2015:4. Samverkan för bredband i hela landet

2015:4 Samverkan för bredband i hela landet

MISSIV DATUM DIARIENR 2015-03-26 2014/178-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-11-06 N2014/4522/ITP Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att utvärdera Bredbandsforum Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera Bredbandsforums verksamhet under åren 2010 2014. I utvärderingen ska Statskontoret analysera hur Bredbandsforum har utfört sitt uppdrag, hur Bredbandsforums sammansättning och vald organisationsform har fungerat samt hur forumets kansli har fungerat. Statskontoret ska även analysera resultat och effekter av Bredbandsforums arbete. Vid behov ska Statskontoret lämna förslag på alternativa lösningar till arbetsinriktning och organisationsform som i högre utsträckning bedöms kunna uppfylla syftet med Bredbandsforum. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Samverkan för bredband i hela landet (2015:4). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Tf. utredningschef Annika Gustafsson och utredare Gabriella Jansson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Gabriella Jansson POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se

Innehåll Sammanfattning 7 1 Utvärdering av Bredbandsforum 11 1.1 Bakgrunden till uppdraget 11 1.2 Regeringens uppdrag till Statskontoret 11 1.3 Statskontorets tolkning av uppdraget 13 1.4 Genomförande av uppdraget 14 1.5 Rapportens disposition 15 2 Utbyggnad av bredband en bakgrund 17 2.1 Bredband är en viktig samhällsfråga 17 2.2 Regeringens politik för bredbandsutbyggnad 18 2.3 Var står bredbandsutbyggnaden i dag? 21 3 Uppdrag och verksamhetsinriktning 25 3.1 Bredbandsforums uppdrag och organisation 25 3.2 Bredbandsforums ansvarsområde 26 3.3 Bredbandsforums verksamhetsinriktning 30 3.4 Statskontorets analys 36 4 Organisation och arbetsmetod 39 4.1 En övergripande ram för Bredbandsforums organisering 39 4.2 Arbetsprocess och metoder 41 4.3 Styrgruppens roll 45 4.4 Arbetsgruppernas roll 47 4.5 Kansliets roll 50 4.6 Statskontorets analys 51 5 Resultat och effekter 55 5.1 Bredbandsforum är en tidig länk i en lång effektkedja 55 5.2 Bredbandsforum har stärkt dialogen och ökat samsynen 57 5.3 Vissa förslag är svåra att genomföra 58 5.4 Konkret genomslag på flera sätt 59 5.5 Statskontorets analys 63 5

6 Framtida arbetsinriktning och organisationsform 65 6.1 Samlade slutsatser om Bredbandsforum 65 6.2 Bredbandsforums framtida arbetsinriktning 67 6.3 För- och nackdelar med olika organisationsformer 71 6.4 Viktiga frågor i den fortsatta beredningen 75 Referenser 77 Bilagor 1 Regeringsuppdraget 81 2 Intervjulista 85 3 Arbetsgruppernas förslag 87 4 Metodbilaga enkätundersökning och frågor till byanät respektive kommuner 91 6

Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat den verksamhet som Bredbandsforum har bedrivit under 2010 2014. Vi har analyserat Bredbandsforums verksamhetsinriktning, arbetsmetoder och organisation samt resultatet av arbetet. Vi bedömer även inriktningen för Bredbandsforums arbete framöver och vilken organisationsform som lämpar sig bäst för denna. Bredbandsforums uppdrag och organisation Bredbandsforum ska vara en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Syftet är att hitta konstruktiva lösningar som kan bidra till en utbyggnad av bredband i hela landet. I arbetet ingår att utbyta åsikter om och att uppmärksamma möjligheter och hinder för en sådan utbyggnad. Bredbandsforum är en del av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och organiseras i en styrgrupp som tillsätter arbetsgrupper för särskilda sakfrågor. Bredbandsforum har även ett kansli som är placerat vid Postoch telestyrelsen (PTS) som en självständig grupp. I huvudsak en relevant verksamhetsinriktning Statskontoret bedömer att Bredbandsforum i huvudsak har inriktat sin verksamhet på frågor som är väsentliga för bredbandsutbyggnaden i hela landet. Forumet analyserade i ett tidigt skede centrala hinder och lösningar för utbyggnaden. De senaste arbetsgrupperna har enligt vissa deltagare i forumet dock inte haft en lika tydlig koppling till bredbandsutbyggnad i hela landet. Bredbandsforum har bedrivit en produktiv verksamhet och har tagit fram ett femtiotal förslag som rör bredbandsutvecklingen samt vissa konkreta vägledningar. Bredbandsforum har även genomfört ambitiösa insatser för att öka kunskapen om bredband och forumets verksamhet 7

