Den nya publikationsekonomin bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor Kungliga biblioteket Örebro universitet, 2014-10-01
Programmet OpenAccess.se Samordnar utvecklingen mot open access i Sverige Samverkar med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer Kungliga biblioteket koordinerar Expertgrupp för open access och publiceringsfrågor Konferenser, möten och föredrag Webbplats, blogg och e-postlista
Seminariets delar Bibliometri Vad är det och hur räknar man? Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri? Fördelning av forskningsmedel med bibliometri Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik för fördelning av medel till landets lärosäten Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Open Access Vad menas och hur skapar man open access? Internet och open access skapar nya publiceringsformer Publikationshantering Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?
Bibliometri för utvärdering av forskning publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått
Bibliometri = statistiska analyser av publikationer Produktion publikationer Hur många per organisation, forskare, krona? Genomslag citeringar Blir publikationerna lästa och gör intryck i forskarsamfundet? Samverkan nätverk Samförfattande, ämnesrelationer och citeringsrelationer Dynamik Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?
Datakällor för bibliometri Thomson Reuters Web of Science (ISI) 12 000 tidskriftstitlar och 148 000 konferensrapporter 47 miljoner artikelposter Elsevier Scopus 21 000 tidskriftstitlar och 17 000 konferensserier 50 miljoner artikelposter Google Scholar Samlar in "allt på nätet" ostrukturerade data Tidskriftsartiklar, konferensrapporter, doktorsavhandlingar, böcker, rapporter Egen publikationsdatabas Bättre täckning fler typer av dokument Verifierade data koppling forskare och organisation Inga citeringsdata ingen världsdata
Olika forskningsfälts synlighet i Web of Science 100% 90% Web of Science's täckning i Norge Tidskriftsartiklar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Konferenstryck Rapporter Böcker 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Övrig samhällsvetenskap Humaniora
Citeringar ojämnt fördelade http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/variation/measuring_spread.htm
Citeringar i relation till publikationstyp och ålder 45 Average citations related to age and document type 40 35 30 25 20 Review articles Original articles 15 10 5 0
Citeringar i relation till ämne och ålder
Fältnormerad citeringsgrad ("Crown" c f ) Publiceringsår Fler citeringar ju fler år sedan publicering 45 40 35 30 25 Average citations related to age and document type Dokumenttyp Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar Forskningsfält Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik Normering jämför lika med lika Samma år, dokumenttyp och forskningsfält Normerat världsmedelvärde = 1 Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet Review articles 20 Original articles 15 10 5 0 Average citation per original publication related to age and subject field 70 60 Cell Biology 50 Immunology Microbiology Oceanography Psychology 40 Plant Sciences Zoology Physics, Applied 30 Economics Sociology Veterinary Sciences 20 Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Missbrukade bibliometriska indikatorer Citeringar (C) Citeringar kan inte jämföras rakt av mellan olika tidpunkter och forskningsfält Average citation per original publication related to age and subject field 70 60 Cell Biology 50 Immunology Microbiology Oceanography Psychology 40 Plant Sciences Zoology Physics, Applied 30 Economics Sociology Veterinary Sciences 20 Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF) Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar h-index: h antal publikationer citerade minst h gånger Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd, samförfattande
Visualiseringar av bibliometriska relationer
Mäter bibliometri forskningskvalitet? en kritisk granskning
95% confidence interval Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet 2.5 Confidence interval in relation to analysed number of publications 2 1.5 1 0.5 y = 2.06x -0.41 R² = 0.96 0 1 10 100 1000 10000 Number of analysed publications (full count)
Mäter citeringsbibliometri forskningskvalitet? Ja, om: Forskningen publicerar sig i internationella tidskrifter Impact (citeringar) = kvalitet Forskningen är "konventionell" Datamaterialet är stort (> 500 publikationer) Nej, om: Forskningen genererar böcker, rapporter, patent, debattartiklar och praktiska resultat Citeringar betyder något annat än impact Forskningen är ung, smal och paradigmbrytande Datamaterialet är litet (< 50 publikationer)
Hur bör man använda bibliometri? Som statistiskt underlag till sakkunniga Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen Bibliometri fungerar bäst på makronivå En statistisk genväg till kvalitetsbedömning Peer review Bibliometri Länder Grupper Lärosäten Individer 1 10 100 1000 10000 100000 Publikationer per år
