräver mycket underhåll. Även områdets natur- och kulturvärden kräver en aktiv skötsel för att bevaras. Denna plan skall ses över och om så anses nödvändigt revideras om 10 år. 2 RESERVATETS SYFTE Enligt reservatsbeslutet: Syftet är att bevara natur- och kulturmiljön i en, för länet, unik helhetsmiljö, Rosfors bruk med tillhörande odlingslandskap. Det innebär också att bevara dagens pågående markanvändning som är jordbruksdrift med slåtter eller bete som huvudinriktning samt att trygga möjligheterna för framtiden vad gäller åtgärder för att bevara kulturmiljön i området. 3 UPPGIFTER OM RESERVATET Reservatets namn: Rosfors bruk Kommun: Lägesbeskrivning: Piteå Reservatet är beläget ca 8 km SO om Klöverträsk Markägare: Sjulsmarks ungdjursbetesförening (Kälsheden 1:27) Sveaskog (Kälsheden 1:17) Förvaltare: Areal: Naturtyper: Sameby: Länsstyrelsen i Norrbottens län ca 35 ha (enligt beslut) Naturtyper enligt vegetationskartan Barrskog (9 ha) Betes- och åkermark (19 ha) Lövskog (5 ha) Sirges, Jåhkågaska Tjiellde, Udtja, Tuorpon 4 RESERVATSBESKRIVNING I början av 1830-talet upptäcktes att det fanns järnmalm i berggrunden i Rosfors. Ett gruvbolag bildades av 15 bönder och arbetare från bygden och år 1838 anlades Rosfors

3 (9) bruk vid Rosån. Bruket tillverkade först enbart tackjärn men med tiden tillkom en spikoch knipphammare, gjuteri och mekanisk verkstad där man kunde tillverka grytor, pannor, järnspisar etc. Till skillnad från andra brukssatsningar i länet riktade Rosfors bruk in sig på den lokala marknaden. En såg och en kvarn byggdes för att bruket skulle vara självförsörjande på trävaror och mjöl. Bruket drevs ända fram till 1940. Då förstördes sågverket och dammen vid ett ras. Masugnen har rekonstruerats men av hyttan, smedjan, kolhuset och sågen finns endast grunder och fundament kvar. Gruvhålen och gruvschakten på gruvområdet finns kvar samt transportvägen från gruvan till bruket. Runt bruket fanns goda åker- och betesmarker som nyttjades till brukets djur. På odlingsmarkerna kan man se lador samlade fyra och fyra. Grupperingen är ovanlig för länet. Rosfors bruk är idag fornvårdsobjekt och naturreservat. Bruket är ett unikt exempel på småskalig bruksverksamhet i länet. Rosfors bruk blev naturreservat enligt beslut den 1997-12-05. 5 SKÖTSELOMRÅDEN Reservatet har indelats i fyra skötselområden; natur och kultur, information, leder och anläggningar. Reservatets avgränsning finns markerad på karta i bilaga 1. Bilaga 2 visar delområden för skötselområdet natur/kultur. Bilaga 3 anger var informationsskyltar, anläggningar och leder finns placerade. Fastighetskarta finns i bilaga 4. I bilaga 5 redogörs för vilka restaureringsinsatser som är aktuella för respektive skötselområde. 5.1 NATUR och KULTUR För att områdets natur- och kulturvärden ska bevaras och kunna utvecklas krävs att området hävdas enligt nedan angivna skötselinstruktioner. Skötselområdet har indelats i delområdena; 1.Näckrosdammen, 2.Bruksmiljön, 3.Rosån, 4.Skogsbrynen, 5.Björkallén, 6.Odlingsmarken. Delområdena finns markerade på karta i bilaga 2. Nedan följer en beskrivning av respektive delområde följt av bevarandemål och skötselåtgärder. 1.Näckrosdammen Dammen är otät och dräneras genom dammvallen. Kraftig algbildning i vattnet och dålig lukt, troligen syrefri miljö under stora delar av året. På östra sidan av dammen växer en ridå av lövträd. Björk dominerar. På västra sidan om dammen domineras också skogen av björk men grantillväxten är påtaglig. 2.Bruksmiljön Består av gräsytor och björkar i parkliknande förband. På lång sikt är det önskvärt återskapa en öppen gräsmark med dungar av lövträd. Det är viktigt att synliggöra de fornlämningar som finns i området bättre. 3. Rosån Området ska restaureras till en delvis skogsklädd beteshage enligt restaureringsplan (se bilaga 4). Marken är mer eller mindre igenvuxen med 10 m höga björkar, sälg och en hel del barrträd. Markskiktet består delvis av gräs och örter. Delar av området har betats av kvigor men större delen av området har legat i ohävd under flera år. Under sommaren 2003 har några får betat den östra sidan av ån närmast bruksmarken vilket minskat