hos kommuner och byanätsföreningar med flera. De olika uppgifterna har kompletterat varandra på ett konstruktivt sätt. Dialog och samverkan har till exempel varit ett nödvändigt inslag för att deltagarna i arbetsgrupperna ska kunna enas om gemensamma förslag. Flexibla arbetsmetoder och tydlig organisation Statskontoret anser att Bredbandsforum har haft en ändamålsenlig kombination av formella och informella inslag i sin arbetsprocess. Arbetsmetoderna har varit flexibla och har därmed underlättat ett öppet samarbetsklimat och framtagandet av konstruktiva förslag. Bredbandsforums status som särskilt projekt inom Regeringskansliet har bidragit till att forumet uppfattas som en neutral mötesplats för konstruktiv samverkan mellan berörda parter. Arbetet har också underlättats genom att ledamöterna i styrgruppen har ledande befattningar i sina respektive organisationer. Vi bedömer att statsrådets roll som ordförande i styrgruppen har varit central för att säkerställa ett sådant deltagande. Arbetsgrupperna har genomfört sina uppdrag på ett tydligt och välstrukturerat sätt. Vidare har kansliet varit en effektiv stödfunktion med en viktig roll att stödja Bredbandsforums arbete. Otydligt genomförandeansvar och trubbig modell för uppföljning Bredbandsforum saknar befogenhet att besluta om både hur och av vem de förslag som forumet lägger fram ska genomföras. Förutsättningarna för att de berörda aktörerna på eget initiativ ska ta på sig detta ansvar ökar om ansvaret är tydligt utpekat. Statskontoret konstaterar dock att det ibland är otydligt vem eller vilka som förväntas ta genomförandeansvaret. Vissa förslag är inte heller tillräckligt konkreta vad gäller vilka åtgärder som behöver vidtas. Bredbandsforums arbete med att följa upp forumets förslag är viktigt för att främja den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Den uppföljningsmodell som används är dock för trubbig för detta syfte. Uppföljningen har också blivit en allt större uppgift för Bredbandsforums kansli. 8

Stärkt samverkan och vissa konkreta resultat Bredbandsforums verksamhet är en tidig länk i en lång och komplex kedja av insatser som konkret påverkar bredbandsutbyggnaden. Vi bedömer dock att Bredbandsforum sammantaget har bidragit till att förbättra förutsättningarna för bredbandsutbyggnad i hela landet. Ett av forumets viktigaste resultat är att det har åstadkommit en stärkt samverkan och ökad samsyn mellan viktiga intressenter på området. Detta har bidragit till att tydliggöra gemensamma problembilder och centrala utmaningar samt till att minska konfliktbenägenheten mellan aktörerna. Bredbandsforums arbete har till viss del lämnat konkreta avtryck. Bland annat har forumets arbete underlättat bredbandsfinansieringen och gjort kommunernas roll i bredbandsutbyggnaden tydlig. Forumets arbete har till viss del även använts av kommuner och byanätsföreningar. Framtida arbetsinriktning och organisation Statskontoret anser att Bredbandsforums framtida organisationsform bör utgå från den arbetsinriktning som forumet fortsättningsvis ska ha. De flesta av Bredbandsforums befintliga uppgifter bör enligt vår mening fortsätta. Det är även lämpligt att Bredbandsforum får en ny uppgift att stödja aktörer på den regionala nivån i bredbandsfrågor. Överväg arbetsgruppernas framtida arbetsinriktning Det är särskilt viktigt att överväga vilka frågor som framtida arbetsgrupper i Bredbandsforum bör inrikta sig närmare på. Statskontoret ser två möjliga övergripande inriktningar. Den ena är en fortsatt inriktning på utbyggnad av bredband i hela landet. Den andra är ett utvidgat fokus på hur frågor om användning av bredbandstjänster påverkar utbyggnaden av bredband. Statskontoret anser att Bredbandsforum, eller den regeringen anser lämplig, tillsammans med berörda parter bör genomföra en ny, bred analys av viktiga framtida utmaningar med att bygga ut eller använda bredband. Nuvarande organisationsform är den mest fördelaktiga Statskontoret bedömer att Bredbandsforums nuvarande organisationsform som ett särskilt projekt inom Regeringskansliet är mer fördelaktig 9

