5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar



Relevanta dokument
5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Hjälpprotokoll till IP

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

TCP/IP och Internetadressering

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

IP grunder och arkitektur

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Grundläggande datavetenskap, 4p

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

IT för personligt arbete F2

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation

Datakommunikation vad är det?

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Internetprotokollen. Maria Kihl

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Ver Guide. Nätverk

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

6. Blandade uppgifter

Internetprotokollen. Maria Kihl

För att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras:

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Tentaexempel. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

1. Internets Applikationer 8 poäng

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Datakommunika,on på Internet

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida

DIG IN TO Nätverksteknologier

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on

Laboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Datakommunikation I 5p

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Skärmbilden i Netscape Navigator

Datasäkerhet och integritet

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Felsökning i TCP/IP-miljö

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

1. Blandade frågor 4p

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datorsystem. Tentamen

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland

Stora datanät. Maria Kihl

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Datakommunika,on på Internet

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Nätverkslagret - Intro

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

DIG IN TO Nätverksteknologier

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Brandväggar. Brandväggar. Netlter/iptables. Grupp 13 Andreas Önnebring Markus Månsson 21 februari 2008

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

Transkript:

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste fälten i ett IP-huvud): Datagram, paketförmedling Ingen garanti om bibehållen ordning hos paket Risk för dubbletter och paketförluster Fragmentering Möjlighet till multiplexering för olika transportlagerprotokoll (dvs TCP och UDP), men också för protokoll på andra nivåer (t ex ICMP, vilket oftast anses ligga på nätverksnivå) Feldetekteringsförmåga Gräns för paketets livslängd Kunna beskriva skillnaden mellan router, brygga och nav. Förstå sambandet mellan MAC-adresser och IP-adresser (läs om ARP-protokollet i labanvisningarna och i kursboken). Känna till demultiplexeringsmöjligheten på länklagernivå. Känna robustheten hos IP-vägval. Känna till grundläggande egenskaper hos TCP och UDP, såsom feldetekterande förmåga. Garanti eller ej garanti vad gäller leverans av deras paket. Dessutom demultiplexeringsmöjlighet för olika applikationer (portnummer). Känna till några vanliga Internetapplikationer. 5.1 INTERNET Vad är ett internet? 5.2 GRUNDBEGREPP Repetera kortfattat begreppen: a) Förbindelselös och förbindelseorienterad tjänst. b) Bekräftad och icke bekräftad tjänst. c) Datagramnät och kretskopplat nät 5.3 ARP - ADDRESS RESOLUTION PROTOCOL Vad används ARP-protokollet till? Beskriv till exempel vad som sker i ett Ethernet då en nod ska skicka iväg ett IP-paket. 5.4 ROUTER Kommunikation mellan lokala nät (LAN) sker vanligen via en router. Diskutera funktionen hos en router och vilken information som finns lagrad i en router för att den ska kunna förmedla datagram. sida 1 av 7

5.5 IP - INTERNET PROTOCOL Vilken tjänst tillhandahåller IP? Vilka primitiver/funktioner erbjuds till nivåer ovanför IP-nivån i protokollhierarkien. Diskutera vilken information som måste tillkomma vid kommunikation med datagram om man kopplar ihop lokala nät med hjälp av routrar. Studera de fält som ingår i pakethuvudet. Varför finns de med och hur används de? 5.6 BRYGGA - ROUTER Antag att LAN1 och LAN2 i figuren nedan är lokala nät med delade medier, tex Ethernet. Antag att X är antingen en brygga eller en router. Antag också att nätverksprotokollet som används är IP. a) Beskriv kortfattat hur en brygga och en router arbetar då de vidarebefordrar paket mellan de två nätverken, dvs beskriv vilken information i paketen bryggan och routern undersöker och hur de fattar beslut om vidarebefordran av paketen. b) Beskriv kortfattat hur en brygga respektive en router lär sig vilka paket som skall vidarebefordras mellan nätverken. c) Finns det något sätt att avgöra om X är en brygga eller en router genom att på länknivå endast studera trafiken som vidarebefordras mellan nätverken? Antag att X har fullständig kunskap om vilka stationer som finns anslutna till respektive nätverk. d) Finns det något sätt att avgöra om X är en brygga eller en router genom att på IPnivå, endast studera trafiken som vidarebefordras mellan nätverken? Antag också här att X har fullständig kunskap om vilka stationer som finns anslutna till respektive nätverk. 5.7 SAR SEGMENTATION AND REASSEMBLY a) Vad innebär segmentation and reassembly (SAR)? b) Varför behövs detta i ett internet? 5.8 REASSEMBLY Förklara för- och nackdelarna med direkt reassembly jämfört med att göra reassembly vid mottagaren. sida 2 av 7

5.9 PAKETUPPDELNING a) Hur representeras ett 5-kbyte stort IP-paket, som kommer från ett allmänt nätverk, i ett Ethernet-LAN (som sköts av en IP-router)? Ethernetpaket kan maximalt innehålla 1500 byte data. Räkna med att ett IP-huvud är av storleken 20 byte och ett Ethernethuvud 14 byte. b) Finns det ett IP-huvud i varje Ethernetpaket? 5.10 TRANSPORT-PAKET Ett meddelande från transportnivå består av 1500 bitar data och ett huvud på 160 bitar. Det lämnas till en Internetnivå som lägger 160 bitar till huvudet. Meddelandet skickas sedan över två olika typer av lokala nätverk som båda har ett pakethuvud på 24 bitar. Det sista lokala nätverket har även en maximal paketstorlek på 800 bitar. Hur många bitar, inklusive huvuden, kommer till protokollet på nätverksnivå hos mottagaren? 5.11 SOURCE ROUTING Förklara vad som menas med source routing? sida 3 av 7

