INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO



Relevanta dokument
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

ERICSSONS Uppförandekod

Code of Conduct. Arbetsvillkor

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Etisk kod och hållbarhetspolicy

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum Typ av publikation Kommittébetänkande.

ITF:s STYRELSE. London, oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

September SMHIs UPPFÖRANDEKOD

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Vår rödgröna biståndspolitik

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Politik för hållbart företagande

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Barnombudsmannen Box Stockholm Telefon:

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun

Likavillkorsplan

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Tillsammans för en rättvisare värld

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

RP 195/2004 rd. I denna proposition föreslås att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen)

En styrelse som gör skillnad

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Uppförandekod - intern

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling (SOU 2016:15) Svar på remiss från kommunstyrelsen ( /2016)

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

IMFs modell för internationellt ramavtal

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Kommissionens arbetsdokument

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Global Deal: Partssamverkan för anständiga arbeten och inkluderande tillväxt

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL ) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Transkript:

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den kulturella utvecklingens tjänst. PHILADELPHIADEKLARATIONEN, 1944

2 Utgångspunkten för bildandet av Internationella arbetsorganisationens (ILO) var att en universell och varaktig fred förutsätter social rättvisa. Därför bör alla människor i världen ha en skälig levnadsstandard, godtagbara arbetsvillkor och tillräckliga möjligheter att få ett anständigt arbete. ILO arbetar för att dessa mål ska nås. En av organisationens centrala uppgifter är att med hjälp av internationellt samarbete åstadkomma sådana regler för arbetslivet som kan minska den osunda konkurrensen mellan nationerna om arbetsförhållanden och arbetsvillkor. ILO övervakar effektivt att reglerna följs, stöder utvecklingen av arbete under anständiga villkor samt avskaffandet av fattigdom med hjälp av utvecklingssamarbete samt producerar information om arbetslivet. ILO är till sin struktur FN:s enda trepartsorganisation. Organisationens säte finns i Genève. Representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna deltar i ILO:s arbete på lika villkor som regeringarnas representanter. ILO bildades 1919. Finland blev medlem i ILO 1920. ILO blev FN:s första specialorganisation 1946. ILO tilldelades Nobels fredspris 1969. ILO har 185 medlemsstater (2012). Generaldirektör är från och med 2012 Guy Ryder.

ILO:s grundläggande principer ILO:s grundläggande principer fastställdes i den s.k. Philadelphiadeklarationen 1944. I deklarationen konstateras följande: Arbete är inte en handelsvara. Yttrande- och föreningsfrihet är nödvändiga. Fattigdom var den än förekommer utgör ett hot mot välståndet i hela världen. Kampen mot brist ska utkämpas genom ett orubbligt internationellt samarbete. Alla människor har rätt att sträva efter såväl materiell som andlig utveckling under levnadsvillkor som utmärks av frihet och värdighet, rimlig ekonomisk trygghet och lika möjligheter. I deklarationen betonas dessutom målet full sysselsättning och yrkesutbildning. ILO fastslog Philadelphiadeklarationens aktualitet 1998 genom deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. År 2008 godkändes deklarationen om social rättvisa för en rättvis globalisering. Denna deklaration fastställer ILO:s fyra strategiska mål, som är sysselsättning, socialt skydd, dialog med och mellan arbetsmarknadsorganisationerna, trepartsprincipen samt respekt för de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. ILO förtecknade också följande grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, som alla dess medlemsstater är skyldiga att följa: 3 föreningsfrihet och rätt att förhandla kollektivt avskaffande av tvångsarbete avskaffande av barnarbete avskaffande av diskriminering.

Beslutsfattandet i ILO ILO:s högsta beslutande organ är den trepartiga internationella arbetskonferensen som hålls i Genève varje år i juni. Den godkänner bl.a. ILO:s konventioner och rekommendationer. På arbetskonferenserna finns från varje medlemsland två representanter för regeringen, en för arbetsgivarna och en för arbetstagarna. Var och en av dessa kan yttra sig och rösta fritt, oberoende av de andra. 4 Arbetskonferensen tillsätter det trepartiga förvaltningsrådet, vars mandatperiod är tre år. De nordiska länderna är turvis medlemmar av förvaltningsrådet. I det förvaltningsråd som valdes sommaren 2011 representeras de nordiska ländernas regeringar av Danmark. Förvaltningsrådet behandlar ILO:s verksamhet och budget. Det avgör också vilka ärenden som ska tas upp till behandling på arbetskonferensen. Reglering av arbetsförhållandena En av ILO:s centralaste uppgifter är att enligt trepartsprincipen bereda och anta internationella konventioner och övervaka att de följs. Fram till år 2012 har organisationen utarbetat 189 konventioner, som har gällt bl.a. förbud mot tvångsarbete och barnarbete, föreningsfrihet, likabehandling i arbetslivet, lika lön för män och kvinnor, moderskapsledighet, anställningstrygghet, social trygghet samt arbetarskydd och arbetshälsa. Finland har ratificerat 100 av dessa konventioner, varav 82 fortfarande gäller. ILO följer också effektivt upp hur konventionerna iakttas. Det nationella fullföljandet av de konventioner som medlemsstaterna har ratificerat övervakas av en oberoende expertgrupp och av arbetskonferensens trepartiga specialkommitté, som behandlar tillämpningen av konventionerna.

