Börja först med att få en översikt över de kapitel som ingår i varje studieenhet. Till exempel förekommer kapitel 2 och 3 i flera studieenheter.

Studiehandledning till Social Omsorg Andra upplagan Författare: Anita Kangas Fyhr Bonnier Utbildning 2009. Studiehandledningen omfattar tio studieenheter. De utgår från målet för kursen Social Omsorg 150 p. Studiehandledningens varierande uppgifter hjälper den studerande att bearbeta innehållet i boken för att kunna nå målet för kursen Social omsorg. Studiehandledningen kan med fördel användas vid distansstudier och för validering av kursen Social omsorg. I varje studieenhet finns: Nyckelord. Använd nyckelorden när du förhör dig själv inför ett kunskapstest. Läs om. Ger läshandledning till varje kapitel. Instuderingsfrågor. Hjälp till att bearbeta innehållet. Reflektera och diskutera. Ger förslag till reflektioner och diskussioner med studiekamrater eller i studiegruppen. Fördjupningsuppgift. Uppgifterna kan göras som individuella skriftliga arbeten. Börja först med att få en översikt över de kapitel som ingår i varje studieenhet. Till exempel förekommer kapitel 2 och 3 i flera studieenheter. Studiehandledningen består av tio studieenheter: Studieenhet 1. Social omsorg ett perspektiv på socialt arbete s. 4 Studieenhet 2. Förhållningssätt och bemötande s. 6 Studieenhet 3. Sociala omsorgshistoria och lagstiftning s. 8 Studieenhet 4. Social omsorg om personer med utvecklingsstörning s. 11 Studieenhet 5. Social omsorg om personer med sociala problem s. 15 Studieenhet 6. Barns och ungdomars uppväxtvillkor s. 17 Studieenhet 7 Gerontologi s. 20 Studieenhet 8 Social omsorg om personer med demenssjukdom s. 22 Studieenhet 9 Anhörigomsorg och Social dokumentation s. 25 Studieenhet 10. Yrkesrollen s. 26 Studiehandledningen får kopieras till papperskopia. 1

För mer information kontakta: Anja Aronsson Tel. 08-696 86 09 anja.aronsson@bonnierutbildning.se Barbro Modin - Svensson Tel. 08-696 86 15 barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 2

Kursplan för SOMS1204 - Social omsorg Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:110 150 poäng Mål Mål för kursen Kursen skall ge fördjupad kunskap om social omsorg. Kursen skall även utveckla kunskap om och erfarenhet av samspel mellan människors olika erfarenheter, deras önskningar och krav på ett meningsfullt liv och samhällets möjlighet till stöd och hjälp. Vidare skall kursen ge en översikt över samband mellan omsorg och samhällsutveckling ur ett historiskt perspektiv. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria kunna medverka i grundläggande arbetsuppgifter inom social omsorg ha kunskap om hur mötet mellan människor påverkas av hur socialt omsorgsarbete är organiserat kunna reflektera över innebörden i begreppen självbestämmande och integritet förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt kunna reflektera över etiska frågeställningar kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna förstå vikten av social samvaro, vila och näringsriktig kost i människans dagliga liv och verka för att dessa aspekter blir uppmärksammade och tillgodosedda. Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven beskriver och diskuterar delar av social omsorg ur ett historiskt perspektiv. Eleven beskriver social omsorg och ger exempel på begreppen integritet och självbestämmande. Eleven medverkar med visst stöd i arbetsuppgifter inom social omsorg. Eleven uppfattar och diskuterar etiska frågeställningar. Eleven uppmärksammar människans önskningar om stöd och hjälp samt tillgodoser dessa med hänsyn till omgivande faktorer. Eleven redovisar hur lagstiftning, mål, riktlinjer och miljö kan påverka verksamheten inom social omsorg. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven möter och kommunicerar med människor i behov av stöd och hjälp som utgångspunkt för olika omsorgshandlingar. Eleven planerar och genomför tillsammans med andra omsorgshandlingar och begär vid behov adekvat stöd och hjälp. Eleven rapporterar och dokumenterar med visst stöd omsorg. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven drar egna slutsatser genom att knyta samman och reflektera över kunskap om och egen erfarenhet av omsorg. Eleven föreslår och prövar alternativa omsorgshandlingar med hänsyn tagen till sammanhang, organisation och förhållningssätt. Eleven analyserar utifrån olika omsorgssituationer kommunikation och möten mellan människor i syfte att förbättra omsorgen. 3