än att organisera forumet som en statlig offentlig utredning eller som en rådgivande funktion inom PTS. Den nuvarande organisationsformen har bland annat bidragit till att forumet uppfattas som en oberoende mötesplats. Formen ger även en flexibilitet som främjar samverkan och underlättar arbetet med att ta fram förslag. Vidare erbjuder formen en närhet till den politiska ledningen vilket är viktigt för att kunna driva prioriterade förslag. Viktiga frågor i den fortsatta beredningen Statskontoret anser att det är viktigt att Bredbandsforum arbetar på ett oberoende sätt. I det fall Bredbandsforum skulle få en utvidgad arbetsinriktning mot bredbandsanvändning kan det finnas anledning att överväga om kansliet bör ha en annan placering än vid PTS. Ett utvidgat ansvarsområde för Bredbandsforum kan också leda till en alltför heterogen verksamhetsinriktning. Det kan i så fall finnas skäl att överväga om ansvaret för Bredbandsforums olika uppgifter bör delas upp på olika organisationer. Slutligen anser Statskontoret att regeringen, via Näringsdepartementet, bör ha en tydligare roll när det gäller att bedöma vilka av Bredbandsforums hittills lagda förslag som är prioriterade. I de fall det är lämpligt bör regeringen även ta initiativ till att tydliggöra vem som kan ansvara för att realisera respektive förslag. 10

1 Utvärdering av Bredbandsforum 1.1 Bakgrunden till uppdraget I november 2009 fattade regeringen beslut om en bredbandsstrategi för Sverige. Målet är att 90 procent av alla hushåll och företag år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I syfte att bidra till strategins genomförande föreslog regeringen insatser inom flera områden. En av de prioriterade frågorna var bildandet av Bredbandsforum. För att främja utbyggnaden av bredband i hela landet inrättades Bredbandsforum inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 25 mars 2010. För att stödja forumets arbete inrättades ett administrativt kansli hos Post- och telestyrelsen (PTS). Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin överlämnade ett delbetänkande till regeringen i maj 2013 (SOU 2013:47) och ett slutbetänkande i april 2014 (SOU 2014:21). Enligt regeringen har Bredbandsforum bedömts fylla en viktig funktion för att nå målen för bredbandsutbyggnaden. Bredbandsforums mandat löper ut den 31 december 2015. En utvärdering av forumet är angelägen för regeringens överväganden med anledning av detta. 1.2 Regeringens uppdrag till Statskontoret Regeringen beslutade den 6 november 2014 att uppdra åt Statskontoret att utvärdera den verksamhet som Bredbandsforum har bedrivit under åren 2010 2014. Utvärderingen ska göras med utgångspunkt i regeringens beslut 1 om Bredbandsforums inrättande och förlängning samt med beaktande av den avsiktsförklaring som Bredbandsforums styrgrupp har antagit. 1 Regeringens beslut om inrättande av Bredbandsforum med uppgift att främja utbyggnad av bredband i hela landet (dnr. N2010/2461/ITP (delvis)) respektive Regeringens beslut om fortsatt arbete för Bredbandsforum för att främja utbyggnaden i hela landet (dnr. N2011/6957/ITP (delvis)). 11

