VERKSAMHETSPLAN 2013 1
1 Inledning Uppdraget. Svenska kulturfonden grundades 1908 och består idag av ca 480 fonder, tillkomna genom testamenten och gåvor från privatpersoner, samfund och företag. Svenska kulturfondens kapital ägs och förvaltas av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Avkastningen utdelas av Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland, vars förtroendeorgan tillsätts av Svenska folkpartiet i Finland (SFP). I verksamheten använder stiftelsen benämningen Svenska kulturfonden. Utdelningen av bidrag sker i enlighet med de olika fondernas testamentsvillkor och övriga bestämmelser. Svenska kulturfondens övergripande mål är: att stödja och stärka det svenska språket och verksamheter som berikar och utvecklar det svenska i Finland. att utveckla kunnande, kompetens och kreativitet inom kultur och utbildning. att stödja finlandssvensk samhörighet och identitet. att stödja det svenska språkets samhällsbärande ställning i Finland. Målgrupper är såväl professionella aktörer som amatörer och gräsrötter på den finlandssvenska kultur- och utbildningsarenan. Regionöverskridande insatser som syftar till att bygga upp finlandssvenska nätverk och därigenom skapa en starkare sammanhållning mellan finlandssvenskar uppmärksammas särskilt. Kulturfondens medvetna strävan är att vara en öppen, trovärdig och professionell aktör nationellt. Kulturfonden kommunicerar och agerar även internationellt, något som är viktigt för en liten nation likaväl som för en minoritet. Språksamarbete. Fonden vill verka för att öka förståelsen för värdet av att leva i ett land med två nationalspråk. Inkluderande verksamhet som syftar till att stärka samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga i landet prioriteras. Initiativet kan komma från någondera språkgruppen. Stipendier och bidrag. Privatpersoner, fria arbetsgrupper och organisationer kan ansöka om bidrag för enskilda projekt. Organisationer kan också söka bidrag för fortlöpande verksamhet. Professionella kulturarbetare och konstnärer kan ansöka om arbetsstipendium. Kanslipersonalen hjälper till att utveckla projektidéer och tar också initiativ till projekt. Huvuddelen av stipendierna och bidragen lediganslås årligen i november och delas ut följande vår. Vissa understöd kan sökas fritt under året. Fonden har dessutom möjlighet att behandla ansökningar för enstaka större projekt, som bereds i samråd med fondens personal. Investeringar. Kulturfonden kan i vissa enstaka fall finansiera fastighetsprojekt av allmännyttig karaktär via Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar. Pris. Kulturfonden delar ut ett antal pris i samband med de årliga utdelningsfesterna. Fredrika Runeberg-stipendiet för samhällsmoderlig insats delas ut tillsammans med Marthaförbundet, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kvinnoförbundet. Dessutom premieras förtjänta lärare i språkbadsenheter och svensklärare i finska skolor genom pris som utdelas i samarbete med OKKA-stiftelsen. Fondsamarbete. Svenska kulturfonden samarbetar med många andra finlandssvenska fonder, föreningar och stiftelser kring viktiga finlandssvenska frågor. Bland gemensamma stödordningar finns Svenska studiefonden som är ett samarbete med Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. Läromedel stöds i betydande utsträckning genom en gemensam satsning tillsammans med Svenska Folkskolans Vänner, Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse och Utbildningsstyrelsen. Stöd till journaliststuderande för obligatorisk arbetspraktik erbjuds i samarbete med Konstsamfundet. Kulturfonden fortsätter sitt samarbete med en rad finska fonder, bland dem Suomen Kulttuurirahasto, Jenny ja Antti Wihurin rahasto, Alfred Kordelinin säätiö och Koneen säätiö. Fonden samarbetar också med en rad europeiska fonder och är medlem i centralorganisationen European Foundation Centre. Etik. Fonden följer god stiftelsepraxis i enlighet med de principer som Delegationen för stiftelser och fonder uppgjort (www.saatiopalvelu.fi). Fonden betonar öppenhet och tydlighet och satsar på klara anvisningar och bedömningsprinciper, 2
