Information till dig som köpare av Grön Omsorg Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd
Inledning Innehåll Grön omsorg är en verksamhet som bygger på att kombinera omsorg med gårdens resurser för personer som av olika skäl berörs av Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS). Odla, ta hand om djur, rida, utflykter och hantverk är bara några exempel på vad man kan göra på en Grön omsorgsgård. Förutom omväxlande uppgifter och aktiviteter finns andra fördelar som att vistas ute mycket, utrymmet, känslan av gemenskap och kontakten med växter och djur som skänker många människor meningsfullhet. Möjligheterna med Grön omsorg är många, för både kund och lantbrukare. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill bidra till att utveckla Grön omsorg och se fler verksamheter växa fram. Vill du ställa frågor om Grön omsorg är du välkommen att ringa de företagare som presenteras i broschyren. 4 Grön omsorg på gårdar Vad är Grön omsorg? Mervärden av att vistas på en gård 6 Vad säger forskningen? Känslan av sammanhang Djurs betydelse för människors hälsa 8 Hur har andra gjort? Exempel: Lustgården i Lövshult Söderåsens Forsgård 16 Aktiviteter Att komma i kontakt med naturen Djur beröring ger effekt Odlingar Hantverk Sysslor på gården Lekar och spel 18 Målgrupper Funktionshindrade Missbruk och kriminalitet Barn och ungdomar Äldre 12 Med stora steg framåt Annas utveckling inom Grön omsorg 19 Avtal & ekonomi Avtal - daglig verksamhet Se filmen om Grön omsorg som visar brukarnas liv på landet och innehåller intervjuer med bland andra lantbrukare och kommun. Sökord: Grön omsorg. Filmen kan liksom broschyren vara ett stöd i diskussionen kring konceptet. 14 Arbetsmiljö & säkerhet Säkerhetspunkter att tänka på 15 Verksamhetsformer Totalentreprenad Entreprenad - Arvodesbaserad verksamhet Eget val inom daglig verksamhet 22 Gårdar med grön omsorg Studiebesök på gårdar med Grön omsorg 2 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 3
Vad är grön omsorg LRF har valt att definiera Grön omsorg som meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd. Då menas i första hand de människor som på olika sätt berörs av Socialtjänstlagen. Landets kommuner, landsting och kriminalvården är vanligtvis köpare av Grön omsorg. Det finns lika många sätt att bedriva omsorgsverksamhet som det finns gårdar. Varje gård är unik med sin gårdsmiljö, produktion, djur, aktiviteter, ambition och drivkraft hos lantbrukaren. En del tar emot mångfaldigt fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta där vistelsen i sig, atmosfären och omgivningen gör dem gott. På andra gårdar utför omsorgstagarna enklare arbeten utan krav på arbetstempo eller kvalitet. Det finns också gårdar där brukarna har kapacitet att gå över till vanligt arbete men där färdigheterna behöver tränas. En gemensam förutsättning är dock att Grön omsorg drivs på ett jord- eller skogsbruk där lantbrukaren kombinerar omsorgen i form av anpassade sysslor på gården utifrån varje brukares individuella behov. Mervärden av att vistas på en gård Vad är det då som gör vistelsen på gården så värdefull att en kommun lägger ut en del av sin omsorgsverksamhet där? Grön Omsorg på gårdar Begreppet Grön omsorg myntades i Norge i slutet av 90-talet där man startade en konceptutveckling av omsorgsverksamhet i kombination med gårdens resurser. I Sverige har begreppet fått fäste efter flera samarbetsprojekt med Norge, där bland andra LRF har deltagit. Det är flera parametrar som gör vistelsen på gården så värdefull att fler och fler kommuner lägger ut delar av sin omsorgsverksamhet där. Dels den tydliga dag- och säsongsrytmen, det generösa utrymmet på gården och den fysiska aktiviteten med gårdens sysslor som ger omsorgstagaren känslan av sammanhang och utvecklar ansvarstagande. När man gör något meningsfullt inger det lugn och förmågan till inlärning ökar. Det visar erfarenheter och utvärderingar från Norge, Holland och Sverige. Fördelar med vistelse på en gård är: utevistelsens positiva inverkan på hälsan att människor själva vårdar istället för att bli vårdade utrymmet och den mycket informella karaktären mångfalden i arbete och aktiviteter integration genom kontakter med lantbrukaren och andra människor arbete med växter och djur som ger både menings fullhet och stimulerar till naturliga relationer synliga resultat och minskat användande av psyko farmaka ökad rörlighet, balansträning och fysisk aktivitet En del av omsorgstagarna upplever sig själva som bönder och kan exempelvis relatera till djuren som om de vore deras egna. Andra ser det som en tillfällig plats där han eller hon kan få stöd att komma tillbaka till samhället. Därför kan uppgifterna också se väldigt olika ut. Alltifrån att ha ett eget ansvarsområde till att delta i varierade aktiviteter, njuta av naturen och bara få upp sin fysiska förmåga. Det absolut viktigaste är att alla har möjligheter att välja och känner sig värdefulla. En egen arbetsidentitet bidrar till den känslan. FAKTA Målgrupper De grupper som berörs är: Barn och ungdomar Människor med missbruksproblem Äldre Människor med funktionshinder Anhörigvårdare 4 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 5
