Finska Missionssällskapets verksamhetsberättelse och bokslut 2011
FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPEt Styrelsen 3.4.2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 3
FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPEt Styrelsen 3.4.2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1. ÖVERSIKT Samordningen av de ökade behoven inom arbetet utomlands och osäkerheten inom ekonomin gav upphov till spänningar som präglade Finska Missionssällskapets 153:e verksamhetsår. Den världsvida ekonomiska recessionen avspeglades i de utländska samarbetskyrkorna och hos övriga partner. Medborgarna i länder med svaga ekonomier och deras kyrkor blev ännu fattigare. Stödbehoven ökade. Även de utländska samarbetspartnerna stötte på ekonomiska svårigheter när deras egna understödjares försörjning och donationsmöjligheter minskade. Begäran om stöd från sällskapet ökade, då samarbetskyrkorna i Asien, Afrika och Latinamerika sökte nya understödjare när de gamla samarbetspartnerna måste minska sitt stöd på grund av sina egna ekonomiska svårigheter. Många av dessa kyrkor växte trots de ekonomiska problemen. Även den ekonomiska osäkerheten i Finland prövade donatorernas och understödjarnas uthållighet bland såväl församlingarnas beslutsfattare som enskilda donatorer. Mot bakgrunden av de allt dystrare ekonomiska prognoserna sågs sällskapets budget över i början av året och kostnader skars ned för att balansera ekonomin. Under sommaren tvingades sällskapet till samarbetsförhandlingar för att minska personalen. Fyra personer sades upp från sina anställningar. Grundtanken med balanseringen av ekonomin var att arbetet utomlands ska fortsätta som förut, vilket gjorde att nedskärningarna inriktades på inrikesarbetet. Inrikesarbetet effektiviserades genom en översyn av avdelningsstrukturerna och arbetssätten. I arbetet utomlands fokuserade man på att rikta verksamheten i enlighet med tyngdpunkterna i strategin. I stället för fem program inriktades arbetet enligt tre strategiska mål. Dessa är att stärka förkunnelsearbetet bland människor som står utanför de kristna kyrkorna, försvara de mänskliga rättigheterna och undanröja fattigdom samt integrera påverkansarbetet i arbetet utomlands. Sällskapet gjorde framsteg mot att uppnå målen. Arbetet utomlands utfördes i 30 (29) länder. I partnerskapssamarbetet låg tyngdpunkten på bilateral verksamhet. Den viktigaste partnern i multilaterala nätverk var Lutherska världsförbundet. Sällskapet deltog i beredningen av en ny strategi för förbundet. Etableringen av sällskapets ställning som Kyrkornas världsråds partner gick framåt. Genomförandet av utvecklingssamarbetsprogrammet för 2011 2016 i anslutning till det partnerskapssamarbete som inletts med utrikesministeriet påbörjades. Programmet definierar utvecklingstrenderna, verksamhetsområdena och de kvantitativa ramarna för sällskapets utvecklingssamarbete. Ministeriets stöd täckte 85 % av kostnaderna för arbetet. Integreringen av påverkansarbete som en del av arbetet utomlands och i Finland inleddes. En verksamhetsplan som styr tyngdpunkter och arbetssätt utarbetades för 2011 2013. Strategier för påverkansarbetet bereddes i syfte att styra det principiella arbetet. Som aktuell fråga påverkades utformningen av innehållet i utrikesministeriets utvecklingspolitiska riktlinje. I Finland stärktes kontakterna till församlingarna, utvecklades systemet med samarbetsavtal, förnyades verksamhetsstrukturerna och metoderna för medelanskaffning samt satsades på att göra sällskapet mera känt. Integreringen av påverkansarbete i arbetet i Finland inleddes. De nya stadgarna antogs vid det andra stadgeenliga föreningsmötet och trädde i kraft efter det att de registrerades i september. I understödsintäkter inflöt 19,4 miljoner euro, vilket är en minskning med 1,5 % jämfört med året innan. Församlingarnas budgetanslag hölls på samma nivå som året innan. Utrikesministeriets utvecklingssamarbetsstöd uppgick till 7,0 miljoner euro. Till utrikesarbetet användes 21,0 miljoner euro (året innan 22,6). Underskottet under räkenskapsperioden uppgick till 321 000 euro. Underskottet i verksamheten utan försäljningsvinsten från försäljningen av fastigheter och bostäder (totalt 1,3 miljoner euro) och poster av engångsnatur uppgick till 2,0 miljoner euro. 1 2
2.1. De centrala målen 2. ARBETET UTOMLANDS I arbetet utomlands fokuserade man på att uppnå de mål som ställs i strategin. Det kyrkliga arbetet bland personer som står utanför de kristna kyrkorna stärktes och samarbetet med kyrkor i minoritetsställning ökades i synnerhet i Asien. Tillsammans med samarbetskyrkor med ett stort antal medlemmar överfördes tyngdpunkten i arbetet till områden där kyrkans arbete inte ännu rotats. Arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna och minska fattigdomen stärktes. En central plats i arbetet för att uppnå detta mål hade sällskapets utvecklingssamarbetsprogram 2011 2016. De viktigaste verksamhetsområdena var att trygga livsmedelsförsörjningen, förbättra rättigheterna och försörjningen för sårbara grupper, stärka jämställdheten mellan könen, utbildning och hälsovård, förbättra funktionshindrades ställning och ge katastrofhjälp. Samarbetskyrkornas kunnande inom församlingsdiakoni och fadderprojekt understöddes. Levnadsförhållandena för utsatta grupper stärktes och deras ställning tryggades. Samhällspåverkan utvecklades. Partnernas självförvaltning stärktes genom utbildning, medarbetarstöd och genom att främja nätverksbildning. 2.2 Utrikesarbetet i sin helhet Rapporteringen om resultaten av utrikesarbetet befann sig i ett övergångsskede. Arbetet, som tidigare varit indelat i fem program, rapporteras nu för första gången indelat enligt de tre strategiska målen för utrikesarbetet. På grund av övergångsskedet är en jämförelse med föregående år inte till alla delar möjlig. Strategiska mål Förkunnelse bland människor som står utanför de kristna kyrkorna Försvar för de mänskliga rättigheterna och undanröjande av fattigdomen Antal projekt Kostnader 1000 Medarbetare 31.12.2011 135 5 324 66 167 10 235 50 Samhällelig effektivitet 5 121 0 I förvaltnings- och stöduppgifter 19 I träningsutbildning 12 Totalt 307 15 680 147 Region Mest stöd riktades till Östafrika, Mekongområdet och Oceanien. Programkostnader 1000 Övriga kostnader 1000 Medarbetare 31.12.2011 Södra Afrika 1 584 183 23 Östafrika 3 474 387 33 Västafrika 1 355 101 8 Mekongområdet och Oceanien 2 369 162 29 Kina, Hongkong SAR, Taiwan 1 515 148 19 Mellanöstern 749 163 12 Nepal och Pakistan 1 614 199 9 Latinamerika 634 0 0 Europa och centrala Ryssland 943 66 14 Multilateralt samarbete och gemensamma 1 443 90 0 Totalt 15 680 1 499 147 Nytt arbete planerades i Angola, Västafrika, Malawi, Kina, Nepal och området vid Mekongfloden. Till de direkta kostnaderna för utrikesarbetet användes 15,68 miljoner euro (året innan 16,64). Sammanlagt var antalet projekt 307 (304). Med biståndsmedel från utrikesministeriet understöddes 88 (97) projekt av dessa. 3 4
