Den industriella omvandlingen möjlig och nödvändig anförande vid Klimatriksdagen Norrköping, 7 juni 2014 Staffan Laestadius
Min utgångspunkt Ni är förmodligen en av landets mest klimatmedvetna församlingar Jag ska därför hoppa över en massa elementa. 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 2
Globala utgångspunkter KlimaMörändringarna mer långtgående än vad man Ndigare hao belägg för. Växthusgasutsläppen ökar kraoigt inget tecken på ar de stagnerar (+0.7%/år) Fossilinvesteringarna 4ggr så stora som de förnybara. Världsekonomin blir allt tyngre => materiellt övervikng. T.o.m. IEA anser läget dystert. 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 3
ForMarande sannolikt möjligt nå 2 - målet kräver er antal halveringar/dubbleringar t.ex. Tidsperspek)vet: Halvera utsläppen före 2030/35 ca YRerligare en halvering före 2050 ca En tredje halvering före 2080/2100 ca Målet: 0,5*0,5*0,5 = 0,125 Systemperspek)vet: Avgränsa er system, t.ex. biltransporter: Ac)vity: halvera bilresandet Efficiency: fördubbla energieffeknviteten Subs)tu)on: halvera fossilbränsleanvänd- ningen 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 4
forts sannolikt möjligt nå 2 - målet Genera)onsperspek)- vet: Vi halverar fram Nll 2030/35 ca Våra barn halverar fram Nll 2050 ca Våra barnbarn halverar fram Nll 2080/100 ca Kräver snöbollseffekt och ac någon börjar 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 5
Sverige då? Bäst i klassen bland i- länder pga: Goda naturgivna förutsär- ningar: skog & varen Recycling & märrvärme KärnkraO (!!) De- coupling påståendet tyvärr ännu inte sant: Bunkerbränslena Globaliseringen KärnkraOen Low hanging fruits Modernitetens fossilberoende 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 6
Vad kan och bör Sverige göra? InternaNonella avtal har misslyckats ingen framgång i sikte. Sverige har hög välfärd; CO 2 - utsläpp motsv. häloen av OECD- genomsniret. Vi halverar våra utsläpp => role model som utmanar andra ar halvera sina. SäRa snöbollen i rullning Climate walk 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 7
Behovet av polinskt ledarskap We have a problem Tydligt åtagande: Climate talk Bibehållen men annorlunda - välfärd Som skapar nya verksamheter & jobb Vision Konke)sering så här kan det gå )ll 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 8
Omvandling i fokus inte Nllväxt EOer 200 år av ökad dos av fossilbränslen ska vi under 80 år avvänjas. UppgiOen: ta oss bort från klassisk fossilbaserad produknvitetshöjning och Nllväxt. Det ortodoxa ropet på Nllväxt utan villkor på denna är som ar hälla bensin på elden (jfr vår konsumnonsnllväxt) Argumentera inte mot Nllväxt i sig argumentera för omvandling, gärna med Nllväxt inom vad planetens gränser Nllåter, grön )llväxt 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 9
Omvandlingen En ny(gammal) svensk modell för ar säkra välfärden Den gamla svenska modellen var omfacande Byta yrke Byta jobb Byta bostad(sort) Nedläggning av gamla processer Kompensera förlorarnas förluster Reducera vinnarnas vinster Skapade konkurrenskrao + sysselsärning För ac skapa den nya moderniteten DeRa kan göras igen Då fanns er ranonaliseringsfokus i omvandlingen => skapa utrymme för höga löner Nu behövs er klimaookus => ekologisera arbete och liv. Skapa uthållig sysselsäcning Många små och stora beslut. 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 10
Omvandlingen er keynesianskt perspeknv Tresektormodell Y = D s + D se + D c (D=demand) Omformulering av den tradinonella keynesmo- dellen D c måste reduceras relanvt and totalt Öka investeringarna med 100-150 BSEK/år i sustainable systems Alla (!) kapacitetsökande investeringar i vägar och flyg stoppas. SNmulera grön eoerfrå- gan, dvs. D s => jobb BaReri av förutsägbara succesiva styrmedel inte bara skarer. 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 11
Omvandlingen er strukturperspeknv Utgångspunkt i väl etablerad svensk teori om utvecklingsblock (Dahmén) Systemets drivkraoer finns i obalanserna mellan de nödvändigheter och möjlig- heter som skapas. PoliNken eoer den 14/9 ska snmulera Nll omvandling. Prometheusproblemet: Bounded crea)vity De vikngaste utvecklingsblocken är Energi Transporter Naturresurser Byggnad/anläggning 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 12
Omvandlingen Energisystemet: allmänt Välfungerande: VaRenkraO KärnkraO (!!) KraOvärme (bio + sopor + div) Fjärrvärme (kraovärme, processvärme) Vind Utmaningar KärnkraOen PrispoliNken - incitamentsstrukturen Tillförselparadigmet (vi har Nllräckligt - behöver inte vind) Balansproblemet - baslastutmaningen EnergirevoluNonens Npping point 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 13