Vad säger forskningen? Forskning visar att nära naturområden och till och med enstaka träd som syns genom ett fönster har en läkande förmåga. Tillgång till grön växtlighet är en grundförutsättning för att vi människor ska fungera väl. Landsbygdens miljö rymmer mycket som får de flesta av oss att må bra närheten till djur, natur och en stor variation vad gäller aktiviteter. Grönska och natur i sig har betydelse för stressnivåer, koncentrationsstyrka och återhämtning efter belastning. Aktiviteter utomhus tränar bland annat balans, muskler samt ökar kondition, koordination och smidighet. Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor. Att umgås med och ha kontakt med djur förmodas tillfredsställa ett grundläggande mänskligt behov. Forskning har visat att umgänget med djur kan ha hälsofrämjande effekter och Begreppet KASAM, känslan av sammanhang, myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994) professor i medicinsk sociologi. Antonovsky fann i studier att en del av de judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger, trots alla svårigheter, bevarat sin hälsa. Dessa fynd resulterade i frågeställningen om vad som gör att människor blir och förblir friska, de hälsobringande faktorerna. Antonovskys svar var KASAM, känslan av sammanhang. Han menade att en individ aldrig är antingen är helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två poolerna frisk och sjuk. Graden av KASAM ligger till grund för var, mellan dessa pooler, vi befinner oss. har därför börjat användas inom vård, social omsorg och rehabilitering. Djur anses kunna bidra till människors psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Det unika och speciella med denna omsorgsverksamhet är att den kombinerar fysisk aktivitet, kognitiva utmaningar, social interaktion, känslan av sammanhang samt möjlighet till umgänge med djur och vistelse i natur. Hormonet oxytocin kallas också lugn och ro hormonet och försätter kroppen i ett tillstånd av vila och återhämtning. Oxytocin utlöses till exempel vid lätt beröring, vid vistelse i lugna naturmiljöer och i rofylld kontakt med andra. Det kan vara en medmänniska eller ett djur. Natur och djur ställer inga krav vilket kan vara mycket viktigt för personer som har låg psykisk ork. Känslan av sammanhang en naturlig del när man följer årstidernas växlingar KASAM delas in i tre delar: Begriplighet handlar om i vilken utsträckning vi upplever yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, att det är en tydlig strukturerad information snarare är slumpmässigt och oförklarligt brus. Hanterbarhet handlar om i hur hög grad vi upplever att vi har resurser till vårt förfogande som hjälper oss möta de krav som ställs av de stimuli vi utsätts för. Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning vi känner att livet har en känslomässig innebörd, att åtminstone en del av de problem och krav vi möter är värda att investera energi i. Att inneha en känsla av sammanhang, KASAM, är en förutsättning för en individs inre kraft och förmåga att aktivt kunna förändra och utveckla sitt liv vilket är basen i Grön omsorg. Djurs betydelse för människors hälsa Hästens och hundens betydelse för människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet är ett relativt nytt forskningsområde. I huvudsak har forskningen rört utvärdering av ridterapi för personer med neurologiska sjukdomstillstånd och hund i vården. Ur rapporten; Hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Gunilla Silverberg, (2009): Hunden och hästen är till för att bidra till människans hälsa, hennes välbefinnande och livskvalitet. Djuret kan hjälpa till att förebygga sjukdomar, i vissa fall varna för särskilda sjukdomsyttringar och det medverkar till att göra oss friska. Som flera studier vittnar om, kan hästen eller hunden medverka till upplevelser av värdighet och handlingskraft. Den kan också hjälpa oss att förstå oss själva och att förverkliga vår potential som etiska subjekt: den anses utveckla vår förmåga att visa omsorg och ansvarstagande samt att relatera till andra människor. Vad säger forskningen? Här kan du hitta fler källor till forskning om natur och hälsa: Statens Folkhälsoinstitut, www.fhi.se Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, www.ltj.slu.se Hälsans natur, www.halsansnatur.se Naturvårdsverket, www. naturvardsverket.se Farming For Health, www.farmingforhealth.org In på tunet, www.innpaatunet.no Institutt for medisinske atferdsfag, www.med.uio.no Referenser: Håkansson, Margaretha (2009). Djurens betydelse för människors hälsa. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Augustinsson, Sören (2009). Grön rehabilitering på landsbygden. Utmaning och möjlighet i Skåne och Norrköping. Antonovsky, Aaron (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Silverberg, Gunilla (2009). Hästen och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Ersta Sköndal högskola. Silverberg, Gunilla (2008). Hästen som terapeutiskt verktyg, Stiftelsen svensk Hästforskning. Wadström, Olle, (2004) Att förstå och påverka beteendeproblem Psykologinsats AB. Institutt for husdyrsfag, www.nova-university.org Verenigde Zorgboeren, www.landbouwzorg.nl Bygdeforskning i Norge, www.bygdeforskning.no Lantbrukarnas Riksförbund, www.lrf.se 6 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 7
