Premiiir ftir Bildotek I detta nummer Hjordis iange tt Hur st6r det till med dina egna bilder? tt Studiecirkel: Kemiska hslsorisker t6 Tvi pensiondrer.te Benskydd iange IF Harald Bernkull flyger.n Smalfilm och video tt Tre Damer pi Bildotek..)t:- Trevlig 7Y. sommar! r ; Ldngt fdre dppningsdags ringlode en tdlmodig kd fram mot Bildoteket. Nu har Kungsfoto iippnat landets ftirsta "Bildotek". Adressen dr Sturegatan 6 vid Stureplan, mitt i Stockholm. I en stor annons i Dagens Nyheter den 29 maj kunde man l6sa: "V6lkommen in. bli inte fcirvdnad om miljcin har mer diskoprigel 6n fotohandelskaraktar". Butiken kommer att specialinriktas pi bilder, d v s framkallning och kopiering och i rivrigt vara vilsorterad nitr det giller film och blixt samt liittsk0tta kameror. Dirav namnetbildotek! Diiremot rdknar man inte med att f0ra projektorer och andra med avancerade apparater. Di butiken cippnades var det en ling kii av fiirvdntansfulla kunder ute pi Sturegatan. Bland annat hade Bildoteket annonserat att de fiirsta hundra besrikarna fick ktipa en Agfamatic pocketkamera ftir 89 kronor, jiimftirt med riktpriset 350 - en ndtt fiirtj?inst pd26l kronor f6r t6lmodiga koande. En annan nyhet med Bildoteket iir att det skcits av tre duktiga flickor: Ann Christine Birnsten. Kristina Svensson och Ing-Mari Ericsson. Motto ftir butiken 6r "Amatiiren i centrum". Eller som man annonserar: "Det ftirsta och viktiga dr att du utnyttjar den fotoutrustning du redan har pd bdsta sdtt".
SuccendrHl Ordis stiilldeutifuge Under nigra februaridagar tog Hjrirdis Johansson mod till sig och visade upp resultatet av sin hobby vid en vtilbes6kt utstiillning i Ange. Platsen var kommunbiblioteket. Att "allrniinheten" verkligen tyckte om hennes konst visade sig av att det inte fanns mdnga tavlor att biira hem f6r HjOrdis n6r visningsdagarna var.till iinda. S6ledes en dromstart som sakert ger mersmak, bide fdr Hjordis och nrijda besdkare. Kopians Angerapportcir, Owe Lagerstrcim, triiffade arbetskamraten Hjcirdis for att sprika om konsten i synnerhet och tillvaron i allmiinhet. Platsen var hemma hos Hjcirdis, niira till staffli och penslar. Vem iir di Hjcirdis Johansson? Kungsfotoanstiillda i Ange kiinner henne bland annat som huvudskyddsombud och halvtidsarbetande kopist. Alder 42 6r, 3-barnsmor, diir endast den yngsta dottern som gir i skolan fortfarande pikallar hennes uppmiirksamhet i stcirre utstrlickning. Fritiden delar hon mellan make och barn, milning, str6vtig i skog och natur samt inte minst kurser. - Jag iir nog mycket av naturminniska, sliger hon sjiilv, tycker om bide miinniskor och djur och natur. Det hiir med milningen v6xte fram fcir ungefiir tre ir sedan, bertittar hon fclr Owe. - Pi den tiden arbetade jag mest med textilier. Vtivde dukar, mattor och vtiggprydnader. Det hela brirjade en dag nir allt gick i moll och tillvaron var upp och ner. Just dd tyckte jag det mesta var trist. Struntade i disk och stiidning och allt annat som 2 t H pockadepi uppmiirksamhet.i stillet plockadejag fram ett ritblock och vattenfitrger.sattemig ner vid koksbordetoch gl0mdebort verkligheten. HjOrdisupplevdedA en kiinslasom ir svir att beskriva. - Medan jag milade existerade inget annat tin de streck och fdrger som vaxte fram pi ritpapperet.med penselni handenvar jag som i en annan v6rld, osdrbaroch oitkomlig for allt och alla. Inga dystratankar. Bara nuet med en lyckokiinslasom manadesfram i takt medpenseldragen.
