Verksamheten 2009 årsredovisning 2009 SiDORNA 17 29 trygghetsstiftelsen skapar mötesplats för omställning trender Inför tiotalet generationsväxling ger nya jobb inom staten. SiDAN 4 katty tog makten över sitt arbetsliv programmet nytt jobb gav en nystart. SiDAN 6 rekryteringsservice fixar jobben strid ström av lediga tjänster 2009. SiDAN 8
Innehåll VD har ordet 3 Många nya jobb inom staten 4 5 Programverksamhet gav nystart 6 7 Stabil efterfrågan på tjänstemän 8 Seminarier skapar mötesplats 9 Väl förberedda på Rosersberg 10 11 Så här går processen till 12 13 Medarbetarna gör skillnad 14 15 Det här är Trygghetsstiftelsen 16 Årsredovisning för 2009 17 Förvaltningsberättelse 18 Flerårsöversikt 19 21 Ekonomisk redovisning 22 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 24 Noter 25 28 Revisionsberättelse 29 Styrelse och revisorer 30 31 2 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
Vd har ordet Som ny vd kan jag konstatera att parterna inom staten genom utformandet av Trygghetsavtalet skapade goda förutsättningar för den struktur omvandling som just nu sker inom staten. Det känns roligt och spännande att genom stiftelsens uppdrag bidra till denna utveckling. Under året har ett utvecklingsarbete pågått där verksamheten genom lysts i olika dimensioner. Parallellt har samtal med myndigheter och fack givit en mycket god input till verksamheten. Stiftelsen kommer under 2010 att effektuera flera av de slutsatser som dragits. Bland annat innebär det att vi kommer att genomföra fler proaktiva insatser och utveckla stiftelsen till att bli en mötesplats i omställningsfrågor för arbetsgivare och fack. Detta som ett komplement till det stöd vi ger i direkta omställningssituationer både till arbetsgivare, fack och inte minst till dem som blivit uppsagda. Trygghetssystemet ger fantastiska möjligheter att stötta till nya jobb eller andra lösningar. Vi kan konstatera att trots en tuff arbetsmarknad under 2009 fick dryga 70 procent av våra kunder en lösning innan uppsägningstidens slut. Inflödet under året var något lägre än genomsnittet de senaste åren, vilket kan förklaras av att myndigheterna i stor utsträckning slutfört tidigare års större rationaliseringar. Andelen visstidsanställda, som i huvudsak kommer från universitet och högskolor, har ökat och utgör idag nästan 50 procent av inflödet. För att möta denna grupps särskilda behov har vi utvecklat specialanpassade aktiviteter som varit mycket uppskattade. Generellt blir det en viktig fråga för oss att analysera olika målgruppers behov för att snabbare stödja dem till ett nytt arbete eller annan lösning. Jag vill tacka våra anslutna arbetsgivare och fack för det goda samarbete som varit under det senaste året. Vi ser nu fram emot att fortsätta utveckla Trygghetsstiftelsen till att uppfattas som en viktig aktör och nära samarbetspartner i statens strukturomvandling. Vi vill bidra till att myndigheterna ska kunna hantera omställning på bästa möjliga sätt. Det leder i förlängningen fram till att de som är uppsagda snabbare kan finna en lösning och att den fortsatta verksamheten på myndigheterna förblir livskraftig. Caroline Söder vd Trygghetsstiftelsen Trygghetsstiftelsen Verksamheten 2009 3
Många nya jobb skapas Hur ska staten bli en mer attraktiv arbetsgivare och klara generationsväxlingen? Det och mycket annat diskuterades när Caroline Söder (CS), vd Trygghetsstiftelsen, Annette Carnhede (AC), vice ordförande i Trygghetsstiftelsen och Göran Ekström (GE), ordförande i Trygghetsstiftelsen, träffades. Vilka var de viktigaste händelserna inom staten 2009? AC: 2009 präglades av en finanskris som blev en jobbkris. Initialt berörde den inte den statliga sektorn. Ingen politiker ville tänka sig neddragningar och förvärra krisen. Därför blir lågkonjunktur ofta högkonjunktur i staten. GE: Jag håller med Annette, många myndigheter tillfördes resurser 2009. Några stora beslut fattades också. Jag tänker på bolagiseringar inom Vägverket och Banverket. Det största beslutet var kanske att avskaffa obligatorisk värnplikt och införa frivilligt försvar. CS: Jag kan bara bekräfta den bilden. Trygghetsstiftelsen har sett ett lägre inflöde under 2009 med 2 693 personer. Det brukar ligga på 3 000 3 500. Det har möjliggjort fler proaktiva satsningar. Kan det skapas 132 000 nya jobb inom staten de närmaste åren som ST har påstått? AC: Vi har frågat personalchefer inom stat och bolag. De har vägt in rörlighet och generationsväxlingen och kom fram till de här siffrorna. En utmaning är hur vi ska klara kompetensöverföringen inom staten. Många går i pension samtidigt som de nya jobben kräver en högre kompetens än tidigare. GE: Vi är den sektor med flest pensionsavgångar. De flesta myndigheter ser det som en utmaning att klara generationsväxling, men också som en möjlighet. Jobben blir mer kvalificerade och det råder konkurrens om cheferna. Hur ska staten bli en attraktiv arbetsgivare för unga? GE: Vi har frågat studenter hur de ser på framtida jobb. Det viktigaste är intressanta arbetsuppgifter och bra karriärmöjligheter, vilket man tror sig finna i näringslivet. Vi måste hjälpas åt för att visa de unga vilken attraktiv arbetsgivare staten är. AC: I rapporten drömjobb i staten har vi intervjuat unga som jobbar i staten. Den visar bland annat att myndigheter är dåliga på att beskriva sina jobb på ett lockande sätt, men glädjande nog har det börjat ändra sig. Många unga vill ha ett jobb där man kan göra nytta för andra. Där har staten som arbetsgivare en klar fördel. 4 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
