Flik 7 Flik 7 Certifikatutbildning Sträckflygutbildning Bogserförarutbildning Utbildningsplaner Innehållsförteckning
Flik 7 Avsiktligt blank
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 1 (8) Segelflygcertifikat 0 Allmänt SHB 610 och 615 ligger till grund för denna plan. Eleven skall fylla 15 år det år utbildningen påbörjas Elev under 18 år skall ha målsmans intyg om tillstånd för utbildning. Utbildningen skall bedrivas i enlighet med DHB och denna utbildningsplan. 1 Teoretisk utbildning Den teoretiska utbildningen genomförs i studiecirkelform enligt studieplan Segelflygteori. Läromedel är boken kompendiet Flygrediotelefoni samt arbetspapper och overheadkopior. 1.1 Utbildningsplan för den teoretiska utbildningen Ämne Antal kvällar Omfattning Historik och 1 kv Presentation av kursdeltagarna organisation Historik Historia Klubben idag Organisation Vinterarbete Skolningens organisation Vad är segelflyg Uppvindar Aerodynamik och 7 kv Segelflygplanet flyglära Lyftkraft, motstånd och stabilitet Belastning Prestanda Rodrens verkan Stall och spinn Start och landning Termikflygning Meteorologi 5 kv Atmosfären Skitning, stabilitet och termik Moln Luftmassor och fronter Vädertjänstens organisation Ref. Kap 1 och 2 DHB Kap 1 Kap 4 och 5 Kap 6
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 2 (8) Ämne Flygmateriellära och instrumentlära Bestämmelser och luftrum Antal Omfattning kvällar 4 kv Underhåll och skötsel av flygplan Tekniska tjänstens organisation Flygfältsmateriel och fallskärmar Vagnar Grundinstrumenten och radio Svängindikatorn Dator och loggningsutrustning 4 kv Publikationer SHB, DHB Certifikatbestämmelser Luftrummet Trafikregler VFR-minima Segelflygets organisation Navigation 3 kv Koordinatsystem Kartan Navigationsberäkningar Radiokommunikation 6 kv Utrustning Frekvenser Fraseologi vid radiotelefoni Flygmedicin 1 kv Balansorganen Syrgasbehov Vätskebehov Läkemedel, alkohol och andra droger Accelerationspåkänningar, g-krafter Flygsäkerhet och utelandningar 1 kv Riskanalys och riskmedvetenhet DA-systemet Utelandningen Tävlingsflygning 1 kv Tävlingsformer RST Diplom Vett och etikett på flygfältet Praktisk hantering av flygplanen Summa: 35 kv/dag Ref. Kap 7 och 8 Kap 9 Kap 10 Kap 11 Flygradiotelef oni Kap 12 Kap 13 och 14 DHB Kap 1 och 2 Kap 15 1 kv Flygtjänstens organisation DHB Kap 3 1 dag De-hangarering DHB Iordningställande av flygmaterielen Utdragning Kupan Organisation på startplatsen Startjournal och dagböcker Svarta boken Indragning Hangarering
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 3 (8) 2 Praktisk utbildning Den praktiska utbildningen genomförs i segelflygplan med segelflyglärare eller segelflyginstruktör i dubbelkommando eller på marken vid EK-flygning. För vissa övningar och om det behövs för att träna speciella moment utnyttjas motorseglaren. Startförfarande är flygbogsering. Utbildningen är indelad i tre etapper Etapp 1 Utbildningsplanens övningar 1-24 Etapp 1 omfattar grundövningarna och start- och landningsträning. Eleven flyger Bergfalke III i dubbelkommando. Skedet avslutas med tre flygningar i enkelkommando, EK, varefter eleven tilldelas C- diplom. Etapp 2 Utbildningsplanens övningar 25-41 Etapp 2 omfattar grundläggande termikträning och ytterligare grundövningar. Eleven in sig på G 103 Twin Astir och flyger den i omväxlande DK och EK. Etapp 3 Utbildningsplanens övningar 42-57 Etapp 3 omfattar tillämpade övningar, ytterligare termikträning och förberedelseövningar för utelandningsträning. Skedet börjar med att eleven flyger in sig på ensitsare, Astir CS. Flygningen sker nu i omväxlande i DK och EK där EK-flygningen företrädesvis genomförs i ensitsaren. Uppflygning Efter uppflygning inför segelflygchefen eller skolchefen kan eleven ansöka om segelflygcertifikat. 