ett lättillgängligt ansökningssystem och en öppen kommunikation. Jämställdhet i förvaltningen är också en självklar utgångspunkt i arbetet. Kommunikationsstrategi. En utgångspunkt för Kulturfondens hela verksamhet är öppenhet och transparens. De anställda för en kontinuerlig dialog med aktörer inom kultur och utbildning. Det stora antalet förtroendevalda i fondens fem förtroendeorgan garanterar en god förankring i det svenska och tvåspråkiga Finland. Efter varje styrelsemöte ges pressinformation om beslut som kan vara av allmänt intresse. Centrala i kommunikationsstrategin är fondens webbplats och Facebook-sida. På webbsidan finns verksamhetsplaner och -berättelser och via den når man fondens ansökningssystem. Dessutom presenteras där aktualiteter och listor på alla mottagare i den årliga utdelningen. Information om stödformerna finns också i tryckt form. Fondens webbaserade ansökningssystem möjliggör kommunikation med de sökande under processens gång och ansökningssystemet utvecklas kontinuerligt utgående från användarnas önskemål. Fonden beställer och publicerar utredningar om relevanta frågor och arrangerar seminarier och konferenser för organisationer och aktörer inom kultur och utbildning. Det gångna året presenteras i en årsbok. Artiklar som ger en insyn i verksamheten publiceras också i Medborgarbladet. 2 Kulturfondens strategiarbete 2013-2014 Hösten 2012 inledde Svenska kulturfonden ett omfattande strategiarbete. Tanken är att förtroendevalda och tjänstemän tillsammans skapar en gemensam vision och en solid grund för framtida verksamhet. Avsikten är att analysera och utveckla arbetsprocesserna inom fonden och att utveckla kommunikationsstrategi. Processen drivs av en mindre arbetsgrupp, men samtliga tjänstemän deltar med sin sakkunskap. En styrgrupp bestående av medlemmar ur fondens styrelse och delegation utvecklar riktlinjer och följer upp strategiarbetet. Styrgruppen leds av fondens styrelseordförande. Konsult Janne Marniemi från Ramboll Management Consulting står för den externa sakkunskapen i arbetet med strategiprocessen. 3 Svenska kulturfondens handlingslinjer 3.1 Det svenska språket Det svenska språket är utgångspunkten för all den verksamhet som Svenska kulturfonden har i uppdrag att stödja. Kulturfonden vill bidra till att svenskan är ett levande språk som används på alla områden i livet. Fonden har beredskap att sammankalla till diskussioner kring aktuella frågor som gäller det svenska språket och att initiera utredningar som ger underlag för diskussioner och beslut. Svensk service. Strukturförändringarna inom kommunsektorn aktualiserar frågan om hur man tryggar svensk service i framtiden. Kulturfonden har beredskap ett stödja utredningar och projekt som tar fram strategier som säkerställer den svenska servicen. Intressebevakning. Kulturfonden stöder satsningar och verksamhet som främjar och bevakar den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen. Läromedel på svenska. Ett brett och kvalitativt högtstående läromedelsutbud är en förutsättning för god utbildning på svenska. Språkstimulans. Kulturfonden kommer att följa upp det fortbildningsprogram för daghemspersonal som genomfördes på fyra orter under 2012. Programmet baserade sig på fondens Språkstrategi för dagvården. Daghem och skolor kan ansöka om stöd för språkstödjande projekt. Resestipendier för journalister. För yrkesverksamma journalister erbjuds s.k. språkbadsstipendier som ger en möjlighet att arbeta på en tidningsredaktion i Sverige under 1-3 månader. På samma sätt kan rikssvenska journalister arbeta på en finlandssvensk redaktion. Unga journalister kan ansöka om stipendium för att utöka sina kunskaper om de nordiska länderna. 3
Svenska för finskspråkiga. Merparten av stödet för svenskan i finska skolor kanaliseras till nätverket Svenska nu (se www.svenskanu.fi) som stöder svensklärarna genom att erbjuda eleverna olika slags evenemang på svenska i de finska skolorna. Kulturfonden ordnar årligen i samarbete med svensklärarna en uppsatstävling för finskspråkiga abiturienter. Första priset är studierätt vid Åbo Akademi under ett år och ett stipendium som täcker boendekostnaderna och andra priset är en resa till ett nordiskt land. Under 2013 pågår ett fortbildningsprojekt för svensklärare i de finska yrkeshögskolorna. Praktisk svenska vid finska handels- och vårdutbildningar stöds genom Zilliacuska fonden. En utvidgning av stödet planeras för andra utbildningar, i första hand för polis och räddningspersonal. Svensklärare i finska skolor kan få resestipendium enligt samma kriterier som lärarna i de svenska skolorna. Språkbad. Språkbadsdaghem och språkbadsklasser i finska skolor kan få stöd för projektverksamhet. De kan också ansöka om stöd för Kultur i skolan och Kultur på dagis. Kulturfondens satsning på språkbadsverksamheten utvärderas under år 2013. Samförstånd mellan olika språkgrupper. Kulturfonden stöder projekt som ökar samförstånd mellan finsk- och svenskspråkiga, t.ex. i skolor, föreningar och körer. Likaså stöds projekt som skapar språkförståelse i Norden. Integration. Kulturfonden medverkar i ett brett upplagt treårigt projekt som skapar nya modeller för språkundervisning och integration av invandrare. Projektet koordineras av Arbets- och näringsministeriet. Inom ramen för projektet utreds utbudet av utbildning i svenska för invandrare. 