Annette Carnhede Karriär: Efter Fil kand i beteende- och samhällsvetenskap, lärare fram till 1979. Därefter anställd inom Arbetsmarknadsverket. Diverse arbetsuppgifter som platsförmedlare, arbetsvägledare, projektsekreterare och Avdelningsordförande. Från 1999 Förbundsordförande ST. Drivkraft i jobbet: Vill vara med och påverka. Dessutom tycker jag om rättvisa! När jag inte jobbar: Läser mycket och tycker om film. Tar gärna på mig skidorna eller en golfhandske. Dold talang: Bra på Sudoku! (dold talang för alla utom maken) och gillar att sticka till barnbarnen. Göran Ekström Karriär: Finans- och civildepartementen 1978-1996. Tullverket 1996 2006. Länsstyrelsen Södermanland 2006. General direktör för Arbets givarverket från 2006. Drivkraft i jobbet: Bidra till att utveckla statens otroligt viktiga verksamheter. När jag inte jobbar: Vistas i skärgården. Seglar och paddlar havskajak. Dold talang: Fönsterrenovering. Har fixat 100 fönster (inkl innanfönster) på mitt sommar hus. Caroline Söder Karriär: Fil kand i Personal- och arbetslivsfrågor, MBA Ftg. Ek. Enhetschef på Ericsson, HR-direktör på LRF, Affärsområdes-/utvecklingschef på Sif, vd för Trygghetsrådet TRS, HRdirektör på Logica. Sedan september 2009 vd för Trygghetsstiftelsen. Satt sju år i styrelsen för Myndig heten för nätverk och samverkan inom högre utbildning (NSHU). Drivkraft i jobbet: Genom stiftelsens uppdrag på ett positivt sätt bidra till den strukturomvandling som sker i staten. När jag inte jobbar: Umgås med familj och vänner. Reser gärna och tränar. Dold talang: Är hyfsad på att fickparkera. inom staten CS: Vår rekryteringsservice ökar sin attraktionskraft hela tiden. Många arbetsgivare vill anställa människor med erfarenhet av staten och många av våra kunder vill stanna inom sektorn. Det visar att statlig erfarenhet värderas högt. Även trygghetsavtalet visar viljan till en god personalpolitik där man tar hand om medarbetare. Andelen anställda med utländsk bakgrund är lägre i staten än i näringslivet, varför? GE: Det har en enkel förklaring eftersom det finns krav på högskoleutbildningar till nästan alla statliga jobb. Dessutom finns det i vissa fall krav på svenskt medborgarskap. Andelen utlandsfödda ökar dock bland de nyanställda. AC: Systemen för att jämföra utländska utbildningar med svenska måste bli bättre. Ett annat problem är att frågan om mångfald oftast inte diskuteras på ledningsnivå. CS: Hälften av de som kommer till oss är från universiteten, där finns en stor andel med utländsk bakgrund. Det är viktigt att vi tittar på olika målgrupper och ser deras gemensamma behov. En av våra viktigaste uppgifter är att vidga de sökandes syn på deras arbetsmarknad genom att visa att deras kompetens kan gälla för fler områden. Vilka utmaningar ser ni 2010? GE: Jag ser inga dramatiska förändringar i år, men på sikt kan det hända saker. Myndigheternas ekonomi ser inte särskilt roligt ut de kommande åren. Det blir en tuff ekonomi med rationaliseringar på många myndigheter. AC: Jag känner också en viss oro därför att nästan alla områden inom staten är under utredning. Frågan är vilka beslut som kommer att fattas efter valet vad gäller förvaltningsstruktur, infrastruktur, bolagiseringar och omlokaliseringar. CS: Med minskade anslag kommer vi att se fortsatta initiativ till effektiviseringar och med stor sannolikhet ökad samverkan mellan myndigheter med olika funktioner. En stor utmaning är att klara generations- och kompetensväxlingen de närmaste åren. Samtidigt ger detta myndigheterna en möjlighet att planera för framtida resurs- och kompetensbehov inför den strukturomvandling som sker. Om ni får välja, vad skulle ni önska er 2010? GE: Det är alltid trevligt med en klar och tydlig förvaltningspolitisk inriktning. AC: Jag skulle önska att kompetensutveckling kom ordentligt på dagordningen och att arbetsgivarna skulle ha en mer långsiktig plan för kompetensförsörjningen. Där skulle staten kunna bli ett föredöme som arbetsgivare. CS: I dag jobbar många myndigheter inom ramen för sin verksamhet. Jag önskar att Trygghetsstiftelsen kan bli en partsgemensam mötesplats för erfarenhets- och kunskapsutbyte kring omställningsfrågor mellan myndigheter. n Trygghetsstiftelsen Verksamheten 2009 5
Katty tog makten över sitt arbetsliv Katty Hauptman Wahlgren hade en lång rad projektanställningar på Historiska museet. Efter den senaste tog hon makt över sin situation genom Trygghetsstiftelsens program Nytt Jobb. Nu jobbar hon som tillsvidareanställd projektledare, på samma museum. Innan fil. dr Katty Hauptman Wahlgren började på Historiska museet forskade och undervisade hon inom arkeologi på Stockholms universitet och Södertörns högskola. Sedan följde fyra år av olika projektanställningar på museet. Jag har trivts väldigt bra på Historiska museet eftersom det praktiska arbetet finns mycket närmare. Universitetsmiljön är mer teoretiskt inriktad. Det är viktigt för mig att känna att jag jobbar för att utveckla något som får betydelse i ett större samman hang än de enskilda projekten, säger Katty Hauptman Wahlgren. I slutet av förra året tog Kattys senaste projektanställning på Historiska slut. Hon hade tidigare varit i kontakt med Trygghetsstiftelsen och skulle nu få gå programmet Nytt Jobb. Det är lätt att få känslan att det inte spelar någon roll hur bra jobb man gör som projektanställd, min situation ändras ändå inte. Fördelen är att jag fått pröva en massa olika saker och fått ett väldigt brett register. Katty gick programmet Nytt Jobb på arbetstid och tyckte det var en generös möjlighet. Under tio dagar i fem veckor gick hon på föreläsningar, talade med en coach, gjorde en jobbsökarplan och övningar i grupp. Jag reflekterade över vad jag ville och vart jag var på väg. Jag tog makt över min situation. Och jag lärde mig vad som är viktigt för att nå dit man vill. Efter programmet fick Katty två jobberbjudanden. Hon valde med magkänslan och jobbar nu som tillsvidareanställd projektledare för forskning och publik verksamhet. Ett jobb Katty tror att hon passar väldigt bra för. Jag får chansen att testa nya saker i publika sammanhang, alltså inte forska först och visa resultat sedan. Den publika delen är en del av forskningsprocessen. n Programverksamheten Nytt Jobb I programmet Nytt Jobb med coaching får deltagarna bland annat lära sig att beskriva sin kompetens ur olika synvinklar och information om var och hur man hittar jobben. Dessutom får de ta fram ansökningshandlingar och träna på att lyfta fram sina starka sidor samt vara med om fingerade intervjuer. Deltagarna skapar en jobbsökarplan som innehåller konkreta åtgärder och mål. Programmet pågår under 10 kursdagar i 5 veckor. Därefter ingår individuell jobbcoaching i 10 timmar. 6 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