2.1 Utbildningsplan för den praktiska utbildningen Övning nr. 1, 2 3 4 5 Bogs. höjd Övning enligt Du flyger Speciella övningsnoment Anmärkningar 600 Orientering i luften. Daglig tillsyn Rodrens primära verkan Personlig utrustning Fraseologi vid överlämnande av roder 600 Skevroderbromsen Sittställning, handhavande av roder och reglage Avrapporteringsrutiner 600 Flygning rakt fram. Orientering om startförloppet Bedömningslandning 600 Sid- och höjdrodrens verkan i sväng. Bedömningslandning
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 4 (8) Övning nr. 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18-21 22-24 27 25 26 28 Bogs. Övning enligt Du flyger höjd 600 Hållande i sväng, urgång ur sväng. Bedömningslandning 600 Ingång i sväng. Speciella övningsmoment Anmärkningar Anmälan på radio på medvindslinjen Ulltåt och kulan Sättningsfasen 600 Träning av svängar. Felaktiga roderkombinationer i sväng 600 Träning av svängar. Felaktiga roderkombinationer i sväng 900 Orientering om stall Flygning med belastning <1g 750 Hur man förebygger och rätar upp flygplanet ur en vikning. 900 Hur man förebygger och rätar upp flygplanet ur en vikning med luftbromsarna utfällda 600 Allmän flygträning före EK. Bedömningslandning för låg höjd 600 Allmän flygträning före EK. Bedömningslandning medvinden för nära banan. 600 Allmän flygträning före EK. Bedömningslandning för hög höjd. 450 Avbruten start 900 Rodrens sekundära verkan Brant sväng 600 Allmän flygträning före EK 600 EK-flygning 750 Allmän flygträning Träning av svängar, svängväxlingar och vingtippningar Typinflygning G103 750 Flygning med luftbroms Typinflygning G103 Landning i sidvind 450 Avbruten start Typinflygning G103 750 Termikflygning Flygning tillsammans med andra luftfartyg Stall och vikning Bedömningslandning för låg höjd
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 5 (8) Övning nr. 29-32 33 Bogs. Övning enligt Du flyger Speciella övningsmoment höjd Anmärkningar 750 Termikflygning Precisionslandning 750 Termikflygning Träning av svängar, termikcentrering, Mac Cready tillämpning 750 Termikflygning Flygning i tratten 34 35-36 750 Termikflygning Flygning i tratten 37 900 Termikflygning Precisionslandning Flygning enligt räckviddsdiagram 38-39 750 Termikflygning Precisionslandning Flygning enligt räckviddsdiagram 40 900 Lågfartsflygning Sidvindslandning Brant grävande sväng 41 750 Högfartsflygning Onormalt utgångsläge för landning 42 600 Kontrollflygning Före inflygning ensitsare 43-45 900/ Inflygning ensitsare 600 46 -TME Spinnövning 47-48 750 Termikflygning Precisionslandning 49 600 Bedömningslandning Landning utan höjdmätare 50 600 Bedömningslandning Övertäckt instrumentering 51-54 750 Termikflygning Precisionslandning 55 750 Repetition Luftrumsredovisning Luftbromsövning - max prestanda 56 -TME Utelandning Rekognoserat fält 57 750 Passagerarflygning 100 750 Repetition C 900 Uppflygning C
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 6 (8) 3 Operativa begränsningar 3.1 Väderkrav vid certifikatskolning 3.1.1 Dubbelkommando För skolning i dubbelkommando krävs: att molnbasen inte är lägre än vad som behövs för att genomföra avsedd övning. tydlig horisont. vindhastighet mindre än 40 km/t (ca. 10 m/s) och sidvindskomposant mindre än 20 km/t (ca. 6 m/s). under etapp 1 dessutom lugn luft. 3.1.2 Enkelkommando För skolning i enkelkommando krävs: att molnbasen är 300 m högre än planerad urkopplingshöjd. tydlig horisont. vindhastighet mindre än 20 km/t (ca. 6 m/s) och sidvindskomposant mindre än 15 km/t (ca. 4 m/s). att ingen nederbörd faller över fältet eller i fältets närhet. Vid inflygning på ensitsare dessutom lugn luft. 3.2 Flygplantyper Grundregeln är att eleven inte skall växla mellan flygplantyper utan eleven flyger den typ som framgår av etappindelningen. Avsteg från grundregeln må göras för något enstaka pass BfIII under skede 2 och 3, endast i DK, om övningen endast omfattar termikflygning. Eleven får också delta i landningstävlingarna med BfIII, med segelflyglärare/instruktör som säkerhetsförare. 