Omvandlingen Energisystemet: vind en konkrensering Svensk vindkraossatsning: 12 25000 vindmöllor / (3MW) => 75000 MW 5% av skogsarealen 70-140 TWh Smarta nät ER halvdussin HVDC- kablar Nll konnnenten OmfaRande export av elektricitet ER dubblerat elpris Skapar jobb! Skapar balansutmaningar Avveckla kärnkraoen?? YRerligare möjligheter Högre torn (jfr. Vestas) Från 3 Nll 5 MW? Kostnader: 20000 vindmöllor à 50 MSEK => 1000 BSEK 6 BalNc HVDC kablar à 6 BSEK => 30-40 BSEK Inhemsk transmission 6 HVDC linjer à 5-6 BSEK => 30-40 BSEK Totalt 60 BSEK/år under 20 år = 1.6% av GDP 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 14
Omvandlingen Energisystemet: balansutmaningen Storskaliga nät självbalanserande Högre torn och nya vingar fångar svagare vindar Handel med konnnenten Solceller har andra cykler PumpkraOverk vid alla varenkraoverk GasprodukNon (biogas+ vätgas) Gasturbiner (bio+naturgas) Demand Side Managemet: Smarta nät för ar koppla in/ ur konsumenterna Intelligenta användar- system för ar balansera Utrymme för innovanoner och entreprenörskap även småföretagande. Teknikrevolu)on i prak)ken men revolu)oner är inte välbalanserade det fixas i omvandlingsprocessen 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 15
Omvandlingen Energisystemet: den europeiska vindpotennalen Country Fossils/total Wind power Wind power Installm. Gap. Energy cons. MW MW/000 sqkm. MW Germany 82.9 33730 94.5 0 Austria 70.0 1684 20.1 7917 Denmark 80.0 4772 110.7 - Czech Rep. 79.0 269 3.4 7477 Finland 56.1 448 1.3 32566 Greece 92.7 1865 14.1 12499 Hungary 81.3 329 3.5 8883 Italy 87.5 8551 28.4 28453 Poland 96.3 3390 10.8 29662 Spain 76.9 22959 45.4 47789 Sweden 30.8 4470 9.9 42668 UK 87.5 10531 43.0 23144 Sources: BP, Eurostat, EWEA 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 16
Omvandlingen Transportsystemet: konkrensering 80% av persontransporterna sker med bil => reducera Nll 60% (närnd) => fördubbling av koll. transport i när)d. => fördubblade bussinves- teringar från 1600 bussar/år Nll > 3000 fram Nll 2030 => nya jobb hos bussnllverkare + operatörer + mulnplikanva effekter Ingen avlägsen vision 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 17
Omvandlingen - skapar den jobb? A: omvandlingen nödvändig oberoende av hur många jobb den skapar B: BAU klarar inte av arbets- lösheten: 11% EU (8%Sv) C: den omställning jag förordar skapar nya jobb nya näringar Sekundära effekter Expanderar ekonomin D: men också creanve destrucnon Exemplet vindkras Irland Sverige (om Sv = Ty & Irl) 12GW 48GW 17000 68000 dir. bransch 3500 14000 nät 2000 8000 Nllverkn. 22500 90000 S:a dir. jobb 12600 50000 indir jobb 35000 140000 totalt DeRa är er räkneexempel baserat på en seriös irländsk studie (dock finansierad av Siemens). Visst ger det jobb: vi kan detaljräkna på Sverige också. 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 18
Omvandlingen för oss dubbla bensinpriser kompenseras med mindre bilar som används hälsen så mycket och drivs med förnybara drivmedel Dyrare i inköp, javisst därför hyr eller samäger vi när de behövs 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 19
Omvandlingen för oss De bilbaserade köpcentra som vuxit fram under ec halvsekel får busskoppla sig, bli distribu- )onscentraler för e- handel, eller bli utkonkurrerade av mindre kvalitetsbu)ker i tätare urbana miljöer eller i landsbygdens hubbar. 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 20
Omvandlingen för oss ER fossilfrir samhälle är post- industriellt/materiellt. Vilket innebär ac gröna servicenäringar och upplevelseindustrier måste gynnas skacemässigt 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 21
utmanar fossilbaserade aknviteter Mer tåg )ll, och mindre konstsnö i, skidbackarna fördel för Åre? Svår )d för fossilextremismen 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 22
och ger nya vanor i vardagslivet Energihushållning t.ex. Och promenadbussar )ll skolan rimligen också val av mer näraliggande skola 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 23
Strukturomvandlingens framsida måste betonas inte bara dess uppoffringar Mänskligheten utnyrjar bara 0,1 promille av den solenergi som träffar jorden Möjligheterna är enorma. Det posmossila samhället är inte slutet på det roliga. Vad sägs om det här? 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 24
Dags ar summera Det går ar föra en genomgripande och begriplig omvandlingspolink för bibehållen om än annorlunda välfärd. Ortodoxa ekonomers och polinkers syn på Nllväxt och produknvitet utmanas hjälp dem på väg: säg ar restriknonen kallas planetära gränser En offensiv omvandlings- poli)k skapar jobb, behål- ler välfärden, möjliggör en uthållig livss)l. En snöbollseffekt för ec svalare jordklot. Dessutom är omvandlingen nödvändig. Och som syns möjlig 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 25
Det var det hele BORÉA Staffan Laestadius slae@kth.se 20140607 Laestadius/klimatriksdagen 26