Den nya publikationsekonomin

Relevanta dokument
Open access från varför till hur

Den nya publikationsekonomin

Open access hur påverkas vårdsektorn?

Den nya publikationsekonomin

Bibliometri för utvärdering av forskning

Bibliometri för utvärdering av forskning

Open Access guld och gröna skogar?

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Open access Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin

Om open access och nya publiceringsvägar

Statistik över publikationer med öppen tillgång

Bibliometri för forskningsutvärdering

Open access ett nationellt perspektiv

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

OpenAccess.se aktuella frågor

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Bibliometri & publiceringsstrategiska knep SOLD. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Open Access i Sverige

Open access och nya publiceringsvägar

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

Impact factor. Citeringar och därmed förknippade problem

Presentationen i korthet

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open access och innovation

LUP = Mer pengar till forskning?

Policy för vetenskaplig publicering

Informationssökning inför uppsatsen

Open access vid svenska lärosäten

Publicering med öppen tillgång - open access

Forskningsfinansiärer och Open Access mandat

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

Bibliometri i MER14. - hur, vad, varför? Per Nyström, bibliotekarie. per.nystrom@mdh.se. Viktor Öman, bibliotekarie. viktor.oman@mdh.

Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /

Seminarium: Bedrägliga och lågkvalitativa tidskrifter. Ted Gunnarsson, UB

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Open access för nordiska humanister och rättsvetare

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Att marknadsföra sig som forskare

Rapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer:

Open access och nya publiceringsvägar

Open Access och tveksamma förlag

En databas över förlagens policies

Registrera/publicera i DiVA

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012

Handledning Sherpa/RoMEO

Open Access och tveksamma förlag

Samarbetet inom forskningen ökar

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

Vetenskapsrådet. Missiv (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet Stockholm

OPEN SCIENCE, OFFSETAVTAL, LICENSKOSTNADER OCH FÖRFATTARAVGIFTER. Mats Almkvist Umeå universitetsbibliotek

Open Access i SwePub

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Registrera forskningspublikation i DiVA

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Vetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016

Publicera open access utan avgift en guide till förbetalda publiceringsavgifter

Informationssökning: att söka och finna vetenskapliga artiklar! VT Linköpings Universitetsbibliotek

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering

Mis/trusting Open Access JUTTA

Dubbelt seende, dubbla skördar?

Högskolebiblioteket - presentation för AUE. Maivor Hallén Egon Nilsson Per Falk Malin Almstedt Jansson Karin Meyer Lundén Anna Prymka

Informationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet

Publikationsstatistik för BTH

MOA Workshop: Att utveckla publiceringsstöd. Greta Quesada Richardsson, Ika Jorum, Karolina Karjalainen

VETENSKAPLIG LITTERATUR

SwePub. Samlad ingång till och redovisning av svensk vetenskaplig publicering

Bibliometri - inte bara räkna böcker

20 frågor om bibliometri

Open Access-policy på Chalmers

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

Egenarkivering och upphovsrätt

Biblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola

informationssökning - att söka och finna publikationer på universitetet!

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

Ämnesguider Higgins bibliotekets katalog

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

SwePub. Framtid. Funktio ner. Bakgrund

Ulf Sandström (version ) Beredningsorganisationens effekter på citeringsgrad och tvärvetenskap

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

EU:s krav på open access

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

Publikationsstatistik för BTH

Högskolans e-publicering

Transkript:

Den nya publikationsekonomin bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor Kungliga biblioteket Örebro universitet, 2014-10-01

Programmet OpenAccess.se Samordnar utvecklingen mot open access i Sverige Samverkar med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer Kungliga biblioteket koordinerar Expertgrupp för open access och publiceringsfrågor Konferenser, möten och föredrag Webbplats, blogg och e-postlista

Seminariets delar Bibliometri Vad är det och hur räknar man? Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri? Fördelning av forskningsmedel med bibliometri Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik för fördelning av medel till landets lärosäten Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Open Access Vad menas och hur skapar man open access? Internet och open access skapar nya publiceringsformer Publikationshantering Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?

Bibliometri för utvärdering av forskning publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått

Bibliometri = statistiska analyser av publikationer Produktion publikationer Hur många per organisation, forskare, krona? Genomslag citeringar Blir publikationerna lästa och gör intryck i forskarsamfundet? Samverkan nätverk Samförfattande, ämnesrelationer och citeringsrelationer Dynamik Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?