2.3. Partnerskapsrelationer och nätverk REGION LAND Partnerskapsrelationer och nätverk utvecklades tillsammans med samarbetskyrkorna, Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd, ACT-alliansen och andra utländska samarbetsorganisationer. SAMARBETSKYRKOR OCH -ORGANISATIONER Södra Afrika Angola Angolas evangelisk-lutherska kyrka Botswana Botswanas evangelisk-lutherska kyrka Thuso Rehabilitation Center Sydafrika Kwazulu-Natal Christian Council Föreningen Suomi-Etelä-Afrikka-seura Namibia Namibias evangelisk-lutherska kyrka Zimbabwe Gwai Grandmothers Group Lutherska världsförbundet Östafrika och Central afrika Etiopien Etiopiens evangeliska Mekane Yesuskyrka (EECMY) SIL International Demokratiska Kongos evangelisk-lutherska kyrka (EELCo) republiken Kongo Malawi Malawis evangelisk-lutherska kyrka (ELCM) Evangelical Lutheran Development Service Tanzania Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka (ELCT) Tanganyika Christian Refugee Service (TCRS) HiMWA (Development Services for the Pastoralists/ Huduma ya Injili na Maendeleo ya Wafugaji) Kenya Ecumenical Disability Advocates Network (EDAN) Västafrika Mauretanien Lutherska världsförbundet Senegal Senegals lutherska kyrka Mekongområdet och Oceanien Kambodja Chab Dai International Cooperation Cambodia Wholistic Development Project Laos Christian Reformed World Relief Committee Lutherska världsförbundet Papua Nya Guinea SIL International Singapore Singapores evangelisk-lutherska kyrka Thailand Thailands evangelisk-lutherska kyrka Alliance Anti Trafic Thailand (AAT) SIL International Vietnam Alliance Anti Trafic Vietnam (AAT) Church World Service of NCC/USA Viethealth Kina, Hongkong SAR, Taiwan Kina Kinas kristna råd Amity Foundation Den särskilda administrativa regionen Hongkong Hongkongs evangelisk-lutherska kyrka Institute of Sino-Christian Studies Lutheran Theological Seminary Taiwan Taiwans lutherska kyrka China Lutheran Seminary Chinese Christian Medical Mission Mellanöstern gemensamma SAT 7 MEC Middle East Concern Israel Caspari-centret Door of Hope Evangelical Alliance in Israel Gospel Riders Joint Mission in Israel Jordanien Den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet De palestinska självstyrelseområdena Den evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet Nepal och Pakistan 5 6 Nepal Pakistan Nepal Christian Council Nepals norra evangelisk-lutherska kyrka partner projektvis (AHTCS, Centre for Community Development, CMC-N, Ebenezer, Focus, Forward Looking, Gandaki Boarding School, Grace, House of Hope, Patan Koinonia, SAHAS Helping Hands, Samaritan Uplift Service, Santal mission, Sasthagat Bikas Sanjal, Shanti Nepal, TEACH-ECEC, United Mission to Nepal) Pakistans kyrka / Peshawar stift Sjukhuset i Tank Latinamerika Bolivia Bolivias evangelisk-lutherska kyrka Instituto Superior Ecuménico Andino de Teologia Lutherska världsförbundet CEPROMIN Centro de Promocion Minera, organisation för gruvarbetare Europa och centrala Ryssland Multilateralt samarbete Colombia Venezuela Frankrike Ryssland Estland Colombias evangelisk-lutherska kyrka Lutherska världsförbundet Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka Frankrikes evangelisk-lutherska kyrka / inremissionssällskapet i Paris Ingermanlands evangelisk-lutherska kyrka i Ryssland Ungerns lutherska mission Estlands evangelisk-lutherska kyrka ACT-alliansen Churches United in the Struggle Against HIV/AIDS in Southern and Eastern Africa (CUAHA) Centre for Legal Aid, Assistance and Settlement (CLAAS) Ecumenical Advocacy Alliance (EAA) Konferensen för europeiska kyrkor (CEC) Interfaith Action for Peace in Africa (IFAPA) Joint Christian Ministry in West Africa Kyrkornas världsråd Lutherska världsförbundet Mission Aviation Fellowship (MAF) Project for Christian Muslim Relation in Africa Wycliffe bibelöversättare LUCSA, LUCWA, LUCCEA
Sällskapet hade 89 (86) samarbetspartner i sitt arbete. I partnerskapssamarbetet låg tyngdpunkten på bilateral verksamhet. Samarbetsavtalet med Taiwans lutherska kyrka preciserades. Förhandlingar om förnyande av avtal fördes med tre partner. Sällskapet avstod från sitt fulla medlemskap i organisationen International Cooperation Cambodia, men samarbetet kring enskilda projekt fortsatte. Sällskapet undertecknade Mekong Mission Forums avsiktsförklaring om ett lutherskt samarbete i Kambodja. Det viktigaste nätverket för multilateralt samarbete var Lutherska världsförbundet. Två tredjedelar av stödet till Världsförbundet användes till utvecklingssamarbetet vid avdelningen för världsservice, en fjärdedel till att stödja kyrkorna samt till arbetet för de mänskliga rättigheterna, teologisk forskning, kommunikation och ekumenisk verksamhet. I Mauretanien och Colombia understöddes rättighetsbaserat arbete. Ett öppnande av världsförbundets landsprogram bereddes i Laos. Största delen av stödet till kyrkorna användes till stöd för den bolivianska kyrkans projekt för att trygga livsmedelsförsörjningen, stöd för kyrkan i Kongo och kommunikation. I arbetet för de mänskliga rättigheterna understöddes bl.a. utbildning i de mänskliga rättigheterna. Samarbetet med Kyrkornas världsråd stärktes och stöd riktades via rådet till att utveckla diakoniarbetet, ekumenisk teologisk utbildning och projekt för fred och försoning. Som observatörsmedlem i ACT-alliansen deltog sällskapet i de lokala forumens verksamhet. Katastrofhjälp kanaliserades via ACT-alliansen till Etiopien, Colombia, Malawi och Tanzania. aids samt fred och försoning). Chefer utbildades i användningen av metoder för påverkansarbetet. Via den ekumeniska alliansen för påverkansarbete (EAA) deltog sällskapet på internationell nivå i kampanjer kring hiv och aids samt tryggad livsmedelsförsörjning. EAA höll sitt årliga styrelsemöte i Helsingfors i juni. 2.5. De viktigaste resultaten Region 2.5.1. Mål: Förkunnelsearbetet bland människor som står utanför de kristna kyrkorna har stärkts Verksamhets- och personstödet