Blev uppfinnare efter uppsägningen När Kerstin Gunnarsson blev uppsagd från jobbet fick hon en idé. Hon skulle uppfinna en hopfällbar bärplockare. Efter en stor dos envishet och stöd från Trygghetsstiftelsen driver hon nu företaget Hooked on nature. Allt har varit så fruktansvärt hemligt medan jag sökt patent. Alla som varit delaktiga har fått skriva på sekretesspapper och i 14 månader har jag inte kunnat prata om det. Det har varit hemskt, jag har ju brunnit för det här hela tiden! säger Kerstin Gunnarsson, innovatör och egenföretagare. 2008 blev hon uppsagd från jobbet som utbildningsledare på Nationellt Centrum för lärande. Sommaren efter åkte hon för att fjällvandra och fundera. Det var då hon fick hon syn på ett gäng tyska turister som plockade blåbär för hand. Och hon fick en idé. Som van bärplockare mindes hon klumpigheten i att släpa med sig utrustning överallt. Hon skulle uppfinna en hopfällbar bärplockare. Efter uppsägningen fick Kerstin träffa en starta eget-konsult via Trygghetsstiftelsen, och hon bestämde sig för att bolla idén med honom. När jag träffade honom var jag ändå inte så kaxig. Men han bemötte mig på ett jättepositivt sätt och sa att jag skulle gå hem och göra en prototyp. Så det gjorde jag. Med bland annat startbidrag från Trygghetsstiftelsen och lån via Almi Företagspartner har idén blivit verklighet. Kerstins företag Hooked on nature har nu sex olika produkter i sortimentet, alla framtagna för att underlätta friluftsliv. Det har gått fantastiskt bra så här långt. Och det beror på att jag sett till att få hjälp där jag inte räckt till. Sedan har Trygghetsstiftelsen trott på mig och stöttat mig genom hela processen. Annars hade det inte gått. n Programverksamheten Nytt företag Den som blivit uppsagd och vill starta eget företag kan få rådgivningssamtal med en starta eget-konsult för att diskutera och få en bedömning av affärsidén. Det finns även möjlighet att gå programmet Nytt företag. Deltagarna får både praktiska och teoretiska kunskaper om egen företagarens vardag. Efter programmet finns det möjlighet att få fortsatt coaching från en konsult. Trygghetsstiftelsen Verksamheten 2009 7
Johanna Ros (TSn) träffar Birgitta Olofsson (konferensmedarbetare),robert Granbom (intern HR-konsult) och Annika Lindholm (huvudregistrator) från Läns styrelsen i Stockholm. Trots lågkonjunkturen under 2009 fick Trygghetsstiftelsen så gott som dagligen in nya lediga tjänster. Under året anmäldes 250 lediga tjänster till stiftelsens Rekryteringsservice och 48 personer förmedlades till ett nytt jobb. Stabil efterfrågan på statliga tjänstemän Genom Rekryteringsservice kan arbetsgivare komma i kontakt med arbetssökande personer som är anmälda hos stiftelsen. Tjänsten vänder sig till alla arbetsgivare, men används framförallt av statliga myndigheter. Fördelarna är många; man behöver inte utannonsera tjänsten och garanteras svar från Trygghetsstiftelsen inom två dagar. Dessutom är tjänsten kostnadsfri för alla arbetsgivare. Möjligen kan just lågkonjunkturen vara en förklaring till att arbetsgivarna fortsätter att komma in med så många lediga jobb. De får väldigt många sökande när de utannonserar en tjänst och sparar mycket tid genom att kontakta oss, säger Johanna Ros som ansvarar för Trygghetsstiftelsens Rekryteringsservice. Rekryteringsservice har ett register där arbetssökande kan lägga in sina cv:n. De aktuella kandidaterna blir även intervjuade av Johanna Ros som sedan presenterar en eller flera av dem till arbetsgivarna. Vi är noggranna med att enbart förmedla personer som verkligen har den kompetens som efterfrågas, berättar Johanna Ros. I de fall stiftelsens kandidater blir kallade till intervju hos arbetsgivaren leder det oftast fram till anställning. Trygghetsstiftelsen har kontinuerlig kontakt med cirka 200 arbetsgivare som hör av sig när de behöver rekrytera personal. Robert Granbom, intern hr-konsult på Länsstyrelsen i Stockholm, har rekryterat fyra personer via Rekryteringsservice de senaste två åren. Vi använder oss regelbundet av den här tjänsten. Det är ofta vi värdesätter statlig erfarenhet när vi söker personal och då kan Trygghetsstiftelsen erbjuda en riktig resursbank. Det här bidrar även till att göra staten till en attraktiv arbetsgivare, säger han och förklarar: De statliga tjänstemännen kan känna en trygghet i att det faktiskt är möjligt att snabbt hitta nytt jobb inom staten om man någon gång skulle bli uppsagd på grund av övertalighet. Sedan Rekryteringsservice startades hösten 2006 har närmare 850 tjänster anmälts och drygt 140 personer fått jobb den här vägen. Av dem som rekryterats är var tredje över 50 år. Sedan starten har cirka 24 års uppsägningslön sparats, jämfört med om samtligas hela uppsägningstid hade behövts för att hitta en ny försörjning. Under 2010 kommer arbetet intensifieras med att finna fler arbetsgivare som rekryterar kandidater med forskarbakgrund, eftersom en stor del av de uppsagda består av personer med just denna kompetens. n 8 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
