Drivmedel från skogen via förgasning Stockholm 2016-05-10. Fluidbäddförgasning. Lars Waldheim



Relevanta dokument
Bioenergi idag och i framtiden...

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Strategisk Innovationsagenda Teknikläge förgasning och pyrolys

Motorer och turbiner för elproduktion Energikontor Sydost, Växjö Tomas Ekbom

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Förgasningstekniken och avancerade biodrivmedel

Biogas - en av framtidens energikällor

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Dalkia Facture biobränslepanna

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Grön energi till kraft och processindustrier

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Växjö

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB

Finns det hållbara drivmedel?

Konkurrenskraft och Klimatmål

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Turbin X Presentation av projekt elproduktion med avfallsånga Vattenfall AB Heat Nordic Uppsala Allan Magnusson projektledare Turbin X Vattenfall AB

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

INFO från projektet 45

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet

Biodrivmedel från sko sk g o sråvara Seminariedag Seminarieda BDX BD -företa eta en, Piteå A Piteå pril 2009 Lars Stigsson, KIRAM Stigsson,

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

Svenskt Gastekniskt Center AB

SP biogasar häng med!

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Project KVV 8 in Värtan

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Fordonsgas/Biogas - historik

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

Säkerhetsaspekter med E85

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Solvie Herstad Svärd

Fossilfrihet på väg?

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Rörflen som råvara till drivmedel

SP biogasar häng med!

Lignin i pulverpannor

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

DML/HBL rapporteringen

Säkerhetsinformation

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Biogas från många bioråvaror

Volvo Personvagnar Var står vi gällande gasbilar?

Simulering av koldioxidutsläpp

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje Jan Olofsson

INFO från projektet 35

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

kolkraftverk Hearing om: Konkurrens om skogsråvaran Lars Stromberg 24 januari 2013

Hållbara biodrivmedel

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) för K2 och Kf2 i V-huset.

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

V-pellets bränslepelletsfabrik Grums Kommun, Värmland. Presentation av. fabrik i Segmon, Grums kommun

Erfarenheter av gasdrivna absorptionsvärmepumpar

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biogasanläggningen i Göteborg

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Transkript:

Drivmedel från skogen via förgasning Stockholm Fluidbäddförgasning Lars Waldheim Alsätravägen 130 12736 SKÄRHOLMEN lars.waldheim@waldheim-consulting.se 1

Vad är en fluidbädd Fluidbäddförgasare Processbetingelser Bubblande Indirekta Cirkulerande Teknikläge Kraftvärme Sameldning Syntesgas och drivmedel Synopsis 2

Fluidiserade bäddar Teknik som är historiskt förknippad med förgasningsteknik, alternativa bränslen och även Sverige Bubblande FB uppfanns av Frans Winkler 1921, 1926 kopplades en förgasare till en gasmotor Leunawerke Snabba bäddar uppfanns 1938-39 och användes på 40-talet för FCC-processen. Tekniken användes av Kellog för Synthoil FT process i Sasol på 60-talet CFB utvecklades och patenterades av Lurgi (L. Reh) i samarbete med Stora Kopparberg (S. Flink, P-H Collin m.fl.) på 70-talet och är ursprunget till dagens CFBpannor. 3

Gas-partikel-kontaktförhållande 4

Förgasningstekniker Fluidyne Xylowatt PPC Pyroforce TERI Nexterra B&W Völund Repotec Kaidi Taylor AMEC-Foster Wheeler Valmet Andritz Andritz TKK EQTEC Enerkem HoST Gas TKK Air Liquide-Lurgi Chemrec Fuel Air INDIRECT DOUBLE BED FB or CFB Ash DOWNDRAFT FIXED BED UPDRAFT FIXED BED FB or CFB P>1 MPa, ENTRAINED FLOW 10 kw 1000 kw 10 MW 100 MW FUEL THERMAL CAPACITY 5

Karakteristik Förgasartyp Stationär Cirkulerande Suspension fluidbädd fluidbädd Bäddmaterial 0.1-0.5 mm 0.1-0.4 mm inget Bränslestorlek flis flis < 1 mm Gashastighet, m/s 0.5-1,5 4-8 15-25 Drifttemperatur C 800-1 000 800 1 000 1200-1 500 Temperaturgradient Låg Låg Hög Tjära i gas, g/nm 3 > 10 > 10 <<1 Metan mm. i gasen 4-8 % 4-8 % < 1 % Kolutbränning 95 % 95 % > 95 % 6

