Innehåll Introduktion... 2 Sammanfattning Koncept... 3 Fördelar med konceptet... 3 Identifierade roller... 4 Sammanfattning... 4 Kund... 4 Parkägare... 5 Elbolag... 5 Schematisk konceptbeskrivning... 5 Läge1:... 5 Läge 2:... 5 Ekonomi... 6 Parkägare... 6 Kostnader... 6 Intäkter... 7 Parkbygge fakta... 7 Öppna Frågor... 7 Fakta Elmarknad... 8 Andra frågeställningar... 8 Terminologi... 8 Referenser... 8 1
Introduktion Detta dokument innehåller en kortfattad beskrivning av MinSol-konceptet, vars ambition är att exemplifiera nya möjligheter att utan subventioner få Sveriges solcellsmarknad att kraftigt öka, främst genom att man med enkla åtgärder öppnar upp för ägande av solcellsandelar/paneler i solcellspark. I samverkan med energimyndigheten samt energimarknadsinspektionen har förutsättningarna klarlagts vad gäller nuvarande ellagsstiftning, det finns idag inga hinder för att skapa och driva solcellsparker. För att detta koncept ska slå på bred front måste man skattelagmässigt mera tydligt definiera randvillkor. Vi pratar mer specifikt om att lagmässigt definiera mikroproduktion (som idag saknar lagligt stringent definition), gränser för när man blir/är näringsidkare samt reda ut ersättningsmekanismer för el man inte konsumerar direkt (t.ex. nettodebitering). Med denna politiska vision så öppnar man upp för t.ex. lokala solparker att i närområdet försörja (delar av) byar, bostadsområden samt företags/kommunägda byggnader med el. Man verkar då för ett elsystem som bygger mer på småskalighet och får då på köpet en mer robust energilösning i Sverige som är mindre sårbar för driftsstörningar etc. och där elen produceras närmare slutförbrukaren. Tilläggas kan, att nya batterilösningar (t.ex. i samverkan med elbilbatteri) i framtiden enligt vissa bedömare kommer att minska behovet av att behöva mata ut el man ej konsumerar själv. Den största fördelen är att man öppnar upp för en större målgrupp att investera i solel. I detta framtida koncept spelar det ingen roll hur man bor (lägenhet/villa) eller om man äger tak av lämplig sort (söderläge, bra ventilation etc.). På köpet får man dessutom en teknikneutral implementation av lagar och förordningar som inte missgynnar vissa sätt att producera solel jämfört med andra. I en förlängning kan man tänka sig att lösningen även inkluderar scenarios såsom Moster agda köper en solelsandel till sitt barnbarn, dvs. lösningen behöver inte ens förutsätta att man äger eget elabbonemang. Jag vill poängtera att det alltså idag inte finns några tekniska hinder för konceptet. Följande hemsidor finns framtagna för att exemplifiera konceptet ytterligare: Minsol.se exemplifierar hur en hemsida mot slutkunder (privat/företag) skulle kunna se ut. Parkägaren kan här saluföra, marknadsföra sina produkter och tjänster. Pams.se Park Management System, Parkägaren använder sig av processer och rutiner för att driva parken. PAMS är ett mjukvarupaket vars mål är att erbjuda parkägaren stöd inom områden som försäljning, marknadsföring, administration etc. Med vänlig hälsning, Robert Kristensson minsol.se solparkera@gmail.com https://twitter.com/solparkera https://www.facebook.com/pages/minsol/532251033473880 2
Sammanfattning Koncept Kunden köper ett solcellspaket av solcellsparkägaren. Solcellspaketet innehåller solcellspaneler (eller andel i solproduktion) samt att mot en årlig avgift, utnyttja parkens infrastruktur. Infrastruktur är i detta sammanhang växelriktare, ställningar, skötsel, service etc. Man kan säga att kund alltså i scenariot del i elproduktion har möjlighet att producera el utan att äga egen hårdvara såsom paneler, växelriktare etc. utan det hyrs av parkägaren. Konceptet kan användas av kunder i hela Sverige. Konceptet är upplagt så att det att för parkägaren kan växa dynamiskt, man bygger modulvis på anläggningen vid behov. Man kan, om man vill, dela upp kostnaden på kunden, som står för solpanelers kostnader samt parkägaren, som står för infrastrukturen. På så sätt kan riskexponering/kostnader spridas på olika parter. Parkägarens ekonomi räknas hem på bl.a. avansen på solcellspaketen samt även extra tjänster såsom reklam, certifieringar, årlig avgift etc. Fördelar med konceptet Investera i billig, miljövänlig solenergi med bra avkastning. Producera/investera i solel men ej har lämplig byggnad att sätta upp paneler på. Slippa krångel