Tanzanias president Benjamin Mkapa och Republiken Finlands president Tarja Halonen som ordförande för världskommissionen för globaliseringen. ILO och globaliseringen 5 År 2002 tillsatte ILO:s dåvarande generaldirektör Juan Somavia en världskommission för att dryfta globaliseringens sociala dimension. I kommissionens slutrapport från år 2004 ges rekommendationer för hur globaliseringen kan styras i en rättvisare och mänskligare riktning. Under de senaste åren har ILO särskilt satsat på främjande av anständigt arbete globalt. I agendan för anständigt arbete (Decent Work Agenda) betonas samarbetet mellan FN och de monetära finansinstituten och man försöker finna sådana politiska alternativ där arbete under anständiga villkor kan ställas i centrum för den ekonomiska politiken och socialpolitiken på såväl nationell som internationell nivå. ILO har också som mål att inkludera sysselsättningsfrågorna i medlemsländernas nationella tillväxtprogram. År 2008 godkände ILO deklarationen om social rättvisa för en rättvis globalisering och år 2009 den globala sysselsättningspakten (Jobs Pact). ILO bedriver numera också i övrigt en intensiv verksamhet inom det internationella organisationssamarbetet. Samarbetet med IMF, WTO och Världsbanken har tillfört verksamheten mer politisk konsekvens. ILO är en aktiv aktör även i FN och har lyft fram förbättrad sysselsättning och arbete under anständiga villkor som en del av FN:s millenniemål.

ILO har deltagit i G20-gruppens verksamhet. Bland annat av denna orsak är sysselsättningsfrågorna vid sidan av de ekonomiska frågorna numera en del av G20-agendan. G20-ländernas arbetsministrar sammanträder i allmänhet före det egentliga G20-toppmötet. ILO och EU har utökat sitt samarbete under de senaste åren. EU och ILO ingår årligen ett bilateralt avtal, där målen för samarbetet fastställs konkret. Globaliseringens sociala dimension, som ILO betonar, framhävs starkt i EU:s externa verksamhet. ILO:s arbete under anständiga villkor och flera initiativ, såsom grönt arbete, har på ett synligt sätt lyfts upp även på EU:s dagordning. 6 ILO försöker lyfta fram sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågorna också på den utvecklingspolitiska agendan. ILO är en viktig utvecklingspolitisk aktör redan nu, men för att organisationens egna tekniska samarbete ska kunna anknytas fastare till FN:s utvecklingspolitiska verksamhet krävs ytterligare arbete. Nu när sysselsättningsfrågorna har integrerats med den internationella agendan och samarbete mellan andra internationella organisationer har inletts, utsätts ILO:s verksamhet för press från medlemsländernas sida. ILO:s utmaning är att svara på medlemsländernas behov och visa konkreta resultat.

Projekt och utbildning 7 Förutom att skapa normer för arbetslivet genomför ILO program för att förbättra arbetsförhållandena, såsom Decent Work Agenda, och ger vägledning i frågor som gäller utveckling av arbetslivet. Organisationen har i de olika världsdelarna regionala kontor, som hjälper till med att genomföra utvecklingsprogrammen. Under de senaste åren har ett utvecklingsobjekt varit utrotande av barnarbetet och organisationen har kallat frivilligorganisationerna att delta i samarbetet för detta syfte. ILO har cirka tusen internationella projekt som försöker skapa alternativ till barnarbete. ILO erbjuder också utbildning och forskar i arbetslivet. Organisationens internationella utbildningscenter finns i Turin och det internationella forskningsinstitutet för arbetsfrågor i Genève. ILO-ärendena i Finland I Finland är det arbets- och näringsministeriet som ansvarar för och samordnar ILO-ärendena i samarbete med de övriga ministerierna och med hjälp av en treparts ILO-delegation, som har tillsatts av statsrådet. Delegationen består av representanter för arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt utrikesministeriet och arbetsmarknadsorganisationerna.

Anständigt arbete för alla Internationella arbetsorganisationen ILO ILO på internet Arbets- och näringsministeriets webbplats: www.tem.fi/index.phtml?s=sv&s=2358 ILO:s konventioner och rekommendationer på finska www.tem.fi/files/25956/ilo_yleissopimukset.pdf Internationella arbetsorganisationens webbplats på engelska, spanska och franska: www.ilo.org Arbets- och näringsministeriet Avdelningen för arbetslivs- och marknadsfrågor PB 32, 00023 Statsrådet Växel 029 506 0000 www.tem.fi Bilder: ILO och Shutterstock Layout: Edita Publishing Oy FINLANDS ILO-DELEGATION 2012