Fördelning av forskningsmedel med publikationsstatistik
Forskningspolitiska propositionen 2008 10% av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes 5% baserat på externa medel 5% baserat på publikationer och citeringar 2014: Ökat till 20% Produktion gånger genomslag Publikationer gånger citeringar Antal publikationer och citeringar justeras för olikheter i forskningsfälten All statistik baserad på Thomson Reuters databas Web of Science Vetenskapsrådet föreslog utvidgning av dataunderlaget från Kungl. bibliotekets SwePub
Web of Science + SwePub = sant? Web of Science's täckning i Norge 100% 90% 80% 70% SwePub-data 60% 50% 40% 30% Web of Science-data 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Övrig samhällsvetenskap Humaniora
Forskningspolitiska propositionen 2012 Fokus - ny modell för fördelning av medel till lärosätena Baserad på kollegial bedömning VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015 KB får uppdrag att utveckla SwePub för statistik tillsammans med VR Data från SwePub blir en del av den nya fördelningsmodellen VR får uppdrag att utveckla SweCRIS Nationellt forskningsinformationssystem Publikationsdata från SwePub blir del av SweCRIS
Svenska ekosystemet för forskningspublikationer Publikation Forskare CV för ansökan Regering Universitetsledning Lokal publikationsdatabas (DiVA) Prisma Vetenskapsrådet Rapporter Analyser Utsökning Insamling SwePub Kungl. biblioteket? Research.se SweCRIS Vetenskapsrådet
Open Access nya krav på tillgänglighet för dina publikationer
Från kommunikation till publikationsekonomi Forskarnas kommunikation blev en marknad Förlag och tryckerier behövdes för paketering och spridning av publikationer Affärsmodell baserad på forskarnas behov av uppmärksamhet och anseende Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta Förlagen betalar varken författare, redaktörer eller granskare Ändå marknadsmässiga prenumerationspriser
Vetenskaplig publicering prenumeration Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter Allmänhet $ $? Redaktör Forskare! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Överlåtelse av upphovsrätten! Publikation! $ Forskningsfinansiär $ Projekt!! Bibliotek Forskare $ Universitet $
Vad innebär open access? Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only role for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited. Budapest Open Access Initiative 2001
Gratis och libre grader av frihet i open access Gratis OA tar bort ekonomiska hinder Fritt att läsa men inget mer Libre OA tar bort hinder för användning Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att: ladda ned och samla in för bearbetning länka, kopiera och sprida vidare indexera för sökning i databaser göra textmining skapa bearbetningar
Vetenskaplig publicering open access Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter!!! Allmänhet Redaktör Forskare!! Tidskrift Förlag! Granskare Forskare Forskningsfinansiär $ $ Publikation! Projekt $! $ OA-krav! Bibliotek Forskare $ Universitet $
Två huvudvägar till open access Gröna vägen Placera en kopia i ett öppet arkiv ämnesarkiv eller vid eget lärosäte Parallellpublicering Gyllene vägen Publicera i en tidskrift med en open access-modell Producenten finaniserar
Parallellpublicering den gröna vägen till OA Definition Kopia av publikationen på annat ställe än i tidskriften Fördelar Ändrar inte det traditionella systemet Relativt små extra kostnader Nackdelar Extra arbete för forskare och bibliotek Embargo-tid mellan publicering och open access Ej tidskriftens slutversion av artikeln Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt Artikeln sällan fri för återanvändning ( Libre OA )
OA-tidskrift den gyllene vägen till OA Definition Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats Fördelar Den slutgiltiga artikeln som open access Inget embargo Artikeln fri för återanvändning ( Libre OA ) Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen Nackdelar Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer Dubbla system under övergången Hybrid-OA friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter skapar dubbla kostnader
Stödet för open access ökar Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Wallenbergstiftelsen, FAS, Östersjöstiftelsen Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) EU-kommissionen all EU-stödd forskning i Horizon 2020 open access från år 2014 Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) EU uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA-policyer
En svensk nationell policy för open access? Forskningspolitisk proposition för 2013-2016 Vetenskapsrådet får i uppdrag att "utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information" Förslag levereras hösten 2014 Remiss via webbenkät i oktober 2014 Kungliga biblioteket får i uppdrag att stödja Vetenskapsrådet i arbetet Harmonisering med OA-kraven i Horizon 2020?