o ls f6rger t. Med enanrlig fdr r. Bara manaen. Frigiirelse och avslappning Var lite viinliga Hjtirdis berittar Oppetoch okonstlat om sig sjilv. Om kriser och depressioner.men ocksi om frig0relseoch avslappning.hon berittar om hur familjen stottarhennesmaleri, om sina tankar och framtiden. Livet tycker hon nog hittills har varit lite upp och ner. Nigot av bergoch dalbana. Men det har si sminingom stabiliserat sig. Numera fungerar hon b6ttre som miinniska och iir mer harmonisk. - Blir jag lite extra glad, eller deppad, gar jag ner till min lilla vri dir penslarna finns och staffliet alltid stir uppstillt. Jag sa att siiga liittar pi det tryck som just di finns inom mig. - Kanske kunde upptilckten av pensel och ritblock kommit tidigare till mitt och familjens fromma. Men saker har kommit emellan och hindrat mitt sjtilvf0rverkligande. Som det nu 6r kinns det underbart att familjen stottar mig och tycker jag ska fortsatta med milningen. Att utveckla sig sjilv iir viktigt frir alla! En sak framkommer under pratstunden med Hj0rdis. Hon tycker verkli gen om sina medmilnniskoroch har inga fcirutfattade meningar om nigon. Ndr den "dagen" kommer dr vi ganska smi och hjiilplosa, oavsett hur starka vi tir idag. Det kostar inget att vara lite vanligamot varandranu medantid?ir,menarhon. Vi pratar om tankar och minniskans godhet och litenhet. Efter en stund fcirstir man minga av hennes motiv iinnu biittre. Dtir iterspeglas tydligen hennestankar i morka tavlor vid sidanom midsommarnattsljus optimism.minga av milningarna visar ensammaminniskor som strdvar kring pi jorden. - Det Ar ett satt att uttrycka mina tankar och kiinslor, fdrklarar hon. Konst pi dagtid till htisten? Sin talanghar Hj6rdis Johanssonutvecklat pi Alsta folkhogskola, d6r hon deltagitpi konstlinjenunder ett 6r. Hdstterminenmilade man akvareller (vattenfiirg)och tecknade.efter jul blev det mestmodellteckning. Vi bliiddrar igenom hennesskissblock med modellstudier.resultatet iir si vitt man kan seutmirkt. Nirmaste planernafdr Hjcirdis iir att kanske kunna bdrja pi en dagtidslinje pa folkhogskolan. Den konstlinjenomfattar i si fall tvi ir. - Det vore toppen, sdgerhon optimistisk, samtidigtmedvetenom att det blir en kostsamhistoria diir inte minst familjen fir sitta emellan. - Yngstadotternkanskehelstvill ha mamma hemma. Vi f6r se hur det blir, konstaterarhon, utan att verka alltf0r bekymradom det skulle gi i stopet. Dlrmed tir vi inne pi den krassa verklighetenmed kronor och ciren. Vad kostardet att ha en sin hiir hobby? Hjcirdis plockar bland prylarna. Riiknar och summerar. Nigon specielltbillig hobby, verkar det inte att vara. FOr en duk fir Forts. sid 11
Hurstfu detfi[ med dhilbilder? Frir en tid sedan fick vi ett brevkort frin Olimpia Colceriu i Malmii. Hon berdttade att man av en dagsproduktion pi labbet skulle kunna gcira ett bildband som rickte hela motorvigen fr6n Malmii till Lund. Det ir en strdcka pd ungefiir ett par mil om inte red. missminner sig. Niviil. Tanken instiiller sig: "Vad giir folk egentligen av alla sina bilder?" Det maste ju rcira sig om flera tusen f,jrgkort, som finns bakom varje ldgenhetsdcirr. var en pocket. Den gav jag bort. 2. Har tvi album som rymmer bide klistrade och liisa bilder huller om buller. 3. 4-5 giner per ir. 4. Ett hundratal kisa bilder. Fiir att fi lite ordning pd saken gick vi ut till vdra egna arbetskamrater och stiillde fyra frdgor: 1. Hur minga rullar film tar du pi ett ir? 2. Hur [r det med ordningen? Aker korten ner i byrilidan? Per Jiinsson, skolfoto, Malm(i 1 Kanske 50 st. (Tar mycket fiir min rugbyklubbs riikning.) 2. De biista fiirvaras i album. Resten 6ker ner i en stor skokartong. 3. Mycket sdllan om inte nigon annan iir nyfiken. 4. Ett par tusen. Svirt att uppskatta. 3. Tar du ofta fram dem och tittar pi dem? 4. Hur minga kort tror du att det finns hemma hos dig? Svaren besannar vira misstankar. Det fotograferas otroligt mycket. Visst iir det miijligt att labbpersonalen 6r mer fotointresserad dn genomsnittssvensken. A andra sidan kan det vara som n6gon svarade: "Jag ser sd mycket bilder hiir p6 dagatna att jag tycker det rdcker". H2ir ftiljer i vilket fall intervjusvaren: 4 Maj-Britt Rooth 64, pi det 65:e, Skirholmen 1. Plitar aldrig. Agen ingen kamera ens. Men jagvann en pi Molab. Det Ena Hedlund, Ange 1. Ungefiir 6-8 rullar per 6r. Tillsammans med min karl blir det kanske 20. 2. Ydra kort iir alla insorterade i album. Dessa album dr sedan uppdelade ftir olika hiindelser som tex irtal, brrillop, div. hdndelser, barn, barnbarn. Vi har alltsd olika album ftir olika hdndelser vilka fyller en stor del av utrymmet i bokhyllan hemma. 3. Vi tittar pi korten lite di och d6, och gdrna ndr v6ra barn kommer hem med sina barn och h?ilsar pi. 4. Vi har en 14-15 st album, det biir viil bli mellan 5.00G-10.000 kort skulle jag tro.