I utvärderingen ska Statskontoret särskilt: beskriva och analysera hur Bredbandsforum har utfört sitt uppdrag med utgångspunkt i fattade regeringsbeslut, beskriva och analysera resultat och effekter av Bredbandsforums arbete, beskriva och analysera hur Bredbandsforums kansli har fungerat i förhållande till Regeringskansliet, styrgruppen, arbetsgrupper och andra relevanta externa aktörer och hur det har fullgjort sina uppgifter och i övrigt bidragit till verksamheten, samt analysera hur Bredbandsforums sammansättning och vald organisationsform, inklusive arbetssätt och metodik, har fungerat i relation till den inriktning och de uppgifter som framgår av regeringens beslut om forumets inrättande och fortsatta arbete. Med organisationsform avses primärt övergripande ledning, intern organisation bestående av styrgrupp, kansli och arbetsgrupper samt forumets och kansliets organisatoriska hemvist. Baserat på resultaten från utvärderingen ska Statskontoret vid behov lämna förslag på alternativa lösningar som i högre utsträckning bedöms kunna uppfylla syftet med Bredbandsforum. Det gäller både organisationsform och arbetets inriktning. För- och nackdelar med den valda organisationsformen ska analyseras i förhållande till vanligen förekommande sätt att utföra liknande uppgifter inom Regeringskansliet. I uppdraget ingår inte att utvärdera Bredbandsstrategin för Sverige. Statskontoret ska inhämta kunskap från och föra dialog med Regeringskansliet, Post- och telestyrelsen (PTS), Bredbandsforums kansli och styrgrupp, Digitaliseringskommissionen och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2015. 12

1.3 Statskontorets tolkning av uppdraget Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin föreslår i sitt slutbetänkande att Bredbandsforum bör ha en utökad roll (SOU 2014:21). Utredningen redovisar dock ingen djupgående utvärdering av hur forumets verksamhet egentligen har fungerat. Vi ser därför att vår utvärdering ska ge regeringen ett kompletterande underlag till överväganden om forumets framtida roll. 1.3.1 Övergripande avgränsningar Det ingår inte i Statskontorets uppdrag att utvärdera Bredbandsstrategin för Sverige. Vi tar därför inte ställning till lämpligheten i eller genomförandet av de insatser som anges i bredbandsstrategin. 1.3.2 Bedömning utifrån regeringens intentioner En genomgående ansats i utvärderingen har varit att vi så långt som möjligt har försökt tydliggöra regeringens intentioner med att bilda Bredbandsforum och ställa detta mot hur verksamheten har fungerat i praktiken. Uppdragsfrågan om hur forumet har utfört sitt uppdrag innebär därför att Statskontoret har analyserat Bredbandsforums verksamhetsinriktning och om forumet har inriktat sig på relevanta frågor och områden. Uppdragsfrågorna om Bredbandsforums arbetsmetoder, organisationsform samt kansli innebär att Statskontoret i första hand har analyserat ändamålsenligheten i forumets interna arbetsprocesser och organisering. 1.3.3 Fokus på prestationer och direkta resultat Det finns olika begränsningar för möjligheterna att analysera och beskriva resultaten och effekterna av Bredbandsforums arbete. För det första medför Statskontorets uppdragstid att det inte finns tillräckligt utrymme för någon långtgående effektstudie. För det andra är orsakssambanden (effektkedjan) mellan Bredbandsforums arbete och den faktiska bredbandsutbyggnaden långa och komplexa. Forumets arbete är bara en faktor bland flera andra som kan påverka bredbandsutbyggnaden. Omvänt sett är det därför svårt att med säkerhet härleda konkreta utbyggnadseffekter till Bredbandsforums verksamhet. Detta innebär att vi till stor del har inriktat utvärderingen på Bredbandsforums prestationer och direkta resultat. I fråga om indirekta resultat har vi lagt tyngdpunkten på 13