Lustgården i Lövshult Lustgården i Lövshult Thomas och Lena Karlsson Lövshult 157 388 93 Ljungbyholm Telefon: 0480-520 87 E-post: lovhultgarden@telia.com www.lustgardenilovshult.com Foto: Mikael Nyander Daglig verksamhet för begåvningsmässiga funktionsnedsättningar Målgrupp De som kommer till Lustgården i Lövshult har oftast en begåvningsmässig funktionsnedsättning. De har beviljats bistånd i form av daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL). Ingen är beroende av fysisk handikappsanpassning och alla kan kommunicera med sin omgivning. Just nu är det åtta personer som deltar i olika utsträckning. Kompetens Lena har 25 års erfarenhet som fritidsassistent för människor med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar och hennes utbildning ligger till grund för tillståndet från Socialstyrelsen. Thomas har arbetat som ambulanssjukvårdare i 27 år. Tillsammans driver de verksamheten och tar hjälp med matlagningen av ytterligare en person under några timmar per dag. Villkor och ekonomi Lustgården drivs som en totalentreprenad där Lena Karlsson har tillstånd från Socialstyrelsen att bedriva omsorgsverksamhet för personer som lyder under socialtjänstlagen. Platserna köps av kommunen och ses som ett komplement till kommunens egna dagliga verksamhet med möjlighet till ett varierat utbud. Lustgården startades 2006 på försök och har utvecklats under hand. Idag har gården ett tvåårigt ramavtal med möjlighet till förlängning på ytterligare två år. Uppsägning av platser kan ske med fyra veckors varsel. Kalmar kommun hade redan tidigare erfarenhet av Grön omsorg och såg inga svårigheter att ytterligare utvidga genom att ta in Lena och Thomas Karlssons gård som ännu ett alternativ för människor med behov av särskilt stöd. Under 2010 infördes nivåer i ersättningarna vilket innebär att deltagarens behov av bland annat personal bedöms utifrån grad av funktionsnedsättning. Förutsättningar på gården Lustgården i Lövshult ligger i Småland, 3 mil från Kalmar omgiven av öppna åkrar, blandskog och med närhet till badplats i både damm och å. På gården finns förutom stall också snickarbod, hundtrim, paddock, hus för inomhussysslor och pool. Till verksamheten har byns gamla missionshus köpts in där man kan spela till exempel innebandy och skjuta luftgevär. All mat är hemlagad och man använder ekologiskt odlade råvaror. Här finns flera hästar, kaniner, höns, marsvin, grisar och till med fiskar. På Lustgården finns ingen konstruerad verksamhet. Alla delar ingår i vad som behöver göras på en liten gård och man lever med årstiderna. Verksamhet Till verksamheten kommer brukare från Kalmar och Ljungbyholm. Målet är ett sunt leverne i en lugn miljö. Alla har ansvar för varsitt djur medan man delar på övriga uppgifter på gården. Att rida, köra häst, sköta djuren och att utveckla gården tillsammans är grunden i arbetet. Det finns tillfällen till utflykter och bad både på gården och i omgivningarna. Lena Karlsson föder sedan flera år upp storpudlar och hundarna ingår också i konceptet. De kan kammas och tas på dagliga promenader. Deltagarna hämtas upp med minbuss från en uppsamlingsplats i Ljungbyholm och körs tillbaks efter sina dagliga aktiviteter. Allas uppgifter är anpassade efter var och ens behov och möjligheter. Fallbeskrivning Kvinna 24 år. Begåvningsmässig funktionsnedsättning Bor hemma Arbetade tidigare inom restaurang Har slutat använda sömnmediciner sedan hon började på gården då hon blir trött på ett naturligt sätt Trivs bäst med att laga mat. Är en person som gillar att arbeta tillsammans med andra i lugn takt Kundens kommentarer När man har varit ute på Lustgården känner man att det är en miljö man själv skulle vilja vara i. Där finns ingen stress och det är både roliga och bra arbetsuppgifter. Vi är glada att de bildat ett team som stöder varandra. 8 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 9