bort. bide tr om Inga Bengtsson, Ange 1. En sisidiir 6-7 rullar om iret. 2. Alla vira kort iterfinns i album, men det beror inte prl mej, det iir karl'n min som hiller ordning pi vira kort. Jag iir inte siirskilt intresserad. 3. Ndgon ging di och dd och om man har frdmmande hemma. 4. Omkring 1.000 kort tror jag. Farid Soomro, kemiavd. Malmii 1. Ca 10 rullar. 2. De biista korten siitter jag in i familjealbumet. Resten liigger jag i skokartonger, numera i BildBoxen. 3. Varje ging jag f6r en ny film framkallad och kopierad brukarjaggi igenom albumet som hastigast. 4. Ca 3.000 kort. Eva Jansson, Ange 1. 56 d?ir 6-7 rullar per ir. 2. Vilken fr6ga. Jag fir nistan skdmmas ftir jag har mina kort och negativ kvar i kuverten som ligger i bokhyllan. 3. Lite di och dri. Jag tittar exempelvis pd dom nir man pratar om en speciell semester ndr kameran varit med. 4. 3.000--4.000 kort skulle jag tro. il samlnske i alrpde:x 6r)arn, lbum lr en yllan r dd, nmer r pe. t brir kort UIf Stecks6n, Ange 1. Jag tar nog cirka 30 rullar per ir. 2. Inte har jag nigra i byrilddan, men ddremot i smi boxar. Jag tycker att det 6r svirt att finna ett bra system som fungerar nir man vill ha fram ett speciellt kort. Ett sorts datasystem skulle kanske inte vara s6 tokigt. 3. Tittar egentligen ftir siillan pd mina kort! Det blir oftast nir jag har vdnner som hdlsar pi och man vill iteruppleva gemensamma minnen. Eller ndr man vill visa nigra bra bilder frin nit speciellt tillftille. 4. Mellan 12-15.000 bilder har jag di med diabilderna inrdknade.,i; Harry Olsson 60' Skiirholmen 1. Jag kniipper ett par rullar per ir. Plus en del efterbestiillningar. Endast dom biista bestiiller jag kopior ay. 2. Il.ar en 7-8 album med inklistrade bilder. Men har dven en hel del bilder ltisa i en kartong. 1951 giorde jag sjiilv fiirgbilder och dom iir faktiskt ganska bra i fdrgerna innu. 3. Inte si ofta, det blir nigon g6ng vid bestik. Dom dldre fotona 6r roligast, vdrdet cikar med 6ren. 4. Flera hundra. Firg mest. Kerstin Celander, inslaivningen' Malmii l. Ca 15-20 rullar om iiret. 2. Ftirvarar i album och pdrmar. Fcirstorar en del. Jag delar upp kopiorna till mej och mina barn. Giir ndstan aldrig fler kopior av ett negativ. 3. Tittar ofta pi bilderna. 4. Tillsammans med dia har jag ca 3.000 hemma. Forts.sid.7
"Kemiska hehoriskert' Ingeborg Kronstedt rapporterar frin en studiecirkel En av kursdeltagarno, Mona Westin, kikar in i en centrifug. "Kemiska hiilsorisker" var namnet pi en kurs som startade i Ange i februari. Den hade upp emot ett 30-tal deltagare och ftirliipte torsdagar och fredagar. Kursen var upplagd av Arbetarskyddsstyrelsen tillsammans med LO, PTK och SAF. Medel hade anslagits ur Arbetarskyddsf onden. Kursledaren Ingeborg Kronstedt liimnar hiir en redovisning av den matnyttiga kursen. Pi grund av att vi ej hunnit igenom hela cirkelmaterialet fiir denna rapport bli en delrapport. Min f<lrhoppning ilr att den del av materialet, som vi har kvar obearbetad, skall kunna awerkas pd tre sammankomster till hristen. Hittills har cirkeln haft sju sammankomster d 3 timmar plus ett studiebesiik pi Alby kloratfabrik. Vid niist sista sammankomsten medverkade tvi personer frin yrkesinspektionen i Hirn0sand - kemisten HAkan Bergander och hygienikern Bengt Ritzen. 6 20 000 kemiska iimnen Fcir att ta det hela frin bcirjan. Vi startade den 15 februari med att inledningsvis titta pd en film om kemiska hdlsorisker, diir bland mycket annat ndmndes att ca 20.000 olika kemiska hdlsorisker finns i arbetslivet. En arbetsplatsundersrikning ingick vidare i ftirsta avsnittet. Den skall fungera som uppgiftsldmnare p6 eventuella hiilsorisker, som kan finnas inom virt eget fciretag. Hiir ett exempel pi svar vid intervju med anstiillda: "Onskemiil om information om luften pi labbet. Vilka syror och gaser som eventuellt ftirekommer." Detta cinskemil ftiranledde cirkeldeltagarna att besluta sig fiir en ftirfrigan till yrkesinspektionen om denna kunde stdlla upp och medverka vid miitning, ftir att kontrollera om halten av exempelvis formaldehyd i luften var fiir hiig. (Formaldehyd - formalin i vattenkisning.) Yrkesinspektionen lovade st6lla upp och gjorde ocksi en miitning i samband med deras besiik den 6 april. Miitningen av formaldehyd skedde direkt ovanltir tankarna vid C4l-processen. Det visade sig att endast mycket litet av detta imne fanns i luften direkt ovanftir tankarna. Frir att f6 ndgot att j?imftira med gjordes en mdtning hos Bernt Grelsson pi kemiavdelningen av samma d.mne direkt ovanftir en flaska med 40 % ftirridsl6sning. Denna utftirdes under utsug och gav diirftir mycket l6gt viirde. Det faktum att nigot grdnsvdrde ej uppnitts p6 nrigon av mdtplatserna, fir bedcimas som ett gott resultat. Mdtmetoden som anvindes var "analysampull". Mdtningen tillgir sd att luften med hjiilp av en hand- eller motordriven pump sugs igenom en glasampull fylld med porrist material. Detta material har den egenskapen att det ger fdrgreaktion med det dmne ampullen 5r avsedd att mita. Genom att pi en skala pd ampullen avldsa liingden pi den f?irgade zon som uppkommit, kan ett mitt pd ftiroreningshalten direkt avldsas.