i vilken utsträckning vissa intressenter känner till och använder forumets olika prestationer. 1.3.4 Förslagen baseras på utvärderingens resultat Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 uttalat att den vill fortsätta arbetet med Bredbandsforum för att hantera de utmaningar som finns på området tillsammans med de berörda aktörerna. En avveckling av forumets verksamhet utgör därför inte ett alternativ i vår bedömning. Statskontorets bedömningar och förslag om Bredbandsforums framtida arbetsinriktning och organisation baseras i övrigt på resultatet av utvärderingen. 1.4 Genomförande av uppdraget 1.4.1 Underlag till utvärderingen Till grund för utvärderingen ligger bland annat en genomgång och analys av en rad olika slags skriftliga källor. Dessa källor består av styrdokument, kartläggningar, utvärderingar med mera från i första hand regeringen, PTS, Bredbandsforum, statliga offentliga utredningar och privata konsultföretag (se referenslistan i slutet av rapporten). Vi har även inhämtat underlag till utvärderingen genom att intervjua personer som har deltagit i Bredbandsforums arbete. Det gäller styrgruppens ledamöter, ett tiotal arbetsgruppsdeltagare, kansliets personal och berörda tjänstemän på Näringsdepartementet. Vi har även tagit del av vissa andra aktörers erfarenheter av och synpunkter på Bredbandsforum, bland annat Digitaliseringskommissionens kansli (se intervjulistan i bilaga 2). Utvärderingen grundar sig därutöver på resultaten i en enkätundersökning till 389 byanätsföreningar 2 för att undersöka genomslaget för Bredbandsforums byanätsinriktade prestationer. För att få en indikation på i vilken grad forumets arbete har nått kommunerna, har vi ställt frågor via e-post till ett urval av 13 kommuner. Upplägget på och resultatet av de båda undersökningarna redovisar vi närmare i bilaga 4. 2 Byanät är lokala initiativ där frivilliga krafter i form av boende och fastighetsägare (byalag) driver ett arbete för att ansluta fastigheter till en operatörs bredbandsnät. 14

1.4.2 Projektgrupp och kvalitetssäkring Utvärderingen har genomförts av en projektgrupp bestående av Gabriella Jansson (projektledare) och Clas Heinegård. Genomförandet av utvärderingen och de preliminära slutsatserna har diskuterats med en intern referensgrupp på Statskontoret Projektgruppen har diskuterat sina huvudsakliga preliminära iakttagelser med Bredbandsforums styrgrupp och kansli samt med berörda tjänstemän på Näringsdepartementet. Bredbandsforums kansli och Näringsdepartementet har haft tillfälle att faktagranska och lämna synpunkter på ett utkast till denna rapport. 1.5 Rapportens disposition I kapitel 2 ger vi en allmän bakgrund till vilken roll bredbandsinfrastruktur spelar i samhällsutvecklingen och de huvudsakliga delarna i regeringens politik för bredbandsutbyggnad. Vi redogör även för hur långt bredbandsutbyggnaden har kommit. I nästföljande tre kapitel behandlar vi de uppdragsfrågor som rör Bredbandsforums uppdrag och verksamhetsinriktning (kapitel 3), arbetsmetoder och organisation (kapitel 4) samt resultat och effekter (kapitel 5). I respektive kapitel redovisar vi våra huvudsakliga iakttagelser och gör en avslutande analys. Kapitel 6 innehåller vår bedömning av Bredbandsforums framtida arbetsinriktning och organisationsform. För att lägga en grund till bedömningen inleder vi kapitlet med att redovisa våra sammanfattande slutsatser om Bredbandsforums verksamhet. 15