3.3 Personlig utrustning Samma utrustningskrav gäller som för annan flygning, DHB 2.3, men under etapp 1 får segelflyglärare/instruktör medge följande undantag: kravet på heltäckande klädsel må göras avsteg ifrån. kravet på solglasögon må göras avsteg ifrån. kravet på mössa må göras avsteg ifrån. Elever skall ha svankstödskudde påtagen under flygning. 4 Diskussionspunkter under den praktiska utbildningen Under den praktiska utbildningen skall följande diskuteras: att det alltid är befälhavaren som har det slutlig ansvaret för flygsäkerheten.
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 7 (8) att alltid flyga så att man kan nå ett landningsbart fält om termiken inte infinner sig. att det inte är förbjudet att landa ute. Alltså att det alltid är bättre att göra en välplanerad utelandning än att chansa på att komma tillbaka till fältet om man har gjort en felbedömning och kommit för lågt. att alltid vara mentalt förberedd på att en utelandning kan bli nödvändig. att se till att man inhämtar färdtillstånd i god tid före inträde i luftrum där färdtillstånd krävs. att lämna sådana upplysningar till segelflygledaren att flygningen kan följas upp från marken. att iaktta radiodisciplin. att alltid ta hänsyn till andra flygare och iaktta de trafikregler som gäller. att gå in i termik utan att störa de som redan befinner sig i termiken och att aldrig manövrera så att ett annat segelflygplan skyms under kroppen. att alltid hålla utkik efter andra flygplan. Dagens luftrum är fyllt av moderna företeelser såsom skärmflygare, drakflygare och ultralätta.
UHB: Certifikatutbildning Sidan: 8 (8) Avsiktligt blank
UHB: Sträckflygutbildning Sidan: 1 (4) Tillstånd att utföra sträckflygning 0 Allmänt SHB 631 och 635 ligger till grund för denna plan. För utfärdande av tillstånd för sträckflygning krävs giltigt segelflygcertifikat (S). Den teoretiska utbildningen skall vara genomförd innan den praktiska utbildningen påbörjas. Den praktisk utbildningen skall bedrivas i enlighet med driftinstruktionen. 1 Teoretisk utbildning Den teoretiska utbildningen genomförs i studiecirkelform enligt studieplan Teori för tävlingsflygare. Läromedel är boken kompendiet Teori för tävlingsflygare samt arbetspapper och overheadkopior. 1.1 Utbildningsplan för den teoretiska utbildningen Sammank. nr. * 1 (1 och 7) 2 (6) 3 (1 och 2) 4 (3 och 4) 5 (5) Tid Omfattning Ref. 4 tim Inledning Flygning i kontrollerad luft (CTR och TMA) samt flygning i TIA/TIZ. Färdtillstånd Kartpreparering Restriktionsområden Tävlingsregler, RST och DM 3 tim Hållfasthetslära Utrustning och instrument Barograf, GNSS-logger 3 tim Skiktnings och hävningskurvor Termikblåsans uppkomst. Termikkällor Cumulusmolninghet, molngator och torrtermik Tolkning av prognoser Taktik 3 tim McCraedy-teori, räckvidd och val av fart Delfinflygning Start- och mållinjepassage Metod vid brytpunktspassage Metod för målspaning 4 tim Träning Demontering och lastning av segelflygplan Lossning och montering, monteringskontroll 17 tim Kap 9 SHB Kap 7 Kap 4 och 8 Kap 6 Kap 15 Summa: * Siffror inom parentes refererar till numreringen i kompendiet Teori för tävlingsflygare