med installation, skötsel, underhåll etc. Dra nytta av parkens stordriftsfördelar samt låga kostnader. Minska skatt genom att kvitta egen elproduktion mot förbrukning. Optimal placering på paneler (vinkel mot sol,ventilation etc). Slipper åverkan på tak och riskera lägre taklivslängd. Slipper skräddarsydda lösningar som medför högre kostnader. Undviker extra risker för dig/personal vid montering/service. Slipper nedfallande snö, snöröjning bland bebyggelse. Undviker paneler etc. som lossnar vid hård vind och genererar skada bland bebyggelse. Solcellerna, er miljösatsning, är knutna till person/företag och inte till byggnad. Fördjupad analys: Behöver ej lämplig byggnad att sätta upp paneler på. Det finns en mängd skäl till varför man inte vill/kan sätta upp paneler på eget tak: - Saknar eget lämpligt tak (skuggfritt, bra vinkel, lämpligt takkonstruktion etc) - Vill ej förändra egna takets estetiska karaktär - Vill ej göra åverkan på takets ursprungliga konstruktion (t.ex genom att använda genomförare för solcellsställning) Billigt att montera/bygga Det skiljer en kostnadsmässigt en faktor 10 att bygga solcellspark jämfört med solceller på tak.(se separat blogpost för mer info) 3
Optimal placering på paneler (vinkel mot sol,ventilation etc). Solcellsparker har en fördel genom att man optimalt kan placera solceller (vinkel mot sol, god ventilation, skuggfritt etc). Slipper åverkan på tak och riskera lägre taklivslängd. När man måste göra åverkan på takbeklädnad så introducerar man en risk att livslängden på taket minskar. Man kanske instroducerar läckage, otät takbeklädnad etc. Solcellerna knutna till person/företag och inte till byggnad. Äger man en del av produktionen i en solcellspark så är man oberoende av var/hur man bor, flyttar man så tar man med sig sin produktion. Undviker extra risker för kund/personal vid montering/service. Man utsätter personal som hanterar takbaserade solceller för risker, både vid montering samt vid underhåll. Detta innebär troligtvis ökade kostnader för säkerhetsrutiner. Slipper nedfallande snö, snöröjning Takbaserade solcellsanläggningar måste man snö/isröja för att: - vid extremvintrar förhindra takkollaps - snö och is inte faller ner och skadar personer/material. Undviker paneler etc. som lossnar vid hård vind och genererar skada. Paneler som är monterade på tak i bebyggelse kan, om de lossnar, åsamka skada. Därför måste extra säkerhetsåtgärder vidtagas för att förhindra detta. Slippa krångel med installation, skötsel, underhåll etc. Kund kan köpa dessa tjänster av en professionell parkförvaltare. Identifierade roller Sammanfattning kund - privat/företag som köper solcellspaket etc. parkägare - ägare till solcellspark, sköter underhåll, försäljning etc. elnätsbolag kundens/parkens elnätsbolag elbolag - kundens/parkens elbolag myndigheter,förvaltning Kund - har eget elabbonemang (eller avtal med mellanhand, clearingbolag) - kan äga solcellspaneler eller del i parks produktion och nyttja parkens infrastruktur 4
Parkägare - ansöker om undantag av nätkoncession för parken för att kostnadsoptimera lösningen (andelstal etc. rapporteras med hjälp av EDIEL för inmatningspunkt, endast en mätare/anläggning á 50kW krävs). - kan producera egen el - är undantagen kvotplikt (<60MWh,<50kW) genom att parken är uppdelad i anläggningar á 50kW - delar upp parken i enheter, i den takt kunder tillkommer skapas nya enheter. Enheten associeras sen med elcertifikat. Elcertifikat söks för 15 år och får ej ändra ägarsammansättning Elbolag - kan nettodebitera (insamla data, producera faktura till kund etc.) Schematisk konceptbeskrivning Nedan beskrivs två situationer Läge1 är vad vi har idag, villaägare har solcellsanläggning på eget tak. Läge2 beskriver ett framtida läge där själva elen kan produceras i en godtycklig solcesspark. M1,M2=Mätare el K=uttag el (konsumtion) P=inmatning el (produktion) Vx=Växelriktare Läge1: En villaägare (kund) har en produktionsanläggning på taket villa: M1 ------K M2 --vx--p Förklaring: Kundens uttag mäts med M1, kundens solpanelproduktion(inmatning) mäts med M2. Mätvärdet M2 och M1 läses av elbolaget som utför subtraktion M2-M1 Läge 2: Kunden har sin produktionsanläggning i en solcellspark villa: M1 ------K park: M2 --vx--p Förklaring: 5