Hur stir det till? (forts frin sid. 5) Ytterligare en uppgift som cirkeldeltagarna hade att jobba med var att kartliigga vilka kemiska emnen som finns pi den egna arbetsplatsen. I detta arbete har vi haft stor hjiilp av vir egen kemist Bernt Grelsson. Han har villigt stiillt upp med de uppgifter som fanns tillgiingliga om de ca 65 olika kemiska amnen, som forekommer inom labbet. Det dr ganska naturligt att friga om dessa dmnens olika farlighetsgrad. Ganska sikert kan ett stort antal klassas som relativt ofarliga - speciellt divarje dmne fiir sig. En del dmnen dr siidana iir de biir behandlas med stor ftirsiktighet, tex under dragskip eller med skyddsutrustning. Annu en viktig sak att piminna om: Noggrannhet atttvdtta sig efter hudkontakt - tex om nigon haft hiinderna i framkallningsbaden. Vad som hiinder ndr olika imnen blandas vet man ddremot vnldigt lite om. Forskning kring detta krdver stora ekonomiska och personella resurser. Det finns ju 20.000 olika iimnen i arbetslivet! En ftirutsiittning ftir att forskning skall komma igdng, 6r att vi alla krdver att p6 vira respektive arbetsplatser endast beh6va arbeta med dmnen, som blivit ordentligt understikta. april. de di1-pro:ndast ii lufatt fd r mdtmiavdirekt rridsutsug rde. rde ej ierna, Itat. ; var ;6r sd ' eller men :erial. enatt dmne enom wldsa upprings- den personliga skyddsutrustningen. Se till att det finns ordentliga utsug. diir si erfordras samt att vara noggrann med personlig hygien. Man ska varken ita eller dricka i ndra anslutning till plats diir kemikalier ftirvaras. Vidare vara uppmirksam pi ftiriindringar av ftiljande slag: onormal triitthet, ddsighet, yrsel, illamriende. Ftiretagshilsovird med hiilsokontroller Vi tar nu en titt pi hur kroppen tar upp olika dmnen. Detta kan ske genom munnen, huden och genom inandning. Vilka 2irdi de h2ilsoriskerman kan misstinka det finns risk ftir? Fiirst finns kontakteksem (icke allergisk eksem),allergiska eksem, fotoallergiska eksem, canserrisker, kronisk fiirgiftning, akut fiirgiftning, skador pi arvsanlag. Man anser att ca 38Vo av alla arbetstagare kommer i kontakt med kemisk-tekniska produkter i jobbet. (Niistan alla mdnniskor beriirs under fritiden.) Huvudvirk, ftirsdmrat minne, domningar, rcirelserubbningar. Vissa av dessasymptom har pdvisatsvid arbete med lcisningsmedel,tex m6lning. Ftiretagshiilsovdrden ger genom sina iterkommande hdlsokontroller goda miijligheter att tidigare upptdcka skador i arbetslivet. Frir Anges del har vi dnnu ej nigon fiiretagshiilsorird, men det arbetas fackligt, politiskt och kommunalt ftir att en sidan skall komma iging. F<irsta hiilften av 80talet ndmns som en trolig tidpunkt. Niir det giiller information till de anstiillda om arbetsmiljiirisker inom fotolabben har Kodaks lilla broschyr "Fotografiska kemikalier och sdkerheten" en del rid att ge. Jag rekommenderar gdrna att alla som dagligen kommer i kontakt med kemikalier ldser denna skrift. Information till nyanstiillda bcir ske genom att arbetsledare och skyddsombud, vid introduktionen av den nyanstdllde, tar upp de arbetshygieniska ftirhillanden, som giller den anstdlldes avdelning och arbetsplats. I cirkeln har deltagarna even tittat lite pi organisationen av miljiifrigor. Det har framkommit att samarbetet inte alltid fungerar mellan de olika funktioner som finns inom fiiretaget. Di blir en sddan hiir genomging diir olika gruppers representanter(arbetsledare, skyddsombud, ftiretagsrepresentanter)kommer samman och fir diskutera av stor vikt. Skyddskommitt6n har att genomftira skyddsronden och fiilja upp denna si att beslutade dtgiirder genomftirs. Kan man skydda sig? Bestikpi Alby Klorat Vad ska man di giira, ftir att skydda sig si viil som miijligt ftir de kemiska dmnen, som finns pi arbetsplatsen? Viktigt dr naturligtvis att anvinda Det iir kanske liimpligt att sluta denna rapport hdr eftersom organisationen av det praktiska skyddsarbetet Forts. sid. 11 Olika typer av hilsorisker Marianne Carlsson, kiiket, Malmii l. Ca 20 rullar. 2. De 6ker ned i en byrilida till jag f6r tid att sdtta in dem. 3. Niir man sitter och pratar gamla minnen. 4. 400-500 st. Sonja Olander, Ange 1. Hiigst 3 rullar per 6r. 2. Sorterarini album siklart, lite ordning och reda ska det ju vara. 3. Inte s6 ofta, jag ser ju si mycket kort dagligen si det rdcker gott och viil. 4. Mellan 2.000-3.000 kort tror jag siikert att jag har. Forts. sista sidan