4 (9) slytillväxten något. I nedre delen av Rosån finns ett område med skog som är i stort behov av gallring. Skogen domineras idag av högväxta björkar, gran och enstaka tall. 4.Skogsbrynen De befintliga skogsbrynen ska inom delar av området luckas upp. Genom att skapa luckor gynnas ett flertal arter som trivs i gränslandet mellan odlingsmark och skog. Tidigare betades skogen av kor och då var luckbildning i brynen ett naturligt inslag i miljön. Inom vissa delar av området går beteshagen in i skogen vilket är positivt. Skogsbrynen domineras av gran men med inslag av björk och enstaka andra lövträd som rönn, asp och sälg. Vid plockhuggning av brynen ska lövträd gynnas. 5.Björkallén Inom reservatet finns två björkalléer. Den ena löper längs vägen mot Sjulsmark och utgör reservatets västra gräns. Allén består av vårtbjörk. Denna allé kommer i fortsättningen att omnämnas som den västra allén. Den andra allén finns i den norra delen av odlingsmarken och utgörs av glasbjörk. Denna allé kallas den norra allén i fortsättningen. Båda alléerna är i behov av restaureringsåtgärder se restaureringsplan (bilaga 5). 6.Odlingsmarken Denna mark har traditionellt varit åker och inga hinder föreligger mot att de tidigare åkrarna åter plöjs upp och sås in. Grödor som är tänkbara är spannmål, vall eller grönfoder. Idag nyttjas odlingsmarkerna till vall och bete. Ladorna som står inom odlingsmarken innefattas också i detta skötselområde. 5.1.1 Bevarandemål 1.Näckrosdammen Dammen ska avvecklas och skogen skall hållas lövdominerad. 2.Bruksmiljön Bruksmiljön, 3,4 ha, är hävdad genom slåtter eller bete. Pågående slåtter eller bete får ej skada fornlämningsobjekt. Det ska finnas dungar av lövträd i olika åldrar. Lövskogen ska ha en naturlig föryngring. Masugnen ska vara i gott skick. Samtliga fornlämningar ska framträda tydligt i landskapet. 3. Rosån Området efter Rosån, 3,7 ha, är hävdat genom bete eller slyröjning. Skogen ska utgöras av en luckig blandskog med ett stort lövinslag. Bärande lövträd ska gynnas. 4.Skogsbrynen Skogsbrynens kanter är delvis hävdade genom bete eller slåtter. Skogsbrynen ska utgöras av luckig blandskog. Vid plockhuggning gynnas bärande lövträd. 5.Björkalléer

5 (9) De alléer som är markerade i bilaga 2 är väl underhållna och har goda förutsättningar att finnas kvar i framtiden. 6.Odlingsmarken Odlingsmarken, 19 ha, brukas som åkermark eller hålls öppen genom slåtter eller bete. Ingen slyvegetation förekommer i odlingsmarken. Hägnader är i god kondition. Diken och åkerhak är välhävdade och väl synliga i landskapet. Ladorna, 19 st, ska vara i gott skick. 5.1.2 Skötselåtgärder 1.Näckrosdammen Dammen ska på sikt avvecklas. 2.Bruksmiljön Bete eller slåtter. Om slåtter ska höet föras bort från den slagna ytan. Slyröjning. Det sly som röjs ska tas bort. Trädbeståndet i Bruksmiljön ska successivt glesas ut. Träd ska sparas i grupper. De träd som kan kronutvecklas ska främst sparas. En del yngre träd ska sparas som med tiden kan komma att ersätta de äldre. Detta är en åtgärd som skall utföras varsamt och som kräver en långsiktig planering. Träd som växer i och kring fornlämningar ska tas bort. Vegetationen runt masugnen ska regelbundet hållas nere genom bete, slåtter eller slyröjning. Fornlämningar ska hållas väl synliga i landskapet genom slåtter eller bete. Om marken enbart slås ska slåtter kring fornlämningar ske två gånger under växtsäsongen. Den första gången ska vara på försommaren och den andra i samband med att hela området slås. Samtliga fornlämningar ska hållas fria från sly. Området närmast fornlämningarna ska regelbundet städas från kvistar och annat skräp. Vid underhåll av byggnader ska traditionella material och metoder användas. 3. Rosån Området ska regelbundet betas eller slyröjas. Allt röjt material ska tas bort. Betestrycket får ej vara så högt att markskador uppstår. Skogen ska hållas luckig genom bete och/eller plockhuggning. Vid plockhuggning ska hägg, sälg, rönn, lönn, asp och al gynnas. Marken närmast ån får inte tillföras gödsel annat än via betande djur. 4. Skogsbrynen Viss luckighet i skogsbrynen ska upprätthållas genom bete eller slåtter/slyröjning. Vid plockhuggning ska bärande lövträd gynnas. 5.Björkallér