3.2 Konst och kultur Svenska kulturfonden vill verka för ett brett och tillgängligt utbud av kulturyttringar på svenska i Finland. Ett rikt konst- och kulturliv kräver satsningar på både amatörer och professionella. En högklassig utbildning ger professionella konstnärer möjlighet till framgång både på den nationella och på den internationella konstscenen. Mångsidiga kontakter till de nordiska länderna berikar den språkliga miljön och kulturutbudet. Föreningar och organisationer verksamma inom konst och kultur är betydande aktörer i skapandet av en finlandssvensk identitet och Kulturfonden vill stödja och utveckla deras verksamhetsmöjligheter. Traditioner och kulturmiljöer har stor betydelse för den finlandssvenska identiteten. En levande kulturmiljö förutsätter balans mellan bevarande och utveckling. Arbetsstipendier och projektbidrag. Arbetsstipendier ger professionella konstnärer, kulturarbetare och kulturjournalister en möjlighet till fördjupning och utveckling. Projektbidrag kan sökas av såväl organisationer, fria arbetsgrupper som privatpersoner. Tvärkonstnärliga och regionöverskridande projekt uppmuntras. Kulturfonden inbjuder konstnärer och kulturarbetare till gemensamma träffar för att diskutera kulturpolitiskt angelägna frågor. Barn och unga. Verksamhet för barn och unga prioriteras inom hela konst- och kultursektorn. De uppskattade stödordningarna Kultur i skolan, Kultur på dagis, Kultur på eftis och Kulturbonus fortsätter. Möjligheten att stödja familjedagvården på liknande sätt utreds. Konstnärsgrupper som besöker skolor och daghem kan ansöka om projektbidrag. Projektet Stormvind (Myrsky), som med konstens medel ska förebygga marginalisering bland unga, stöds fortsättningsvis i samarbete med andra fonder. Den populära Kulturkarnevalen stöds varje år. Fortbildning. Framstående konst- och kulturutövare kan få stipendier för högklassig internationell utbildning. Den sökande ska kontakta kansliet på förhand för att diskutera studierna och finansieringen. Konstnärer som avslutat sin egentliga utbildning kan ansöka om lärlingsstipendier för att förkovra sig under ledning av en etablerad konstnär. Kulturarbetare, konstnärer och journalister kan under året söka understöd för kortare studieresor i kompetenshöjande syfte. Litteratur. Biblioteken har en viktig kulturbärande funktion. Genom stödordningen Kultur på bibban uppmuntras folkbiblioteken att ordna mångsidigt kulturprogram på svenska. Författarbesök i skolor stöds bl.a. genom Läscentrum. Den finlandssvenska bokkatalogen utges årligen i samarbete med Föreningen Konstsamfundet. Essätävlingen med Hans Ruins namn fortsätter vart tredje år och den femte tävlingen avgörs i juni 2013. Kulturfonden deltar i finansieringen av ett flerårigt litteraturexportprojekt som genomförs av Informationscentralen för Finlands litteratur FILI. En flerårig specialsatsning på lättlästa bearbetningar av modern finlandssvensk litteratur fortsätter under året. 4
Journalistik. Tidskrifter med kulturinnehåll kan ansöka om bidrag i november. Finlandssvenska journalister kan ansöka om resebidrag för kompetenshöjande studieresor och utlandsvistelser. I samarbete med Föreningen Konstsamfundet fortsätter Kulturfonden att stödja journalist- och fotografstuderandes obligatoriska praktik vid tidningsredaktioner. Likaså i samarbete med Konstsamfundet beviljar Kulturfonden journalister från Finland och Sverige stöd för fortbildning och språkbad på tidningsredaktioner i Sverige respektive Finland. Scenkonst. Institutionsteatrar kan få stöd för projekt och specialsatsningar. Fria dans- och teatergrupper kan även ansöka om verksamhetsbidrag. Kulturfonden fortsätter stödja turnéverksamhet och intressanta samarbetsprojekt med fria teatergrupper. En utredning av teatrarnas verksamhetsförutsättningar utförs under året. Musik. Projektet Musik och Talang samlar rytmmusikens aktörer och bistår dem med intressebevakning, branschstöd och fortbildning. En utredning som kartlägger det finlandssvenska körfältet är under arbete. Den finlandssvenska instrumentfonden lånar ut instrument till speciellt begåvade unga musiker. Kulturfonden deltar också i Suomen Kulttuurirahastos nationella instrumentbank med kvalitetsinstrument för våra främsta musiker. Visuell konst. Kulturfonden stöder via Stiftelsen Pro Artibus den finlandssvenska visuella konsten. Den pedagogiska verksamheten är ett tyngdpunktsområde som fortsättningsvis kommer att utvecklas. Ett specialprojekt för