Studieenhet 1 Social omsorg ett perspektiv på socialt arbete Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009. Delmål Efter avslutad kurs ska Du: - kunna medverka i grundläggande arbetsuppgifter inom social omsorg, - förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt, - kunna reflektera över etiska frågeställningar, - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande. Kapitel 1 Nyckelord Interaktion Möten Omsorg Relationer Samhälle Social Socialpedagogiskt arbetssätt Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Social omsorg innebär möten mellan människor. 3. Läs definition av omsorg och dess anknytning till kärlek, ansvar och respekt s. 10 11. 4. Läs Kari Wærness definition av begreppet social omsorg s. 12 13. 5. Läs om socialpedagogiskt arbetssätt s. 18 19. Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna på s. 20. 4

Reflektera och diskutera 1. Beskriv sociala omsorgens målgrupper och verksamhetsområden. 2. Beskriv social omsorg utifrån Kari Waerness tre nivåer. 3. Vad innebär socialpedagogiskt arbetssätt inom social omsorg? 4. Vad betyder social omsorg för Dig? Beskriv gärna Dina egna erfarenheter av social omsorg. 5. Vad skiljer begreppen vård, omvårdnad och social omsorg? 6. Vad förenar begreppen vård, omvårdnad och social omsorg? 7. Vilken betydelse har relationen i social omsorg? 8. Läs och reflektera över omsorg som kärlek, ansvar och respekt. 9. Läs och diskutera påståenden s. 14 och gör uppgiften om En vanlig dag utifrån beroende och oberoende. 10. Läs om Virpi, sjuksköterska s. 17. Reflektera över hennes upplevelser och diskutera med dina studiekamrater. 11. Läs om Malin och Maria på s. 18 19. Reflektera över deras relation med brukaren. Fördjupningsuppgift 1 1.Reflektera och diskutera med dina studiekamrater vad det innebär att möta brukaren ur ett Jag Du perspektiv. 2. Kari Wærness skiljer på personliga tjänster och omsorgsarbete. Reflektera över skillnaderna och diskutera med dina studiekamrater. 3. Läs Plikten, profiten och konsten att vara människa av Göran Rosenberg. Bonniers Förlag 2004. I boken skriver han bl.a. att Relationerna är grunden för omsorg - en omsorg som inte är en tillfällig räddningsinsats utan en fortgående relation. Skriv en recension av boken eller diskutera ovanstående påståendet med dina studiekamrater. 5

Studieenhet 2 Förhållningssätt och bemötande Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009. Kapitel 2 Delmål Efter denna studieenhet ska Du: - förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt, - kunna reflektera över etiska frågeställningar. Nyckelord Bemötande Distansprofessionalism Empati Empatikors Etik Etisk stress Identitetsbefrämjande omsorg Inflytande Närhetsprofessionalism Positivt bemötande Professionell Reflektionsmöte Värdegrund Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Närhet och distans är viktiga begrepp i social omsorg eftersom arbetet innebär relationer i vardagssituationer. Läs om närhetsprofessionalism och identitetsbefrämjande omsorg s. 23 24. 3. Läs om och svara på Viktiga etiska frågor s. 28. 4. Läs om empati s. 27 och redogör för begreppen inlevelse, avskärmning, distansering och subjektivisering. 5. Läs om Lars Westins intervjuer med brukare, vårdpersonal och anhöriga s. 31. Redogör för vad intervjupersonerna anser är viktigt i mötet med andra. Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s. 33. 6