Benskydd fyllde ut Angesisong I lordagsnumret den 14april fannsen artikel i SundsvallsTidning. "Ange centrum for massproduktionav ben. skydd fdr fotbollsspelare" var rubri. ken. Bakom Kungsfotosdel av initia. tivet st6r platschefs0ren Kastberg, som dirigenom lyckats l6sa probletet att meningsfullt sysselsdtta Angepersonalen under 169stisong, Samtidigt tjiinar Kungsfoto en slant pajobbet. Arbetet ska pigi i tre ir. Antalet Anna Bylander uppvaktodov Ann-Christine Holmqvist och Gun Nordstr\m. tillverkade benskydd beriiknas bli 10.000par om 6ret. Konstruktrirerna Leif Gustafsson och Lars Egharn frin Sundsvall hoppas och tror att det nya benskyddetblir en virldssiiljare. Skyddet tir foljdriktigt patentsom alla i Ange sakert m6rkt har En annan glad pensiondriir Eivor skyddati 17 liinder! Niimnas kan att Anna Bylandergitt i pension.detta Emilsson,som ocksaslutadei februsvenska fotbollslandslaget anviinde skeddevecka 9 da Anna blev 65 Ar ari, 65 ir fyllda. Eivor arbetadevid benskydden vid VM i Argentina, (den 26/2\. Dtrmed blev det snudd inskrivningeni Ange och hade varit Lovorden frin spelarnavar civersvalpi tio Ar i foretaget,en tid under vilknutentill Kungsfotoi snartnio Ar. lande. ken hon hunnit gorasig verkligt upphennesstora fritidsintressear att I dagsliget tillverkas endastseniorknyta "tavlor" i makram6teknik. skattadbland arbetskamraterna. storlekar, men man hoppas att det Anna tycker hon haft ett badejikhon liir fortfarande ta hand om en snart ocksi kommer ett skydd frir jobb tigt och roligt nir hon som matstor del av alla paketsndren,som blir ungdomsspelare. mor kamperat ihop med f0rst Brita kvar efter morgonpostenpd labbet. Den I juni ska 10.000 par benstilebro i 6 6r, diirefter husmor SonMinga av viinnerna har fitt ta del av skydd finnas hopmonteradeoch klaja Elverstig. henneskonsthantverkoch kan vittna ra for fdrsiiljning. Detta trots att ardet var en pigg pensioniirsom sluom den skapargltidjesom finns i betetkom iging si sentsom i mars. tade, berittar arbetskamraterna. dem. FOr att klara allt stiller ocksa Anna har alltid varit en friluftsmtinvi 0nskar bida pensionlirerna AIX:s fdrilldraforening upp pd niska,och 6gnaren stor del av sin frifortsatt god hiilsa och en aktiv ledigkvillstid fdr att hjalpa till. Diirigetid at naturen.pa vintern brukar det het. nom drar de in vtilbehdvligapengar bli skidor och pi sommarenbad, pi Owe klubben till i Ange. hdstenblirplockning. Fcir Anna gilnastan samtidigt med benskyddsler det att fa vara ute si mycket som ytterligare tillverkningen var en aktimdjligt. pa vitet ig6ng labbet av lite ovanligt Under minga ir har hon sjiilv slag. DA skulle det packas fotoalskott sitt hus plus en tomt dirintill, bum, kassetteroch kassettalbumfcir vilket innebtir mycket grisklippning Apport. Naturligtvisblev det lite kdoch sndskottning,men 4ven en hel rigt men allt avlciptelyckligt. F0rsta del moped6kning.huset 169 niimlietappen av Apportjobbet har nu klagen nagon mil utanfcir Ange. Anna rasts av. Med en kapacitetav 150par sagsda ganskaofta anliinda till jobskydd per dag beriiknasocksi benbet mopedledes. gai las. skyddstillverkningen Fcirra 6ret silde hon dock huset och flyttadein i ltigenheti Ange. P.S. TidningenDagbladettyckte insdkertfir vi seanna i kciketlite da te AIK:s fdriildrafcireningborde ha och di, siigervinnen Owe, som liimanlitats fcir att klara leveranserna. nat underlag fdr dessarader. Hon Det borde ha gitt via arbetsf0rmedhar lovat att rycka in vid semestrar lingen, ansig man. Nigon ekonooch dylikt. Anna sjillv betonar att misk mojlighetatt ans6lla folk i vanhon kommer att sakna jobbet och lig ordning fanns inte, s6ger S0ren kamraterna, samt inte minst plats- Eivor EmilssonAnge, vid sin sista Kastberg.Vi berdvadeverkligeningchefensorenkastberg. "utsttimpling". en pi arbetstillfiillen. q *..'d$' Matmammai pension 8