illustratörer, Bilder för barn, påbörjades 2011 och fortsätter till år 2014. Konstrundan, som har blivit en etablerad del av konstutbudet i Svenskfinland, fortsätter. Film, tv och radio. Kulturfonden stöder finlandssvensk film-, tv- och radioproduktion. Vi vill gärna betona konsumenternas delaktighet och produktionernas tillgänglighet; en slags digital allemansrätt. Utöver manus- och planeringsstöd beviljas även produktionsstöd, som gör det lättare att få annan finansiering. Fonden stöder gärna aktörer utanför de stora mediehusen. Yle Fem:s ställning som den finlandssvenska kanalen beaktas i filmstödet. Kulturfondens stöd till Min morgon i Yle fem fortlöper till år 2014. Lokala tv-satsningar kan stödjas. Artist in Residence-verksamheten på olika håll i Svenskfinland stöds fortsättningsvis. Kulturfonden understöder också finlandssvenska konstnärers vistelse i Villa Karo i Benin, vid konstnärskolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike och i Finlandshuset i S:t Petersburg. Kulturarv. I Svenskfinland finns många intressanta kulturmiljöer som huvudsakligen är statens, kommunens eller privata ägares ansvar. Fonden kan ge mindre bidrag för projekt med en bred finansiering, huvudsakligen för egenfinansieringsandelar i EU-projekt. Ett pilotprojekt inom museernas publikarbete påbörjades år 2011 med Stundars och Sagalund som huvudmän. Projektet avslutas 2013. Kulturfonden kan även stödja andra projekt som utvecklar det finlandssvenska kulturarvet. En särskild satsning för Postbacken i Borgå inleddes 2012 och fortsätter 2013. Digitalt kulturarv. Digitaliseringen av de omfattande materialsamlingar som finns i arkiv och museer är en nationell fråga. För att stödja de finlandssvenska minnesorganisationerna i detta omfattande arbete utvecklas specialprojekt i samråd med andra aktörer. Stöd beviljas inte för enskilda digitaliseringsprojekt. Kulturevenemang. Det rika utbudet av festivaler, hembygdsdagar och andra kulturevenemang uppmuntras fortsättningsvis. Kulturfonden kan stödja både beprövade och nya koncept. En uppföljning av festivalutredningen från år 2009 blir klar under året, denna gång med fokus på festivalernas publik. Aktörerna inbjuds till ett gemensamt seminarium. Kultur och hälsa. Konst och kultur har betydelse för människans välmående i alla åldrar. Projektet Livsglädje har tillkommit för att ge äldre personer regelbundna möjligheter att musicera tillsammans, med rörelse och lyrik som kompletterande inslag. Genom stödordningen Kultur i vården stöds småskaliga kultursatsningar inom social- och hälsovårdssektorn. Kulturutbyte. Kulturfonden stöder både enskilda konstnärer, grupper och institutioner som reser till andra länder för att förkovra sig och presentera sina verk. Enskilda konstnärer och grupper kan ansöka om resestipendium. Kulturfonden stöder turnéverksamhet och ser gärna att grupper och institutioner bjuder in högklassiga koreografer, regissörer eller annan extern kompetens. Kulturexport. Kulturfonden har sammanställt information om nationella exportstöd inom konst och kultur. Fonden har beredskap att stödja projekt som erhåller nationell finansiering. 3.3 Utbildning Svenska kulturfonden är starkt engagerad i den svenska utbildningen. Hög kvalitet i utbildningen är en förutsättning för svenskan som ett levande språk och för en livskraftig svensk identitet och verksamhet. Kulturfonden stöder projekt inom hela utbildningsområdet från småbarnsfostran till högskole- och universitetsutbildning. Initiativ som är avsedda att utveckla utbildningen över region- och språkgränser prioriteras. 5
Stat och kommun har ansvar för och upprätthåller största delen av utbildningen. Om statligt eller kommunalt stöd står till buds ska denna möjlighet alltid utnyttjas i första hand. Fonden har beredskap att sammankalla till diskussioner kring aktuella frågor som gäller utbildningen och att initiera utredningar som ger underlag för diskussioner och beslut. Starka svenska enheter. Kulturfonden stöder initiativ som har som mål att skapa starka svenska enheter. Aktuella frågor är konsolideringen inom andra stadiet, yrkeshögskolorna och fria bildningen. Kulturfonden välkomnar ansökningar som görs gemensamt av två eller flera kommuner med utgångspunkt i projektet Studentexamen på lika villkor. Kartläggningar av den svenska skolan. Omfattande information om den grundläggande utbildningen samlas vart tredje år i OECD:s PISA-utredning. Svenska kulturfonden har liksom år 2003 och 2009 finansierat en heltäckande svenskt utredning 2012 som färdigställs 2013. Kulturfondens utredning om samverkan mellan lärarutbildningen och skolan med sikte på elevens bästa