en del av omsorgstagarna egna trädgårdsodlingar. Andra ägnar mer tid åt djuren. Lägerverksamheten skräddarsys efter önskemål. Förutom aktiviteter med hästarna är fiske, bad och naturguidningar populära inslag. handlar patienter på hästryggen. Hon utbildar även andra sjukgymnaster i just ridsjukgymnastik. Söderåsens Forsgård Söderåsens Forsgård Ulrika Stengard-Olsson Söderåsens Forsgård 3470 260 60 Kvidinge Telefon: 0435-191 19 E-post: ulrika@soderasensforsgard.se www.soderasensforsgard.se Målgrupp Målgruppen för den anpassade fritidsridningen och dagliga verksamheten är vuxna med funktionsnedsättningar, barn och ungdomar som kommer privat eller på uppdrag av kommuner. Målgruppen för ridsjukgymnastiken är densamma som ovan, med ett behov av habilitering, men också av rehabilitering. De kommer privat eller via kommuner och landsting från södra Sverige, men även från andra länder. Det kan vara personer med stroke, multipel skleros, cerebral pares och autism. Målgruppen för lägerverksamheten är personer med funktionsnedsättningar som kommer privat eller via kommuner och landsting. Kompetens Ulrika är legitimerad sjukgymnast med specialistutbildning till ridsjukgymnast. Hon har lång erfarenhet som sjukgymnast inom barn- och ungdomshabiliteringen, men också från primärvården och från en specialklinik för rygg- och nackbesvär. Ridsjukgymnastik innebär att man be- Villkor och ekonomi I och med att Ulrika har ansvar för både omsorg, habilitering och rehabilitering kommer personer regelbundet till Söderåsens Forsgård genom både kommuner och landsting men även privat tack vare den höga kvaliteten. Som sjukgymnast har Ulrika sin verksamhet godkänd via Socialstyrelsen och har därmed en egen patientförsäkring. Därför kan hon ta emot personer för rehabilitering. Daglig verksamhet, lägerverksamhet och anpassad fritidsridning för personer med funktionsnedsättningar Förutsättningar på gården Söderåsens Forsgård ligger cirka 20 minuter från Helsingborg, högt uppe på natursköna Söderåsen i Skåne. Gården är helt anpassad för personer med funktionsnedsättningar och de kan ta sig runt i omgivningarna utan problem, även med rullstol. Till gårdens byggnader finns ramper som underlättar att komma in och ut. Gården har även läger-, konferens- och boendemöjligheter. All mat är hemlagad med hög kvalitet på råvarorna. Söderåsens Forsgård har inriktat sig på specialutbildade hästar som är sensibilitetstränade. Utöver de åtta hästarna finns hund, katt, kanin och höns. Omsorgstagarna kan i lugn och ro prova just de aktiviteter som känns bra för dem. Verksamhet Verksamheten för funktionsnedsatta startade Ulrika på gården år 2000 då hon i olika sammanhang sett hur bra människor mår i naturen. Ridsjukgymnastik är hjärtat i Ulrikas verksamhet och omsorgstagare kan få denna sjukgymnastiska behandling. Söderåsens Forsgård erbjuder också fritidsridning. Förutom ridningen kan personer med funktionsnedsättningar delta i hästarnas skötsel, till exempel borsta, mocka och utfodra. De tycker det är skönt att få komma nära ett så stort och varmt djur. En fikastund med småprat ingår alltid. Det är en viktig social del. Den dagliga verksamheten planeras efter omsorgstagarnas möjligheter och intressen. Till exempel har Fallbeskrivning Man 44 år Diagnostiserad schizofreni Bor på ett stödboende Arbetar på en annan daglig verksamhet två halvdagar Började med två heldagar, har nu utökat till tre heldagar Trivs bäst i stallet, men även med andra lättare, tydliga arbetsuppgifter Han gillar att räfsa gräs och löv, rensa ogräs samt att flytta halmbalar från A till B. En person som i perioder lider svårt av sin sjukdom, med hallucinationer som märks tydligt. Dessa perioder lider han av sömnbrist, och behöver arbeta i lugn takt. Kundens kommentarer Mervärdet för oss och våra omsorgstagare är tillgången till specialistutbildad ridsjukgymnast, specialutbildade hästar, lugn och naturskön miljö som är anpassad för funktionsnedsatta samt den hemlagade näringsrika maten. 10 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 11
Med stora steg framåt Annas utveckling inom Grön omsorg Namn: Anna Callenberg Ålder: 48 år Bor: Gruppboende Transportmedel: Taxi Daglig verksamhet: Grön omsorg på Mossegården Intressen: Hästar och att packa hö Jag älskar att sitta utomhus och läsa hästtidningen, säger Anna Callenberg som har sin dagliga verksamhet på Mossegården utanför Kalmar. Här har Anna varit i snart sju år och mycket har hänt under tiden. Anna har diagnosen autism och har alltid gillat rutiner och en noggrann planering. Från början ville hon ha allt in i minsta detalj nedskrivet i en blå pärm och att Carina, som är hennes personliga assistent, skulle vara med hela tiden. Den här blåa pärmen hade jag jämt med mig förut, berättar Anna och visar vad som finns under flerfärgade flikar. Men den behöver jag inte längre. Jag gillar faktiskt bäst att packa hö Det var Anna själv som valde att få komma till Mossegården efter att fått information om att det fanns Grön omsorg där. Handikappsridning var något hon testat tidigare och även om hon var lite rädd för mindre djur ville hon gärna vistas ute mycket och att få vara med hästarna under