llde ng fanns en, "Ange r av benar rubritv initia-.astberg, problesselsitta ;sdsong. en slant Antalet nas bli itcirerna Egham tror att irldssilpatentkan att mvinde gentina. versval- : senioratt det rdd fdr ar benrch kla- ; att arrars. ocksi pp pa Diirigepengar skydds- :n aktirvanligt fotoalum f<ir lite ko- F0rsta nu kla- 150 par ;i ben- :kte inrrde ha [serna. 0rmedekonor i van- S0ren en ing- Harald Bernkull flygeriluften - Man fir en klnsla av oiindlighet n6r marken hundratals meter nedanf6r brer ut sig som en arktisk snovidd. Harald Bernkull, fdrman pi avd. 5 har varit flygfriilst i minga dr och flyger diirfor naturligtvis girna i luften. FOr inte si l8nge sedan hdll det pd att bli mer verklighet av det hela 6n han nigonsin anat. Minnesbilden sitter kvar i Haralds hjiirna. Man gldmmer inte sa latt stunder ntr man likt Hamlet stallt frigan: "Att vara eller inte yara.,," Gamla piloter brukar siga: "Nir du iir i knipa, rikna ut vad du har pi plus- och minuskontot". - Det borde jag ha gjort under en av mina flygningar till Kiel i Nordtyskland, siger Harald. - Redan niir jag ekte till flygfaltet i Esl6v sig jag att molnen var liga. Men inte fiir liga, tyckte jag. Medan jag vlrmde upp motorn pi mitt Redan 1963 tog Harald Bernkull sitt certifikat. Utbildningen skedde pi Lill-Club hos EngstrOms Puderflyg i Esliiv. 1965 startade han och nagra kamrater en flygklubb, Lunds Flygklubb. Si sminingom blev det 2O medlemmar. Flygplatsen doptes till Haslanda. 1967 slogs kluben ihop med Lunds tekniska h6gskolas flygklubb, som di hade ett femtiotal medlemmar. FrAn b0rjar k6pte "Haralds" klubb in nio plan. Tre av dem med full "I.F.R.". Flygentusiasten Harald Bernkull, till vardags fdrman pi avdelning 5 (Malm0) har navigerat sig fram 6ver hela Sverige och dessutom flugit pi R0nne i Danmark, Amsterdam i Holland och Kiel i Tyskland. plan, en Rallye Club, kollade jag radion och alla flyginstrumenten. Ljudet var hyggligt, bide pi mottagning och sindning. Det rlcker fint f0r en si enkel flygning, tiinkte jag. Blixt och dunder Men det finns en oskriven regel som siger att det inte finns nigra "enkla" flygningar. Den br0t jag mot. Fast molnen blev tjockare och l6gre startade jag. Si mirkte jag att kraftig vind och regn pldtsligt tickte omridet d6r jag befann mig. Men det var inte det virsta! Vi hade fett klart besked att ver fird, ndr vi kom till Tyskland, kunde gi Over ett militirt dvningsfiilt. Men vir best6rning blev stor. N6r vi var nigra kilometer frdn filtet sig vi den ena blixten efter den andra. Vi trodde inte vira rigon. Det var fullt krig! Hela 0vningsfiiltet var en enda stridsplats! Jag fattade snabbt mitt beslut. Det fanns inget annat att gora 6n att snabbast liimna omridet. Jag gjorde en brant sving och grep mikrofonen. En svag, avlegsen rost besvarade mitt anrop. Det var Kiel. Jag svettades igenom varje minut. "Kiels radio varnar alla piloter som flyger i omrddet och ber dem hilla utkik". Jag fir ny kursangivelse frdn kontrolltornet, som jag sedan foljer. Planet svivar ner mellan ljusen. Hjulen tar mark och borjar rulla - pi Kiels flygfiilt. Diir hade de inte underrittats om att det var en milititr dvning pi ging. Hade vi tur som klarade livhanken? Ingen kan besvara den frigan. Men som gamla piloter brukar sf,ga: "Det finns inga ateister bland flygaret'. Intervju: Olimpia Colceriu
Moti$ftirsmffi dtir Yideon drarfram! Bengt Siiderstam ser pi utvecklingen och reder ut begreppen Utvecklingen de senaste Aren har gatt mycket snabbt da det giller videotekniken. Diiremot synes intresset for amatcirfilmning ha avtagit. FOrsciken att introducera ljudfilm pd amatcirsidan tycks 6ven vara mindre framgangsrika, vilket man vill fcirklara med att det ar fdr besvarligt att plocka fram projektor, duk och morkliigga varje g6ng man vill visa film. Vi har blivit bortskiimda med den enkla hanteringen av TV:n. Videobandspelarna bdrjar bli allt vanligare i svenska hem. I dag finns det ca 40.000 videobandspelare i bruk i Sverige. Under 1978 sildes 18.700 apparater och man rdknar i branschen att i ir siilja mellan 30-40.000 st. Stora anstrflngningar Radiohandeln har lagt ner stort intresse och stora frirsdljningsanstrin- 10 ningar pa