anvisades för förkunnelse-, undervisnings- och fostringsarbete bland nya människor och samfund i samarbetskyrkor eller kristna grupper och för en dialog mellan religionerna. I centrum av verksamheten stod språk- och bibelöversättningsarbetet, att stärka partnernas kunnande och självförvaltning och utveckla gudstjänstlivet. Samarbetspartnerna är i huvudsak kyrkor och kristna samfund i minoritetsställning. Antal projekt Programkostnader 1000 Missionärer 31.12.2011 Södra Afrika 17 660 7 Östafrika 35 1 044 14 Västafrika 7 219 2 2.4. Påverkansarbete Mekongområdet och Oceanien 17 992 16 Kina, Hongkong SAR, Taiwan 10 802 9 Mellanöstern 8 329 5 I påverkansarbetet koncentrerade man sig på att skapa ramar för verksamheten och stärka verksamhetsförutsättningarna. Nepal och Pakistan 8 153 3 En verksamhetsplan för åren 2011 2013 utarbetades. Latinamerika 8 125 0 Den innehåller en integrering av påverkansarbetet med avdelningarnas Europa och centrala Ryssland 16 753 10 och enheternas årsplanering. Principiella riktlin- jer började stakas ut kring temana för påverkansarbetet (de Multilateralt samarbete och gemensamma 9 247 0 mänskliga rättigheterna för marginaliserade grupper, hiv och Totalt 135 5 324 66 7 8
Kostnaderna för förkunnelsearbetet utanför den kyrkliga verksamheten var i 21 länder (året innan kostnaderna för programmet för förkunnelse- och församlingsarbete i 20 länder) 5,3 miljoner euro (5,1). Kostnaderna utgjorde 34 % (30) av arbetet utomlands. Av sällskapets missionärer arbetade 66 i uppgifter där man nådde människor utanför kyrkorna. Förkunnelsearbete som når nya människor I Angola inriktades kyrkans missionsarbete på nya områden, såsom länen Kuando, Kubango, Moxico, Kalai, Cazombo, Benguela och Onkokwa. I Etiopien nådde Mekane Yesus-kyrkans uppsökande evangelisationsarbete nya människogrupper inom nästan alla synoder. För andra året i rad fortsattes 15 stödprojekt för Operation startgnista. Startgnistan, ett litet understöd, ledde till nya öppningar bland sådana minoritetsgrupper som föraktas och diskrimineras av andra eller på annat sätt blir lottlösa. Arbetssättet var en övergripande hjälp och arbetsmetoder som skyddar minoritetskulturer. Uppsökande evangelisationsarbete understöddes även i synoderna Addis Abeba, Hosaina och Mettu Evangelisationsarbetet i stiften inom Kongos evangelisklutherska kyrka understöddes via Lutherska världsförbundet. I Namibia stärktes det kristna vittnesbördet på den namibiska evangelisk-lutherska kyrkans missionsfält i Caprivi, bl.a. genom att man utbildade ansvarsbärare i kyrkan och medarbetare i prosteriet. Tillgången på biblar och kristen litteratur på kwangali utökades. Läroanstaltsarbetet i kyrkan i Namibia stärktes för att kyrkan ska kunna betjäna unga som studerar i städerna. I Tanzania i stiftet öster om Victoriasjön nådde det mobila förkunnelseteamets filmbil, Sinema Leo, icke-kristna i byarna vid filmkvällar och besök i hemmen Församlings- och evangeliseringsarbetet startade på nytt bland de marginaliserade maasaistammarna i Morogoro-trakten. I förkunnelsearbetet ingick undervisning i de mänskliga rättigheterna. Maasaispråket håller för första gången på att bli gudstjänstspråk i de lutherska församlingarna i området och förskoleundervisning på modersmålet startar snart. I Israel blev reparationerna av Shalhevetjah-centrets verksamhetslokaler färdiga. Efter reparationen betjänade centret olika grupper, bl.a. invandrare och gästarbetare från Etiopien, Kina, Korea och Thailand. Ungdomsarbetet Kings Kids stödde messianska unga och utförde evangeliserande arbete. De grupper som deltagit i verksamheten växte. I Nepal inleddes upprättandet av ett partnerskapsavtal med den lutherska kyrkan i Nepal. Diakoniarbete utfördes genom att kollekter samlades in bl.a. för offren för naturkatastrofer. Ett avsiktsavtal om lutherskt samarbete i Kambodja ingicks med den lutherska kyrkan i Singapore, Lutheran World Mission som grundats av den samt Mekong Mission Forum. Det planerade församlingssamarbetet i Kambodja sköts av ekonomiska orsaker upp till år 2012. I Thailand försköts tyngdpunkten i arbetet allt kraftigare mot minoritetsfolken i landets norra och nordöstliga delar. För dessa områden inrättades nya församlingar och öppnades nya predikoplatser. Antalet döpta nykristna var 225. I Singapore fortsatte den uppsökande verksamheten bland de thailändska gästarbetarna. Effekterna av arbetet sträckte sig även till Thailand. I Colombia riktades stödet till Socotá församling i provinsen Boyacá i bergstrakten och till Villavicencio församling på slättlandet i provinsen Casanare. Församlingen San Juan de Piedecuesta i provinsen Santander fick understöd för att anställa en teologpraktikant. I Venezuela tjänade fritidscentret i stadsdelen Tin-Tin i Barquisimeto det omgivande samhället som samlings- och gudstjänstplats. Arbetet bland barn och ungdomar i Barinasi församling fortsatte på ett område som präglas av brottslighet och våld. I Ryssland framskred arbetet i Urals prosteri och nya medlemmar kom med i verksamheten. I S:t Petersburg inleddes arbete bland gästarbetare. I Estland samlade Tomasmässan och Emmausmässan nya människor. 9 10
Språk- och bibelöversättningsarbetet I Angola översattes kyrkans liturgi till nkumbi och i vissa lutherska kyrkor hölls gudstjänster på nkumbi. Många nkumbispråkiga kvinnor fick en första kontakt med kristen tro sedan den lokala bibelöversättaren använt sitt modersmål i arbetet bland kvinnorna i församlingen. I Etiopien blev inspelningen av Nya testamentet till hörspel på kambaata klar. Den första upplagan på 5000 exemplar av muntligt kulturmaterial på kambaata kom från tryckeriet. Den arbetsinsats som sällskapets missionär gjorde bidrog på ett avgörande sätt till att materialet samlades in och publicerades. Kambaataborna svarade för tryckkostnaderna. I arbetet bland kvinnor i synoden Mettu utbildades nya oromospråkiga läskunnighetslärare och läskunnighetsgrupperna för kvinnor förbättrade kvinnornas hantering av vardagen. Många fortsatte sina studier i den statliga skolan. I Thailand gjordes en konsultgranskning av översättningen av Matteus evangelium till ake. I Papua Nya Guinea blev Markus evangelium och en psalmbok färdig på bl.a. tiang. En officiell invigningsfest för dessa ordnades i mars i staden Kavieng. Bibelöversättnings-, läskunnighets- och musikarbetet på tiang stärkte språkets ställning i det kyrkliga arbetet. En försöksversion av psalmboken på mussau blev klar