Så gick det under 2009 seminarier skapar MöTesplaTs Trygghetsstiftelsen vill vara en mötesplats där aktuella frågor kring omställning diskuteras. höstens välbesökta frukost seminarier blev startskottet för ett fördjupat utbyte med arbetsgivare och fackförbund. under november höll Trygghetsstiftelsen 23 frukostseminarier över hela landet. Syftet var att fånga upp vad arbetsgivare och fackförbund vill ha ut av Trygghetsstiftelsen i framtiden. Vi vill skapa en plattform för erfarenhetsutbyte. Och vi ville veta vad våra kunder har för synpunkter på verksamheten. Svaret blev att man vill ha en kontinuerlig kontakt, oavsett om man har uppsägningar i myndigheten just nu eller inte, säger projektansvarige Pontus Palmedal. Intresset för seminarierna var stort och sammanlagt 542 personer från myndigheterna slöt upp. Framöver tror Pontus Palmedal på fler seminarier. Dessutom kan utbildningar vara ett bra sätt att utbyta erfarenheter. Under utbildningen kan man lyfta fram goda exempel med personer som gått igenom en uppsägning och fått nytt arbete. Man kan även tänka sig utbildningar om själva avtalet, både för arbetsgivare och fack. Det är intressant att sammanföra båda sidorna i ett lugnt läge. Det finns både hårdoch mjukvara att diskutera. lars-arta ANDERSON är major och arbetar på Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg. Han har även uppgiften att hålla sig à jour med trygghetsavtalet och deltog i ett av seminarierna. Det är alltid bra att hålla kontakten och att nätverka. Vi diskuterade även nyheter och vad som är brukligt under omställningar. Trygghetsstiftelsens nätverk fungerar dessutom som en informell arbetsförmedling där det finns nya jobb. För mig är det ett glädjande arbete. Jag hjälper individen att formulera sina egna frågor och sortera sina tankar. n inflödet AV KuNDER under 2009 anmäldes 2 693 personer till Trygghetsstiftelsen vilket var 300 färre än prognos. Detta förklaras bland annat av att inflödet från försvarsmakten blev lägre än väntat. istället för 500 personer kom det knappt 100 därifrån. Under de 20 år stiftelsen funnits har i genomsnitt 4 225 personer anmälts per år. liksom under de senaste åren är det universitetssektorn som står för den största andelen av inflödet. Därefter följer de så kallade Centromyndigheterna med högst inflöde från skatteverket, försvarsmakten och försäkringskassan. för första gången bestod nästan hälften av inflödet, 49 procent, av tidsbegränsat anställda. Det beror främst på att inflödet av uppsagda från tillsvidareanställning var något mindre än under de senaste åren. runt 90 procent av de tidsbegränsat anställda kommer från universiteten. Under 2009 bestod inflödet till 57 procent av kvinnor. Det kan jämföras med den i stort sett jämna fördelningen av kvinnor och män inom statsförvaltningen. Under 2009 kom generellt sett de yngre kvinnorna från tidsbegränsade anställningar och de äldre kvinnorna från tillsvidareanställningar. andel kvinnor i inflödet 2000 2009 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 41,2 49,4 47,6 49,0 51,0 37,9 55,0 60,3 53,2 57,4 AKTuEllA KuNDER Aktuella kunder är alla som anmälts till stiftelsen och ännu inte hittat en permanent lösning på sin situation. Vid utgången av 2009 räknades antalet aktuella kunder till 6124 personer. Vid årets slut befann sig cirka 300 personer i jobb och utvecklingsgarantin. få av Trygghetsstiftelsens kunder har omfattats av jobb och utvecklingsgarantin sedan den infördes 2007. Det tyder på att de flesta kunderna lyckas hitta en lösning under uppsägnings och a kasseperioden. aktuella kunder 2009 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Säsongsarbete/deltidsarbete Förbereder egenstart, praktik, utbildning Bl a sjukskrivna eller föräldralediga utflödet AV KuNDER Räntekänsligt Cykliskt Tillväxt Tillfällig anställning Arbetslös 5 september 2008 5 december 2008 Under uppsägningstid under 2009 lämnade 3 591 personer Trygghetsstiftelsen, vilket är knappt 100 färre än året innan. av dem som avaktualiserades var 1 534 tidsbegränsat anställda. Under året fi ck 1 673 personer ny sysselsättning. Markant färre gick till privata anställningar eller startade eget företag jämfört med 2008. antalet som gick till nya anställningar inom staten eller kommunerna var i stort sett oförändrat. antalet som fått någon form av pensionsersättning ökade med cirka 100 personer till 444. ökningen är jämnt fördelad mellan pensionsersättning och särskild pensionsersättning. Forts. nästa uppslag TryggheTssTifTelsen Verksamheten 2009 9
Rosersberg i april 2009. Livliga diskussioner pågår om möjligheter och hinder i jobbsökandet. Räddningsskolan i Rosersberg Väl förberedda vid nedläggningen Det är kanske årets första fina vårdag i början av april 2009 när ett trettiotal uppsagda från Räddningsskolan i Rosersberg samlas i skolans aula. Trygghetsstiftelsens konsulenter Lisa Nordström och Pontus Palmedal är på plats för att leda en diskussion om de uppsagdas erfarenheter och ge råd för framtiden. Vid Rosersberg har brandmän och räddningspersonal fått utbildning och fortbildning. En avveckling av verksamheten påbörjades i slutet av 2008 i samband med att Räddningsverket lades ner och uppgick i den nybildade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap msb. Den 7 januari 2009 sades samtliga anställda upp och en nedläggning av skolan inleddes. De som har gått Trygghetsstiftelsens programverksamhet, vilket är de flesta, har tagit fram en individuell handlingsplan för hur de ska gå till väga för att hitta nytt jobb. Lisa och Pontus återkommer till hur viktigt det är att ha en uppdaterad handlingsplan klar innan midsommar. Även om bara tre månader gått sedan uppsägningarna och de flesta av er har 12 månaders uppsägningstid så gäller det vara aktiv nu, säger Pontus till åhörarna. När sommaren är här minskar chanserna att hitta lediga jobb. Tidigare under förmiddagen har Arbetsförmedlingens chef i Märsta Karin Paulsson berättat om den lokala arbetsmarknaden. Även om det finns få jobb så har trots allt Stockholmsområdet den bästa arbetsmarknaden i landet, berättade hon. På Räddningsskolan har 72 personer arbetat som lärare, administratörer och servicemän. Dessutom har nio personer bemannat hotellet med tillhörande 10 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