UHB: Sträckflygutbildning Sidan: 2 (4) 2 Praktisk utbildning Utbildningsplanens första två övningar (0:1-2) kan/bör genomföras som del av den friflygning som flygaren gör efter sin certifikatutbildning men före det att flygtidskraven för sträckflygutbildning blir uppfyllt. Eleven skall ha genomfört minst de två tränarflygningarna (0:1-2) innan flygningen med lärare/instruktör. Övningsmomentet utelandningsträning skall vara godkänt före första sträckflygningen. 2.1 Utbildningsplan för den praktiska utbildningen Övning Flygtid Övning Nr DK EK 0:1 1:30 Termikträning (Tränarflygning) Barografhantering Organisation i cockpit Söka termik, centrera och lämna termik 0:2 1:30 Termikträning (Tränarflygning) Start- och mållinjepassage Vändningsteknik Ingång i termik, centrera och lämna termik 1 0:45 Termikflygning McCready flygning Höjdbedömning utan höjdmätare Bedömningslandning med övertäckt höjdmätare Precisionslandning 2 0:45 Start- och mållinjeflygning Bogsering till startlinje Termikflygning Finalglidning och bedömningslandning efter målanflygning Precisionslandning 3 1:00 Utelandningsträning 4 1:00 Utelandningsträning Åtgärder efter utelandning 5 2:30 Sträckflygning (120-160 km) Förberedelser för sträckflygning Metod vid sträckflygning Metod för målspaning Metod vid rundning av brytpunkt Finalglidning, mållinjepassage Avrapportering och RST-rapportering 6 2:00 Sträckflygning (100-140 km) Summa: 9:00 2:00
UHB: Sträckflygutbildning Sidan: 3 (4) 3 Operativa begränsningar Personlig utrustning Flygkarta skall medföras under all flygning för erhållande av sträckflygtillstånd. Sträckflygningarna, övning 6-8, skall planeras på flygkarta Stockholm FIR 1:500.000. Steg 2 -tränar flygningar Skall planeras och genomföras i tratten. Vid övning i målanflygning skall lägsta höjd vid mållinjepassage vara 100 m över marken. Verifiering Sträckflygningarna skall verifieras med GNSS-utrustning. Eleven skall dock genomföra flygningen utan GNSS-stöd Vid elevens EK-flygningar skall RST-reglerna tillämpas så att eleven kan få sina flygningar godkända i RST. 4 Diskussionspunkter under den praktiska utbildningen Under den praktiska utbildningen skall följande diskuteras: att alltid ha med vätska och kolhydrater och att ha organiserat toalettfrågan. att alltid ha landningsbart område inom räckvidden med höjdmarginal. Det är klokt att memorera landningsbara områden som passeras under flygningen vilket kan bli till nytta om man tvingas vända. att alltid följa med i navigeringen, tummen i spåret. att som nybörjare vara lite försiktig i början av flygningen så att man kommer loss från fältet ordentligt. Vid RST gäller fri starthöjd, dock får målgången inte göras lägre än 1000 m under starthöjden. Man bör allts notera starthöjden så att man kan avpassa målgångshöjden motsvarande. att vara uppmärksam på hur vädret utvecklar sig, självklart framåt men även bakåt så att en väderförsämring i riktning mot hemmafältet upptäcks i tid. att tidigt under flygningen försöka få klart för sig vilken terräng som ger termik just den här dagen och i vilket höjdskikt termiken är som bäst. att anpassa farten till vädret och termiktätheten, dvs. att kunna överge strikt McCready flygning för att i stället säkert nå nästa termik. att den som en tävlingsdag kommer runt sin bana alltid får mer poäng än de som landat ute. Det kan således vara klokt att ligga still och invänta termik än att chansa och gå fram och hoppas att det släpper längre fram. att anpassa höjdmarginalen vid finalglidningen till finalglidningens längd och då man säkert når målet omvandla kvarvarande höjdmarginal till fart.
