1(7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR BRANDLARM I VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLDA AV KOMMUNSTYRELSEN 2008-04-09, 110 Bakgrund Brandlarm skall i första hand ses som en skadeförebyggande åtgärd för person- och egendomsskydd, då larmet leder till tidig upptäckt och snabb åtgärd/insats vid inträffad skada. Det viktigaste motivet till att installera brandlarm är att skydda mot personskada eller förlust av människoliv. Detta gäller såväl personal som boende, elever och besökande. Att värdera sådana skador i pengar går naturligtvis inte att göra. Trots detta kan upplysningsvis nämnas att Vägverket enligt uppgift värderar ett människoliv till ca 16 miljoner kronor. Kommunens fastigheter har ett stort ekonomiskt värde och en vital betydelse för kommunens verksamheter. Det är därför av största vikt att systematiskt arbeta för att minska risken för skador på byggnaderna. Sådana ger störningar i verksamheterna som bedrivs där och medför olägenheter för personalen som arbetar i lokalerna. I dag ställer försäkringsbolagen stora krav på kommunernas säkerhetsarbete där larm är en av de viktigare aspekterna vid upphandling av försäkring, vidare ställer LSO krav om SBA och AML om SAM, samt eventuella ytterligare krav. Larmaspekterna skall beaktas vid projektering av ny- och ombyggnation. Kostnader för skadeförebyggande åtgärder för installation av brand- och inbrottslarm, släcksystem såväl som låssystem och/eller passagesystem skall medkalkyleras vid projekteringen. Vid annan användning av byggnad eller lokaler än den projekterade kan andra säkerhetskrav ställas utifrån LSO och AML. Vid t ex tillfällig förläggning i skola eller fritidsanläggning skall Riktlinjer (PM) från AG Förebyggande H-län följas. Kravspecifikation I bilaga 1 framgår Västerviks kommuns riktlinjer/krav på larm och dess omfattning. Begreppsförklaringar I bilaga 2 består av begreppsförklaringar.
2(7) Samordning Av hävd är det ofta så att brandlarm bekostas av fastighetsägaren (ägaren) och inbrottslarm av innehavaren av verksamheten (brukaren), vilket ibland medför att även upphandling och skötsel av inbrottslarmanläggningen utförs av innehavaren av verksamheten. Det kan få till följd att olika larm installeras, med skillnader i teknisk kvalitet, täckningsgrad med mera. För att uppnå samordning och rationell hantering av larmfrågor bör upphandling, installation, drift och skötsel av samtliga larm samordnas centralt. Lagstiftning Krav på brandlarm, utrymningslarm och andra brandtekniska installationer hittas i Plan och Bygglagen och tidigare bygglagstiftning samt tillämpningsföreskrifter till dessa. I denna lagstiftning kan man också läsa hur byggnader delas in i tre olika klasser där krav på brandskyddet ändras med klasserna. Krav ställs även i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, t.ex. AFS 2000:42 och AFS 2001:01. Regelverk brandlarm Svenska Brandskyddsföreningen ansvarar för SBF 110 som är ett regelverk avseende installation, teknisk kvalitet, larmöverföring mm. Uppförande av larm enligt dessa regler kan dock bli relativt kostsamma lösningar, varför vi utifrån riskbilden och kravspecifikationen (bilaga 1) avgör vilken typ av larm som bör installeras. När det gäller anläggningar som inte uppfyller SBF-reglerna ska samtliga komponenter lägst uppfylla standarden SS-EN54 för att säkerställa funktionen. SBF har även givit ut en rekommendation om det tekniska utförandet av Utrymningslarm som bör tillämpas av kommunen. Prioriteringslista Det stora antalet objekt som Västerviks kommun har, medför att det är nödvändigt att upprätta en prioriteringslista över de objekt som i första hand skall larmas, eller där befintliga larm behöver kompletteras/byggas ut. För att bli realistisk bör listan sträcka sig över flera år och samordnas med övriga säkerhets-höjande åtgärder (tillsyn, ombyggnationer etc.). Onödiga larm Varje utryckning innebär en ökad risk för trafikolycka. Alltför många onödiga utryckningar sänker skärpan hos räddningstjänstpersonalen. Ett onödigt brandlarm kan fördröja en insats vid exempelvis en trafikolycka. Särskild hänsyn bör tas till verksamhet som kan medföra risker för onödiga larm. Larmlagring kan vara ett sätt att minska risken för onödiga larm. Viktigt är också att åtgärder vidtas för att inte förstöra tilltro till larmet. Drift och skötsel Anläggningsskötare ska utses på samtliga larmanläggningar. Provningar som föreskrivs enligt SBF 110:6, av tillverkare eller i upprättade avtal samt enklare översyn skall utföras av anläggningsskötaren. Detta underlättar