restaurang som finns på området. I ett tidigt skede gjorde Trygghetsstiftelsen en undersökning om vilken kompetens de anställda har och hur arbetsmarknaden för dessa ser ut i närområdet och på riksplanet. På så sätt var stiftelsens konsulenter, liksom personal och avvecklare välinformerade när beskedet om uppsägningarna slutligen kom. FöR ATT FÅ igång en diskussion delar Trygghetsstiftelsens konsulenter in de uppsagda i tre grupper och ber dem sinsemellan diskutera vilka möjligheter och hinder man ser i jobbsökandet. Det blir en livlig diskussion där flera framhåller att man å ena sidan har hög kompetens och bor i ett tillväxtområde, men å andra sidan att kompetensen är nischad och konkurrensen på arbetsmarknaden är tuff. Det gäller att tänka sig ur sin nisch. Vad i dina tidigare arbetsuppgifter kan du ha nytta av på en annan arbetsplats även om verksamheten är helt annorlunda? Tänker man efter är det ofta en hel del. Kör man fast kan det vara bra att ta hjälp från någon av våra eller Arbetsförmedlingens coacher, säger Lisa och fortsätter: Eftersom de flesta av er har lång uppsägningstid kan praktik vara ett sätt att få in en fot och gå runt den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden. Är man tydlig med att berätta varför man vill praktisera och vad man kan bidra med finns det goda möjligheter att få en praktikplats som sedan kan leda vidare till anställning. ETT ÅR SENARE har det mesta av Rosersbergs utrustning överförts till msb eller sålts. Några av de uppsagda har startat en räddningsskola i privat regi på plats. Hotellet och restaurangen har tagits över av tidigare anställda. De servar bland annat gymnasieskolan som finns i området samt de nya hyresgästerna från Polismyndigheten som flyttat in i Räddningsskolans tidigare lokaler. Pontus Palmedal summerar hur det gått för de uppsagda: 60 personer har hittat nytt jobb, startat eget, påbörjat utbildning eller fått en pensionslösning. 12 personer är arbetslösa, men fem av dem är på god väg att hitta en lösning. Överlag tycker jag omställningsarbetet fungerat mycket bra, säger han. Även Jörgen Nilsson, tidigare platschef på Rosersberg och som ledde avvecklingen, är nöjd med avvecklingsarbetet. Samtliga parter: arbetsgivaren, de lokala facken samt Trygghetsstiftelsen och arbetsförmedlingen var tidigt ute på banan och inledde ett bra samarbete. När väl beslutet om nedläggning kom var de flesta anställda väl förberedda och redan motiverade att gå vidare, berättar han. Under avvecklingen hade vi en rak och öppen dialog med de uppsagda och informerade kontinuerligt om vad som hände i processen, både muntligt och via hemsidan. Det är a och o för att få uppsagda att se framtiden an med tillförsikt. n Utflöde 2009 % avböjt kontakt 22,9 statligt jobb 19,8 privat jobb 16,0 pensionsersättning och särskild pensionsersättning 12,3 omfattas ej av ta 7,9 kommunalt jobb 6,9 allmän pension 4,0 startat eget företag 3,8 utbildning 3,6 övrigt 2,8 Total 100 HuR Väl lyckades Vi? Trygghetsstiftelsen använder olika mått för att mäta resultatet för tillsvidareanställda respektive tidsbegränsat anställda. Den första gruppen har en uppsägningstid, vilket den andra gruppen inte har. Tillsvidareanställda resultatmätningen utgår ifrån det övergripande målet för stiftelsens verksamhet, att ingen uppsagd ska bli arbetslös. Därför görs en mätning hur situationen är vid anställningens slut. Under 2009 var andelen som hade löst sin situation 70,3 procent, vilket är 4 procent färre än under 2008. Den huvudsakliga orsaken är med största sannolikhet den kraftigt försämrade arbetsmarknaden. Olösta av dem som fi ck nytt jobb gick ungefär lika många till en statlig som privat anställning. nytt arbete per sektor 2009 % statligt jobb 42,7 kommunalt jobb 14,7 privat jobb 42,6 Totalt 100 inom gruppen lösta hade cirka 33 procent av kvinnorna fått nytt arbete eller startat företag. hos männen var siffran drygt 37 procent. Under 2008 var denna andel cirka 40 procent hos både män och kvinnor. Tidsbegränsat anställda Måluppfyllelsen för dem som anmälts till stiftelsen efter att deras tidsbegränsade anställningar upphört mäts nio månader efter det att anställningen tog slut. Under 2009 var andelen som löst sin situation 75,8 procent.det är en förbättring med cirka 5 procentenheter jämfört med 2008. förbättringen av måluppfyllelsen kan främst förklaras med att andelen lösning okänd, det vill säga de som inte svarar på stiftelsens förfrågningar, ökade med drygt 4 procentenheter jämfört med 2008. av tidigare undersökningar framgår att de flesta i denna grupp hittat en lösning och är inte arbetslösa. Olösta andelen kvinnor som gick till nya statliga jobb är större än motsvarande andel hos männen. Räntekänsligt Cykliskt Lösta Lösta andelen som skaffat nytt jobb eller startat eget företag var cirka 40 procent det gäller både män och kvinnor. Tillväxt MålUppfyllelse TillsViDareansTÄllDa 2009 Räntekänsligt Cykliskt Tillväxt MålUppfyllelse TiDsbegrÄnsaT anställda 2009 5 september 2008 5 december 2008 5 september 2008 5 december 2008 TryggheTssTifTelsen Verksamheten 2009 11
så här går processen till inledande SAMTAl MED ARBETSGiVARE OCH FACK oftast är det arbetsgivaren som kontaktar Trygghetsstiftelsen inför en omställningsprocess. Vid de inledande samtalen träffar stiftelsen arbetsgivare och fackliga representanter för att få information om den kommande processen samtidigt som man informerar om trygghetsavtalet och stiftelsens arbetssätt. i det här skedet kan det vara oklart vilka enskilda personer som kommer att bli berörda av förändringarna. Men man vet att det kommer att bli neddragningar på myndigheten med hot om uppsägningar. 12 Verksamheten 2009 TryggheTssTifTelsen