UHB: Sträckflygutbildning 5 Tips till tränare och lärare Sidan: 4 (4) att ge akt på sin egen prestation så att man dricker och äter om kroppen signalerar matthet och till slut kanske till och med avbryter flygningen om man är trött. att hålla uppsikt för att upptäcka andra segelflygplan, det både för att minimera risken för kollision och att få hjälp med termikletningen. att lämna rundningsrapport på klubbfrekvens och på allmän segelflygfrekvens (123,50) så att man från marken kan följa upp flygningen. Man skall dock inte förvänta sig att få svar om man är långt ute. att genast ta kontakt med klubben efter utelandning, men inte innan man har samlat in den information som hämtlaget behöver. (Telefonnummer, plats, vägbeskrivning) att lämna nycklarna till sin bil (om den har drag) i kupan så att hämtlaget kan använda den. Övn 0:2: Övn 5: Övn 6: Lägg en bana med tydliga brytpunkter i tratten och låt eleven preparera kartan (1:250.000) med fotosektorerna inritade. Volksloggern skall vara förberedd med banan inlagd. Lundby K:a Skultuna K:a Brånsta lager Lundby K:a, 43 km. Brytpunkterna är 15 km bort från Jo-berg, således bör 1000 m höjd räcka överallt längs banan med god säkerhetsmarginal (L/D 25). Låt eleven utföra en finalglidning, men observera höjdkravet vid målgång. Välj en så lång bana som möjligt med hänsyn till vädret, men inte över 18 mil. En fyrpunktsbana ger ytterligare ett tillfälle att träna vändning. Samtidigt som avståndet till hemmafältet hålls nere. Det kan vara fördelaktigt om eleven börjar må dåligt eller om vädret inte utvecklas som planerat. Flyg på McCready 1.0. och skippa då och då en termik, men kurva i allt under halva molnbashöjden. Elevens första sträcka. Vädret skall vara bra! Välj om möjligt en kort FAI-triangel. Flyg gärna med i ett annat flygplan men låt eleven själv besluta om sin flygning. Eleven skall flyga McCready 1,0 och kurva i all termik han/hon stöter på. Eleven skall ta höjd och göra en startlinjepassage enligt RST-rglerna.
UHB: Bogserförarutbildning Sidan: 1 (3) Datum: 01DEC99 Behörighetsbevis för bogsering av segelflygplan 0 Allmänt BCL-C 5.6 ligger till grund för denna plan. För utfärdande av behörighet för bogsering av segelflygplan krävs giltigt förarcertifikat för flygplan. Den teoretiska utbildningen skall vara genomförd innan den praktiska utbildningen avslutas. 1 Teoretisk utbildning 2 Praktisk utbildning Den teoretiska utbildningen genomförs som självstudier. Kunskapskontroll sker genom ett skriftligt prov inför segelflygläraren eller flygläraren. Kunskapsnivåerna är angivna inom parentes där tre (3) utgör högsta kunskapskrav med krav på att utförligt kunna redogöra för innehållet, medan ett (1) utgör orienterande avsnitt med krav på översiktlig kännedom. Följande avsnitt skall instuderas: BCL-C 5.6: Mom. 5, Befogenheter och krav på flygerfarenhet. (2) BCL-M 4.5: Mom. 3, Allmänt. (2) Mom. 4, Ansvarsförhållanden. (2) Mom. 6.1.1, Prestandasäkerhet. (3) Mom. 6.1.3, Utlösnings- och linsaxdon. (1) KSAK Segelflyghandboken, artiklarna: 420, Säkerhetsbestämmelser. (2) 421, Signaler för flygverksamheten. Endast de avsnitt som behandlar signaler där bogserföraren är inblandad. (2) 425, Flygbogsering av segelflygplan. (3) 426, Bogsering i dubbelsläp. (1) 641, Bogsering av segelflygplan. Jämför BCL-C 5.6 ovan. (2) Den praktiska utbildningen genomförs i samarbete med. Som bogserflygplan används MS 180T och/eller PA18-150. Flyglärare/biträdande flyglärare med bogsertillstånd är instruktör i bogserflygplanet och befälhavare. Under minst två släp skall segelflyglärare finnas i segelflygplanet och två släp av tung tvåsitsare skall ingå i den praktiska utbildningen. Bogsering i åtta i planflykt ersättes av "transportbogsering" varvid speciell uppmärksamhet skall riktas mot övergången från stigning till planflykt.