6 (9) Luckor i alléer ska planteras med nya träd. Gamla björkar som tas ned i en allé måste ersättas av nya unga exemplar. Om nya träd behöver planteras i en allé ska de vara av samma art som de redan befintlig alléträden. Sly ska årligen röjas och tas bort. Alléer ska årligen röjas från sly. 6.Odlingsmarken Odlingsmarken ska brukas som åker eller hållas öppen genom slåtter eller bete. Om marken slås ska höet tas bort. Slyvegetation som uppkommer i odlingsmarken ska tas bort. Diken och åkerhak ska vara rensade från sly. Hägnader ska regelbundet underhållas. Vegetation runt ladorna ska slås. Ladorna ska regelbundet underhållas med traditionella material och metoder. 5.2 INFORMATION Reservatet är skyltat från väg 94 vid Bjurträsk. En stor informationstavla finns i anslutning till reservatets parkering. I bruksmiljön finns några mindre informationsskyltar som berättar om områdets natur- och kultur och i den rekonstruerade masugnen finns en utställning om hur masugnen fungerade. 5.2.1 Kvalitetsmål Samtliga informationsskyltar ska vara aktuella och i tydligt läsbart skick. Reservatets gränsmarkeringarna ska vara tydliga. Vägskyltningen till reservatet ska vara funktionell. Utställningen i masugnen ska vara i läsbart skick. Aktuell information om reservatet ska finnas på Länsstyrelsens hemsida. 5.3 LEDER En stig löper genom odlingsmarken, området Rosån och bruksområdet. Det finns också en skyltad stig som går via näckrosdammen till Riskälsgruvan. Riskälsgruvan är ett fornlämningsområde norr om bruket och ingår ej i reservatet. Stigen till gruvan innefattas ej av skötselplanen men om intresse finns att på annat sätt hålla den del av stigen som ligger i reservatet öppen föreligger inte något hinder. De stigar som ska underhållas finns markerade i bilaga 3. 5.3.1 Kvalitetsmål Samtliga stigar, 1 km, ska hållas i mycket gott skick. Markeringar och vägvisare ska vara tydliga och enhetliga. 5.4 ANLÄGGNINGAR Vid parkeringsplatsen finns ett dass och en vedbod. I området närmast parkeringsplatsen finns fem stycken eldplatser. Tre broar finns i reservatet (se kartbilaga 3). I dagsläget finns tillräckligt med anläggningar i reservatet. 5.4.1 Kvalitetsmål Anläggningarna finns kvar och är i gott skick.

7 (9) Anläggningarna är fria från sly. Området närmast anläggningarna är fritt från skräp. P-platsen är funktionsduglig. 6 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION Skötselplanens bevarandemål och kvalitetsmål skall årligen följas upp av länsstyrelsen tillsammans med skötselansvarig genom ett fältbesök. En kortfattad skötselrapport skall skrivas årligen av skötselansvarige och lämnas till Länsstyrelsen. Rapporten skall redovisa vilka skötselinsatser som gjorts, kostnader för dessa samt om behov av större reparationer finns. Rapporten skall även redovisa om några uppenbara förändringar i naturtillståndet upptäckts vid besöken i reservatet. Akuta hot mot reservatets värden samt behov av akuta reparationsåtgärder meddelas till länsstyrelsen omgående. Eventuella brott mot reservatsföreskrifter skall anmälas till länsstyrelsen omgående.