för tryckning. Abc-boken på nek testades med goda resultat. På urat kontrollerades 10 epistlar på nytt och de nationella översättarna korrigerade tidigare översättningar. Läskunnighetsarbetet på det egna språket lyfte i synnerhet kvinnornas och barnens ställning. Utbildning som stärker självförvaltningen I Etiopien utbildades missionärerna vid de teologiska seminarierna i Addis Abeba och Hosaina samt vid bibelskolan i Mettu. I anslutning till denna startade ett distansutbildningsprogram på diplomnivå. Från universitetet i Addis Abeba utexaminerades två stipendiater från Dessie, varav den ena tjänar kyrkan i Dessie och den andra på centralbyrån. Den första delen av kyrkans söndagsskolmaterial kunde tas i testanvändning. Det nådde ungefär två miljoner barn i mer än 7500 församlingar. I Mettu stift nådde utbildningen av flickgruppsledare nya 10 14-åriga flickor. Från Mekane Yesus-seminariets musikskola anställdes musikarbetare i kyrkans tjänst. Kyrkostyrelsen för Namibias kyrka (ELCIN) beslöt att börja utbilda diakoner till präster som svar på medarbetarbristen. Vid prästseminariet Paulinum fortsatte cirka 30 teologiestuderande sina studier för att kunna ta anställning inom kyrkan efter examen. I Victoriasjöns östra stift i Tanzania (ELVD) på missionsfältet för Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka utbildades evangelister vid bibelskolan i Nyakato för behoven i det kraftigt växande stiftet. En ny klassrumsbyggnad blev färdig. För att stärka ekonomiförvaltningen i stiftet sändes en expert ut i uppgiften som ekonomichef. På missionsfältet i Mtwara höjdes den allmänna utbildningsnivån bland missionärerna med hjälp av stipendier. Seminarierna för kristen fostran i Mwanzaområdet nådde över 5 000 personer. I Demokratiska republiken Kongo inriktades stödet via Lutherska världsförbundet på utbildning av präster vid det teologiska centret i Lubumbashi. I Malawi understöddes en tre månaders evangelistutbildning med sällskapets stöd och kyrkans självförvaltning stärktes genom att fyra präster gavs möjlighet till ett tvåårigt stipendium för teologiska studier vid universitet i Iringa i Tanzania. I Senegal deltog sällskapet i planeringen av den nystartade prästutbildningen i Dakar. Fyra präststuderande understöddes med ett stipendium och skolans rektor fick stöd för boendet. För skriftskollärarna ordnades utbildning och ett skriftskolmaterial blev färdigt. Dagklubbsarbetet understöddes genom att man utarbetade undervisningsprogram och utbildade ledare. I Kina understöddes undervisningsprogrammen vid det lutherska seminariet i Hongkong och genom att lärare sändes i tjänst vid seminariet. Lärare sändes också till bibelskolorna i Hunan och Yunnan, till seminariet i Nanjing och seminariet i Hsinchu (Taiwan). En kinesisk doktorand från Nanjing fortsatte arbetet med sin doktorsavhandling vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet. I nordvästra Hunan vigdes en medarbetare till ämbetet som evangelist. 11 12
Den teologiska undervisningen i området kring Mekongfloden stöddes genom medarbetarhjälp och sällskapets stipendiatverksamhet. Vid det lutherska seminariet i Thailand avlade två studerande som studerat på stipendium teologie kandidatexamen och en genomförde studier på diplomnivå. Vid det lutherska seminariet studerade även representanter för de etniska minoriteterna. Vid det lutherska seminariet i Hongkong studerade två studerande från Laos och en från Vietnam. Dessutom utexaminerades en vietnamesisk stipendiat från seminariet. En thailändsk stipendiat som studerat till närvårdare i Finland slutförde sina studier. I Nepal fortsatte sällskapet stödja det teologiska seminariet Ebenezer ekonomiskt. Från läroanstalten utexaminerades 12 teologie kandidater (lägre högskoleexamen) och en ny grupp inledde studier för magistersexamen. Antalet lärare ökade med en och fler böcker skaffades till biblioteket. En fortsatt utveckling av söndagsskolarbetet understöddes genom man utbildade lärare, lade upp läroplaner och utarbetade undervisningsmaterial. I Pakistan blev en ekonomisk manual för Peshawars stift färdig. I Papua Nya Guinea utbildades lokala bibelöversättare. Bibelöversättnings- och läskunnighetsarbetet på tiang överfördes på den lokala kyrkans och de nationella översättarnas ansvar. I Bolivia understöddes det ekumeniska institutet i La Paz. Det ger utbildning åt medarbetarna i flera små protestantiska kyrkor. Från den evangelisk-lutherska kyrkans teologiska skola i Colombia blev fem studerande färdiga och fem nya studerande inledde studier i teologiska ämnen. I Frankrike förband sig styrelsen för Marhaban-föreningen kraftfullare än tidigare till egen medelanskaffning. Styrelsen tillsatte i detta syfte en kommitté som genom sitt arbete medverkade till att det ordnades läger för barn och utfärdsdagar för familjer. Sällskapets stipendiat bidrog genom sina insatser till att förbättra det lokala kunnandet i Diakonicentrets verksamhet. I Ryssland understöddes medarbetarutbildningen i Ingermanlands kyrka med stipendiemedel. 2.5.2. Mål: Verksamheten till försvar för de mänskliga rättigheterna och undanröjandet av fattigdomen har stärkts Det strategiska målet att försvara de mänskliga rättigheterna och undanröja fattigdomen inbegriper de tidigare programmen för samhällelig rättvisa och diakoni, hiv och aids samt fredsarbete. Arbetet för att minska fattigdomen baserades på de mänskliga rättigheterna. Verksamheten styrdes av fem genomgående teman: jämställdhet mellan könen, rättigheter för funktionshindrade, hiv och aids, beaktande av miljökonsekvenser och ett större kunnande hos partnern. De viktigaste verksamhetsområdena var tryggad livsmedelsförsörjning, beaktande av sårbara grupper, jämställdhet mellan könen, utbildning och hälsa, arbete bland funktionshindrade och katastrofarbete. 13 14 Region Antal projekt Programkostnader 1000 Missionärer 31.12.2011 Södra Afrika 22 925 12 Östafrika 44 2 429 9 Västafrika 6 1 136 5 Mekongområdet och Oceanien 15 1 377 7 Kina, Hongkong SAR, Taiwan 12 713 4 Mellanöstern 10 420 6 Nepal och Pakistan 27 1 461 4 Latinamerika 10 508 0 Europa och centrala Ryssland 4 191 3 Multilateralt samarbete och gemensamma 17 1 075 0 Totalt 167 10 235 50 Arbete utfördes i 28 länder (året innan 22). Dess kostnader uppgick till 10,2 miljoner euro (8,1) och utgjorde 65 % (49) av arbetet utomlands. I programmet verkade vid årsskiftet 50 missionärer från sällskapet. I katastrofmedel användes 706 000 euro (413 000).