Datakällor för bibliometri Thomson Reuters Web of Science (ISI) 12 000 tidskriftstitlar och 148 000 konferensrapporter 47 miljoner artikelposter Elsevier Scopus 21 000 tidskriftstitlar och 17 000 konferensserier 50 miljoner artikelposter Google Scholar Samlar in "allt på nätet" ostrukturerade data Tidskriftsartiklar, konferensrapporter, doktorsavhandlingar, böcker, rapporter Egen publikationsdatabas Bättre täckning fler typer av dokument Verifierade data koppling forskare och organisation Inga citeringsdata ingen världsdata

Olika forskningsfälts synlighet i Web of Science 100% 90% Web of Science's täckning i Norge Tidskriftsartiklar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Konferenstryck Rapporter Böcker 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Övrig samhällsvetenskap Humaniora

Citeringar ojämnt fördelade http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/variation/measuring_spread.htm

Citeringar i relation till publikationstyp och ålder 45 Average citations related to age and document type 40 35 30 25 20 Review articles Original articles 15 10 5 0

Citeringar i relation till ämne och ålder

Fältnormerad citeringsgrad ("Crown" c f ) Publiceringsår Fler citeringar ju fler år sedan publicering 45 40 35 30 25 Average citations related to age and document type Dokumenttyp Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar Forskningsfält Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik Normering jämför lika med lika Samma år, dokumenttyp och forskningsfält Normerat världsmedelvärde = 1 Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet Review articles 20 Original articles 15 10 5 0 Average citation per original publication related to age and subject field 70 60 Cell Biology 50 Immunology Microbiology Oceanography Psychology 40 Plant Sciences Zoology Physics, Applied 30 Economics Sociology Veterinary Sciences 20 Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Missbrukade bibliometriska indikatorer Citeringar (C) Citeringar kan inte jämföras rakt av mellan olika tidpunkter och forskningsfält Average citation per original publication related to age and subject field 70 60 Cell Biology 50 Immunology Microbiology Oceanography Psychology 40 Plant Sciences Zoology Physics, Applied 30 Economics Sociology Veterinary Sciences 20 Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF) Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar h-index: h antal publikationer citerade minst h gånger Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd, samförfattande

Visualiseringar av bibliometriska relationer

Mäter bibliometri forskningskvalitet? en kritisk granskning

95% confidence interval Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet 2.5 Confidence interval in relation to analysed number of publications 2 1.5 1 0.5 y = 2.06x -0.41 R² = 0.96 0 1 10 100 1000 10000 Number of analysed publications (full count)

Mäter citeringsbibliometri forskningskvalitet? Ja, om: Forskningen publicerar sig i internationella tidskrifter Impact (citeringar) = kvalitet Forskningen är "konventionell" Datamaterialet är stort (> 500 publikationer) Nej, om: Forskningen genererar böcker, rapporter, patent, debattartiklar och praktiska resultat Citeringar betyder något annat än impact Forskningen är ung, smal och paradigmbrytande Datamaterialet är litet (< 50 publikationer)

Hur bör man använda bibliometri? Som statistiskt underlag till sakkunniga Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen Bibliometri fungerar bäst på makronivå En statistisk genväg till kvalitetsbedömning Peer review Bibliometri Länder Grupper Lärosäten Individer 1 10 100 1000 10000 100000 Publikationer per år

Fördelning av forskningsmedel med publikationsstatistik

Forskningspolitiska propositionen 2008 10% av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes 5% baserat på externa medel 5% baserat på publikationer och citeringar 2014: Ökat till 20% Produktion gånger genomslag Publikationer gånger citeringar Antal publikationer och citeringar justeras för olikheter i forskningsfälten All statistik baserad på Thomson Reuters databas Web of Science Vetenskapsrådet föreslog utvidgning av dataunderlaget från Kungl. bibliotekets SwePub

Web of Science + SwePub = sant? Web of Science's täckning i Norge 100% 90% 80% 70% SwePub-data 60% 50% 40% 30% Web of Science-data 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Övrig samhällsvetenskap Humaniora

Forskningspolitiska propositionen 2012 Fokus - ny modell för fördelning av medel till lärosätena Baserad på kollegial bedömning VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015 KB får uppdrag att utveckla SwePub för statistik tillsammans med VR Data från SwePub blir en del av den nya fördelningsmodellen VR får uppdrag att utveckla SweCRIS Nationellt forskningsinformationssystem Publikationsdata från SwePub blir del av SweCRIS

Svenska ekosystemet för forskningspublikationer Publikation Forskare CV för ansökan Regering Universitetsledning Lokal publikationsdatabas (DiVA) Prisma Vetenskapsrådet Rapporter Analyser Utsökning Insamling SwePub Kungl. biblioteket? Research.se SweCRIS Vetenskapsrådet

Open Access nya krav på tillgänglighet för dina publikationer

Från kommunikation till publikationsekonomi Forskarnas kommunikation blev en marknad Förlag och tryckerier behövdes för paketering och spridning av publikationer Affärsmodell baserad på forskarnas behov av uppmärksamhet och anseende Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta Förlagen betalar varken författare, redaktörer eller granskare Ändå marknadsmässiga prenumerationspriser

Vetenskaplig publicering prenumeration Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter Allmänhet $ $? Redaktör Forskare! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Överlåtelse av upphovsrätten! Publikation! $ Forskningsfinansiär $ Projekt!! Bibliotek Forskare $ Universitet $

Vad innebär open access? Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only role for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited. Budapest Open Access Initiative 2001

Gratis och libre grader av frihet i open access Gratis OA tar bort ekonomiska hinder Fritt att läsa men inget mer Libre OA tar bort hinder för användning Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att: ladda ned och samla in för bearbetning länka, kopiera och sprida vidare indexera för sökning i databaser göra textmining skapa bearbetningar