Reflektera och diskutera 1. Läs på s. 30 om enhetschefen Olivia, som menar att personal inom social omsorg dagligen ställs inför praktiska problem men som i själva verket är etiska. a) Vad tror Du hon menar? Motivera Ditt svar gärna utifrån egen erfarenhet. b) Beskriv en modell för reflektionsmöten. 2. Läs om teologistuderande s. 29. Diskutera deras agerande med dina studiekamrater. Hur tror du att du själv skulle ha gjort i en liknande situation? 3. Läs om hur man kan markera distans s. 23. Har du själv erfarenheter av dessa olika sätt? Berätta och utbyt erfarenheter! 4. Hur definierar Jakob Eklund Håkansson och Ulla Holm begreppet empati? 5. Vad innebär det att vara professionell i sin yrkesroll? 6. Vad innebär ett positivt bemötande och vilken betydelse har detta för brukaren? 7. Utgå ifrån frågorna och reflektera över Pias möte med Inga och Ria s. 22. 8. Reflektera över Sagas möte med Signe s. 23. Kunde mötet ha blivit på ett annat sätt? Reflektera och motivera ditt svar. 9. Kersti Malmsten s. 25 menar att arbete med människor kräver en särskild etik. Vad tror du hon menar? 10. Läs om undersköterskan Inga s. 32. Beskriv Ingas etiska dilemma och hennes etiska stress. Fundera över vad Inga skulle kunna göra i sin situation. Berätta gärna om dina egna erfarenheter för dina studiekamrater eller i din studiegrupp. Fördjupningsuppgift 2 1. Läs om empatikorset s. 27. Reflektera hur de riskfaktorer, som förekommer i omsorgsarbetet, kan innebära för mycket inlevelse/subjektivisering eller för mycket distans/avskärmning. 2. Beskriv dina egna upplevelser av empatikorsets fyra förhållningssätt. 3. Skriv en recension av Bauby, J-D. Fjärilen i glaskupan. (se litteraturtips s. 266). 7

Studieenhet 3 Social omsorgshistoria och lagstiftning Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009. Kapitel 3 och 4 Delmål Efter denna ska Du: -ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria, -kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna. Nyckelord Arbetsstugor Fattigvård Folkhem Insatser för personer med funktionsnedsättning Insatser för äldre Levnadsförhållanden Lex Maria Lex Sarah Livskvalitet LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade MAS, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Psykiatrireformen Småbarnsskolan Socialtjänst Socialtjänstlagen Socialvård Synen på funktionsnedsättning - historisk tillbakablick Välfärd Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om historisk tillbakablick s. 35 37. a) Vad kallades personer med funktionsnedsättning? b) Vad kallas personer med funktionsnedsättning idag? c) Vad innebar rasbiologi? 3. Läs om välfärdens utveckling under 1990-2000-talen. a) Vilka olika former av fattigvård fanns det? b) Vad innebar änglamakeri? c) Vad menas med begreppet inkludering? 4. Läs om hur personer med funktionsnedsättning bodde fram till LSS införande 1994. 8

5. Vilka möjligheter till arbete fanns för personer med funktionsnedsättning. 6. Läs om den sociala omsorgens utveckling s. 54 7. Läs om begreppen fattigvård socialhjälp socialtjänst. 8. Läs om anledningen till att man ville förnya sociallagstiftningen s. 55. 9. Läs om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar s. 34 42 och hur synen på utvecklingsstörda har förändrats s. 82 85. 10. Läs om utvecklingen av social hemhjälp s. 56 59. a) vilka hade rätt att få social hemhjälp? b) hur förbättrades arbetsvillkoren för de som arbetade inom social hemhjälp? c) när infördes Omvårdnadsprogrammet som gymnasieprogram? 11. Läs om Folkhemmet välfärden s. 51 54. a) ge exempel på viktiga reformer som infördes, b) hur förändrades familjernas livsstil? c) vad innebar internationaliseringen av Sverige? Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s. 59. Reflektera och diskutera 1. Läs Wilhelm Ekensteens uttalande i en debattbok från 1968 s. 37. Reflektera över uttalandet och disktera sedan med dina studiekamrater. 2. Läs om Hugo på s 42. Försök att sätta dig in i hans situation. Hur tror du att du gjort i en liknande situation? 3. Läs om fru Häger s. 45. Vad hade det inneburit om familjen hade haft tillgång till dagens sociala omsorgsinsatser? 4. Studera bilderna s. 38, 46, 50 och 57 och reflektera över välfärden och dess betydelse för befolkningen. a) vad betyder folkhem och välfärd för dig? b) hur ser välfärden ut i Sverige idag? 5. Läs om de tre perioderna i svensk socialpolitik s. 56. Diskutera fördelar och nackdelar med förändringar inom välfärdspolitiken. 6. Läs om Gustav Möllers förslag om folkförsäkring s. 51. Diskutera vilka för- och nackdelar det skulle innebära för samhället om en sådan försäkring infördes. 7. Läs om Peter och hans familj. Gör uppgiften s.76 77. 8. Jämför Peters situation med fru Hägers s. 45. Vilka likheter och skillnader finner du? 9