GRuPPiNFORMATiON OM TRyGGHETS- SySTEMET OCH ARBETSMARKNADEN omställningsarbetet har gått vidare och det står klart vilken del av verksamheten som är berörd. Ännu kan det vara så att inga enskilda personer fått papper på uppsägningar. arbetsgivaren samlar till en gruppinformation, där det ges information om trygghetssystemet och arbetsmarknaden. på plats är också fackliga representanter. PERSONliGT SAMTAl arbetsgivaren har informerat de anställda och Trygghetsstiftelsen om vilka som blir övertaliga och ska omfattas av trygghetsavtalet. alla övertaliga träffar en konsulent från stiftelsen för ett personligt samtal. Där går man igenom den enskildes situation, funderingar och tankar. syftet är att få en bild av arbetsuppgifter, tidigare arbetslivserfarenheter och utbildningar, samt hur den övertalige ser på den uppkomna situationen och vilka planer han eller hon har. redan här tar man ofta upp vilka behov den enskilde ser sig ha och vilket stöd denne kan få. HANDliNGSPlAN Målet med Trygghetsstiftelsens arbete är att hjälpa den enskilde att fi nna en ny försörjning. stiftelsen gör tillsammans med den enskilde en handlingsplan för hur det ska gå till. Vissa har redan en sådan plan klar vid det personliga samtalet. andra kan behöva hjälp med att se hur man ska hitta ett arbete och vilka kompletterande utbildningar eller praktik som behövs. oftast väljer man då att gå in i stiftelsens programverksamhet. PROGRAMVERKSAMHETEN i Trygghetsstiftelsens programverksamhet får deltagarna bland annat veta mer om den lokala arbetsmarknaden, hjälp att skriva ansökningshandlingar, träning inför anställningsintervjuer och göra en plan för sitt jobbsökande. här kan man även få stöd från en coach i jobbsökandet eller ta del av starta eget utbildning, seminarier, yrkesvägledning och datakurser. Den som deltagit i programverksamheten träffar sin konsulent i samband med avslutningen och gör klart sin handlingsplan. ANNAN lösning Det är inte aktuellt för alla att delta i programverksamheten. skäl för att avstå kan vara att man redan vid det personliga samtalet har en handlingsplan för nytt arbete. Det kan också fi nnas andra lösningar i sikte såsom kort tid kvar till pensionen eller planer på att fl ytta utomlands. för den som är eller ska bli föräldraledig väntar man med eventuella åtgärder till den tidpunkt den enskilde fi nner lämplig. uppföljning handlingsplanen innehåller en beskrivning av olika aktiviteter den enskilde tänker genomföra och det stöd som utlovats från stiftelsen. stiftelsens konsulenter har fortlöpande kontakt med de uppsagda för att stämma av hur det går för dem. Målet med planen är uppfyllt då den enskilde har fått ett nytt arbete eller en annan lösning. konsulenten gör också en återkoppling av omställningsarbetet till arbetsgivaren och de fackliga representanterna. TryggheTssTifTelsen Verksamheten 2009 13
Medarbetarna är Trygghetsstiftelsens viktigaste resurs för att nå målet att så få kunder som möjligt hamnar i arbetslöshet. Medarbetarna som Det är avgörande att ha medarbetare som utifrån kundernas behov skapar de bästa lösningarna och ger den bästa servicen. Trygghetsstiftelsen strävar efter att vara en arbetsplats som utvecklar personalen och erbjuder en stimulerande miljö att verka i. Personalomsättningen är låg och flera medarbetare har varit hos Trygghetsstiftelsen sedan starten 1990. De senaste åren har stiftelsen genomgått en generationsväxling och en föryngring av personalen har skett. Trygghetsstiftelsen hade i genomsnitt 36 heltidsanställda (25 kvinnor och 11 män) under 2009. Sjukfrånvaron sjönk från 6 procent året innan till 4 procent under 2009. Under året har medarbetarna fått göra friskvårdsprofiler som kommer att följas upp av företagshälsovården. Under andra halvåret 2009 genomfördes ett internt arbete med syfte att utveckla organisationen till att bli mer proaktiv i relationen till arbetsgivare och fack. En ny värdegrund som utgör basen för stiftelsens arbete togs fram. Det interna utvecklingsarbetet ligger även till grund för strävan att medarbetarna ska uppleva Trygghetsstiftelsen som en utvecklande och bra arbetsplats. Trygghetsstiftelsens värdegrund Vi tror på människans vilja att ta ansvar och utvecklas. Vi är besjälade av vårt uppdrag och drivs av ett engagemang att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Vi vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på vägen till ett nytt arbete/försörjning. Resultat Vi fokuserar på vårt uppdrag och att vara resurseffektiva. Samverkan Vi samverkar för att uppnå synergier och skapa kunskapsöverföring. Enkelhet Det ska vara enkelt. Allt från kontakterna med oss till våra system, verktyg och administrativa processer. Tillgänglighet Vi är tillgängliga och lägger oss vinn om att återkomma. Jan Knutte Knutsson-Hall, konsulent i Stockholm. Hos stiftelsen sedan augusti 1993 Vad är din uppgift på Trygghetsstiftelsen? Jag är konsulent. Man kan säga att jag är rådgivare åt arbetsgivare, fack och enskilda i omställningssituationer. Huvuduppgiften är att coacha uppsagda mot en ny försörjning. Hur ser en typisk dag ut på jobbet? Sitter ofta i personliga möten med uppsagda angående deras situation och eventuella beslut om stöd från stiftelsen. Mycket av frågor och svar sköts numera via mejl en snabb och bra kommunikationsväg. Inför beslut om stöd dryftar jag ibland kniviga frågor och tolkningar av Trygghetsavtalet och vår policy med kollegorna. Vad uppskattar du mest med ditt jobb? Grundkänslan är att det är ett mycket meningsfullt jobb! Trygghetsavtalet ger stora möjligheter till flexibla lösningar, vilket gynnar alla parter. Min drivkraft handlar mycket om att lösa problem. Det kan handla om hur en avveckling ska organiseras, råd till arbetsgivare och fack eller att hitta lösningar för enskilda uppsagda. Och naturligtvis känslan av att vara ett stöd och en hjälp både åt organisationer och enskilda människor i en många gånger svår situation. Professionalism Vi är ansvarsfulla, kunniga, flexibla och möter våra kunder och intressenter med respekt och integritet. 14 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
