Uppsala universitet Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt Introduktionsföreläsning till skatterätten Föreläsningens delar 1. Skatterättens grundfrågor 2. Skattefria inkomster 3. Ej avdragsgilla utgifter 4. Inkomstslagen 5. Utgift/kostnad och inkomst/intäkt 6. Kapitalinkomstbeskattning (särskilt betr. finansiella instrument) a) Klassificering av finansiella instrument b) Kapitalvinstberäkningens huvudbeståndsdelar c) Avdrag för kapitalförluster d)2012 års regler om investeringssparkonto 1. Skatterättens grundfrågor a) Vem är skattesubjekt? Fysiska personer, vissa juridiska personer (ej HB, EEIG) Obegränsad/begränsad skattskyldighet 1
b) Vad är skattefri inkomst? 8 kap. IL c) Vilka utgifter kan inte dras av? 9 kap. IL d) Vilket inkomstslag skall tillämpas? Näring, kapital och tjänst e) Vad är skattepliktig intäkt? f) Vad är avdragsgill kostnad? g) Vilken är beskattningstidpunkten? Kontantprincipen, bokföringsmässiga grunder, realisationsprincipen 2. Skattefria inkomster 8 kap. IL 3. Ej avdragsgilla utgifter 9 kap. IL 4. Inkomstslagen År 1991 genomfördes den stora skattereformen 2
Inspirerad av den reform som genomfördes i USA av Ronald Reagan: breddad skattebas, lägre skattesatser, minskade möjligheter till skatterättsliga avsättningar 1928 års KL, 1947 års SIL blev från 2000 IL IL är en välstrukturerad lag i jämförelse med sina föregångare Tjänst 10 kap. grundläggande bestämmelser Beskattningstidpunkten (10 kap. 8-15 IL) Kontantprincipen Resultatet (10 kap. 16 IL, överskott/underskott) 11 kap. vad som skall tas upp 12 kap. vad som skall dras av Kapital 41 kap. grundläggande bestämmelser Beskattningstidpunkten (41 kap. 8-9 IL och 44 kap. IL) Kontantprincipen och realisationsprincipen Resultatet (41 kap. 12 IL, överskott/underskott) 3
42 kap. vad som skall tas upp och dras av (44 kap.-55 kap. IL om kapitalvinster och kapitalförluster, avser både kapital och näringsverksamhet) Näringsverksamhet 13 kap. grundläggande bestämmelser 14 kap. beräkning av resultatet Beskattningstidpunkten, bokföringsmässiga grunder, 14 kap. 2 Resultatet (överskott/underskott, 14 kap. 21 ) 15 kap. vad som skall tas upp 16 kap. vad som skall dras av 5. Utgift/kostnad och inkomst/intäkt Periodiserad utgift/inkomst är intäkt/kostnad 4
6. Närmare om kapitalinkomstbeskattningen av finansiella instrument ( värdepapper ) Kapitalinkomstbegreppet omfattar numera både avkastning ( direktavkastning ) och kapitalvinst (kapitalförlust) jfr äppelträdsmetaforen Beskattas i antingen inkomstslaget kapital eller inkomstslaget näringsverksamhet Jfr definitionerna i 15 kap. 1 IL, 16 kap. 1 IL (näringsverksamhet) och 42 kap. 1 IL Beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust regleras generellt i kap. 44-55 i inkomstskattelagen och är i princip gemensam reglering för både inkomstslaget kapital och inkomstslaget näringsverksamhet (även om det finns enskilda delar som endast gäller ett av inkomstslagen) Avyttring definieras i 44 kap. 3 IL och är försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (flera efterföljande specialregler) Huvudregeln för kapitalvinstberäkningen i 44 kap. 13 IL. Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbeloppet avses enligt 44 kap. 14 IL utgifter för anskaffning ( anskaffningsutgifter ) ökade med utgifter för förbättring. 5
Beskattningstidpunkten för kapitalvinst (kapitalförlust) är det beskattningsår när tillgången avyttras, 44 kap. 26 IL. Vid avyttring av finansiella instrument finns två metoder för kapitalvinstberäkningen. Den ena är genomsnittsmetoden som kan sägas vara en precisering av huvudregeln i 44 kap. 13 IL. Genomsnittsmetoden anges i 48 kap. 7 IL. Den stadgar att vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. För aktier avser samma slag att aktier har samma röstvärde. I svensk rätt förekommer alltjämt sådana skillnader. För aktier avser samma sort att det är fråga om fria resp. bundna aktier. Distinktionen fanns tidigare i svensk rätt. Fria aktier kunde innehas av både svenska och utländska rättssubjekt, medan bundna aktier endast kunde innehas av svenska rättssubjekt. Schablonmetoden är ett alternativ till genomsnittsmetoden, se 48 kap. 15 IL. Den anger att för marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med den har dragits av. Termen marknadsnoterad definieras i 48 kap. 5 IL. Vad gäller avdrag för kapitalförlust i inkomstslaget kapital och tillämpligheten av schablonmetoden är det en fördel för den skattskyldige om instrumentet är marknadsnoterat. a) Avdrag för kapitalförluster I inkomstslaget kapital finns komplicerade regler för avdragsrätt för kapitalförlust, se 48 kap. 19-24 IL. Huvudregeln (24 ) är att 6
endast 70 procent får dras av. I praktiken är avdragsrätten dock mer omfattande, vilket följer av 19-23. I inkomstslaget näringsverksamhet är huvudregeln att kapitalförlust får dras av till fullo, se 48 kap. 25 IL. Vissa begränsningar finns enligt den s.k. aktiefållan i 48 kap. 26 IL. b) 2012 års regler om investeringssparkonto Från och med år 2012 kan privatpersoner välja ett system med schabloninkomstbeskattning i stället för det konventionella systemet med kapitalvinstbeskattning. Om finansiella instrument finns kontoförda på ett så kallat investeringssparkonto beräknas i stället en schabloninkomst, 42 kap. 37-41 IL. Schabloninkomsten är statslåneräntan (i november året före) multiplicerad med kapitalunderlaget. Statslåneräntan den 30 nov. 2013 var 2,09 procent. Schabloninkomsten beskattas i inkomstslaget kapital (med den gängse proportionella skatten om 30 procent) 7
Utdelning, kapitalvinst (kapitalförlust) och annan avkastning på tillgångar på investeringssparkontot skall inte tas upp till beskattning, 42 kap. 42 IL. Detaljer om hur investeringssparkontot skall vara utformat och fungerar framgår av lagen (2011:1268) om investeringssparkonto (finns i Rabe, Skattelagstiftning). 8