8 (9) 7 SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER Skötselområde Löpande åtgärder Ansvarig När Natur/Kultur Bruksmiljön (2) ska slås och slyröjas. Fornlämningar i Bruksmiljön (2) ska slås (2 gånger per säsong) eller betas. Slyröjning och städning av skräp och kvistar vid behov. Området vid Rosån (3) ska betas eller slyröjas. Skogsbrynen (4) ska betas eller slyröjas och vid behov även plockhuggas. Föryngring och slyröjning av Skötselansvarig Vid behov alléerna (5). Odlingsmarken (6) ska brukas som åker, betesmark eller slåttermark Skötselansvarig brukare Årligen Information Slyvegetation som uppkommer i odlingsmarken (6) ska tas bort. Diken och åkerhak ska rensas från sly före 1:a september. Hägnader ska underhållas Masugnen och samtliga lador ska underhållas med traditionella material och metoder, t.ex tjärning av tak vart femte år. Vegetationen runt lador och masugn ska hållas nere genom, bete, slåtter eller slyröjning. Kontrollera att informationsskyltarna innehåller aktuell information och är läsbara. Rapportera till länsstyrelsen om nya skyltar behövs. Friställ skyltarna från sly om det Skötselansvarig brukare Årligen brukare Skötselansvarig Vid behov

9 (9) Leder Anläggningar behövs. Uppdatera informationen på webben Kontrollera att utställningen i masugnen är i bra skick. Om åtgärder behövs rapportera till Länsstyrelsen. Kontrollera att gränsmarkeringar är tydliga. Åtgärda vid behov. Kontrollera att stigarnas färgmarkeringar är tydliga. Åtgärda om det behövs. Stigar ska röjas från sly och fallna träd. Kontrollera att vägvisare och avståndsmärken är i gott skick. Om nya skyltar behövs ska detta rapporteras till Länsstyrelsen. Dammen: Kontroll av vattennivån. Öppna och stänga dammluckor Dammen ska tjäras Kontroll och underhåll av anläggningar. Om större underhåll behövs rapportera till Länsstyrelsen. Samtliga anläggningarna samt området närmast omkring ska städas från skräp. Anläggningarna röjs från sly. Vedpåfyllning Länsstyrelsen Vid behov Skötselansvarig Vart femte år Skötselansvarig Regelbundet Skötselansvarig Vart femte år Skötselansvarig Fortlöpande vid varje besök om så är nödvändigt Skötselansvarig Vart femte år om så är nödvändigt

511-24110-03 Naturreservatet Rosfors Bruk Översiktskarta Skala 1:50 000 Blå kartan 24L Bilaga 1 Rosfors Bruk Reservatsgräns 0 1 2 3 kilometer

511-24110-03 Bilaga 2 Naturreservatet Rosfors Bruk Delområden för skötselområde natur/kultur Skala 1:5 000 Blå kartan 24L 2 1 5 3 4 6 5 6 4 3 Delområden: 1. Näckrosdammen 2. Bruksmiljön 3. Rosån 4. Skogsbrynen 5. Björkalléer 6. Odlingsmarken 0 100 200 300 meter

511-24110-03 Bilaga 3 Naturreservatet Rosfors Bruk Leder, anläggningar och informationstavla Blå kartan 24L Skala 1:5 002 BRO STIG 0 100 200 300 meter

511-24110-03 Bilaga 4 Naturreservatet Rosfors Bruk Fastighetskarta Skala 1:5 000 Kälsheden 1:17 Kälsheden 1:27 Reservatsgräns 0 100 200 300 Meter

Bilaga 5 1 (1) 2005-03-22 511-24110-03 RESTAURERINGSPLAN Detta är en sammanfattning över de restaureringsåtgärder som behöver utföras inom en tre års period. Skötselområde Natur / Kultur Näckrosdammen ska avvecklas i långsam takt. Åtgärderna ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Den norra allén behöver föryngras. Den västra allén behöver slyröjas. I odlingsmarken behöver dikena öster om den norra allén slyröjas. Slyröjning behöver också ske i odlingsmarken väster om allén. En utglesning av skogen i skötselområde 3 ska göras under en tre års period så att luckor skapas. Bärande lövträd ska gynnas vid uttaget. Träd med stora kronor ska sparas. Skogen ska vara olikåldrig. Betesplanering ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Den gamla körvägen i område 3 behöver röjas fram. Skötselområde Information Reservatets gränsmarkeringar behöver ses över. Skötselområde Leder Strövstigen ska märkas upp Vägvisare och avståndsmärken ska ses över och anpassas efter stigen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se