gör skillnad Maria Hessfelt, regionadministratör i Göteborg. Hos stiftelsen sedan september 2008 Vad är din uppgift på Trygghetsstiftelsen? Jag är Regionadministratör. Min roll innefattar i huvudsak administrativt arbete. Jag fungerar även som växel och reception. Hur ser en typisk dag ut på jobbet? På morgonen sorterar jag post, svarar på mejl och går igenom lokalerna så att allt är rent och snyggt. Under dagen åtgärdar jag de fakturor, reseräkningar, bokningar av hotell och anmälningar till e-kurser som kommit in. Jag har kontakt med leverantörer, sköter inköp och beställer broschyrer. Jag sammanställer materiel och rapporter för vår programverksamhet och tar emot de besökare som kommer till oss. Vad uppskattar du mest med ditt jobb? Jag uppskattar att mitt arbete är fritt och varierat, med många olika arbetsuppgifter och mycket kundkontakt. Min drivkraft är att känna att jag gör nytta och att jag kan göra en liten skillnad för dem som behöver oss mest. Hur tycker du stiftelsen uppfattas av dem du kommer i kontakt med? Min uppfattning är att de flesta kunder känner att vi finns till för deras skull och att de kan få hjälp av oss. Många kunder är tilltufsade av verkligheten och behöver behandlas varsamt, men i mitt tycke klarar stiftelsen av balansgången mellan medmänsklighet och proffsighet. Gunilla Rosén, kundtjänstansvarig i Stockholm. Hos stiftelsen sedan januari 1992 Vad är din uppgift på Trygghetsstiftelsen? Kundtjänstansvarig och registrator. Jag registrerar och fördelar inkomna ärenden, det vill säga underrättelser om uppsägningar. Hur ser en typisk dag ut på jobbet? Vanligtvis är det rätt mycket samtal på vår kundtjänsttelefon. Dagens inkomna ärenden fördelas till konsulenterna. Jag skickar ut information till dem som anmälts till oss om att de kan vända sig till stiftelsen. Underlag ska begäras in och bearbetas inför möten med TA-nämnden som bland annat har att besluta om pensionsersättningar. Vad uppskattar du mest med ditt jobb? Kontakterna med våra kunder. Drivkraften är att vi ofta är det enda positiva i den situation de hamnat i. Många är väldigt tacksamma över att vi finns och uppskattar vad vi kan hjälpa till med. Hur tycker du stiftelsen uppfattas av dem du kommer i kontakt med? Jag tror vi uppfattas som lätta att samarbeta med och att vi är hjälpsamma. Det är väldigt få som är negativa, de flesta är positiva till den verksamhet vi bedriver och tycker att vi är snabba när vi handlägger deras ärenden. Kan vi inte svara på frågorna vi får i Kundtjänst försöker vi alltid föra frågan vidare till rätt person eller myndighet. Trygghetsstiftelsen Verksamheten 2009 15
Det här är Trygghetsstiftelsen När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så långt möjligt förhindra att han eller hon blir arbetslös. Detsamma gäller när någon till följd av omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Stiftelsens arbete är individanpassat och utgår från arbetslinjen. Det innebär att den som blir övertalig på olika sätt får stöd för att hitta nytt arbete eller på annat sätt klara sin försörjning. Trygghetsstiftelsen har ett nära samarbete med arbetsgivare och fack på myndigheterna. Målet är att ingen ska bli arbetslös, men även den som blir arbetslös efter uppsägningstidens slut kan få fortsatt hjälp. Verksamheten baseras på trygghetsavtalet för statsanställda och finansieras genom att arbetsgivarna betalar en procentuell andel av lönesumman som de centrala parterna har kommit överens om. Trygghetsstiftelsen har parternas uppdrag att förvalta avtalet och medlen. Styrelsen utgörs av representanter för staten, ofr/s, p, o, Saco-S och seko. Trygghetsstiftelsen har verksamhet över hela landet med kontor i Malmö, Göteborg, Västerås, Stockholm, Sundsvall och Umeå. Stiftelsen har 33 anställda, varav 15 är konsulenter. Dessutom finns ett stort nätverk av konsulter som anlitas för programverksamheten. Sedan starten av Trygghetsstiftelsen 1990 har cirka 88 000 personer omfattats av Trygghetsavtalet. Inflödet de senaste åren har varierat mellan 3 000 och 4 000 personer per år. Trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet som: är uppsagda på grund av arbetsbrist och har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år säger upp sig själva i samband med omlokalisering av verksamheten till en annan ort och som har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år har haft tidsbegränsade anställningar som inte förlängs på grund av arbetsbrist, förutsatt att anställningarna varat under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Trygghetsavtalet gäller också för dem som är anställda med lönebidrag. En arbetstagare omfattas av Trygghetsavtalet i maximalt sju år från och med att den statliga anställningen har upphört. Ekonomiskt stöd Trygghetsstiftelsens kunder har, utöver individuellt stöd till ny sysselsättning, även rätt till ekonomiskt stöd. Den som är anmäld till Trygghetsstiftelsen och får ersättning från a-kassa har rätt till avgångsersättning (age) från Trygghetsstiftelsen. age kan beviljas till personer som är arbetslösa och har a-kassa. age ger en utfyllnad ovanpå a-kassan som gör att man totalt kommer upp i en ersättning som motsvarar 80 respektive 70 procent av den arbetsinkomst som är fastställd av a-kassan. Syftet med inkomsttrygghetstillägg (ITT) är att stimulera kunderna till att byta yrke eller bransch eller ta ett nytt jobb även om lönen är lägre. Personer som får en ny tillsvidareanställning med lägre lön än i tidigare statlig anställning har rätt till ITT under maximalt fyra år. Under det första och andra året motsvarar utfyllnaden hela löneskillnaden. Det tredje och fjärde året får man halva löneskillnaden. Riktade insatser mot forskarna En stor andel av Trygghetsstiftelsens inflöde är tidsbegränsat anställda från landets alla universitet. De allra flesta av dem har avslutat en doktorandtjänst och disputerat. För att ytterligare anpassa insatserna gentemot denna kundgrupp har Trygghetsstiftelsen lagt resurser på att utvärdera deras situation och behov. Resultat från fokusgrupper och enkäter har visat att många av forskarna vill ha hjälp med att hitta sin arbetsmarknad och kontaktvägar in till rätt arbetsgivare. Dessutom vill de veta mer om hur rekrytering fungerar utanför universiteten och hur de kan marknadsföra sin forskarkompetens för tjänster som inte är direkt kopplade till forskning. Vi har därför arrangerat seminarier som tagit upp just sådana frågor, berättar Janina Säwe på Trygghetsstiftelsen. Trygghetsstiftelsen har under året även intensifierat samarbetet med fackförbund, bjudit in bemanningsföretag och genom stiftelsens Rekryteringsservice marknadsfört forskarna mot arbetsgivare. Under 2010 kommer vi fortsätta med riktade seminarier och lägga mycket kraft på att få ut information till forskarna på universiteten eftersom de inte känner till oss i samma utsträckning som våra övriga kunder, säger Janina Säwe. TA-nämnden TA-nämnden beslutar om särskild pensionsersättning ska beviljas eller inte. Samtidigt behandlas frågor om tillämpningen av trygghetsavtalet. I ta-nämnden sitter sex ledamöter. Tre företräder Arbetsgivarverket och tre representerar var och en av arbetstagarorganisationerna. Trygghetsstiftelsen är kansli åt nämnden och tar emot och förbereder ansökningar om särskild pensions ersättning samt sköter kontakten med Statens pensionsverk. 