3(7) när frånkoppling av larmet helt eller delvis skall ske och en del onödiga larm kan undvikas. Utbildning Förutom utbildade anläggningsskötare, skall berörd personal i verksamheten på respektive larmat objekt ha fullgod kännedom om larmet och dess funktion, handhavanderutiner, samt åtgärder vid larm m.m. Avtal Avtal ska finnas med larmmottagare (larmcentral) samt utförare av åtgärd i samband med utlöst larm. I sådant avtal ska det t.ex. redogöras för vilka åtgärder som ska vidtas, kostnader för åtgärd med mer. Åtgärd vid larm Vid larm ska det på objektet finnas tydliga instruktioner för utförare av åtgärd (tjänstgörande brandansvarig, receptionist, fastighetsskötare, ansvarig lärare, omsorgspersonal eller vem man nu har gett uppgiften i samband med larm att kontrollera centralapparaten) samt för personal på plats, som behöver orientera sig om lägen och vad som kan förväntas av dem. Dessa instruktioner ska vara placerade i anslutning till larmtablå. För att få detta att fungera i verkligheten och inte bara i riktlinjer och policys måste personal som berörs vara utbildad och informerad av respektive ansvarig arbetsledning (rektor, enhetschef, förvaltningschef eller dylikt). Förhyrda lokaler I förhyrda lokaler bör i princip samma riktlinjer gälla som för kommunens lokaler men med den förändring att kommunen inte behöver beakta skyddet av den fasta egendomen. Riktlinjer/krav på larm bilaga 1 Brandlarm / -skydd / olika nivåer 1. SBF 110:6 (regelverk för brandlarm på högsta nivå) kompletterat med utrymningslarm 2. Anpassad SBF 110:6 bilaga A (regelverk för brandlarm i mindre objekt.) Med övervakad fast förbindelse till larmcentral kompletterat med utrymningslarm. 3. Kombilarm (Innebär att både brand- och inbrottslarm går till samma centralenhet.) Med uppringd förbindelse till larmcentral kompletterat med utrymningslarm. 4. Utrymningslarm automatiskt (startas automatiskt av branddetektorer, behöver ej vara vidarekopplat till larmcentral) 5. Utrymningslarm manuellt (startas manuellt med larmtryckknapp, behöver ej vara vidarekopplat till larmcentral) 6. Brandvarnare Faktorer som kan spela in om brandlarm ska finnas och i så fall på vilken nivå Verksamhet Socialförvaltningen
4(7) Särskilt boende lägst nivå 2 Servicehus lägst nivå 2 Gruppboenden lägst nivå 2 Dagcentraler lägst nivå 2 Barn och Utbildning Skolor lägst nivå 3 Särskolor? lägst nivå 3 Förskolor lägst nivå 3 Kultur och Fritid Fritidsgårdar lägst nivå 4 Bygdegårdar lägst nivå 5 Inomhusidrottsanläggningar <150 personer lägst nivå 3 Inomhusidrottsanläggningar >150 personer lägst nivå 2 med talat utrymningslarm Kontor Kontorslokaler lägst nivå 5 (utifrån riskbedömning) Bostäder lägst nivå 6 Risknivå (stora samlingslokaler, gas, brandfarlig vara) Verksamheter med en högre risknivå kan kräva högre nivå av brandlarm eller koncentration av branddetektorer Byggnadsteknik Byggnader ska klassificeras utifrån PBL i Br 1, Br 2 eller Br 3 eller vid bygglov gällande tidigare byggnadslagstiftning. Där tveksamheter om klassificering råder ska en brandskyddsdokumentation upprättas av sakkunnig. Detta ska styra kravet på vilken larmnivå som ska gälla för respektive byggnad. Nedanstående kan ses som en vägledning till vilken nivå som kan komma att gälla. Brandcellsstorlek Inga brandceller ska vara större än 600 m2. Om inte gränsen 600 m2 klaras kan andra säkerhetsåtgärder bli aktuella (tekniskt byte), t ex brandlarm Antal våningar Över en våning lägst nivå 3 Över 3 våningar lägst nivå 2 Byggnadsmaterial Byggnadsmaterialet har givetvis inverkan. För personsäkerheten har den betydelse för hur lång tid man har på sig att utrymma. När det gäller släckning och räddningsinsats har den betydelse för rasrisk och brandförlopp.