hela dagarna. Jag tycker det är jätteroligt att vara här, avslutar Anna innan hon påpekar att det fortfarande är lunchrast och att hon inte hunnit klart med sin hästtidning. Väl ute i solen sätter hon sig tillrätta och fortsätter nöjt sin läsning. Carina Jeansson, Annas personliga assistent. Jag lärde känna Anna redan för tolv år sedan och hon har kommit långt sedan dess, säger Carina Jeansson. Carina jobbar som Annas personliga assistent och i sju år har de tillsammans varit på Mossegården. Idag är Anna mer självständig Den tydligaste utvecklingen som Carina ser hos Anna är att hon nu är mer självständig, uttrycker mer glädje över sina arbetsuppgifter och har slutat vara självdestruktiv. Man märker att hon blir glad när hon klarar av saker, säger Carina. Förr kunde hon inte ens gå upp på handikappsrampen. Nu målar hon om hela på egen hand. Kanske reflekterar inte Anna så mycket själv över sin utveckling men de som arbetar med henne ser förändringen. Visst är det små steg i taget för oss som står omkring henne men för Annas personliga utveckling är det stora steg framåt. Carina Jeansson tycker att fördelarna med Grön omsorg är att det finns så stora ytor till förfogande för deltagarna, att det finns väldigt många aktiviteter att pröva sig fram med och att djuren ger en positiv påverkan Det är en sak att försöka utveckla empati med människor och en helt annan med djuren här, berättar hon. De relationer Anna bygger upp med djuren lockar fram andra sidor hos henne, sidor hon har lättare att uttrycka. Själv trivs Carina väldigt bra med att arbeta på Mossegården. Då hon även är hemma med Anna kan hon förmedla utvecklingen till övrig personal vilket är en fördel i det fortsatta arbetet. Nina Nätbring, föreståndare på Mossegården I början stod Anna bara i ett hörn och tidigare kunde hon få stora utbrott med självdestruktivt beteende, förklarar Nina Nätbring som är föreståndare på Mossegården. Idag packar hon hö, kör gödsel och tar hundarna på promenad. Vad gäller de fysiska förändringarna hos deltagarna beskriver personalen viktnedgång, bättre motorik och balans samt ökad kondition och muskelmassa. Dessutom är deltagarna sällan sjuka då de är ute i ur och skur. Man få ner tempot här ute om deltagarna är hyperaktiva, säger Nina. Det går inte att härja och stimma bland djuren. Då ser de själva att även djuren blir oroliga och det blir till en bra hjälp. Möjligheterna att ta ansvar och att växa med uppgifterna gör deltagarna självsäkrare, initiativrikare och att de vågar göra saker på egen hand. Här ser man vad man gör och man gör medvetna saker, förklarar Nina. Om man borstar en häst ser man resultatet och man både vill och kan påverka det. Sådana saker gör skillnad. Sällan är de sjuka då vi är ute i ur och skur 12 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 13
Arbetsmiljö & säkerhet Verksamhetsformer Det är viktigt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och säkerhet. Därför upprättar omsorgsverksamhetens parter gemensamt de handlingsplaner, riskbedömningar och andra arbetsmiljöuppgifter som ska förebygga olycksfall och risker för både personal och brukare. Företagaren ansvarar för att all ut- rustning, och att de arbetsmiljöer som används, är säkrade ur arbetsmiljösynpunkt. Därmed har de ansvar för att avbryta arbetet om det medför någon risk. De arbetsmiljöåtgärder som utförs efter att riskbedömning är gjord bekostas oftast av uppdragstagaren. Det finns i nuläget tre möjliga former för omsorgsverksamheter för Grön omsorg. Vilken som används beror på flera faktorer; hur kommunerna väljer att driva sin omsorg, om kommunen använder sig av Valfrihetssystemet och landsbygdföretagarens förutsättningar och kompetenser. Här nedan beskriver vi de olika formerna. Totalentreprenad Säkerhetspunkter att tänka på Kök livsmedelshygien skadedjursförebyggande åtgärder elsäkerhet brandsäkerhet utrymningsvägar Djurhållning smitta och hygien bit- och klämrisk skyddskläder ventilation Arbetsutrymmen ergonomi buller kemiska risker arbetsplatsanpassning ventilation skyddsutrustning kyla och värme elsäkerhet verktygshantering nödstopp För att bedriva enskild vårdverksamhet krävs tillstånd av Socialstyrelsen. Kommunen köper då tjänsten på s.k. totalentreprenad, oftast utifrån ett anbudsförfarande. Bestämmelserna har under senare år gjorts mer likvärdiga mellan enskilt driven verksamhet och kommunal verksamhet. Det gäller t.ex. dokumentation, kvalitetsarbete och anmälningsplikt. Har gården en totalentreprenad med egna anställda som ska ta hand om handledning av funktionsnedsatta krävs det att den som bär ansvaret har en högskoleutbildning och erfarenhet från vård- och omsorgsområdet. Det kan vara företagaren själv eller en inhyrd tjänst. Ersättningen är generellt densamma som för kommunens dagliga verksamhet. I den ingår kostnader för personal, habiliteringsersättning för omsorgstagarna, telefon och