Fördjupningsuppgift 3 1. Begreppen normalisering och integrering har ersatts med begreppen rättighet och inkludering. Beskriv betydelsen av orden och reflektera över skillnaderna. a) Hur långt anser du att inkluderingen av personer med funktionsnedsättning kommit i Sverige? b) Vad kan samhället göra för att förbättra inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, i skolan, i kollektivtrafiken och i offentliga lokaler? 2. Redan 1946 ansåg man att det inte skulle finnas särlösningar för personer med funktionsnedsättning. a) Vad betyder särlösningar? Ge exempel. b) Hur ska man komma till rätta med ev. särlösningar? Motivera ditt svar. 3. Läs en skönlitterär eller en självbiografisk bok t.ex. en berättelse om barn under efterkrigstiden Kvarteret Radiomottagaren av Ylva Eggehorn Albert Bonnier Förlag eller Liljekonvaljekungen av samma författare Albert Bonniers Förlag, en beskrivning från sent femtiotal och tidigt sextiotal. Andra förslag är Vägen till klockrike och När nässlorna blomma av Harry Martinsson, Albert Bonniers Förlag. Stockholmsskildringarna av Per Anders Fogelströms, Albert Bonniers Förlag, ger en bild av hur Stockholm förändrades från 1700-talet till efterkrigstiden. Svinalängorna av Susanna Alakoski, Albert Bonniers Förlag handlar om invandrarfamiljer i Sverige på 1960-talet. a) Skriv en recension av bokens innehåll. b) Analysera bokens innehåll genom att använda nyckelorden i studieenheten. c) Skriv ned vilka slutsatser du drar om t.ex. olika möten mellan människor, tidstypiska miljöbeskrivningar, händelser, samhällsfenomen, åsikter eller sociokulturella förändringar. Det kan handla om barnens vardagsliv, relationen till vuxna eller händelser som inte går att förverkliga i dagens samhälle. d) Avsluta med egna reflektioner och frågeställningar som boken väckt hos dig. 10

Studieenhet 4 Social omsorg om person med utvecklingsstörning Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009. Kapitel 5 samt delar ur kapitel 3 (historik) och 4 (lagstiftning). Delmål Efter denna studieenhet ska du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria - kunna reflektera över innebörden i begreppen självbestämmande och integritet. Nyckelord Fattigdom och begåvning Funktionell begåvning Ideologier i olika tider Inkludering Integrering Integritet Kommunikation LSS Omsorgslagen Piaget barnets kognitiva utveckling Självbestämmande Utvecklingsstörning Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om fattigdom och begåvning s. 79 och anstalternas tid s. 79 80. 3. Läs om hur synen på personer med utvecklingsstörning har förändrats från mitten av 1800-talet fram till 1994 då Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft s. 82 85. 4. Läs om personkretsen och de tio rättigheterna i LSS s. 69 72. 5. Läs om psykologen Jean Piagets beskrivning av barnets kognitiva utveckling s. 86 88. 6. Läs om utvecklingsstörning, funktionell begåvning och verklighetsuppfattning s. 88 91. 7. Läs om Gunnar Kyléns beskrivning av begåvning s. 91. 8. Läs om olika grader av utvecklingsstörning s. 92 95. 9. Läs om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar s. 104 107. 11

Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna på s. 96 97. Reflektera och diskutera 1. Vad innebär funktionell begåvning? 2. Vad tror du det beror på att personer med ungefär likadan funktionsnedsättning kan uppleva sin situation på olika sätt? 3. Tror du att det fortfarande finns situationer då personer med funktionsnedsättning kan uppleva att deras integritet, och självbestämmande åsidosätts eller t.o.m. kränks? Motivera ditt svar. 4. Beskriv och reflektera över skillnaden mellan integrerad respektive inkluderad omsorg om personer med funktionsnedsättning. 5. Varför tror du att man tidigare rekommenderade föräldrar att lämna ifrån sig ett barn som fötts med en funktionsnedsättning. 6. Diskutera Karl Grunewalds påstående s. 84 med dina studiekamrater. 7. Läs om funktionsnedsättning och tillgänglighet s. 42 43 och reflektera över skillnaderna utifrån din egen situation. 8. Läs om tvångssterilisering s. 36. Vilket synsätt hade man på personer med utvecklingsstörning under denna period? 9. Ta reda på hur din kommun arbetat med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. 10. Läs om Wille och hans pappa s 107. Reflektera över deras situation. 11. Ta reda på vilka ärenden som nyligen behandlats av DO (Diskrimineringsombudsmannen). Diskutera DO:s beslut med dina studiekamrater. Fördjupningsuppgift 4 Läs berättelsen om Gunnar Karlsson s.80 81. 1. Beskriv med egna ord Gunnars tid på sinnesslöanstalten Löt. Reflektera över begreppen integritet, normalisering och självbestämmande 2. Läs om Sebastian på s. 92. a) Vad kännetecknar Sebastians utvecklingsnivå? b) Hur kan du tolka och förstå Sebastian? c) Hur kan du använda alternativa kommunikationsmedel i kommunikationen med honom? d) Hur kan du hjälpa Sebastian till ett bra liv? 3. Reflektera över påståendet: "Det är lättare att kommunicera med en person man känner sig förstådd av". 12

4. Läs om Ludvig på s. 93 94. a) Vad kännetecknar Ludvigs utvecklingsnivå? b) Ge exempel på Ludvigs konkreta tänkande. c) Hur kan du stödja Ludvig i vardagen? d) Hur kan du hjälpa Ludvig så att hans funktionella begåvning ökar? 5. Läs om Anna på s. 94 95. a) Vad kännetecknar Annas begåvningsnivå? b) Varför tror du att Annas mamma oroar sig för Annas frigörelse? c) Hur kan du stödja Anna och hennes mamma? d) Vad kan Anna behöva för stöd när hon bor i egen lägenhet? 6. Gör ett studiebesök på en dagligverksamhet eller ett gruppboende för personer med utvecklingsstörning. Intervjua någon ur personalen och någon deltagare eller boende om hur det är ett arbeta eller bo där. 13

Studieenhet 5 Social omsorg om personer med sociala problem Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009. Kapitel 6 och delar ur kapitel 3 (lagstiftning) och 11 (anhöriga). Delmål Efter denna studieenhet ska du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande - kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna. Nyckelord Alkoholrelaterad ohälsa Drogberoende Försörjningsstöd IFO, Individ- och familjeomsorg Interaktion Interaktionsprocess Sociala problem Socialpsykiatri Socialt arbete Socialtjänstens insatser Socialtjänstens olika nivåer Stämplingsteorier Tolerans Våld i hemmet Återhämtning Läs om 1. Förklara nyckelorden och beskriv dem med egna ord. 2. Läs professor Harald Swedners definition av socialt arbete s. 110. 3. Socialt arbete innebär olika former av praktiskt arbete med människor, t.ex. att arbeta hemma hos en missbrukare i hemmet, planera ekonomin, arbete i hemmet hos barnfamiljer. Läs om o IFO:s verksamhet och socialtjänstens olika insatser s. 111 120. 4. Läs om alkohol- och drogberoende s. 121 129. 5. Läs om vilka som riskerar att hamna i ett alkohol- och drogberoende s. 126 128. 14

6. Läs om att utveckla tolerans s. 127. 7. Läs om Krister på s. 127 128. 8. Läs om förklaringar till sociala problem s. 129 132. 9. Läs om återhämtning s. 132 138. 10. Läs om återhämtningens grundpelare s. 134. 11. Läs om Khai Chau s. 132 och s. 137. Reflektera och diskutera 1. Hur uppstår sociala problem? 2. Reflektera över hur uppväxtmiljö, utbildning, boendemiljö, ekonomi, arbete och grupptillhörighet påverkar enskilda människors livsvillkor och välfärd. 3. Ta reda på vilka grundläggande värderingar som råder inom skola, vård och omsorg. 4. Läs om försörjningsstöd s. 94. a) Ta reda på samhällets kostnader för försörjningsstöd. b) Ge förslag hur man kan minska kostnaderna för försörjningsstöd. 5. Läs om Wille Wilhelmsson s. 115. Reflektera över beslutet och motivet för beslutet. Vilket beslut hade du fattat om du varit Willes socialsekreterare? 6. Vad innebär interaktionism? 7. Reflektera och diskutera med dina studiekamrater om stämplingsteorin som förklaring till sociala problem. 8. Reflektera över massmedias roll i diskussionen om de sociala problemens orsaker. Diskutera med dina studiekamrater om hur samhället ska förebygga att sociala problem uppkommer. 9. Hur kan skolan, polisen och socialtjänsten samverka för att förebygga drogberoende och kriminalitet bland ungdomar? Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s 138. 15