Bäddmaterial och aska Small agglomerate Skarpa kanter Begynnande droppform Agglomerat 7

Processintegreringsvägar Förbehandling Syngasproduktion Gaskonditionering Omvandling Fluidbädd Flis/partiklar mm till cm Katalytisk reformer Termisk reformer Filter Kylning Skrubbning Panna/ugn nn Motor Gasturbin BIOMASSSA Torkning Flashpyrolys char malning~100 μm Långsam pyrolys char malning~100 μm Torrefaction, malning ~ 100 μm Malning ~ 100 μm Suspensionsförgasare (EF) Filter WG skift CO 2 /H 2 S Spårämnen Kylning Kondensat Skrubbning Svavelbindning Fischer- Tropsch Metanol DME Blandalkoholer Vätgas 8

Bränslematning Atmosfärisk matning Dosering, tätning (pluggskruv, cellmatare) spärrgas Trycksatt matning Slussning med trycksättningsgas (kul-, spjällventiler) dosering Buffer Storage Elevator Buffer Storage Dosing Screw Screw Screw Dosing Feeder Seal Fuel chute Plug Screw (seal) Screw Repotec Seal air or gas Valmet Andritz Andritz 9

Skive Fjernvarme 19.5 (28) MW träpellets, 6 MWe, 11, 5 MW värme Start sep. 2007, motor 1 i drift mars 2008, 2 och 3 hösten 2008 10

Skive Fjernvarme Kalkbaserat bäddmaterial 11

Utveckling elproduktion Skive 30 000 6 MW * 5 000 fullast-timmar 20 000 85 % 80 % 10 000 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 12

Indirekt förgasning (FICFB) Förgasare Bubblande fluidbädd Ångblåst Värms av bäddmaterialcirculation Ingen kväveutspädning Mellanvärdesgas, metanrik gas Förbränningsdel Cirkulerande fluidbädd Luftblåst Återvärmer bäddmaterial Förbränning av tjärolja, filtersot Process Två heta gasströmmar att kyla, rena Tjärhalt 13

Güssing, Österrike 8 MWth, filter, RME -skrubber Gasmotorer 2*1 MWe. Start 2002 i kontinuerlig drift Testbädd för forskning (FT, SNG, SOFC mm.) 14

FICBC Förgasare 15

Biometan: GoBiGas 16

Indirekta förgasare 17

Tidiga CFB-förgasare 1980- och 90-talet 6 förgasare för mesaugnar 1 för cementugn 15 till 35 MWth. Lahti Värö 1990- och 2000-talet 3 indirekt sameldning i kolpannor Samtliga ca 75 MWth 18

IGCC- anläggningar på 1990-talet Syntesgasombyggnad planerades i Värnamo 2004-2010 men avbröts Typhoon (SGT100) Värnamo CFB, 18 bar tryck Drift 1995-2000, 2007 3 600 h drift integrerat med GT Gas turbine Arbre, UK Atmosfärisk förgasning Driftsättning avbröts 2001 pga. kontraktsskäl mm. 19

Wood biomass 22 t/h (58 % MC) Fuel receiving Mesaugnsförgasare idag Hot water and steam from mill 12 MW Belt Dryer Andritz Valmet OKI Metsä- Indonesia Botnia2* 48 110 MW MW th 2013 th 2016 Huanggang, Chenming, Kina 65 ca MW 40 MW th 2015. 2017 Metsä Fibre, Kina Äänekoski??? 2016-17 87 MW, 2017 Fuel to gasifier 11 t/h (15 % MC) Fuel feeding silo Bed material feeding silo Max. evaporation 12 t/h CFB gasifier Nominal heat flow 48 MW 750 800 C / 7 kg/s Lime kiln Burner 20

Vaskiluoto, sameldning med kolpanna Största CFB-förgasaren 140 MWth Ersätter 25-50 % av kolet beroende på last Tillgänglighet 97 % 2013/14, 99% 2014/15 Instrumentation, electrification and automation Dried biomass Product gas Wet biomass Biomass receiving and pre-handling Large-scale belt dryer CFB gasifier 140 MW fuel Existing PC boiler modifications and new burners 21