förbrukningsmaterial. Kommunen betalar utöver ersättningen en hyra för lokaler och invändiga inventarier. Investeringar i byggnader, djur och inventarier utomhus görs av gården. Entreprenad - Arvodesbaserad verksamhet Här hyr till exempel en kommun in sig på gården med kommunanställda handledare som tar hand om omsorgsdelen i den dagliga verksamheten för t.ex. funktionsnedsatta. Det ställs inte samma krav på vård- och omsorgskompetens hos ansvarig lantbrukare som det gör för att driva totalentreprenad. Lantbrukaren fungerar i detta fall mer som aktivitetsledare och ser till att ta fram meningsfull sysselsättning utifrån sin kunskap om djur och gårdsliv. Kommunen kan ha gjort anbudshandlingar gällande daglig verksamhet i lantlig miljö där man med skall-krav definierat vad man vill ha. Gården står för investeringar i byggnader och djur och ansvaret för säkerheten ligger hos lantbrukaren. Eget val inom daglig verksamhet Den 1 januari 2009 trädde den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. LOV ska göra det lättare för omsorgstagaren att själv välja utförare av stöd- och omsorgstjänster. Lagen ska också förenkla processen för små företag och idéburna organisationer som vill driva verksamheter inom området, då ingen upphandling krävs. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar har den bästa kvaliteten och utbudet. Genom annonser på en nationell webbplats för valfrihetssystemet kan privata företag ansöka om att bli godkända som leverantörer. Väl igång fungerar omsorgsverksamheten som en totalentreprenad. 14 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN Foto: mikael OMSORG nyander 15
Aktiviteter Att komma i kontakt med naturen Naturens påverkan på människan är välkänd genom en mängd forskningsresultat och den snabbaste kända vägen att minska stress. Använd möjligheten att plocka bär och svamp som kan användas i matlagningen samtidigt som det ger sköna promenader. Att gå på tipsrundor, snitslade hundpromenader och att grilla uppskattas alltid, precis som bad och fiske. En mängd naturmaterial kan plockas med hem för att användas till pyssel och hantverk. Djur beröring ger effekt När vi klappar djur blir både vi människor och djuret lugnare. Det beror på ämnet oxytocin som frigörs vid behaglig beröring. Att få vara till exempel kanin- eller hönschef utvecklar förmågan att ta ansvar och fullfölja uppgifter. Sysslor med djuren ger ofta arbetsuppgifter för en hel dag. Mata, vattna och mocka Gå ut med hunden Pälsvård Bygga smådjurs hagar och hopphinder Plocka ägg, baka och laga mat av dem Träna lydnad Odlingar känslan av sammanhang En viktig del av människors utveckling är att få en känsla av sammanhang. Genom att odla och bruka marken blir det lätt att följa årstidernas växlingar och förstå hur saker hänger ihop. Man rensar, planterar, vattnar och skördar innan allt börjar på nytt. Markbereda genom att rensa, räfsa och gräva Så och skörda grönsaker, frukt och bär Använda det som skördats i matlagning och att sälja i gårdsbutik eller på marknad Pröva olika redskap Bygga upp muskler och öva balans Hantverk att skapa och se resultat Många tycker om att arbeta med händerna och att få se resultat av det man gjort. Det ger fokus och är bra sysselsättning regniga och kalla dagar. Snickra kaninburar, pallar, krubbor och utemöbler Måla och dekorera vackra stenar eller dörrstoppar Gjuta fågelbad Laga staket och bygga hinderbanor Tova ull och torka blommor Sysslor på gården stimulans till en rörlig vardag Många sysslor på gården ingår som en naturlig del i arbetet varje dag. Det är saker som måste göras för att till exempel djuren ska få mat, men det ger också bra konditionsträning, bygger muskler och gör människor naturligt trötta. En deltagare berättar att det är viktigt för henne att det arbete hon utför är på riktigt. Stapla och hugga ved Åka och köra traktor Hämta hö och köra gödsel Jobba i skogen Måla om och reparera Lekar och spel ibland vill man bara ha roligt Naturligtvis är det viktigt att bara slappna av och ha roligt ibland. På många gårdar utnyttjar man årets högtider för att äta gott och bjuda in till fest. Det kan vara allt från luciatåg till midsommardans. Teatergrupper Utespel som boccia, badminton, krocket och pilkastning Orientering och tipspromenad Grillkvällar och picknick Hoppa säck, stafett och hinderbanor 16 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 17