16

2 Utbyggnad av bredband en bakgrund I detta kapitel beskriver vi översiktligt vilken roll bredband har i samhället och regeringens politik för bredbandsutbyggnaden. Vi ger även en lägesbild över bredbandsutvecklingen. 2.1 Bredband är en viktig samhällsfråga Bredband används ofta som ett samlingsnamn för internetuppkoppling med hög hastighet för att nå digitalt innehåll. Bredband kan delas upp i fast respektive mobilt bredband. Fast bredband är tillgängligt via optisk fiber, kabel-tv respektive det fasta telefonnätet. Mobilt bredband tillhandahålls via spektrum, trådlöst nätverk (wifi) och satellitlösningar. Bredband med hög överföringshastighet spelar en viktig roll i det digitaliserade samhället. Bredbandsanvändning kan exempelvis bidra till att öka produktiviteten i tillverkningsprocesser. Bredband kan även öka innovationsförmåga genom att företag och enskilda individer upptäcker nya sätt att lösa utmaningar. Inom den offentliga sektorn är bredband med hög överföringshastighet ofta en förutsättning för att kunna tillhandahålla vissa välfärdstjänster. Den ökande efterfrågan på avancerade internettjänster ställer krav på utbyggnad av bredband med snabb överföringshastighet. De olika uppkopplingssätten (accessteknikerna) kompletterar varandra men skiljer sig åt i vilken takt de byggs ut. Den största utbyggnaden görs i dagsläget av optisk fiber och mobilt bredband (4G). En kommersiellt lönsam och kostnadseffektiv bredbandsutbyggnad fungerar ofta bättre i tätbebyggda områden med korta avstånd till de potentiella kunderna. Intresset för att investera i bredband är vanligtvis lägre i glesbygder där avståndet är längre mellan hushållen och företagen. Detta aktualiserar frågan om hur 17

den så kallade digitala klyftan bör hanteras, det vill säga ökande skillnader mellan de som har tillgång till snabbt bredband och de som inte har det. 2.2 Regeringens politik för bredbandsutbyggnad I budgetpropositionen för 2010 pekade regeringen på att allt fler tjänster i samhället kräver en internetuppkoppling med allt högre kapacitet. 3 Enligt regeringen ska bredbandsinfrastruktur tillhandahållas av marknadens aktörer. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges goda förutsättningar för sin verksamhet i hela landet. Fokus ligger på att stimulera de drivkrafter som finns på marknaden och skapa goda förutsättningar för samtliga aktörer att samverka och investera i it-infrastruktur. Regeringen ser även skäl att stödja det engagemang och den drivkraft som finns i landet hos privatpersoner, företag, lokala organisationer, kommuner, län och regioner att få tillgång till bredband för att fullt ut kunna delta i informationssamhället. Regeringen har presenterat den politiska inriktningen närmare i en särskild bredbandsstrategi. 2.2.1 Bredbandsstrategin I november 2009 beslutade regeringen om Bredbandsstrategi för Sverige. 4 Strategin ställer upp målet att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 5 Av bredbandsstrategin framgår även att 90 procent av alla hushåll och företag år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med denna hastighet. Enligt strategin ska elektroniska kommunikationstjänster och bredband tillhandahållas av marknaden. Statens huvudsakliga roll är att skapa förutsättningar för marknaden, formulera politiska mål och undanröja hinder för utvecklingen. 3 Prop. 2009/10:1, Budgetproposition för 2010, Utgiftsområde 22. 4 Näringsdepartementet (2009) Bredbandsstrategi för Sverige (dnr. N2009/8317/ITP). 5 Även riksdagen har antagit detta mål för bredbandsutbyggnad, se prop. 2009/10:193, Tillgängliga elektroniska kommunikationer, bet. 2009/10:TU18, rskr. 2009/10:297. 18