UHB: Bogserförarutbildning Sidan: 2 (3) Datum: 01DEC99 Om eleven saknar egen erfarenhet av segelflygning så skall han/hon under utbildningen bibringas kännedom om segelflygplan, deras begränsningar och prestanda. Om möjlighet finns så bör en orienterande segelflygstart ingå i utbildningen. 2.1 Diskussionspunkter under den praktiska utbildningen. Under den praktiska utbildningen skall följande diskuteras: att koordinera med segelflygläraren/ledaren hur bogseringen skall läggas upp och att inte bogsera genom fallskärmshopparnas hoppsektor. att bogserföraren är befälhavare för flygplanen. att alltid göra de viktiga checkerna före pådrag för start; klaff i startläge, bränslemängd kontroll lämplig tank vald och bränslepump till. att aldrig börja att sträcka linan innan startsignal har erhållits och att sträcka så sakta att segelflygplanet inte rullar över linan. att flyga sådana banor under 300 m (1000 fot) så att segelflygplanet kan nå landningsbar terräng om släpet måste avbrytas. att alltid manövrera lugnt och då speciellt under 300 m (1000 fot) och att ha lite överskottsfart på låg höjd. att vara beredd att genast "kapa linan" om något onormalt inträffar under start och utflygning; motorstörningar, segelflygplanet stiger för högt över bogseraren, etc. att inte jaga IAS utan att flyga attityd med släpet. att flyga bogservarv under skolning så att eleven släpps i lovart om fältet, om möjligt, och inte för långt borta. att undvika bullerkänsliga områden och att variera banorna så att inte alltid samma människor blir störda. att vara medveten om vilket segelflygplan som man drar och helst vem piloten är och vilken utbildningsståndpunkt denne har. att dra med högre fart om segelflygplanet har vattenbarlast och med lägre fart om det är en trä- eller dukkärra. att AFT bogseringar skall ske efter segelflygarens önskemål. att det blir roligare att bogsera och att man blir mera uppskattad som bogserförare om man lär sig var den flygfältsnära termiken normalt finns. att RST tävlingsstarter skall bogseras till "startlinjen" på 1000 m (3300 fot) och att piloten uppskattar lite överskottsfart i det läget. att dra transportbogseringarna med fart väl under segelflygplanets maxfart för flygbogsering, typiskt ca. 180 km/t (100 kt). att gå på rakbana då det är troligt att segelflygaren vill koppla ur. Vid skolbogsering 600 m (2000 fot) om inget annat är sagt. att alltid svänga höger och påbörja plané direkt då segelflygaren kopplat ur och att hålla kontroll på var han, och andra som man bogserat upp tidigare, befinner sig. Vid AFT bogsering kurvar normalt segelflygplanet efter urkoppling.
UHB: Bogserförarutbildning Sidan: 3 (3) Datum: 01DEC99 att för att låta motorn kyla sig långsamt gå ner i en flack bana i början av planén med ett motorpådrag över 2100 RPM, till dess att cylindertemperaturen gått ner på grönt. att snabba på ner så att nästa segelflygare slipper vänta för länge på sin tur. att flyga linfällningsvarven på betryggande höjd, väl under övriga trafikvarvshöjder och med lämplig fart och att inte kasta linan för nära materiel och människor på marken. att inte låta sig pressas att ta ett släp till när man egentligen behöver tanka för att må bra. att när det är mycket verksamhet propsa på att få hjälp med tankningen så att man själv får en rast. 2.2 Utbildningsplan för den praktiska utbildningen. Övn nr. Övningens omfattning Tid 1-2 Skolbogsering till 600 m (2000 ft) 0:20 3-4 AFT-bogsering till termik 0:20 5 Transportbogsering. 0:20 Summa: 1:00