5(7) Vi föreslår dock här inte någon direkt larmklassificering hänfört till byggnadsmaterial utan hänsyn bör tas utifrån riskbilden. Ekonomiskt värde Vid högt ekonomiskt värde lägst nivå 3 Kulturvärde Vid högt kulturvärde lägst nivå 3 (utifrån riskbedömning och objekt) Samlingslokaler/antal personer 50-150 personer lägst nivå 3 >150 personer lägst nivå 2 med talat utrymningslarm Övernattning (tillfällig) bör undvikas i de skolor som inte redan har automatiskt brandlarm flyttbart, lägst nivå 2 Övrigt Samtliga objekt med automatiskt brandlarm ska vara försedda med larmat fasadnyckelskåp enligt kommunens standard. Begreppsförklaringar Bilaga 2 AG Förebyggande H-län Arbetsgrupp som tillsatts av räddningscheferna i länet för att samordna och likrikta hur man i kommunerna arbetar med olika förebyggande frågor inom räddningstjänsten. Gruppen har tagit fram ett antal PM som används som riktlinjer i kommunerna. AML Branddetektor Övriga kriterier Diskussion förs med fastighetschef och säkerhetssamordnare om det upplevs oklart hur bedömningen av de övriga kriterierna ska påverka larmnivån. Brandskyddsdokumentation Brandvarnare Larmcentral Larmdon Larmlagring Arbetsmiljölag Detektor som indikerar brand genom att t ex känna av rök och/eller värme och är anslutet till en brandlarmanläggning Beskrivning av brandskyddet i en byggnad. Krav vid bygglov och bygganmälan. Följer byggnaden, inte verksamheten, under byggnadens livslängd. Detektor som känner av rök/och eller värme men inte är ansluten till en brandlarmanläggning. Plats för larmmottagare. Larmcentral vidarebefordrar larm till den som ska åtgärda larm. Apparat för akustisk, optisk eller mekanisk larmgivning t.ex. sirén, blixtljus eller vibrator. Under vissa omständigheter kan fördröjning av
Larmöverföring 6(7) larmöverföring till larmcentral tillåtas. Detta för att ge möjlighet till undersökning av larmorsak och vid onödigt larm kunna återställa utan att Räddningstjänst behöver kallas ut. Överföring av larmsignal mellan larmobjekt och larmcentral. Överföring kan ske på fast, övervakad telelinje, uppringd telelinje (vanligt teleabonnemang), IP eller radio. LSO Lagen om Skydd mot Olyckor, SFS 2003:778 Onödiga larm Passagesystem PBL SAM Samlingslokal SBA Larmaktivering som inte har någon grund i verklig brand eller brandincident. Onödigt larm kan ha teknisk eller mänsklig orsak. Elektroniskt kontrollerat låssystem. Plan och Bygglagen Systematiskt ArbetsMiljöarbete Lokal för sammankomst med mer än 150 personer vilka har mer eller mindre dålig lokalkännedom. Systematiskt BrandskyddsArbete SBF Svenska Brandskyddsföreningen. Försäkringsbolagen, företag och kommuner m.fl. är medlemmar i föreningen. Försäkringsbolagen har gett SBF uppdraget att ansvara för brandlarms- och släckanläggningsreglerna. SBF 110:6 SBF 110:6 Bilaga A SS-EN54 Särskilt boende för personer med vårdbehov Talat utrymningslarm Tekniskt byte Utrymningslarm Regelverk kring automatisk brandlarmanläggning. SBF är huvudman och ansvarar för regelverket. Motsvarande som SBF 110:6 men för mindre objekt. Skillnaden ligger framför allt i omfattning av detektering. Material- och installationsmässigt gäller samma regler. Svensk och Europeisk standard för Branddetekterings- och Brandlarmsystem. Boendeform där boende har tillgång till stöd och vård. Ex.vis hem för vård och boende, gruppbostäder för utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och dementa. Högtalarsystem som förutom larmsignal även ger meddelande i klartext vad larmet innebär och vad man ska göra. Talat utrymningslarm brukar rekommenderas för samlingslokaler. Om det av någon anledning är svårt att uppfylla byggnadstekniska regler kan avsteg från dessa kompenseras med t.ex. högre krav på en brandlarmanläggning. Detta tekniska byte ska då vara infört i brandskyddsdokumentationen. Anläggning bestående av larmdon (se d:o) avsedd att initiera utrymning. Utrymningslarm kan aktive-
7(7) Vårdanläggning Brandlarm Automatiskt brandlarm Kombilarm ras automatiskt med t.ex. en brandlarmanläggning eller manuellt. Ett utrymningslarm behöver inte vara vidarekopplat till larmcentral Anläggning för sjuk- och socialvård t.ex. sjukhus, särskilt boende, gruppboende samt anläggningar för förskolor och likn. Familjedaghem och servicehus betraktas som bostad En anläggning som har till uppgift att upptäcka en begynnande brand så tidigt att en släckinsats kan göras snabbt på den plats där branden uppstått. Larmet är inte vidarekopplat till larmcentral eller räddningstjänst. En anläggning som har till uppgift att upptäcka en begynnande brand så tidigt att en släckinsats kan göras snabbt på den plats där branden uppstått. Larmet är vidarekopplat till larmcentral eller räddningstjänst Innebär att både brand- och inbrottslarm går till samma centralenhet. Är ej godkänd enligt SBF 110