Strategin omfattar fem insatsområden: fungerande konkurrens offentliga aktörer på marknaden frekvensanvändning driftsäkra kommunikationer bredband i hela landet. När det gäller det sistnämnda insatsområdet pekade regeringen på att tillgången till bredband skiljer sig åt i Sverige. I mer tätbebyggda områden är tillgången och valfriheten större medan valmöjligheterna i småorter och på landsbygden är mer begränsade. För att de hushåll och företag som finns i de mer glesbefolkade delarna av landet ska få liknande möjligheter finns det enligt regeringen behov av olika typer av riktade insatser. Redan beslutade riktade insatser består enligt regeringen av bland annat kanalisationsstöd samt stöd för utbyggnad av och ökad tillgång till bredband inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Som en prioriterad fråga inom insatsområdet ville regeringen även initiera ett forum för dialog och samverkan om tillgång och utbyggnad av bredband. Som deltagare i forumet avsåg regeringen bjuda in bland annat PTS, länsstyrelser, organ med ansvar för regionala tillväxtfrågor, kommuner, operatörer och intresseorganisationer. Regeringen menade att forumets syfte skulle vara att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till ökad samverkan om utbyggnad av infrastruktur i områden där förutsättningarna för utbyggnad av parallell infrastruktur är små. Att ta tillvara de regionala och lokala initiativ som finns på området ansågs också viktigt. 2.2.2 Inrättande av Bredbandsforum Den 25 mars 2010 beslutade regeringen att inrätta ett Bredbandsforum inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i syfte att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. 6 Arbetet skulle avslutas senast den 31 december 2011. I december 2011 beslutade regeringen att förlänga Bredbandsforums uppdrag till den 31 december 2015 med så gott som samma uppdrag och 6 N2010/2461/ITP (delvis). 19

organisation som regeringen fastställde i 2010 års beslut. 7 Bredbandsforums uppdrag och organisation beskrivs närmare i kapitel 3 respektive 4. 2.2.3 Bredbandsutbyggnad är en del av it-politiken och informationssamhället För att möta internationella och nationella utmaningar samt ta till vara digitaliseringens möjligheter presenterade regeringen i oktober 2011 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. I agendan föreslår regeringen ett nytt mål för it-politiken. 8 Regeringen aviserar även inrättandet av en digitaliseringskommission med uppdrag att arbeta strategiskt med långsiktiga it-politiska frågor. Agendan pekar vidare ut insatsbehov inom fyra strategiska områden: Lätt och säkert att använda, tjänster som skapar nytta, det behövs infrastruktur samt it:s roll för samhällsutvecklingen. I budgetpropositionen för 2015 föreslår regeringen att det övergripande målet för politiken för informationssamhället upphävs. 9 Målet för itpolitiken och delmålet för bredband kvarstår. Regeringen föreslår dock en ny kortare formulering av delmålet för elektronisk kommunikation. 10 I riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen välkomnar trafikutskottet de förändringar som regeringen föreslår mot bakgrund av att utskottet i tidigare budgetberedningar har pekat på behovet av en tydligare målstruktur när det gäller it-politiken. 11 2.2.4 Post- och telestyrelsens uppgifter Post- och telestyrelsens (PTS) ansvarsområde berör delvis bredbandsfrågor. PTS är förvaltningsmyndighet med ansvar för bland annat området för elektronisk kommunikation. På detta område har myndigheten bland annat till uppgift att främja bredbandsutbyggnad i alla delar av 7 N2011/6957/ITP (delvis). 8 Målets lydelse: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. 9 Prop. 2014/15:1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer. 10 Målets lydelse: Elektroniska kommunikationer ska vara effektiva, säkra och robusta samt tillgodose användarnas behov. De elektroniska kommunikationerna ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. 11 Bet. 2014/15:TU1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer. 20