Målgrupp I det här kapitlet tar vi upp några av de målgrupper som kan vara aktuella för Grön omsorg. De brukare som väljer att använda Grön omsorg för sin dagliga verksamhet stannar i stor utsträckning kvar på gården, vilket gör att omsättningen är väldigt låg. Idag är det ofta kö till de gårdar som är igång. handlar det om människor som belastas av ett långvarigt alkoholmissbruk, narkotika eller kriminalitet. Insatserna kan vara familjehemsvård eller individuellt behovsprövade, öppna insatser som till exempel strukturerad dagvård, personligt stöd och behandling eller egen kontaktperson. Anbud & avtal Funktionsnedsatta Grön omsorg för funktionsnedsatta är till största delen inriktad på daglig verksamhet men kan också handla om grupp- och avlastningsboende för samma grupp. Insatser till personer med funktionsnedsättningarsyftar dels till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra de besvär som funktionsnedsättningen kan medföra. Det handlar även om att anpassa miljön och göra den tillgänglig. Det finns också gårdar där brukarna har kapacitet att gå över till vanligt arbete men där färdigheterna behöver tränas. Missbruk & Kriminalitet Klienter, gäster, boende eller placering. Beteckningarna kan vara många på dem som får en remiss till ett familjehem för vuxna. I allmänhet Barn & Ungdomar Om barn och ungdom riskerar att utvecklas o- gynnsamt ska kommunens socialnämnd, i nära samarbete med hemmen, se till att de får det skydd och det stöd som de behöver. Den vanligaste insatsen är familjehem. Det kan även gälla asylsökande ensamkommande barn som behöver ett tryggt boende och hjälp att komma in i samhället. Det finns idag många familje- och jourhem ute på gårdarna där djur och natur ger positiva resultat. Äldre Livsstilen har stor betydelse för hur man mår och hur man kan bevara hälsan när man blir äldre. Flera studier visar att hög aktivitetsnivå hos äldre minskar risken för tidig död, sjukdom och funktionshinder. Verksamhet inom Grön omsorg riktad till äldre kan vara seniorboende, dagverksamhet och äldrekooperativ. Särskilt boende för äldre med behov av personlig omvårdnad och sjukvård är ytterligare ett område som utvecklas. Seniorboende kan innebära att skapa lättillgängliga bostäder för äldre på landsbygden, exempelvis genom att landsbygdsföretag bygger för uthyrning. Sigtuna kommun och LRF Mälardalen har inlett ett sådant samarbete. En undersökning i Sigtuna kommun visar att hälften av drygt 100 landsbygdsbor mellan 60 och 84 år vill bo kvar på landsbygden när krafterna tryter. I de flesta kommuner där Grön omsorg används har det varit företagaren som tagit första steget för att få igång verksamheten. Ett koncept har skapats som sedan har legat till grund för köparens beslut. Idag är det vanligare att berörda politiker som vill införa Grön omsorg skriver en motion till kommunfullmäktige och sedan hittar lämpliga landsbygdföretagare som kan erbjuda omsorgsverksamhet på gården. FAKTA ANBUDSUNDERLAG Följande finns specificerat i Motala kommuns anbudsunderlag för daglig verksamhet inom Grön omsorg: Hus innehållande ett flertal rum samt ett enkelt kök Personalutrymme Omklädningsrum för brukarna Låsbart förvaringsutrymme för förvaring av medel och värdesaker Växthus Djurstall Snickeri/hobby lokal Anbudsunderlag - krav på uppdragstagaren Hur anbudsunderlaget ser ut beror naturligtvis på hur t.ex. kommunerna vill driva sin omsorg och på gårdens förutsättningar. Här följer de vanligaste krav som ställs på de verksamheter som drivs med framgång i dag. Köparen vill att uppdragstagaren ska ansvara för att lokalerna är ändamålsenliga samt utrustade och anpassade till de personer som verksamheten är avsedd för. Gården behöver tillstånd för djurhållning och pedagogisk matlagning. Oftast bör anläggningen vara tillgänglig nio timmar per dag, alla vardagar året om utom verksamhetsfria dagar som helger, helgdagar och s.k. klämdagar. Verksamheten kan hållas stängd fyra veckor under sommarsemester. Vid dessa tider ansvarar företagaren för skötsel av djur och anläggning. Inhägnad areal att vistas på i anslutning till övriga lokaler Tillgång till skogsmark Material till arbetsuppgifter Djur Foder och tillbehör till djuren Alla arbetsredskap Arbetskläder Skyddskläder 18 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 19
Avtal -daglig verksamhet Precis som med anbudsunderlaget bygger avtalen på köparens och brukarens behov samt på gårdarnas förutsättningar. Avtalen skrivs utifrån de anbud och koncept som inkommit. Här följer ett exempel på ett avtal för Grön omsorg som drivs på entreprenad. Omfattning Uppdragstagaren ska tillhandahålla lokaler, mark och djur för att kommunen ska kunna bedriva dagligverksamhet/sysselsättning i lantlig miljö. Målgrupp Alla inom Sociala resursverksamheten vuxna förekommande målgrupper som har behov av att ha strukturerade arbetsuppgifter med olika svårighetsgrad, vara fysiskt aktiva och ha arbetsuppgifter i närhet av djur och natur. Brukarna ska tillhöra personkrets enligt LSS 1 punkt 1,2 och 3 eller vara personer med beslut enligt SoL. enligt 21 a och 21 b LSS respektive 11 kap. 5 och 6 SoL. Varje omsorgstagare ska ha en vårdoch omsorgsplan. Uppdragstagaren ansvarar för att all personal iakttar bestämmelserna i LSS och SoL om tystnadsplikt. Insatsens omfattning Omsorgstagaren kommer att delta i den dagliga verksamheten på gården alla vardagar, måndag