kommer att ligga som grund för insatser under verksamhetsåret. Utredningen om de svenskspråkiga elevernas resultat i studentexamen kommer att presenteras på ett seminarium 2013. En utredning med fokus på språket i den svenska utbildningen planeras under verksamhetsåret. Rekrytering. Kulturfonden har beredskap att stödja insatser för att förbättra rekryteringen både inom dagvård och utbildning. Läget inom dagvården är problematiskt på vissa orter på grund av brist på både närvårdare och barnträdgårdslärare. Kulturfonden fortsätter att stödja rekryteringen av lärarstuderande, bl.a. genom stipendier för studiebesök på Pedagogiska fakulteten för gymnasister och genom fältpraktik- och auskultantstipendier för lärarstuderande. Lärarfortbildning och kompetensutveckling. Kulturfonden deltar i en svenskspråkig sektion som Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt för att utreda behoven inom lärarfortbildningen. Resultatet kommer att ge en grund för planering av fondens insatser 2013. En förutsättning för stöd till fortbildningsarrangörer är att ansökan baserar sig på en behovskartläggning. Lärare kan söka stöd för behörighetsgivande fortbildning i november. Lärare kan också när som helst under året ansöka om resestipendium för kompetenshöjande kurser och konferenser, förutsatt att arbetsgivaren deltar i kostnaderna (se anvisningarna). Läromedel. Ett brett och högtklassigt läromedelsutbud är en förutsättning för god utbildning på svenska. Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls Stiftelse för studieunderstöd beviljar i samråd författarstöd och produktionsstöd. Stöden gäller grundläggande utbildning, andra stadiet och yrkeshögskolor. En läromedelsutredning som fondgruppen beställt 2012 presenteras på ett seminarium under 2013. Kulturfonden kan i särskilda fall stödja läromedel avsedda för universitetsstudier. Kulturfonden stöder också satsningar på e-lärande, bl.a. projektet Vetamix som är ett samarbete med YLE och Utbildningsstyrelsen. Språköar. Daghemmen och skolorna på de s.k. språköarna har hög prioritet. Kulturfonden stöder tillsammans med andra fonder och stiftelser såväl projekt inom undervisningen som olika fastighetsprojekt med syfte att stärka samverkan mellan dagvård och undervisning på svenska. För tillfället förs diskussioner med representanter för Svenska skolan i Lahtis. Språkstimulans. Kulturfondens kommer att följa upp det fortbildningsprogram för daghemspersonal som genomfördes på fyra orter under 2012. Programmet baserade sig på fondens Språkstrategi för dagvården. Daghem och skolor kan ansöka om stöd för egna språkstödjande och språkstimulerande projekt. Ett samarbetsprojekt gällande skolbibliotek planeras. En fortbildning som fokuserar på finlandssvensk gemenskap och delaktighet planeras. Fortbildningen riktar sig till lärare inom hela utbildningskedjan från dagvård till universitet. Kulturpaket och Kulturbonus för daghem, skolor och eftisar. Kulturpaketen ger daghem, skolor och eftisar, även språkbadsenheter, möjlighet att engagera kulturarbetare i fostran och undervisningen. De som aktivt har använt kulturpaket kan ansöka om Kulturbonus och ta del av professionella kultur- och konstevenemang utanför daghemmet eller skolan. Under året inbjuds både pedagoger och engagerade kulturarbetare samt övriga intresserade till träffar för erfarenhetsutbyte och inspiration. Kolumntävling. En utvärdering av Kulturfondens kolumntävling för elever i gymnasiet och yrkesutbildningen som arrangerades för första gången 2012 ligger som grund för kolumntävlingen 2013. Naturvetenskaper. Kulturfonden stöder Resurscentret för matematik, naturvetenskaper och teknik genom ett flerårigt stöd för att utveckla undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Kulturfonden kommer att sammankalla olika aktörer på området för att diskutera behov och åtgärder. Studier, utbyte och praktik. Kulturfonden erbjuder gymnasister årligen två ettåriga elevplatser i allmänundervisningen och två tvååriga IB-platser vid Scandinavian School of Brussels i Belgien. Gymnasister kan också söka stipendium för tvååriga IB-studier vid Red Cross United World College. Kulturfonden beviljar stipendier för praktik vid ett antal internationella organisationer och finländska kulturinstitut (se kapitel 3.8). 6