Fördjupningsuppgift 5 Marika, 17 år, bor tillsammans med sin mamma Boel i ett bostadsområde i utkanten av en medelstor stad. Bostadsområdet är ganska nerslitet med vandaliserade portgångar och asfalterade gårdar. Flera närbutiker är nedlagda och kommunikationerna till centrum fungerar dåligt. I området bor många barnfamiljer där en eller båda föräldrarna har utländsk bakgrund och saknar arbete. Det finns en låg- och mellanstadieskola men för övrigt finns samhällsservicen i stadens centrum. Boel är alkohol- och drogberoende och har sjukersättning. Marika har under sin uppväxt varit omhändertagen i flera perioder, bl.a. när Boel var på behandlingshem. Marika har träffat sin pappa en gång när hon var 11 år. Det blev inte något längre samtal. Hon fick lite pengar och pappan förklarade att han hade så lite tid nu när han hade en ny familj att ta hand om. Marika tycker inte att hon har något riktigt hem att gå till. Mamman har ofta fester så Marika får svårt att sova och ingen ro att läsa sina läxor. Boel har många gånger lovat att de ska ha myskvällar tillsammans och att de ska åka på semester. Hon har aldrig hållit det hon lovat. Marika söker sig ofta till äldre kompisar, hon är ofta ute om kvällarna och sover ibland över hos någon äldre kompis som har egen lägenhet. Den senaste tiden har Marika skolkat mycket. Den senaste helgen blev hon omhändertagen av polisen efter att ha hittats redlöst berusad i centrum. Polisen har kontaktat socialtjänsten och Marika och hennes mamma är nu kallad till ett samtal med en socialsekreterare. a) Vilka sociala problem har Marika och hennes mamma? b) Vad kan orsakerna vara till Marikas beteende? c) Vilka stöd- och hjälpinsatser behöver Marika och hennes mamma från socialtjänsten? d) Hur kan man förklara Marikas situation utifrån interaktions- och stämplingsteorin? 16

Studieenhet 6 Barns och ungdomars uppväxtvillkor Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009 Kapitel 7 Delmål Efter denna studieenhet ska du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna. Nyckelord Anmälningsskyldighet Barn med utländsk bakgrund Barn som upplever våld i hemmet Barnets bästa Barnperspektivet Barns grundläggande behov Barn till alkoholberoende föräldrar Det sociala arvet Dysfunktionella familjer Ensamkommande barn Familj Funktionella familjer Föräldrabalken Klasskillnader Omsorgssvikt Social grupp Socialisation Socioekonomisk indelning Ungas psykiska hälsa 17

Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om barns grundläggande behov s. 151. 3. Läs om socialisation s. 141 143. 4. Läs om det sociala arvet s. 145. 5. Läs om den sociala miljön i hemmet s.146. 6. Läs om levnadsförhållanden för barn i Sverige s. 143 149. 7. Läs om ungas psykiska hälsa s. 147 149. 8. Läs om funktionella och dysfunktionella familjer s. 152. 9. Läs om barn med utländsk bakgrund s. 152. 10. Läs om barn med särskilda behov s. 155 och barn som far illa s. 157. 11. Läs om barn som upplever våld i hemmet s. 158 och barn och ungdomar till alkohol- och drogberoende föräldrar s. 161 163. 12. Läs om verksamheter och insatser för barn och ungdomar tillföräldrar med alkohol- och drogberoende. 13. Läs om anmälningsskyldighet s. 167. Reflektera och diskutera 1. Hur kommer det sig att många barn är stabila och harmoniska trots trauman under spädbarnstiden? 2. Vad innebär begreppet hardiness? 3. Reflektera över begreppen dysfunktionella familjer och omsorgssvikt. 4. Hur påverkas barn av fattigdom? 5. Ta reda på hur många familjer lever under fattigdomsgränsen i Sverige. 6. Vilka insatser anser du behövs för att avskaffa fattigdomen i Sverige? 7. Reflektera över de outtalade regler som finns i familjer där någon av föräldrarna är alkohol- eller drogberoende. 8. Reflektera över barnens olika roller och anpassningsstrategier för att klara sig i en familj där någon av föräldrarna är alkohol- eller drogberoende. Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s. 169 170. 18