videobandspelarna, medan fotohandlarna i de flesta fall sett videobandspelarna som ett hot mot deras redan forut diliga smalfilmsmarknad, istillet fcir att se videobandspelarna som ett komplement till smalfilmsproj ektorerna. I samma spir Utvecklingen av TV-bandspelare har gitt i samma spdr som ljudbandspelare. Fdrst fanns video-band pi spolar, men allt eftersom utvecklingen framskred, lyckades man minska bandets bredd och siinka hastigheten med bibeh6llen bildkvalitet si att bandet fick plats i en kassett. Beklagligtvis kunde man inte enas om gemensam standard varfor man idag har i princip fyra olika system. VCR som anvinds huvudsakligen av Philips, Luxor och Grundig. VHS som anviinds av flertalet tillverkare bl a Akai, Nordmende och JVC. Betamax anvinder Sony m fl. Samt slutligen U-matic som anviinds av Sony fcir halvprofessionella videobandspelare. Behov Lv att iiverfiira smalfilm Av de konsumenter som skaffat sig videobandspelare 6r det ett stort antal som smalfilmar eller har smalfilmat tidigare varfdr det finns ett vdxande behov att clverfora smalfilm till videobandkassetter, som iir mycket letta att visa fdr sliikt och vdnner via TV:n. Sveriges Radio och TV och flera av de filmlaboratorier som utfcir s6dan civerfdring, bl a Europafilm, anvinder sig av "flying spot scanner" exempelvis Rank Cintel som kostar
?,o ca 500.000 kr. I denna scailner kan man genom att byta ut magnethuvudet fora0ver 35, 16 samtbide superitta och dubbeldttafilm, dock endast med 25lsek. En vlsentligt billigare vig gar genom Nordmendes Super itta filmscannerccs (enklare typ av "flying spotscanner") som kostar 7-8.000kr. Med hjllp av denna kan man visa super-8-film och enkel 8-film direkt i TV eller via videoband. En tredje viig ir att fdra Over smalfilmen frin en ombyggd filmprojekter via ett vinkelprisma eller scannerbink till en TV-kamera somanslutstill en videobandspelare. Kvaliteten 6r btist for 35 och 16mm film via en Cintelscannermen 6r helt tillfredsstillande for amat6rbruk via de bida andra vigarna. Av de senare6r Nordmende CCS metoden billigast men kvaliteten nigot biittre via en bra TV-kamera. Svirt att redigera videoband Det skall bli mycket intressant att se om denna mdjlighet att visa amatcirfirgfilm pi TV kommer att Oka intresset for smalfilmning. Man fir nog rdkna med en ganska l6ng riverg6ngstidinnan det blir ekonomiskt fdrsvarbart att ftlrgfilma direkt pi vi deoband. Man kan 6ven konstatera att det tir betydligt svirare att redigera ett videobandiin en smalfilm. r bla BetaslutSony dspe- at sig t analfilvdxn till icket :r via ra av idan Lviinner" )star Kostnadoch kvalitet Det kan kanske vara pd sin plats att titta n6got pi kostnader och kvalitet for de olika videobandsystemen. VcR-systemet erbjuder l6gre bandkostnad,ca 85 Ore per minut och har biittre teknisk prestanda di det g6ller b6de kassettoch bandspelare. Tillgdngen pi firdiginspelade program6r relativtgod. Betamax-systemetligger kvalitetsmissigt mellan de bada tidigare och bandkostnadentir liigst ca 75 6re per minut. Fiirdiginspelade program finns men fdr niirvarandesparsamt. VCR-kassettermed firdiginspelade program finns det relativt gott om. De olika systemen6r ej kompatibla, dvs ett VCRband kan inte anvindas i VHS-systemet o.s.v. TV-skiva Succ6fiir Hjiirdis En helt annorlunda teknik for TVprogram pi skiva har utvecklats av Philips. Denna teknik 1r dock ej limplig for Overf6ringav enstakafilmer, pi grund av kostnadsskdl. Man anvlnder der en laserteknik som Overfdrbild och ljud pi en VLPskiva, som sedan kan avspelasi en video longplaying-spelarevia laserstrile. Det finns tvi typer av VLPskivor. NP skivan med sammanlagt upp till en timmes speltid och EP skivan med sammanlagtupp till 2 timmars speltid. Pi Np-skivan lagras I bild per varv : 45.000 bilder med stereoljud per sida. PA EP-skivan utnyttjar man i stillet f0rhillandet att sp6rldngdenokar for varje varv och att ett varv rymmer fler bilder ju liingre ut mot periferin man kommer. Speltidenkan di fclrdubblastill sammanlagt 2 timmar. EP-skivan ger ddremot ej mcijlighettill stillbild eller slow och fast motion. ul r VIDEOIONOPI,AY VLP borjadelancerasi USA till julen 