2009 hade nämnden 10 sammanträden. 78 ansökningar tillstyrktes medan 19 fick avslag. 16 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
Årsredovisning för räkenskapsåret 2009 Styrelsen för Trygghetsstiftelsen, en kollektivavtalsstiftelse (802015-0721), avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Trygghetsstiftelsen Verksamheten 2009 17
Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som på grund av arbetsbrist är uppsägningshotade, uppsagda eller arbetslösa. Resultat och ställning Stiftelsens resultat blev för året 58 mkr ( 47 mkr). Soliditeten (eget kapital i förhållande till totalt kapital) var 63 % (54 %). Kassaflödet blev positivt och uppgick till 80 mkr ( 48mkr). Utbetalda stödåtgärder uppgick till 202 mkr mot 218 mkr året innan. Finansiering Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga myndigheter. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O*, Saco-S och SEKO. För 2009 och 2010 beslutade parterna att tillfälligt höja avgiften från 0,3% till 0,355%. Avgifterna uppgick under 2009 till 286 mkr (233 mkr). Även arbetsgivare som inte är statliga myndigheter kan beviljas anslutning till stiftelsen under förutsättning att deras verksamhet har nära anknytning till statlig verksamhet. Anslutningsavgifterna beslutas från fall till fall av stiftelsens styrelse. Avgifterna uppgick under året till 2,1 mkr (2,1 mkr). * OFR/ S, P, O (Offentliganställdas Förhandlings råd/statstjänstemän, Poliser, Officerare) Kapitalförvaltning och kapitalets utveckling Stiftelsens kapital förvaltas av Kammarkollegiet och SEB. Syftet med kapita del i hedgefonder. (svenska och globala) och en mindre let är att utgöra en buffert som vid Avkastningen totalt under året blev varierande utgiftsnivå minskar behovet 11,5 % ( 5,35 %) och gav ett finansnetto på 23 mkr ( 12 mkr). av frekventa avgiftshöjningar. Drygt hälften av kapitalet placeras i räntebärande papper. Resten placeras i aktier under de senaste åren varit Kassaflödet har för första gången positivt och bidragit till att buffertkapitalet ökat något. Diagrammet nedan visar resultatutvecklingen och hur det påverkat balansomslutningen och buffertkapitalet. Resultatutveckling 800 600 400 200 0 200 400 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Resultat Balansomslutning Buffertkapital marknadsvärde 18 Verksamheten 2009 Trygghetsstiftelsen
flerårsöversikt RESulTATRäKNiNG tkr 2009 2008 2007 2006 2005 intäkter avgifter från myndigheter 285 947 233 016 201 477 219 151 0 anslutningsavgifter 2 143 2 152 1 715 1 692 237 summa intäkter från myndigheter 288 090 235 168 203 193 220 843 237 övriga intäkter 0 83 65 187 0 summa intäkter 288 090 235 251 203 258 221 030 237 Kostnader utbetalda stödåtgärder 202 162 217 750 277 278 315 506 271 105 driftkostnader 24 244 25 039 18 459 17 410 21 113 personalkostnader 25 784 26 887 27 276 26 737 23 956 avskrivningar datorprogram 0 0 0 919 1 569 avskrivningar inventarier 490 454 565 873 1 080 övriga kostnader 0 7 191 0 0 summa kostnader 252 680 270 136 323 769 361 444 318 823 förändring av reserv för beslutade stödåtgärder 0 0 0 4 100 8 000 resultat före finansnetto 35 410 34 885 120 512 144 514 326 586 finansiella intäkter och kostnader 22 803 12 342 69 709 50 985 64 988 ÅRETS RESulTAT 58 213 47 227 50 803 93 529 261 598 TryggheTssTifTelsen Verksamheten 2009 19
BAlANSRäKNiNG tkr 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 2005-12-31 tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar datorprogram 0 0 0 0 919 summa immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 919 materiella anläggningstillgångar Inventarier 1 218 1 186 1 024 896 1 457 summa materiella anläggningstillgångar 1 218 1 186 1 024 896 1 457 summa anläggningstillgångar 1 218 1 186 1 024 896 2 376 Omsättningstillgångar övriga fordringar 513 20 2 10 455 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 374 27 389 26 147 25 818 6 516 kortfristiga placeringar aktier och andelar i aktiefonder 88 424 58 752 96 331 138 539 195 750 obligationer och andra räntebärande värdepapper 139 698 131 446 147 042 127 674 164 993 kassa och bank 54 019 12 141 7 072 37 981 43 841 summa omsättningstillgångar 288 027 229 748 276 594 330 021 411 555 SuMMA TillGÅNGAR 289 245 230 934 277 618 330 917 413 931 eget kapital och skulder Eget kapital stiftelsekapital 426 593 426 593 426 593 426 593 426 593 balanserat resultat 301 950 254 723 203 921 110 392 151 207 årets resultat 58 213 47 227 50 803 93 529 261 599 summa eget kapital 182 855 124 642 171 869 222 672 316 201 Avsättningar avsättningar pensioner 214 beslutade stödåtgärder 81 500 81 500 81 500 81 500 77 400 trygghetsåtagande till personal 8 751 8 751 8 751 8 751 8 751 summa avsättningar 90 465 90 251 90 251 90 251 86 151 Kortfristiga skulder leverantörsskulder 8 367 8 894 7 265 4 364 639 övriga kortfristiga skulder 3 227 2 937 3 293 7 567 3 465 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 332 4 210 4 940 6 063 7 475 summa kortfristiga skulder 15 926 16 041 15 498 17 994 11 579 SuMMA EGET KAPiTAl OCH SKulDER 289 245 230 934 277 618 330 917 413 931 soliditet 63% 54% 62% 67% 76% 20 Verksamheten 2009 TryggheTssTifTelsen