Svenska studiefonden som upprätthålls av Kulturfonden, Brita Maria Renlunds stiftelse, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd beviljar högskolestuderande stipendier för studier och praktik, främst utomlands, men också i hemlandet (se www.studiefonden.fi). Studiefonden beviljar också stipendiemedel till yrkesläroanstalter på andra stadiet och folkhögskolor. Nytt för 2013 är att också gymnasier kan ansöka om stöd. Förhandlingar pågår om ett samarbete mellan Studiefonden och Svenska Folkskolans Vänner. Studieresor. Skolklasser eller grupper av studerande kan i november ansöka om bidrag för studieresor som har en klar anknytning till undervisningen och/eller är en del av ett utbyte mellan skolor. För årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen prioriteras Norden och Östersjöområdet och för gymnasiet och yrkesutbildningen övriga Europa (se anvisningarna!). Verkstäder för unga. Kulturfonden stöder projekt och verksamheter för ungdomar som avbryter sina studier eller blir utan studieplats. Personal inom denna sektor kan också ansöka om resestipendium. Svenska för finskspråkiga. I kapitel 3.1 Det svenska språket beskrivs en rad projekt och satsningar som berör utbildningssektorn, t.ex. nätverket Svenska nu, uppsatstävlingen för finskspråkiga abiturienter och bidrag för undervisning i praktisk svenska i finskspråkiga skolor. Svensklärare i finska skolor kan också ansöka om resestipendium. Språkbad. Språkbadsdaghem och språkbadsklasser i finska skolor kan få stöd för projektverksamhet. De kan också fortlöpande ansöka om stöd för Kultur i skolan och Kultur på dagis. Språkbadslärare kan också ansöka om resestipendium. Kulturfondens satsning på språkbadsverksamheten utvärderas under år 2013. Möten över språkgränsen. Samarbete mellan svenska och finska skolors elever och lärare stöds. Kulturfonden prioriterar gymnasiesamarbete, t.ex. om kurser görs tillgängliga för elever i svenska respektive finska gymnasier genom gemensamt kursutbud. Internationell spetsutbildning. Framstående konst- och kulturutövare kan beviljas stipendier för studier vid spetsenheter inom internationell utbildning. Den sökande ska kontakta kansliet på förhand för att diskutera studierna och finansieringen. Integration. Kulturfonden medverkar i ett brett upplagt treårigt projekt som skapar nya modeller för språkundervisning och integration av invandrare. Projektet koordineras av arbets- och näringsministeriet. Inom ramen för projektet utreds utbudet av kutbildning i svenska för invandrare. Forskning. Kulturfonden stöder studier för doktorsexamen och olika forskningsprojekt. Ansökningarna ska gälla humaniora, pedagogik och samhällsvetenskaper eller naturvetenskaper och medicin (t.ex. Carin och Gustaf Arppes fond, Carl Cedercreutz stipendiefond, Arvid och Greta Olins fond). Alla ansökningar för forskningsändamål bedöms utgående från forskningsplanens kvalitet. Stöd för forskning i humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik förutsätter att forskningen har en relevans för det svenska i Finland. Ett doktorandstipendium uppgår till 21 000. Kulturfonden utreder förutsättningarna för en ny stödform för pedagoger som forskar utgående från sin egen undervisning. Ett omfattande samarbete mellan ett stort antal finländska fonder och stiftelser inleddes 2010 genom Stiftelsernas post doc-pool (www.postdocpooli.fi) som kommer att verka också 2013-2016. Syftet är att nydisputerade doktorer kan söka finansiering för forskningsarbete utomlands. Fondsamarbetet utökades 2012 med en ny stödordning, den s.k. professorspoolen. Avsikten är att professorer kan söka stöd för att kunna frigöra sig från administrationsuppdrag och ägna sig helt åt forskning under ett år. 7
3.4 Förenings- och organisationslivet Svenska kulturfonden vill bidra till ett dynamiskt finlandssvenskt förenings- och organisationsliv. Fonden stöder både basverksamhet och projekt och uppmuntrar till samarbete mellan den tredje sektorn och den offentliga sektorn. Fonden beviljar gärna stöd för olika slags allfinlandssvenska evenemang. Särskilt välkomnas satsningar som innebär en förnyelse inom föreningsverksamheten och engagerar nya föreningsaktiva. För återväxtens skull är det speciellt viktigt att barn och ungdomar deltar i föreningslivet. Fonden stöder gärna projekt som syftar till att aktivera unga på olika håll i samhället liksom projekt som aktiverar invandrare i förenings- och frivilligverksamhet. Ungdomar kan också själva ansöka om särskilda ungdomsaktiveringsstipendier. Förbundspaket. Några av centralförbunden får utöver sina verksamhetsbidrag ett extra bidrag för att delas ut till sina medlemsföreningar. Lokalföreningarna ansöker därmed inte om bidrag från fonden utan direkt från sitt centralförbund. Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf. (SAMS) ansvarar i sin helhet för utdelningen av medel till det sociala fältet, medan Finlands Svenska Idrott ansvarar för utdelningen av medel till sport och idrott. Därtill fördelas förbundspaket år 2013 av Finlands svenska 4H, Finlands Svenska Scouter, Finlands svenska Marthaförbund, Pohjola-Norden och Svenska pensionärsförbundet. Möjligheten att introducera förbundspaket för ytterligare föreningar och centralförbund utreds under året. Organisationskonferens. Den årliga organisationskonferensen i Tammerfors utgör ett viktigt forum för de finlandssvenska centralförbunden. Arrangörer är Svenska kulturfonden och Svenska studiecentralen. Årets program handlar bl.a. om ledarskap och riktar sig även till förbundens förtroendevalda. Kulturhuset. Kulturhuset Ab erbjuder finlandssvenska organisationer och föreningar skräddarsydda webbplatser för att stärka föreningarnas verksamhetsförutsättningar. Servicen inkluderar bl.a. händelsekalender, medlemsregister och bokföringsprogram. Finlands svenska 4H, Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund, Finlands svenska hembygdsförbund, Finlands Svenska Idrott, Finlands svenska Marthaförbund, Finlands Svenska Scouter, Finlands svenska sång- och musikförbund, Förbundet Hem och Skola, Nylands svenska ungdomsförbund, Svenska pensionärsförbundet, Svenska Österbottens Ungdomsförbund, Ålands Ungdomsförbund och Åbolands Ungdomsförbund erhåller fortsättningsvis ett årligt specialbidrag som möjliggör gratis webb- och e-posttjänster för dem och deras medlemsföreningar. Föreningsfestival. Föreningsfestivalen har utvecklats till en stor manifestation av föreningsaktivitet och engagerar föreningsaktiva i alla åldrar. Nästa föreningsfestival arrangeras hösten 2013 i Vasa. Föreningshus. Svenskspråkiga föreningar kan ansöka om renoveringsstöd för klart avgränsade arbetsmoment som kräver insats av yrkesmän. Ett renoveringsbidrag förutsätter att föreningshuset tillhör föreningen och att projektets investerings- och anskaffningskostnader finansieras på annat sätt. 3.5 Internationell verksamhet Kulturfonden verkar internationellt inom kultur, utbildning och minoritetsspråkssamarbete. Huvudsakligen sker detta via stöd till samarbetsprojekt mellan finlandssvenska och utländska aktörer som ger nya impulser och kunskap men också via en del egna projekt med internationell anknytning. Projekt som skapar samförstånd och språkförståelse i Norden prioriteras högt. Minoritetsspråk. Kulturfonden stöder gärna projekt som förutom finlandssvenska aktörer involverar olika europeiska språkliga minoriteter och deras språkstrategier. Under 2013 står Kulturfonden igen värd för ett internationellt minoritetsspråksseminarium i Bryssel. Kulturutbyte. Kulturfonden stöder både enskilda konstnärer, grupper och institutioner som reser till andra länder för att förkovra sig och presentera sina verk. Enskilda konstnärer och grupper kan ansöka om resestipendium. Kulturfonden stöder turnéverksamhet och ser gärna att grupper och institutioner bjuder in högklassiga koreografer, regissörer eller 8
annan extern kompetens. Kulturexport. Kulturfonden har sammanställt information om nationella exportstöd inom konst och kultur. Fonden har beredskap att stödja projekt som erhåller nationell finansiering. Residensvistelser. Konstnärer, arbetsgrupper med olika sammansättning samt kuratorer kan ansöka om bidrag för Artist in Residence-vistelser. AiR-verksamhet på olika orter i Svenskfinland understöds också. Kulturfonden erbjuder dessutom finlandssvenska konstnärer halvåriga vistelsestipendier vid konstnärskolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike och i Finlandshuset i St Petersburg i Ryssland. Studieresor. Lärare, konstnärer, journalister och kulturarbetare kan när som helst under året ansöka om resestipendium för kortare kompetenshöjande resor utomlands. Skolklasser eller grupper av studerande kan i november ansöka om bidrag för studieresor som har en klar anknytning till undervisningen och/eller är en del av ett utbyte mellan skolor. För årskurserna 7 9 i den grundläggande utbildningen prioriteras Norden och Östersjöområdet och för gymnasier och yrkesutbildningen övriga Europa. (Se anvisningarna) Utlandsstudier. Kulturfonden erbjuder gymnasister årligen två ettåriga elevplatser i allmänundervisningen och två tvååriga IB-platser vid Scandinavian School of Brussels i Belgien. Gymnasister kan också söka stipendium för tvååriga IBstudier vid Red Cross United World College. Högskole- och universitetsstuderande kan via Svenska studiefonden (www.studiefonden.fi) i februari ansöka om stöd för utlandsstudier eller utlandspraktik som räknas tillgodo inom studierna. Framstående konst- och kulturutövare kan få stipendier för studier vid spetsenheter inom internationell utbildning. Den sökande ska kontakta kansliet på förhand för att diskutera