Avfallsförgasning Lahti, Finland Bränsle 160 (2x80) MW 250 000 ton SRF / år 50 MWe / 90 MWth. Partiell gasrening Gaspanna 120 bar/540 C Totalinvestering 157 M Waste fuel handling Gasifier and gascooler Gas boiler and APC Old PC boiler Filtrering Avskiljer klor och alkali 22

Högtemperatur-Winklerprocessen (HTW) Utvecklad för brunkol men andra bränslen inkl. avfall testade. Syrgas/ånga (luft) Tryck (1 bar), 10-30 bar Temperatur 800-1000 C, men under asksmältpunkten. Sekundär injektion av syre I fribordet används för att reducera tjära och metan Berrenrath, drift 1986-1997 Delström i metanolfabrik 720 ton/d brunkol till 300 ton/d metanol 23

HTW, Kemira, Uleåborg, Finland Source: VTT Kapacitet 720 ton/d 120 MW th torv / 300 ton/d ammoniak Drift 1988-1990. Torvens höga flykthalt och askegenskaper gav vissa problem 24

Värmlandsmetanol Lokalisering i Hagfors Tillståndsprövning och nyemission 12.6 Mkr pågår Investorer och IPO för ett tillskott av 3 500 Mkr planeras 25

ENERKEM, Kanada Enerkem driftsätter en 100 000 ton per år RDF-förgasare för att göra 38 000 m 3 etanol i Edmonton. Första produktion annonserad sep. 2015 26

ENERKEM, Kanada 27

TIGAS/ UPM Stracel/ Bio2G GTI test facility, Des Plaines, Illinois, USA 28

TIGAS/ UPM Stracel/ Bio2G GTI 20 ton /d (4 MW) biobränsle (pellets) 20 bar förgasningspilot Gasrening och framställning av 3.7 m 3 bensin/d Andritz förgasning Pall HT filter ( 2st) Topsöe reformering GTI gasrening Topsöe TIGAS-syntes Topsöe bensin UPM FT diesel EON biometan 29

Stabil drift förgasare HT filter vid 2 temperaturer Tjärreformering, omsättning 85 % metan 99 % bensen 99.5 % naftalen TIGAS Syngas/bensin 61-65 % (LHV) Validering av katalysatorer, åldring etc. Start-up, integrering med BOP Designdata för industriell skala CO2 <2%, H2S < 1-3 ppm Optimeringsdata 30

Övergripande resultat Drift av det integrerade systemet 20- och 30-dagars-kampanjer 1 000 timmar+ drifttid 31

Slutord Fluidbäddförgasare från liten till stor skala > 100 MW Fluidbäddförgasare har stor bredd i tillämpningsr Bränngas, sameldning Kraftvärme med motorer och gasturbiner Syntesgas Fluidbäddförgasare har låga bränsleförbehandlingskrav Torkning, gememsamt för alla förgasare Hanterar samma biobränslekvalitet som en fluidbäddpanna Tjära och metan både en fördel eller en nackdel Bidrar till värmevärde i bränngas och som biometan Reformerimgsteknik för att reducera tjära och metan finns utvecklad Teknikläge för drivmedel är att uppskalning kan ske om ekonomiska och marknadsmässiga förhållanden finns 32

Thermochem Recovery Inc. (TRI), USA Indirekt uppvärmd, ångblåst FB - Svartlutsförgasare i drift 2006-2009? (Norampac, Trenton, Ont.) - Pilotanläggning 4 t/d inkl. FT synthesis i Durham NC - Fulcrum Sierra Biofuels, Nevada, 500 ton/d avfall till FT, 2017? 33

Optimal förgasningstemperatur Ökar Värmevärde gas Lägre Ökar Tjärhalt Minskar Ammoniakhalt Minskar Minskar Minskar Kolutbränning Oorganiskt, förångning (alkali, tungmetaller) Ökar Ökar Minskad risk Sintring (bränsleberoende) Ökad risk Smälta 700 o C 800 o C 900 o C 1000 o C Avfall Agrobränslen Träbränslen Brunkol Stenkol 34