Tryggad livsmedelsförsörjning Vid tryggandet av livsmedelsförsörjningen blev de utmaningar som miljön och det föränderliga klimatet för med sig särskilt svåra i många länder. Kraftiga satsningar gjordes på att utveckla partnernas miljökunskaper. I Etiopien förbättrades lantbrukets och boskapsskötselns lönsamhet i utvecklingsprojektet för landsbygden i området Meska-Silti tack vare nya sorter och foderväxter. Jordmånserosionen på åkrarna kunde minskas bl.a. med hjälp av åkerskogsodling och översvämningsdammar. I synnerhet kvinnorna fick nya inkomstmöjligheter från till exempel hönsuppfödning och grönsaksodling. Kvinnornas arbetsbörda minskade tack vare nya vattenposter. Andelsverksamheten stärktes. I Malawi hjälpte hiv- och aidsprojektet ensamförsörjarfamiljer, barn som blivit föräldralösa på grund av aids och äldre släktingar som tar hand om dem samt andra som lever under inflytande av hiv. Tillgången till mat tryggades i de byar som omfattades av projektet. I Mauretanien utökades lokalsamhällenas katastrofberedskap, understöddes utbildning och undervisades i nya slags odlingstekniker för att förbättra tillgången till mat. I synnerhet kvarters- och bybutiker för kvinnor gav familjerna extra inkomster, vilket förbättrade tillgången till mat. I Kina effektiviserades tillgången till vatten och mat samt förbättrades det lokala samarbetet. Projekten i Yunnan och Hunan gav hållbara försörjningsmöjligheter. I Nepal förbättrades basverksamhetsstrukturerna för att lantbruksproduktiviteten, tillgången till varor på marknaden och försörjningen skulle förbättras. Huvudmålen uppnåddes. I Senegal förbättrades livsmedelsförsörjningen och katastrofberedskapen. I synnerhet fäste man uppmärksamhet vid miljöskyddsaspekter och anpassningen till klimatförändringen. Sårbara gruppers rättigheter I Bolivia koncentrerades diakoniprojektet speciellt på tillgången till rent vatten, renhållning och byggandet av växthus i Andernas högland i provinsen La Paz. I projektet bedrevs samarbete med de lokala myndigheterna och traditionella ledarna. Målet för Colombias lutherska kyrkas miljöprojekt var att stärka en hållbar utveckling i samhället och att utveckla levnadsförhållandena på landsbygden. Inom ramen för projektet deltog lokalsamhällena i skogsplantering för att stoppa erosionen och förbättra samhällets levnadsmöjligheter i områdena kring Guaracura och Cocuy. Miljömedvetenheten och grunderna för en hållbar utveckling stärktes. I många länder drabbas etniska minoriteter av majoritetsgruppernas diskriminering och översitteri. I Etiopien kunde mandzorna, som är i minoritet inom verksamhetsområdet för projektet Danito Yeri, allt jämlikare delta i livet i det egna samhället. I Zimbabwe understöddes grupper som bildats av mor- och farmödrar och mor- och farfäder för att ta hand om barn som blivit föräldralösa på grund av aids. Verksamheten utvidgades och omfattade hundratals barn och ungdomar. I Kambodja ökade läs- och skrivfärdigheterna på modersmålet och khmer i Ratanakiri i de projektbyar som befolkas av etniska minoriteter, med hjälp av frivilliga lärare som utbildats av partnern. I Kina gav utbildningskurser i aidsarbete kunskap om hivsmitta för att minska de negativa attityderna till hivpositiva. På området kring Mekongfloden koncentrerade man sig speciellt på det sociala skyddet genom att förbättra levnadsförhållandena för offer för människohandel och etniska minoriteter. En stor del av dem som nåddes av verksamheten var unga flickor och kvinnor. I språkarbetet i Laos bereddes läskunnighetsmaterial för ett vuxenutbildningsprogram. Samarbetspartnern utbildade nya bibliotekarier. I synnerhet avlägsna bysamhällen som befolkas av etniska minoriteter gynnades av språkarbetet. I Tanzania nåddes resultat i projektet för en utveckling av bygemenskapen i Kishapu genom att byäldstena och bygemenskapernas självbestämmanderätt stärktes. Hundratals bybor deltog i bl.a. undervisning i läskunnighet och grundläggande I Vietnam understöddes flickor som fallit offer för människohandel eller sexuellt utnyttjande genom ett rehabiliterings- matematik, boskapsuppfödning och utbildning i lantbruk och bybanksverksamhet. På många ställen överskreds årsmålen. 15 16
Jämställdhet mellan könen program att integreras i arbetslivet och tillbaka i sin egen bygemenskap. Tack vare rehabiliteringen behövde flickorna inte återvända till prostitution. I Nepal arbetade man för daliternas, dvs. de kastlösas rättigheter. Daliterna hjälptes att registrera sig och skaffa identitetsbevis, med vars hjälp de får tillträde till samhällets tjänster, t.ex. utbildning och hälsovård. I Bolivia understöddes barn och unga i gruvområdena genom att med hjälp av utbildning stärka deras beredskap att försvara och främja sina rättigheter. Upplysningsarbete gjordes i frågor som gällde barnarbete. I Colombia understöddes landsprogrammet vid Lutherska världsförbundets avdelning för världsservice. Det strävar efter att hjälpa dem som lider av de inre konflikterna i landet genom att försvara de mänskliga rättigheterna och ge fredsfostran. I Etiopien avslutades projektet för en utveckling av försörjningsmöjligheterna för kvinnorna i Sirinka i slutet av året. Försörjnings- och påverkansmöjligheterna för de kvinnor som deltagit i projektet förbättrades avsevärt. I Tanzania ökade projektet Changing Cultures och samarbetspartnerns (Tanganyika Christian Refugee Service TCRS) projekt för utveckling av bysamhället jämställdheten mellan könen. Utbildningar ordnades för kvinnor och män och de byäldste. I utbildningarna behandlades bl.a. traditionella skadliga sedvänjor, såsom omskärelse av flickor. I Mauretanien stärkte Lutherska världsförbundets landsprogram inom världsservicen ytterligare kvinnornas medborgerliga rättigheter och minskade ojämlikhet och fattigdom. I Palestina främjade konst- och sysselsättningsprojektet för kvinnor deras möjligheter att skaffa inkomster, vilket för sin del förbättrade deras ställning i familjekretsen och samhället. Arbetet bland funktionshindrade Shangalala och hälsostationen i Tjavikwa, som drivs av Angolas evangelisk-lutherska kyrka, förbättrade de allmänna hälsoförhållandena. Likaså förbättrade upplysningsarbetet inom hälsodiakonin och diagnostiseringen av de vanligaste sjukdomarna hälsoläget i Huambo. I Etiopien deltog tio nya skolor i projektet för alternativ grundläggande utbildning i Hosainaområdet. Då skolorna kom till hembyarna, förbättrades flickornas möjligheter till utbildning. Koordinationsprojektet för hälsostationerna i Hosainaområdet framskred planenligt. Byggarbetena på och utrustandet av kliniken i Achamo slutfördes och kliniken överläts till staten i slutet av året. Tack vare projektet har tillgången på hälsovårdstjänster förbättrats, tillgången på läkare ökat, allt fler människor vaccinerats och de smittsamma sjukdomarna minskat. I Senegal utökades läskunnighetsundervisningen för vuxna i Fatickområdet och stärktes det administrativa kunnandet