landet och följa tillgången till bredband, främja en effektiv konkurrens och övervaka pris- och tjänsteutvecklingen. Myndigheten ska även pröva frågor om tillstånd och skyldigheter, fastställa och analysera marknader samt utöva tillsyn och pröva tvister enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. 12 PTS har även vissa regeringsuppdrag som gäller bredband. Myndigheten ska löpande följa upp och analysera utvecklingen på bredbandsområdet samt vid behov lämna förslag till åtgärder. PTS ska även verka för att främja bredbandsutbyggnad i alla delar av landet. I det ingår bland annat att leda en samverkansgrupp (Länssamverkan om bredband) för det arbete med it-infrastruktur som länsstyrelserna och Tillväxtverket bedriver inom regional- och landsbygdsfonderna. PTS ska dessutom vara expertmyndighet och verka för ett samordnat agerande för frågor som rör statligt stöd till bredbandsutbyggnad inom de områden som myndigheten ansvarar för. 13 2.3 Var står bredbandsutbyggnaden i dag? 2.3.1 Tillgången till bredband har successivt ökat Andelen hushåll och företag som har tillgång till bredband med en teoretisk hastighet 14 om 100 Mbit/s har successivt ökat. I oktober 2013 uppgick denna andel till 57 procent. 15 Det innebär att bredbandsstrategins mål om 40 procent för 2015 redan är uppnått. För att få tillgång till höga faktiska hastigheter om 50 Mbit/s eller mer krävs fast bredband i form av fibernät eller nät för kabel-tv. I dagsläget anläggs så gott som inga nya nät för kabel-tv. I oktober 2013 hade 49 procent av befolkningen och 44 procent av alla arbetsställen tillgång till bredbandsfiber. I tätorter och småorter hade 54 procent av befolkningen och 53 procent av arbetsställena vid denna tidpunkt tillgång till bredband 12 Förordning (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen. 13 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 14 Teoretisk hastighet avser vilken maxhastighet som kan uppnås under mycket gynnsamma förhållanden. Faktisk hastighet är den hastighet en slutanvändare i praktiken kan förvänta sig i sin internetanslutning. 15 PTS (2014a) Bredbandskartläggning 2013 (PTS-ER-2014:12). 21

via fiber. I områden utanför tätorter och småorter var andelarna 9 procent av befolkningen och 11 procent av arbetsställena. Det finns även andra geografiska skillnader. Exempelvis har det förhållandevis glest befolkade Västerbottens län en högre fibertäckning än det mer tätbefolkade Kalmar län. 16 Tillgången till bredband via mobila accesstekniker är i dagsläget mycket god. Jämfört med trådbundet bredband kännetecknas dock trådlöst bredband av generellt sett lägre genomsnittliga faktiska hastigheter. 17 Det kan i sammanhanget noteras att Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin pekade på att mobilt bredband kan utgöra ett viktigt komplement i bredbandsutbyggnaden. Enligt utredningen bör ett mobilitetsmål därför tillföras regeringens bredbandsstrategi. 18 2.3.2 Investeringar i fast och mobilt bredband De totala investeringarna i fasta och mobila bredbandsinfrastrukturer har uppskattats uppgå till cirka 35 miljarder kronor för 2010 2013. De årliga samlade investeringarna har legat mellan 8,3 8,9 miljarder kronor per år. I de totala investeringarna på 35 miljarder kronor ingick offentligt finansierat stöd på ungefär 1,6 miljarder kronor. Det innebär att marknadsaktörerna (såväl privata som offentligt ägda) har stått för mer än 95 procent av investeringarna under denna period. Investeringar i fast bredbandsinfrastruktur har utgjort drygt hälften av de totala investeringarna. 19 PTS bedömer att det finns två möjliga investeringsnivåer för fast nätinfrastruktur fram till 2020. 20 Den första, och mest troliga, nivån bygger till stor del på en hög betalningsvilja från slutkunder och ett kommunalt och lokalt engagemang. De totala investeringarna under perioden 2014 2020 bedöms då kunna uppgå till 28,3 miljarder kronor. Det skulle betyda att 89 92 procent av hushållen och arbetsställena har tillgång till 100 Mbit/s via fiber år 2020. Den andra investeringsnivån utgår från att kundernas betalningsvilja, utbyggnadskostnaderna och prisbildningen 16 Ibid. 17 Ibid. 18 SOU 2014:21. 19 PTS (2014a). 20 PTS (2014c) Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2013 (PTS-ER-2014:21). 22