Open access skapar nya publiceringsformer Mega journals Renodlad peer-review service utan hänsyn till urval för läsare PLoS ONE 80 artiklar/dygn Funder journals Fritt att publicera och läsa elife Wellcome Trust Community journals PeerJ livstids författarmedlemskap för $99 Post-publication open peer review F1000Research, ScienceOpen Second-tier mega-journals Scientific Reports (Nature) Science Advances (Science) Open Biology SpringerPlus BMJ Open (BMJ) SAGE Open
OA mega-journals as a second-tier service Subscription-based selection services for readers Manuscripts Reject Nature Science Of sellable value to readers? Peer review Pay publishing fee Open Access Peer review services Scientific Reports Science Advances
Future: A two-tier system of services? Subscription-based alert/digest services for readers "Nature Digests" "Science Selection" Mega-journals peer review services for authors Manuscripts Of interest to readers? Scientific Reports PLoS ONE Science Advances Pay publishing fee Peer review Reject
Oseriösa förlag och tidskrifter Författaravgifter skapar grund för en ny marknad Tidskrifter utan seriös peer review Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post Lurar oerfarna forskare i behov av meritering Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag http://scholarlyoa.com/publishers/ OASPA Open Access Scholarly Publishers Association Medlemmar i OASPA är garanterat seriösa DOAJ Directory of Open Access Journals Kommer bara att lista seriösa tidskrifter
Hur du hanterar publikationsekonomin
Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall? Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact Factor) och att den indexeras i Web of Science Samarbeta och sampublicera Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera) Använd ett unikt och konsekvent författarnamn Ange tydliga organisationsanknytningar Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org
Hur hanterar du krav på open access? Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen Vilka kanaler? Publiceringsavgifter? Förenliga med finansiärens krav? Läs kontraktet med forskningsfinansiären Läs avtalet (CTA) med tidskriften/förlaget Försök få undantag om det inte stämmer med finansiärens krav Right to publish istället för överlåtelse av upphovsrätt
Om du publicerar i en open access-tidskrift Kontrollera att tidskriften är seriös Kolla DOAJ, OASPA, Web of Science och Scopus Kolla Bealls lista för misstänkt oseriösa tidskrifter Kontrollera om den kräver publiceringsavgifter (APC) Täcker finansiär eller moderorganisation publiceringskostnaderna? Behåller du copyright på artikeln? Helst CC-BY-licens som tillåter fri återanvändning
Tack för mig! Frågor? Diskussion! Web: openaccess.se Blogg: openaccess.kb.se E-mail: ulf.kronman [at] kb.se Twitter: @UlfKronman Kronman, U: Managing your assets in the publication economy. Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117
Redskap för forskare och bibliotekarier DOAJ.org Directory of Open Access Journals Hitta OA-tidskrifter inom olika ämnesområden SHERPA/ROMEO Villkor för parallellpublicering OASPA OA Scholarly Publishers Association Kontrollera vilka förlag som är seriösa Bealls lista Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara oseriösa
En pragmatisk definition av open access Vad Den slutgiltiga artikeln eller sista sakkunniggranskade manuset När Senast 6 månader efter publicering (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) Var Beständig lagring hos en tidskrift/förlag Beständig lagring ett repositorium med tillhörande metadata Hur Licens som ger rättigheter till fri spridning, användning i undervisning och insamling för text-mining