samt nätverksbildningen inom kyrkan. I Tanzania understöddes kyrkans hälsovårdsarbete genom att kyrkans självförvaltning inom hälsovården utökades genom ett projekt som effektivare utnyttjar datateknik i bokföring, patientregistrering, fakturering och behandlingen av recept. Byggprojektet vid provinssjukhuset i Kilindi fortsatte planenligt. I Kambodja kom allt fler barn i de etniska områdena att omfattas av statens skolsystem som ett resultat av kampanjen Barnen till skolan som RIDE drivit i sju byar. I Malawi understöddes partnerns medarbetarutbildning. I Nepal understöddes mentalvårdstjänster för barn och vuxna, rådgivningen för mödrar och barn samt hälsovårdsförvaltningen. I Vietnam förbättrades hälso- och hygiensituationen och understöddes en utveckling av partnerns kunnande i frågor som gäller barns och kvinnors rättigheter. Utbildning och hälsa Vid rehabiliteringscentret i Thuso gjordes en undersökning om hiv och aids bland funktionshindrade. Tjänsterna inom sjukvården, rådgivningsverksamheten och I Etiopien utökade stödprojektet för dövundervisningen medvetenheten om dövhet och gjorde attityderna till döva positivare. den förebyggande vaccineringsverksamheten vid kliniken i 17 18
Katastrofarbete I Senegal har man särskilt uppmärksammat ställningen för funktionshindrade barn genom att uppmuntra föräldrarna att även ta med sig sina funktionshindrade barn till kyrkans förskoleklasser. I Tanzania stödde ett öppet program vid Rainbow-skolan arbetet bland funktionshindrade barn i de avlägset belägna byarna i Lushoto. I dövskolan i Njombe började man utveckla utbildning i dövundervisning. I Kina utvecklades handikapporganisationernas tjänster, information och påverkan i anslutning till autism vid organisationer för funktionshindrade i provinserna Sichuan och Jiangsu. I Nepal satsade man på att effektivisera lämplig utbildning för att stärka de funktionshindrades självbestämmanderätt och utöka försörjningsmöjligheterna. I Palestina blev ett utredningsarbete som gäller de dövas ställning klart. I Vietnam höjdes kunskapsnivån i frågor som gäller funktionshindrade och landets nya lag om funktionshindrade. Hälsovårdarna ute i byarna utbildades i hur man förebygger och identifierar funktionshinder och i funktionshindrades rättigheter. I Etiopien understöddes katastrofhjälpprojektet i Balen Gasara genom vilket över 19 000 klarade sig över den kritiska tiden. Dessutom understöddes återuppbyggnaden av området för att trygga befolkningens självförsörjning och bereda den på nya perioder av torka. Palestinier som är bosatta i Gaza kunde med sällskapets stöd sedan det politiska läget i området skärptes få cancervård i östra Jerusalem vid sjukhuset Augusta Victoria som ägs av Lutherska världsförbundet. Sjukhuset Augusta Victoria var fortfarande det enda sjukhuset där palestinier bosatta på Västbanken och i Gaza kunde få cancervård. I Kambodja deltog man i en understödsoperation för översvämningsoffren i provinserna Kampong Thom och Preh Vihear. Nödhjälpen för översvämningsoffren i Colombia inriktades speciellt på urbefolkningen i området och på flyktingarna inom landet som behövde skydd, mat, rent vatten, läkemedel och hygienartiklar. Sällskapet deltog i arbetet för att reparera skadorna efter översvämningen i de norra delarna av Malawi genom att understöda försändelser med mat, vattenreningsmedel, skyddsmaterial samt hygienartiklar till katastrofoffren. I Mauretanien understöddes återuppbyggnaden efter översvämningskatastrofen 2010 i områdena Kaed, Brakna och Nouakchott. I Tanzania understöddes offren för en explosion i ett ammunitionsförråd i Dar es Salaam och jordskredsoffer i Kilimanjaro, Arusha och Mbeya. I Thailand deltog sällskapet i sändningen av läkemedel, mathjälp och hygienartiklar till översvämningsoffren. Församlingsdiakoni och fadderbarnsarbete I Angola sköt visumsvårigheter upp den planerade utvecklingen av programmet för fadderbarnsarbetet till följande år. I fadderelevsarbetet i Botswana var satsningarna på en uppföljning av inlärningsresultaten framgångsrika och förhindrade avbrott i skolgången. I Etiopien utbildades församlingsbor och präster i diakoni. Resultatet var att frivilliga församlingsbor bedrev diakoniverksamhet för att hjälpa bl.a. gatubarn, hemlösa samt hivoch aidspatienter. Dövskolan i Hosaina firade sitt 30-årsjubileum i mitten av december. Programmet för barn som blivit föräldralösa på grund av aids utvidgades till verksamhetscentren i Woldia och Kombolcha. I Mauretanien inriktades fadderelevsstödet på flickor från de fattigaste och mest marginaliserade familjerna och samhällena, varav en del var föräldralösa, blinda, döva och offer för våld. I Tanzania fortsatte stadsdiakoniarbetet, som stöder äldre, änkor, aidspatienter och funktionshindrade. Fadderprojekten stödde funktionshindrade, föräldralösa och barn som löper risk att bli utslagna på flera orter. 19 20
I Senegal understöddes en ökad ekonomisk självförvaltning inom församlingarnas diakoniverksamhet. Fadderverksamheten utsträcktes till mindre bemedlade barn och unga från dagklubbsåldern ända upp till universitetsstuderande. I Frankrike fortsatte verksamheten vid Marhaban-centret i en kraftigt ekumenisk anda tack vare samarbetet mellan lokala partner och frivilliga. I Pakistan fortsatte verksamheten vid sjukhuset i Tank och gav hälsovård åt de fattiga och marginaliserade i den omgivande staden och dess närområden. På de palestinska områdena på Västbanken förbättrade stödet för barnens skolgång utbildningsmöjligheterna för barnen i området och främjade jämställdheten mellan könen. Arbete bland döva inleddes. I Hongkong fortsatte arbetet bland personer med drogproblem i akutvård och för att integrerade dem i samhället. I Nepal understöddes arbetet för förebyggande av spridningen av hiv och aids. Fadderelevsverksamheten fortsatte på bred bas. I Taiwan utökades resurserna och inriktades på verksamhet för att stärka ett rättvist och jämlikt bemötande av invandrare. Diakoniarbetet i Thailand inriktades i synnerhet på fadderstöd till fattiga barn. I synnerhet utökades andelen barn från de etniska minoritetsgrupperna i fadderarbetet. I Colombia fortsatte fadderbarnsprogrammet. Församlingsdiakonin genomfördes av församlingsmedlemmarna bl.a. genom hembesök och genom att stödja arbetslösa och ensamförsörjare. I Venezuela kunde fattiga barn och barn till guajiroindianerna i Maracaibo gå i skola tack vare fadderbarnsarbetet. I Ryssland startades ett projekt i S:t Petersburgstrakten för att trygga de grundläggande rättigheterna och förbättra levnadsförhållandena för gästarbetare, såsom uzbekier och tadzjiker. I Estland stärktes det diakonala tänkandet bland församlingsborna och skapades möjligheter till praktisk diakoni. 