1978och man riknar med en introduktion pi europamarknaden 12-18mAndersenare. En inspelad VlP-skiva kommer att kosta ca 40-120kr och VLP spelaren3.500-4.000 kr. Bengt S6derstam KemiSkao oo(rrinsid. z) iir det sist genomgdngna avsnittet. Men f0rst skall naturligtvis nimnas om studiebesciketvid Alby Klorat Fabrik. Alby Klorat 6gsav STAB IndustriAB. Vid ankomstentill fabriken togs vi emot av en av ftiretagets anstdllda, kemiingenjrir Kurt Blomgren. Han beriittade intressant om hur produkten natriumklorat framstdlls. Efter denna muntliga genomging var det dagsatt ta en titt in i fabriken. Men ftirst skyddshjiilm pi plats for samtliga! Tillverkningensker med viil utvecklad automatik. l-l personerkan via (forts frin sid. 3) hon betala omkring 50-lappen,oljetuber kostar ett par tior per styck, en penselmedfdr utliigg pi mellan l5 och 60 kronor, beroendepd kvaliteten. Till detta kommer sedan skissblock och en massaforbrukningsmaterial si man forstir hennesfrirsikti ga men samtidigt tveksamma forhoppningom skolstarttill hristen. Avslutningsvis kan nimnas att Hj0rdis ocksi skriverpoesi,iven om det inte blir si mycketnumera.tiden ricker inte riktigt till. En ganska upptagenamat0r alltsi. Lycka till dnskar arbetskamraterna och intervjuaren Owe Lagerstrcim. ett mantiverbordklara iivervakningen av framstdllningsprocessen.pi ftirpackningsavdelningen jobbar ett tiotal personersamtidigt.ovrig personal sysselsattmed underhillsarbetenav olika slag. De ca 60 personersom arbetar vid fabriken har skiftsarbete. Fiiretaget kiir ju dygnet runt 6ret om. Ndgra miljiiaspekter skall inte jag komma med hiir, men allmint kan nog sdgasatt vi upplevdeen mer bullrig och dammig arbetsmiljii iin vi iir vanavid frin vir egenarbetsplats.di skall naturligtvis inte gliimmas bort att det giiller helt olika produkter. Bestiket var intressant och uppskattat av cirkeldeltagarna. IngeborgKronstedt 1l
Vilken fotbollsvf,r! Tre Damer pi Bildotek ffi Ing-Mori Ericsson, Ann Christine Blirnsten och Kristina Svensson skdter vdrt nya Bildotek. Iff-Ws fotbollsstitirna Tommy Hansson iobbade pd Malm;-labbet som prosserkille 1974-76'Allan otofssons.(rc? siint in oitiiil-ior^entar: - En lugn, trevrigpdg som jtimt tninadefotboltom kvtillarna mediait i"ri)r"r. Hur, i?g lr"u."riir ddligasliingerjag. :.i:;;. ii Ar man guide ftir studiegrupper frir m.an i1t9 lyfta pd <igonbrynen ftir nagra triigor eller tveka med svaret. Pi ett av vira labb hade en instrukt0r lotsat en studiegrupp fran den ena maskinen till den andra, ftirbi maskin efter maskin. Han beskrevtwin_check. bad och papper, tempera_ lortering, tur, pigment och toleranser.ahcirarna molteg och cironen fladdrade. Niir allt var <iveroch den ',ofattba-. ra" I?irgkopieringenbeskrivits i detali pustar guiden ut, torkar svetten ur pannan och fr6gar: - Ar det nigot som iir oklart? En allvarlig man sliitar ut sin be_ kymrade panna och frigar f6rsynt: - Var hiiller man i ftirgen? strflr det till..o (rortsrrsid'ot) Jane Nord, 16, Sk[rho[nen l. Tar ett 50-tal rullar varje 6r, eller ndra en per vecka. Bestiiller bilder pi alla negativ. 2. Siitter in dom i album. Dom bilder.,,,,,,, Slutligen i -",,,, :..:, 'Vivecka Malliarakis, 30, Sklirholmen L Ungefidr20 rullar blir det per dr. Jas brukar besttilla en kopii av varie utan att se negativen fdrst. 2. Fcir det mesta kommer bilderna i byrdlddan. Men nu ska jag ta mej i kragen och ftjrscikaf6 in aom Uart" i album. 3. Siillan. 4. Cirka 10 album har jag. Ixisa kort ndgra hundra. r. l\arjag har kompisar hemma. Men ibland tar jag fram albumen niir jag dr ensam. 4. Jag har tjocka stora album med plastfickor ftir korten, rymmer jiit_ temiinga kort. Kungsfotos personaltidnlng Adress:Box 3060,16103Bromma Sistamanusdag:varjemiinadsskifte Ansv. utgivare: Folke Sahlin Redaktcir:OlofNilson Kontaktpersoner Christer Kronstedt, Ange 1. Ungefiir 8 rullar om 6ret. 2. Ordning och reda, korten i album - och negativeni sdrskilt album. 3. Lite dd ochd6, kanskespecielltner man har besrik. 4. Cirka 4.000 kort skulle jag tro. Malmci: Olimpia Colceriu tel 040-800t0 Skiirholmen:Kjell Wallman tel0g_7100930 Ange: OweLagerstriim tel 0690_11060 BENTRYCX xdohr