Vetenskaplig publicering open access Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter!!! Allmänhet Redaktör Forskare!! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Forskningsfinansiär $ $ Publikation! Projekt $! $ OA-krav! Bibliotek Forskare $ Universitet $

Två huvudvägar till open access Gröna vägen Placera en kopia i ett öppet arkiv ämnesarkiv eller vid eget lärosäte Parallellpublicering Gyllene vägen Publicera i en tidskrift med en open access-modell Producenten finaniserar

Parallellpublicering den gröna vägen till OA Definition Kopia av publikationen på annat ställe än i tidskriften Fördelar Ändrar inte det traditionella systemet Relativt små extra kostnader Nackdelar Extra arbete för forskare och bibliotek Embargo-tid mellan publicering och open access Ej tidskriftens slutversion av artikeln Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt Artikeln sällan fri för återanvändning ( Libre OA )

OA-tidskrift den gyllene vägen till OA Definition Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats Fördelar Den slutgiltiga artikeln som open access Inget embargo Artikeln fri för återanvändning ( Libre OA ) Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen Nackdelar Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer Dubbla system under övergången Hybrid-OA friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter skapar dubbla kostnader

Stödet för open access ökar Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Wallenbergstiftelsen, FAS, Östersjöstiftelsen Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) EU-kommissionen all EU-stödd forskning i Horizon 2020 open access från år 2014 Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) EU uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA-policyer

En svensk nationell policy för open access? Forskningspolitisk proposition för 2013-2016 Vetenskapsrådet får i uppdrag att "utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information" Förslag levereras hösten 2014 Remiss via webbenkät i oktober 2014 Kungliga biblioteket får i uppdrag att stödja Vetenskapsrådet i arbetet Harmonisering med OA-kraven i Horizon 2020?

Open access skapar nya publiceringsformer Mega journals Renodlad peer-review service utan hänsyn till urval för läsare PLoS ONE 80 artiklar/dygn Funder journals Fritt att publicera och läsa elife Wellcome Trust Community journals PeerJ livstids författarmedlemskap för $99 Post-publication open peer review F1000Research, ScienceOpen Second-tier mega-journals Scientific Reports (Nature) Science Advances (Science) Open Biology SpringerPlus BMJ Open (BMJ) SAGE Open

OA mega-journals as a second-tier service Subscription-based selection services for readers Manuscripts Reject Nature Science Of sellable value to readers? Peer review Pay publishing fee Open Access Peer review services Scientific Reports Science Advances

Future: A two-tier system of services? Subscription-based alert/digest services for readers "Nature Digests" "Science Selection" Mega-journals peer review services for authors Manuscripts Of interest to readers? Scientific Reports PLoS ONE Science Advances Pay publishing fee Peer review Reject

Oseriösa förlag och tidskrifter Författaravgifter skapar grund för en ny marknad Tidskrifter utan seriös peer review Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post Lurar oerfarna forskare i behov av meritering Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag http://scholarlyoa.com/publishers/ OASPA Open Access Scholarly Publishers Association Medlemmar i OASPA är garanterat seriösa DOAJ Directory of Open Access Journals Kommer bara att lista seriösa tidskrifter

Hur du hanterar publikationsekonomin

Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall? Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact Factor) och att den indexeras i Web of Science Samarbeta och sampublicera Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera) Använd ett unikt och konsekvent författarnamn Ange tydliga organisationsanknytningar Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org

Hur hanterar du krav på open access? Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen Vilka kanaler? Publiceringsavgifter? Förenliga med finansiärens krav? Läs kontraktet med forskningsfinansiären Läs avtalet (CTA) med tidskriften/förlaget Försök få undantag om det inte stämmer med finansiärens krav Right to publish istället för överlåtelse av upphovsrätt

Om du publicerar i en open access-tidskrift Kontrollera att tidskriften är seriös Kolla DOAJ, OASPA, Web of Science och Scopus Kolla Bealls lista för misstänkt oseriösa tidskrifter Kontrollera om den kräver publiceringsavgifter (APC) Täcker finansiär eller moderorganisation publiceringskostnaderna? Behåller du copyright på artikeln? Helst CC-BY-licens som tillåter fri återanvändning

Tack för mig! Frågor? Diskussion! Web: openaccess.se Blogg: openaccess.kb.se E-mail: ulf.kronman [at] kb.se Twitter: @UlfKronman Kronman, U: Managing your assets in the publication economy. Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117

Redskap för forskare och bibliotekarier DOAJ.org Directory of Open Access Journals Hitta OA-tidskrifter inom olika ämnesområden SHERPA/ROMEO Villkor för parallellpublicering OASPA OA Scholarly Publishers Association Kontrollera vilka förlag som är seriösa Bealls lista Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara oseriösa

En pragmatisk definition av open access Vad Den slutgiltiga artikeln eller sista sakkunniggranskade manuset När Senast 6 månader efter publicering (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) Var Beständig lagring hos en tidskrift/förlag Beständig lagring ett repositorium med tillhörande metadata Hur Licens som ger rättigheter till fri spridning, användning i undervisning och insamling för text-mining