2.5.3. Mål: Samhällspåverkan har blivit en etablerad del av arbetet utomlands Påverkansarbetet utvecklades både genom stöd för nätverksbildning och genom att utveckla partnernas kompetens. I nästan alla utvecklingssamarbetsprojekt fanns element av påverkansarbete. Ett rättighetsbaserat sätt lyfter även fram påverkansbehov som föranleds av fattigdomens strukturella orsaker. Region Antal projekt Programkostnader 1 000 Missionärer 31.12.2011 Multilateralt samarbete 5 121 0 Totalt 5 121 0 Arbetssätten utvecklades för att integrera påverkansarbete i planeringen av utrikesarbetet. Satsningar gjordes på beredningen av riktlinjer för påverkansarbetet. Ett projekt för utvecklande av påverkansarbetet i utrikesarbetet bereddes och pilotprojekt kommer att genomföras i Nepal, Tanzania och Senegal i samarbete med lokala partner. Målet för projektet är att stärka sällskapets och partnernas gemensamma syn och handlingsmodell för påverkansarbetet. Samhällspåverkan togs i synnerhet in i utvecklingssamarbetet, men även i projekt för kyrkligt samarbete. Experter vid utrikesavdelningen deltog i utvecklingspolitiskt påverkansarbete och kampanjer i Finland för eliminering av kastrelaterad diskriminering. I Sydafrika understöddes det arbete kristna rådet i Kwa-Zulu Natal gör för att såren efter apartheidtiden ska kunna helna i olika delar av befolkningen. Samarbete inleddes med den ekumeniska organisationen EDAN (Ecumenical Disability Advocates Network) som driver funktionshindrades rättigheter i Nairobi i Kenya. Stödet inriktades på organisationer för funktionshindrade som arbetar för att den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder ska genomföras av staterna i området. Det största framsteget i påverkansarbetet i Nepal skedde i mentalvårdsarbetet, arbetet för daliternas rättigheter, fredsarbetet och arbetet för de jordlösas rättigheter. 21 22
2.6. Utvecklingssamarbete finansierat av utrikesministeriet Utvecklingssamarbetsprojekten ingick i ovan beskrivna strategiska mål, i synnerhet i målen för försvaret för de mänskliga rättigheterna och undanröjandet av fattigdomen samt påverkansarbete. Utvecklingssamarbete finansierat av utrikesministeriet styrdes av utvecklingssamarbetsprogrammet för 2011 2016, som baserar sig på och genomför sällskapets strategi. Som partnerskapsorganisation hade sällskapet en stabil ställning som Finlands äldsta aktör inom utvecklingssamarbetet. Ministeriets stöd täckte 85 % av kostnaderna för arbetet. Till utvecklingssamarbetet användes 8,2 miljoner euro (året innan år 8,6), varav den självfinansierade delen var 1,2 miljoner euro (1,1). Medlen användes i 17 (19) länder till sammanlagt 88 (91) projekt. En del av projekten stödde samhällspåverkan och arbetet för de mänskliga rättigheterna via internationella nätverk. Av sällskapets missionärer arbetade 39 (42) med administrationen och genomförandet av utvecklingssamarbetet. Anslag som under föregående år överförts som oanvända från året innan omfördelades genom beslut av styrelsen. Med hjälp av dem kunde genomförandet av projekt i planeringsskedet tidigareläggas och genomförandet av redan inledda projekt påskyndas samt katastrofarbetet finansieras. Utvecklingssamarbetsprogrammet består av två treåriga finansieringsbeslut, med vars hjälp verksamheten kan planeras på lång sikt. Sällskapet arbetade i olika länder med 38 partner (37). Ett nytt samarbete bereddes vidare tillsammans med Lutherska världsförbundet i Laos. När nya projekt inleddes betonades i synnerhet funktionshindrades, kvinnornas och flickornas rättigheter samt arbete som strävar efter att stärka partnerns kunnande. En utomstående utvärdering gjordes av föregående utvecklingssamarbetsprogram (2007 2010). Enligt den har sällskapets utvecklingssamarbete fått betydande verkningar i arbetet för att minska fattigdomen och inom sina verksamhetsområden fått till stånd bestående förbättringar i de allra fattigaste människornas liv. De största förändringarna har åstadkommits i länder där samarbetet med de lokala partnerna har fortgått under en lång tid. Enligt utvärderarna håller sällskapets arbete en hög standard och kvalitet i ett internationellt perspektiv. 3. INRIKESARBETET 3.1. De centrala målen Det mest centrala målet under verksamhetsåret var att bredda understödet. Målet eftersträvades genom att kontakterna till församlingarna och samfälligheterna stärktes, förhandlingarna med församlingar och systemet med kontaktpersoner effektiviserades, systemet med understödsavtal förnyades, sambandet mellan kollekter och direkta insamlingar stärktes och kampanj- och insamlingsverksamheten effektiviserades. Arbete i offentligheten utfördes för att göra sällskapet mera känt. I verksamheten anknöt man till kyrkans temaår Helig i synnerhet utifrån religioner och missionsarbete. I början av verksamhetsåret delades medelanskaffningsansvaret vid inrikesavdelningen mellan tre avdelningar. En ny enhet för församlingsunderstöd inrättades vid inrikesavdelningen. Den svarar för församlingarnas och andra sammanslutningars frivilliga och budgetunderstöd, avtalssamarbete, kollekter och stöd för sammanslutningars medelanskaffning. En avdelning för kommunikation och medelanskaffning grundades och den svarar förutom för kommunikation även för insamlings- och kampanjverksamhet som lyder under insamlingslagen. Förvaltningsavdelningen sköter för sin del systemet för medelanskaffning och rapportering. En ny modell för understödsavtal godkändes och ska testas tillsammans med församlingarna. Riktlinjer för sällskapets nätverk och frivilligverksamhet fastställdes. Både samhällelig och kyrklig påverkan inleddes. För församlingsverksamhet som överskrider kulturgränserna bereddes utbildning och material samt inleddes ett pilotprojekt med tre församlingar. Vid kurscentralen i Päiväkumpu färdigställdes en mottagningsbyggnad. 3.2. Kommunikation och förlagsverksamhet Fokus i kommunikationen låg fortfarande på att göra sällskapet mera känt bland den stora allmänheten. Genom att 23 24
göra sällskapet mera känt strävar man efter att bredda understödjarkåren. I kommunikationen koncentrerade man sig på att föra fram att det kristna budskapet leder till förnyelse av individer och samfund. Enligt strategin inriktades kommunikationen på att ge synlighet åt förkunnelse och tjänst bland dem som står utanför kyrkornas verksamhet samt åt arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna och utrota fattigdomen. Utjämningskampanjen lanserades för den stora allmänheten i mars och september. Genom tidningsreklam nåddes uppskattningsvis tre miljoner läsare. En radioprogramserie om tryggad livsmedelsförsörjning, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna hade närmare 900 000 lyssnare. Med Rundradion bedrevs samarbete kring blänkare om Utjämningen, Yles hyväs program på Näsdagen samt konsertbandningar av Maailman kauneimmat joululaulut. En fotoutställning om utjämning var uppsatt vid järnvägsstationen i Helsingfors. Utjämningsambassadörerna MikkoWaismaa och Oa Lönnbäck gav synlighet åt kampanjens tema i medierna och församlingarna. Kampanjen Ääni äänettömille i sociala medier för att förbättra daliternas ställning samlade på en vecka i