studierna och finansieringen. Tillsammans med andra finländska fonder stöder Kulturfonden doktorers forskningsarbete utomlands. Mer information finns på www.postdocpooli.fi. Praktikplatser utomlands. Kulturfonden erbjuder finlandssvenska studerande ettåriga praktikplatser vid ett flertal finländska kultur- och vetenskapsinstitut och andra internationella organisationer i världen. Praktikplatserna erbjuds studerande och nyutexaminerade inom en rad olika studieinriktningar och lediganslås i mars och september. Under året görs en kartläggning av tidigare praktikanter och en utvärdering av praktikens betydelse för den professionella och personliga utvecklingen. Ett alumnsamarbete påbörjas. Kulturfonden har för närvarande praktikplatser vid följande organisationer: Finlands kultur och vetenskapsinstitut i Berlin, Köpenhamn, London, Oslo, Paris, Stockholm och Tokyo Nordiska ministerrådets informationskontor i St. Petersburg Skandinaviska föreningens konstnärshus i Rom Kommunförbundets kontor i Bryssel Reykjavik Arts Festival, Island Estlandssvenska Aibolands museum i Haapsal, Estland Diskussioner med eventuella nya samarbetspartner förs under året. Kulturfonden stöder också Kulturfonden stöder också projektet Liberal praktik som erbjuder praktikantplatser vid politiska intresseorganisationer Berlin, Bryssel, London och Washington. Europeiskt fondsamarbete. Kulturfonden samarbetar med en rad andra fonder runtom i Europa och är medlem i centralorganisationen European Foundation Centre. Kulturfonden ingår i en informell europeisk fondallians som samarbetar kring i synnerhet ungdoms- och demokratiprojekt. Kulturfonden samarbetar gärna med finskspråkiga fonder i internationella projekt. EU-projekt. För att säkerställa finlandssvensk medverkan i EU-projekt kan Kulturfonden bidra till egenfinansieringsandelen i projekt som ligger nära fondens syften. 9
4 Organisation och administration Delegationen Styrelsen Sakkunniga Nylands svenska kulturfond (Direktion + ombudsman) Åbolands svenska kulturfond (Direktion + ombudsman) Österbottens svenska kulturfond (Direktion + ombudsman) Svenska kulturfondens kansli Direktör Administration Kultur och utbildning Projektberedning Styrelse, delegation och regionala direktioner. Svenska kulturfondens verksamhet leds av de förtroendevalda i styrelsen och delegationen. Styrelsen företräder fonden och beslutar om användandet av fondens avkastning. Delegationen beslutar om verksamhetens riktlinjer och budgeten. Den centrala utdelningen behandlas av både styrelsen och delegationen. Den regionala förankringen säkerställs genom att en viss del av medlen delas ut via de regionala fonderna i Nyland, Åboland/Åland och Österbotten med egna direktioner som behandlar de regionala ansökningarna och gör ett förslag till utdelning inom respektive fond. De regionala fondernas administration och kontakten till aktörerna sköts av regionombudsmännen med kanslier i Nyland (Ekenäs), Åboland (Pargas) och Österbotten (Vasa). Alla ansökningar riktas till Svenska kulturfonden, oberoende av vilket förtroendeorgan som fattar de slutliga besluten. Administration. Fondens centralkansli finns i Helsingfors. Den administrativa personalen sköter ekonomi-, personal-, kommunikations- och datafrågor. Kultur- och utbildningsombudsmännen bereder ansökningar och utvecklar projekt inom sina respektive verksamhetsområden. Ombudsmännen inom projektberedningen bistår vid utveckling av större projekt och arbetar för att stimulera regionöverskridande verksamhet. Kulturproducenten arrangerar konferenser, seminarier och utdelningsfester. Den internationella ombudsmannen sköter internationella kontakter och projekt. Behandling av ansökningar. Svenska kulturfonden tar årligen emot ca 8 000 ansökningar. Alla ansökningar som lämnas in under den ordinarie ansökningstiden i november genomgår en omfattande granskning. Ansökningarna bereds av kansliets tjänstemän i samråd med utomstående sakkunniga. Därefter behandlas förslagen både i styrelsen och i delegationen. I urvalsprocessen deltar förutom de 54 förtroendevalda också drygt 30 utomstående sakkunniga, som byts regelbundet. Utvärdering. Effekterna av fondens verksamhet utvärderas årligen med hjälp av bidragsredovisningar, diskussioner med bidragstagare och andra aktörer och genom extern utvärdering. Större samarbetsprojekt utvärderas och under projektets gång förs regelbundna diskussioner med respektive aktör. Organisationskonferensen, branschspecifika möten och seminarier utgör även viktiga utvärderingstillfällen. Under en planeringskonferens i augusti förbereder kanslipersonalen och de förtroendevalda följande års verksamhet. 10