kundens uttag mäts med M1, kundens solpanelproduktion(inmatning) mäts med M2. Mätvärdet M2 och M1 läses av elbolaget som utför subtraktion M2-M1 Ekonomi På hemsidan minsol.se finns en investeringskalkylator där man kan laborera med lite olika parametrar för att se hur avkastningen, intjänade år etc ser ut. Följande parametrar finns 1. Investeringskostnad 2. Evt rabatt från elbolag 3. Instrålning kwh/kw per år 4. Om du får investeringsstöd 35% eller 5. Om du har ROT avdrag att nyttja 6. Om ditt elbolag tillåter Nettodebitering (kvitta producerad el mot konsumerad) Vad den kvittade elen (samt energiskatt+moms) är värd (elpriset) 8. Om du betalt för överskottsel 9. Om du kan nyttja elcertifikat/ursprungsgaranti 10. Energiersättning, värde 11. Ursprungsgaranti, värde Parkägare Parkägaren kan ha bl.a. följande kostnads samt intäktsposter, ett mer utförligt scenariobaserat simulerings excelark finns där man kan studera olika utfall beroende på värden av inparametrar. Detta är av intresse för de som tänkt sig driva en park. Kostnader ENGÅNG park bygge staket+installera webcam etc LÖPANDE Avgift elbolag för att ha park uppkopplad Försäkring Bevakning mark arrende Webblösning marknadsföring revisor,ekonomi 6
skötsel,underhåll Övrigt Intäkter avans bidrag Avgift elcertifikat/ursprungsg. ränta på acku prod? reklam/annons Partner egen el egna elcertifikat övrigt (certifiering etc) Parkbygge fakta Enligt REF4: material+fundament(pile) 130eur/kW, installation 40eur/kW 1MW park 4-5milj SEK (exkl. elarbete, geologisk undersökn.,) 12personer/1MW 1 vecka Tillkommer kostnad för solpaneler, växelriktare,stängsel elarbeten etc. Ett räkneexempel: Scenario 1MW (reklam, företagskunder, partner) 4.2milj bygga,350 kunder (a 3kW) 24000/paket(exmoms) för privatkund (OBS ej investeringsbidrag) 32000/paket(exmoms) för företagskund 3.76milj avans (5.22inköpspris/W) 30% företagskunder (varav 10% företagsreklam a 25000:-) Då har man: 280' kostnader/år (försäkring,bevakning,marknadsföring,skötsel,etc) 700' intäkter/år (230'elcertifikat, 360' reklam, 100' partner) 0 avans år 1 400' avans från år 2 Öppna Frågor Det råder idag (september 2014) ett osäkert läge vad gäller: 7
14 juni 2013 nettodebiteringsutredning (Nettodebitering anses olaglig men erbjuds ändå av ett antal elbolag) Hur EU s mervärdesskattedirektiv ska/bör tillämpas. Termen mikroproduktion saknar lagmässig definition. Ny regering och dess verkliga ambitioner vad gäller Sveriges långsiktiga energipolitik Fakta Elmarknad 5,2 miljoner elmätare 4,3 milj hushåll sverige (SCB) 2 milj villahushåll Standardkostnad för 3kW anläggning 60000-90000kr inkl. moms Installerad effekt: Sverige 3W/person, Tyskland 400W/person (aug 2013) 2013-2016, 210miljoner i investeringsstöd (800000 i västmanland 2012) Andra frågeställningar vad kostar det energimässigt att producera/skrota solceller (hel livscykel) utvärdera anläggningarnas eventuella påverkan på elkvalitet vad gäller brus(övertoner, mellantoner,osymmetrier.),överspänning, flimmer, resonans etc skadliga ämnen t.ex kadmium i solceller Terminologi Solparkering - kund placerar sina solceller (eller köper andelar i solelsproduktion) hos företag som med hjälp av sin infrastruktur tillhandahåller producerad solel för kund Infrastruktur park Infrastrukturen består av växelriktare, ställningar, fästen, beslag, kopplingar mot nät, skötsel, underhåll, säkerhetslösningar, produktionsdata etc. Referenser REF1: http://re.jrc.ec.europa.eu/pvgis/cmaps/eu_cmsaf_opt/pvgis_eu_201204_presentation.png REF2: Ellagen 1997:857 bla undantaget 4kap 10 (63A=ingen avgift för inmatning samt förordningen 1999:716, undantag koncession:2007:215 samt SFS-2008:897,22+30 inkomstskattelagen 1999:1229 skatteförfarandelagen 2011:1244 yrkesmässig leverans Lag (1999:1289) 8
mervärdesskattelagen 1994:200 förordning 1999:716 mätn., beräkn. och rapportering av överförd el (andelstal etc) LSE, skatt på energi 1994:1776 (ingen energiskatt på viss el <100kW,ej yrkesmässig) Lagen om Yrkesmässig leverans (1999:1289) FBL fastighetsbildningslagen (huruvida byggnader eller andra anläggningar hör till en fastighet enligt 2 kap. 1 jordabalken) 2kap 1 jordabalken, Tillbehör till fastighet (dessa kan befinna sig på andra fastigheter) REF3: Kontakter med: Energimyndigheten (med bl.a. chefsjurist M.Kuzman) Energimarknadsinspektionen (bl.a. chefsjurist G.Morén) Skattemyndigheten REF4; Referense 10 juni 2013 utbildning,schletter: 9