enlighet med målet drygt 6 000 undertecknare av en vädjan som överlämnades till utvecklingsminister Heidi Hautala 9.12.2011. Antalet pressklipp (Cision 2011:1176) underskred föregående års nivå (1346). På samma sätt som året innan förekom en minskning i alla tidningsgrupper. Offentligheten var i huvudsak positiv. Under verksamhetsåret producerades för mediedistribution och webbsidorna 118 finskspråkiga (året innan 155) och 46 (året innan 70) svenskspråkiga nyheter och artiklar. Organisationens arbete presenterades på 22 (19) utställningsavdelningar på 12 (17) orter. För att presentera sällskapets arbete producerades korta dokumentärer, en lång tv-dokumentär och bildmaterial på finska och på svenska. Nätkommunikationen var den strategiska tyngdpunkten. Planeringen av nya webbsidor fortsatte under året och planeringen av intranet för kommunikationen kom igång i slutet av året. Nya sidor som färdigställdes var kauneimmatjoululaulut.fi och en elektronisk bildtjänst, som man övergick till i slutet av året. 3.3. Påverkansarbete Antalet besökare på webbsidorna hölls på samma nivå som året innan (mission.fi, tasaus.fi, lahetysjuhlat.fi och onnenlahjat.fi, totalt 320 091 besökare). Det skedde en förändring i besökarnas rutter. På webbplatsen mission.fi var antalet besökare 30 000 färre än året innan, men de nya sidorna Kauneimmatjoulualulut.fi besöktes av mer än dubbelt så många besökare som året innan, totalt 37 601 besökare, varav många var nya. Även antalet besökare på sidorna tasaus.fi steg betydligt. Satsningar på innehållet drog till sig nya besökare. Populära sidor delades mycket i sociala medier. På sidan Onnenlahjat.fi sjönk antalet besökare kraftigt på grund av bristen på marknadsföringssatsningar. Lähetyssanomat kom ut tio gånger, varav två var temanummer för utvecklingssamarbete som understöds av utrikesministeriet. Numren sändes ut till alla som förbundit sig att stödja sällskapets arbete och till tidningens prenumeranter. Dessutom delades nummer ut vid Utjämnings- och andra evenemang. Tidningen Tulkoon joulu gjordes för andra gången i samarbete med Kustannus Oy Kotimaa. Målet för förlagsverksamheten är att stödja Finska Missionssällskapets verksamhet, ett utökat missionsarbete och församlingarnas internationaliserings- och missionsfostran. Inom ekonomin har man ställt ett nollresultat som mål före de gemensamma kostnadsdebiteringarna, vilket också nåddes. Försämringen av församlingarnas ekonomi avspeglades klart i förlagets försäljning, men privatpersoner köpte nästan lika mycket produkter som tidigare. Sällskapets roll som aktiv samhällsdebattör stärktes. I synnerhet påverkade sällskapet innehållet i det utvecklingspolitiska programmet och talade för att en eliminering av kastrelaterad diskriminering ska beaktas i Finlands utrikespolitik. Medarbetarna utbildades i metoder för påverkansarbete. Innehållet i påverkansarbetet var en del av introduktionsutbildningen för nya medarbetare. I det utvecklingspolitiska påverkansarbetet samarbetade sällskapet med Kyrkans Utlandshjälp. På den internationella aidsdagen ordnades ett seminarium i Joensuu tillsammans med föreningen Karjalan teologinen seura. Sällskapet kommenterade genomförandeplanen för utrikesministeriets fredsförmedlingsprogram och betonade betydelsen av fredsbyggande på gräsrotsnivå för en hållbar fred. 25 26
Temat hiv och aids, fredsförmedling och fredsprocessen i Nepal samt sällskapets expertartiklar om en tryggad livsmedelsförsörjning publicerades i Helsingin Sanomat och i två landskapstidningar. Ett anförande om tryggad livsmedelsförsörjning utarbetades tillsammans med Kyrkans Utlandshjälp. Tillsammans med Kehys rf:s arbetsgrupp för tryggad livsmedelsförsörjning ordnades ett seminarium där man granskade finländsk politik för en tryggad livsmedelsförsörjning mot bakgrunden av globala trender och lokala verkligheter. Genom Utjämningskampanjen gavs offentlighet åt diskriminering på grund av kasttillhörighet i Nepal. Målet var att påverka den allmänna opinionen och utrikesministeriet i Finland till ett aktivt agerande i frågan både bilateralt och i EU och FN. I frågor som gäller de mänskliga rättigheterna låg tyngdpunkten på att driva rättigheterna för grupper som lätt marginaliseras, funktionshindrade och minoriteter samt på religionsfrihet. I september ordnades ett seminarium om daliterna tillsammans med riksdagens grupp för de mänskliga rättigheterna. Sällskapet utövade tillsammans med FIDA påtryckningar på utrikesministeriet i Finland för att det i anslutning till en strafflagsreform skulle ta upp frågor som gäller de mänskliga rättigheterna och i synnerhet inskränkningen av religionsfriheten med regeringen i Nepal. Olika aktörers kontakter med representanter för inrikesministeriet i Nepal i Kathmandu gav resultat och formuleringarna i lagutkastet ändrades. 3.4 Medelanskaffning och kontakter till intressentgrupperna Medelanskaffning och kontakter till intressentgrupperna UNDERSTÖD FRÅN FÖRSAMLINGAR OCH SAMFUND, 1000 2009 2010 2011 Församlingarnas budgetanslag 10 080 9 697 9 697 Kollektintäkter 1 664 1 557 1 567 Verksamhetsunderstöd från församlingarna 3 142 3 110 2 760 Organisations- och företagsintäkter 749 383 693 Totalt 15 635 14 766 14 717 DONATIONER OCH INSAMLINGAR, 1000 2009 2010 2011 Direkta donationer 2 037 2 476 2 148 Riksomfattande insamlingar 1 125 1 020 1 304 Testamenten 2 864 1 441 1 245 Totalt 6 026 4 937 4 697 AVTALS- OCH FÖRSAMLINGSSAMARBETE 2009 2010 2011 Antal samarbetsavtal 1 315 1 296 1 200 Samarbetsavtalens summor totalt, 1000 9 397 9 195 8 614 Församlingar som har samarbetsavtal, % 96 95 94 Församlingar som har en kontaktperson, % 69 83 84 Antalet samarbetsavtal 1200 (1296) och understödssumman 8,6 miljoner euro (9,2) minskade betydligt jämfört med året innan. Av församlingarna hade 94 % samarbetsavtal med sällskapet. Församlingarna var försiktiga att ingå nya avtal. Missionsunderstödet var i enlighet med budgeten, men sjönk 1,5 % jämfört med året innan. Församlingarnas missionsunderstöd för verksamheten sjönk 11 %. Kollekterna och budgetunderstödet låg på föregående års nivå. Resultatet av Utjämningsinsamlingen ökade med 2 % jämfört med året innan. Resultatet av alla insamlingar ökade 28 %. Resultatet av direkta donationer var på samma nivå som året innan. Minskningen berodde på katastrofinkomsterna som var ovanligt höga året innan. Det nätverk av kontaktpersoner som skapats för att göra församlingarnas kontakter till sällskapet effektivare täckte 84 % (83 %) av församlingarna. Antalet kontaktpersoner var 376 (384). I arbetet över kulturgränserna deltog tre pilotförsamlingar. Till sällskapets nätverk hörde 800 personer. De 26 medlemsorganisationer som representerar olika väckelserörelser, olika sektorer inom kyrkligt arbete och missionsföreningar deltog på många sätt i medelanskaffningen och i stödet till verksamheten utomlands. Föreningarna Herättäjä- Yhdistys, Lestadiolainen Uusheräys, Missionsförbundet för 27 28