Fördjupningsarbete 6 1. Diskutera med dina studiekamrater om det sociala arvet fortfarande är ett sätt att se på sociala problem i samhället. 2. I alla samhällen finns sociala och ekonomiska skillnader. Hur påverkas människors möjligheter till goda levnadsmiljöer av den sociala miljö de växer upp i? 3. Familjen Larsson består av Lars, Lillemor och barnen Lisen, 14 år och Linus, 7 år. De bor i förorten Valla, utanför en större stad. Lars arbetar som ingenjör på ett mindre företag och Lillemor är chef för en större avdelning på Försäkringskassan. Lisen går på högstadiet. Linus har börjat i en mindre skola i närheten av hemmet. Sedan ett par månader har Lillemor haft besvär med svår ångest. Hon känner sig orolig och kan inte sova på nätterna. Hon oroar sig för hur hon ska klara sitt arbete. Känslan av att aldrig riktigt hinna med blir dominerande. Oron, hjärtklappningarna och den tryckande känslan över bröstet minskar när hon dricker alkohol. Lillemor har länge hållit sig till ett par glas vin men numera blir det en hel flaska per kväll. Lillemor känner att hon börjat tappa kontakten med barnen. Lisen är alltmer ute med sina kompisar och Linus har blivit tyst och vägrar att gå till skolan. Han gråter och säger att han får ont i magen och huvudvärk när han är i skolan. Linus vill stanna hemma och vara tillsammans med sin mamma. Linus lärare ringer och säger att hon är orolig över honom. Personalen på skolan är överens om att han är förändrad och verkar ofta ledsen. Linus som tidigare var en social och glad kille. Skolan vill kalla till ett möte, där Linus föräldrar tillsammans med elevvårdspersonal ( Linus lärare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och rektor) kan diskutera hur de ska kunna hjälpa honom. Lillemor får en obehaglig känsla i maggropen och tänker inte berätta något om mötet till Lars. Han märker ändå ingenting, tänker Lillemor. Han arbetar nästan jämt. Sitter ofta kvar på arbetet till sent på kvällen. Följande dag hämtar Lillemor Linus vid skolan. Hon är berusad och gör bort sig inför Linus lärare. a) Beskriv Linus situation. b) Beskriv föräldrarnas omsorgssvikt. c) Diskutera familjens situation ur ett helhetsperspektiv. d) Diskutera familjens situation utifrån ett barnperspektiv. e) Vad kan Linus lärare gör för att hjälpa honom? f) Vad står i Socialtjänstlagen om hur de som arbetar med barn och ungdomar ska agera när de misstänker att barn och ungdomar far illa? 19

Studieenhet 7 Gerontologi Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009. Kapitel 8 Delmål Efter denna studieenhet ska Du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - förstå vikten av social samvaro, vila och näringsriktig kost i människans dagliga liv och verka för att dessa aspekter blir uppmärksammade och tillgodosedda. Nyckelord Bemötande Fyra åldrar Gerotranscendens Kognitiva funktioner Kognitivt stöd Konfusionstillstånd Maskerad depression Självuppfyllande profetia Sociala nedbrytningssyndromet Understimulering Ålderism Åldrande och minne Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om livsförloppet s. 172. 3. Läs om begreppet ålderism s. 173. 4. Läs om minne, intelligens och inlärning s. 175 177. 5. Läs om gerotranscendens s. 177 180. 6. Läs om psykisk ohälsa s. 180 184. 7. Läs om depression hos äldre s. 183 184. Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s. 185. 20

Reflektera och diskutera 1. Vad menas med att Vi föds som kopior och dör som original? 2. Vilka faktorer påverkar äldres inlärningsförmåga? Vilken praktisk betydelse kan detta få för den äldre? 3. Reflektera över negativa och positiva faktorer som påverkar den intellektuella förmågan hos äldre. 4. Läs Julias berättelse s. 177. Diskutera sedan med dina studiekamrater. 5. Vad innebär begreppet gerotranscendens? 6. Vad innebär begreppet den självuppfyllande profetian? 7. Vilka orsaker kan leda till förvirringstillstånd hos äldre? 21