5.12 ADRESSERING Bryggan och routern har två MAC-adresser, en per anslutet segment. Routern har dessutom två IP-adresser, en per anslutet nät. Rita de tre ramarna a-c och fyll i korrekta värdena på: D-MAC = Destination MAC address S-MAC = Source MAC address D-IP = Destination IP address S-IP = Source IP address 0 OBS! B är en brygga och R är en router. 5.13 The Address Resolution Protocol (ARP) ARP behövs när man använder IP över fleraccess-nät, till exempel Ethernet som i figuren nedan. Nedan visas vad som finns i ARP-cachen på datorn H1. (kommandot 'arp -a' under UNIX och win95) a) Förklara vad ARP är och vad ARP cachen används till. ARP Cache at host 130.237.15.202 (H1) 130.237.15.198 at 00:C0:4F:C3:17:6A [ether] on eth0 130.237.15.193 at 00:00:0C:45:E1:73 [ether] on eth0 b) Vad händer om H1 vill skicka ett 'ping-meddelande' till H3 på samma IP delnät? sida 4 av 7

5.14 IP subnetmask IP-adressen är indelad i en nätverksidentifiering och en del som är specifik för en speciell dator (eller annan enhet, t.ex. en router) (host). Datorer på samma IP-delnät har alltså likadan nätverksdel i IP-adressen men olika 'host identifiers'. För att skilja ut den del av adressen som är nätverksspecifik används en 'subnet mask' (eller netmask). För datorn H1 (130.237.15.202) i figuren i uppgift 5.13 har masken konfigurerats till 255.255.255.240. Om man gör en binär och-operation mellan IPadressen och nätmasken så får man fram nätverksidentifieraren, se nedan. a) Gör om nätverksidentifieraren till decimalform med punkter, enligt följande mönster x.x.x.x (x svarar mot en byte av adresen). b) Hur många enheter kan finnas på samma subnet som H1? c) Hör IP-adresserna 130.237.15.206 och 130.237.15.210 till samma IP-delnät som H1? 5.15 IP:s vägvalstabell Figuren nedan visar en enkel tabell för H1 (130.237.15.202) i uppgift 5.13 (prova kommandot 'netstat -r' eller 'route -r' för unix eller 'netstat -r' för win95 för att se vägvalstabellen). Man kan se att H1 har två gränssnitt. "eth0" är ett Ethernetgränssnitt och "lo" är det så kallade loopback ("lo" är ett virtuellt gränssnitt som kan användas för testning och för intern kommunikation). a) Förklara vad rad ett och rad tre i routing-tabellen betyder. b) Förklara vad som händer när H1 vill skicka ett paket till 130.237.15.210, givet att H1:s ARP-cache är samma som i uppgift 5.13. 5.16 ICMP Vad står ICMP för och vad används detta protokoll till? 5.17 PING Vad använder man kommando ping till och hur fungerar det bakom kulisserna dvs hur är det implementerat? sida 5 av 7

5.18 TRACEROUTE Till vad används UNIX command traceroute och hur fungerar det bakom kulisserna dvs hur är det implementerat. 5.19 UDP- USER DATAGRAM PROTOCOL Vilken tjänst tillhandahåller UDP och varför används inte IP direkt? 5.20 TCP - TRANSPORT CONTROL PROTOCOL Vilken tjänst tillhandahåller TCP? 5.21 FTP a) Vad är FTP? Vad används det till? b) Vilket transportprotokoll använder FTP? c) När öppnar FTP (transportlager-) förbindelser och när stängs de? Vilken nod öppnar förbindelsen? 5.22 HTTP HTTP är protokollet som ligger till grund för webben. a) Hur överförs information med HTTP b) En webbrowser kan lagra filer i sitt cache minne, men filerna på servern kan ju förändras. Kan HTTP hantera detta, och i så fall, hur? 5.23 DNS a) Vad är DNS? Vad används det till? Varför behövs DNS i Internet och hur fungerar det? b) Vad är en rekursiv fråga? Vad är en icke-rekursiv fråga? Vilka är skillnaderna? 5.24 SMTP - Simple Mail Transfer Protocol Vilka tjänster erbjuder SMTP? Hur är de implementerade? Ledtråd: Studera exemplet nedan. datan> telnet dator.it.kth.se smtp 220 dator.it.kth.se ready HELO MAIL FROM:johan@it.kth.se RCPT TO: kalle@it.kth.se DATA: 354 Start mail input; end with <CRLF>.<CRLF> blabal. QUIT 221 <domain> closing transmission channel datan> sida 6 av 7

5.25 TILLÄMPNINGAR Det finns ett antal tillämpningar som associeras med TCP / IP. Förklara kortfattat vad följande tillämpningar tillhandahåller: a) E-mail, b) news, c) telnet d)rlogin. 5.26 IPV6 - INTERNET PROTOCOL VERSION 6 Diskutera IP version 6, IPV6 Vilka förändringar är det i Header-fälten jämfört med IPV4, och vad är motiven för dessa förändringar. 5.27 Tjänstekvalitet Ge några exempel på sk QoS-parametrar (Quality of Service). 5.28 Realtid Vad innebär det att en tjänst har höga realtidskrav? sida 7 av 7