fredag, mellan klockan 08.30 15.00 med uppehåll under sommaren, fyra (4) veckor i samband med semestern. platsdygn, detta innebär att det kan vara fler än 15 brukare inskrivna i sysselsättningsverksamheten då någon eller några kan dela på en plats, dvs. vara sysselsatta på deltid. I den fastställda ersättningsnivån ingår fasta installationer av telefon, internetuppkoppling, samt löpande driftkostnader såsom el vatten, värme etc. Vardera parten står för sina egna löpande kostnader för IT-utrustning, uppkoppling och telefonabonnemang. För uppdragsgivare som arbetar inom verksamheten som anställd utgår avtalsenlig lön. För innevarande år är habiliteringsersättningen 41 kronor per dag för omsorgstagare med heltid och 29 kronor per dag för omsorgstagare med halvtid och med beslut enligt LSS. Denna ersättning kan uppdragstagaren betala till omsorgstagaren. Uppdragstagaren ska följa uppdragsgivarens taxa för kost som uppdragsgivaren fastställer varje år. Omsorgstagaren betalar själv avgift för kost till uppdragstagaren och för innevarande år maximalt 38 kronor/dag. Avtalstid Detta Avtal gäller fr o m och tills vidare, dock längst t o m den... Avtalstiden utgör en försöksperiod varefter Uppdragsgivaren har för avsikt att upphandla daglig verksamhet enligt Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). För Avtalets upphörande gäller en ömsesidig uppsägningstid om en (1) månad. Tvist Eventuell tvist med anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. Krav på verksamheten Uppdragstagaren ansvarar för lokaler, inventarier och drift av verksamheten, samt tillhandahåller den arbetsledning och det personliga stöd som krävs för att omsorgstagaren ska kunna fullgöra sin dagliga verksamhet. Personalen ska ha adekvat kunskaps- och erfarenhetsbakgrund för verksamheten och arbetsuppgifterna. Uppdragstagaren ska ha fastställda rutiner för hur vikariefrågan löses. Uppdragstagaren ansvarar för att tillhandahålla omsorgstagaren skyddskläder och övrig skyddsutrustning som erfordras vid arbete i verksamheten. Uppdragstagaren ska se till att det finns rutiner för att hur läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal kontaktas när omsorgstagarens tillstånd kräver det. Uppdragstagaren ska bedriva verksamheten med god kvalitet och tillämpa dokumenterat kvalitetsarbete. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras enligt Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade. Uppdragstagaren ansvarar för att löpande dokumentation förs för varje enskild omsorgstagare, Uppföljning och tillsyn Uppdragstagaren ska följa upp och utvärdera verksamhetens mål och kvalitet efter avtalstidens utgång samt redovisa resultatet till uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren kommer, tillsammans med Länsstyrelsen, att löpande utöva tillsyn och följa upp verksamheten. Försäkringar Omsorgstagaren omfattas av olycksfalls- och ansvarsförsäkring som tecknats av kommunen hos försäkringsbolaget. Uppdragstagaren skall ha ansvarsförsäkring som håller omsorgstagaren och uppdragsgivaren skadelös i händelse av skada genom fel eller försummelse av uppdragstagaren eller dennes personal. Ekonomi Ersättning per arbetsplatsdygn är 300 kronor, baserat på 3300 sysselsättningsverksamhetsdagar per kalenderår. Sysselsättningsverksamheten bedrivs helgfria vardagar förutom vid brukarnas rättighet till fyra veckors semester. Detta ger gården summan 82 500 SKR/månad. Kommunen utbetalar ersättning per arbets- 20 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 21
Gårdar med Grön omsorg I Sverige finns idag drygt hundra gårdar som driver Grön omsorg. Kartan visar några exempel och gårdarna 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10, 11 och 12 tar emot studiebesök. Ta gärna kontakt med dem och de kommuner som de arbetar tillsammans med. 1. Sidalens naturbruk, Storsien www.sidalen.se 1 2. Katarinagården, Wilhelmina www.katarinagarden.se 3. Ramneå Lantgård, Edsele www.hanssons.edsele.nu.se 4. Hemgården, Stöde www.lindbergagard.se 2 3 5. Hannemo kursgård, Västra ämtevik www.hannemo.se 4 6. Lakene Gård, Lakene www.lakenegård.se 7. Högby gård, Borensberg www.hogbygard.se 8. Lillvalla gård, Rimforsa www.lillvalla.se 9. Sällehägnad, Holsbybrunn salleteg@tele2.se 10. Lustgården i Lövshult, Ljungbyholm www.lustgardenilovshult.com 5 9 6 7 8 10 11. Mossegården, Vassmolösa mossegarden@hotmail.com 12. Söderåsens Forsgård; Kvidinge www.soderasensforsgard.se 12 11 UTGIVARE: LRF 2010 TEXT: Ingrid Whitelock, Whitelock Text & Projekt och Karin Abramsson, LRF. Textbearbetning Jenny Svensson, LRF TACK till Lustgården, Söderåsens Forsgård och Mossegården som frikostigt bjudit på sina erfarenheter. GRAFISK FORM: Mikael Nyander, Marknad & Media FOTO: Mikael Nyander, Magnus Ström, Anette Hohner, Ingrid Whitelock och Ester Sorri. 22 LRF 2010 GRÖN OMSORG LRF 2010 GRÖN OMSORG 23
24 LRF 2010 GRÖN OMSORG Foto: mikael nyander