FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-04-29 UM12157-10 Meddelad! Enhet 27 Stockholm Sida l (12) KLAGANDE I.Lisa Ahmed, 19780214 2. HasanChapal, 19750221 3. NeilAryan, 20080720 Ombud och offentligt biträde: Advokat Fredrik Burvall Lindstedts Advokatbyrå AB Box 1013 851 11 Sundsvall MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-06-03 Dnr 10-933284,10-933280 och 11-113642 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) UtlL DOMSLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut, utom vad avser ersättning till det offentliga biträdet, och beviljar Lisa Ahmed, Hasan Chapal och Neil Aryan permanent uppehållstillstånd. 2. avslår överklagandet i den del det avser statusförklaring och resedokument. 3. fastställer ersättning till Fredrik Burvall som offentligt biträde till 25 727 kr varav 15 636 kr avser arbete, 4 160 kr tidsspillan, 786 kr utlägg samt 5 145 kr mervärdesskatt. Dok.Id 8292 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-561 68000 E-post: Telefax 08-561 686 55 forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag fredag 09:00-15:00
Sida 2 4. förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelsen om sekretess i 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som förebringats vid den muntliga förhandlingen inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.
Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN - DOM UM12157-10 BAKGRUND Migrationsverket avslog den 3 juni 2009 Lisa Ahmed och Hasan Chapals ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd, Neil Aryans ansökan om uppehållstillstånd, familjens ansökningar om flyktingförklaring och resedokument samt beslutade att de ska utvisas till Indien. Verket motiverade beslutet med att familjen, där föräldrarna är att betrakta som indiska medborgare, inte riskerar att utsättas för sådan förföljelse som utgör grund för flyktingskap enligt 4 kap. l UtlL. De har inte heller gjort sannolikt att de kommer att utsättas för sådan behandling som innebär att de är skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 samma lag. Den indiska regeringen tillämpar inte utvisning av sina egna medborgare, det åligger indiska myndigheter att lagfora kriminella gärningar utförda av enskilda och Hasan Chapal har inte redogjort för art han ska ha sökt att få hjälp från andra rättsvårdande myndigheter i West Bengal än en företrädare för Börder Security Force (BSF), Även om Lisa Ahmeds hälsotillstånd är problematiskt och Hasan Chapal har fått bistånd i form av stödperson uppfyller detta inte de rekvisit som krävs för att betraktas som synnerligen ömmande enligt 5 kap. 6 UtlL. Det kan heller inte anses vara i strid med Neil Aryans bästa att återvända till Indien tillsammans med sina föräldrar. YRKANDEN M.M. Lisa Ahmed, Hasan Chapal samt sonen Neil Aryan yrkar att deras ansökningar beviljas och att utvisningarna upphävs. Som grunder åberopar familjen flyktrngskap, alternativt skyddsbehov, övrigt skyddsbehov samt synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för sin talan vidhåller familjen vad som tidigare anförts hos Migrationsverket och tillägger i huvudsak följande. Lisa Ahmed och Hasan Chapals medborgarskap går inte att fastställa. Att de har levt i gränsområdet mellan Indien och Bangladesh måste dock anses vara klarlagt. Den problematik som under lång tid har
Sida 4 drabbat befolkningen i detta område, där befolkning med oklar nationalitet har skickats fram och tillbaka över gränsen, är väl känd och dokumenterad. Migrationsverket visar i sitt beslut en övertro på de olika aktuella ländernas vilja och förmåga att ge hjälp och skydd med anledning av vad de har utsatts för. I fråga om Neil Aryan är det högst sannolikt att denna, för det fall den placering utanför hemmet som nu sker inte skulle ha skett med vårdnadshavaren Hasan Chapals samtycke, skulle ha omhändertagits med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Att utvisa honom tillsammans med föräldrar som i nuläget och för överskådlig tid har låg funktionsnivå - och därigenom mycket begränsad föräldraförmåga - skulle givetvis vara förödande. Hasan Chapal, Lisa Ahmed och Neil Aryan har lämnat in omfattande skriftligt materiel i målet, framför allt dokument beträffande Lisa Ahmeds hälsotillstånd rnen också handlingar från socialtjänsten som beskriver familjens situation samt landinformation om läget i gränsområdet där paret kommer ifrån. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför att även om sonen är eller har varit jourhemsplacerad, saknas anledning att befara att föräldrarna eller indiska myndigheter skulle sakna möjlighet att ge honom den trygghet och vård han behöver. Situationen för familjen är alltjämt svår i flera avseenden och de har ett betydande behov av hjälp och stöd. Ingivna handlingar förändrar emellertid inte verkets rnställning. har den 21 april 2010 hållit muntlig förhandling. Hasan Chapal har vid förhandlingen berättat bl.a. följande. Både Lisa och han själv saknar medborgarskap och rättigheter i såväl Indien som Bangladesh. Det är muslimer som har problem vid gränstrakterna, hinduer lever rätt så lugnt där. Innan den i målet aktuella händelsen var Lisa fullt psy-
SidaS kiskt frisk. Om de hade vänt sig till polisen för att fa hjälp hade polisen bara skickat tillbaka dem. Polisen har inte så mycket makt, det är B SF som bestämmer i området. Hans dagar består numera av att ta hand om Lisa. Det går över huvud taget inte att kommunicera med henne, hon är initiativlös och har inte träffat Neil sedan han föddes. Han träffar Neil en gång per vecka men skulle vilja träffa honom oftare vilket inte går då han inte kan lämna Lisa ensam. Han måste ge henne dubbel dos av lugnande medicin när han går iväg för att träffa sonen. Familjen kan inte återvända till Indien då Neil skulle räknas som faderslös och varken Lisa eller Neil skulle överleva. Det finns vid ett återvändande ingen psykiatrisk hjälp att få. Han har inte kontakt med några släktingar i Indien. Neil lär sig svenska i familjehemmet, de har inte något gemensamt språk när de träffas utan kommunicerar genom kroppsspråk. Migrationsverket har vid förhandlingen uppgett bl.a. följande. Familjen har inte gjort sannolikt att de riskerar förföljelse på grund av tillhörighet till viss samhällsgrupp. Det föreligger ingen väpnad konflikt eller svåra motsättningar i Indien eller det område makarna kommer ifrån. De har inte heller gjort sannolikt att de tillhör den grupp av människor som drabbats av den s.k. push in/push out problematiken vid gränsen eller att de riskerar förföljelse eller andra övergrepp vid ett återvändande. Enbart Lisa Ahmeds dåliga hälsotillstånd räcker inte som synnerligen ömmande omständigheter. Vid en sammantagen bedömning, framför allt med tanke på barnets situation, anser verket emellertid att det kan vara fara för barnets psykosociala utveckling att tillsammans med sina föräldrar sändas till Indien. Uppehållstillstånd bör därför beviljas hela familjen med stöd av 5 kap. 6 UtlL.
Sida 6 DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Sedan Migrationsverket fattade sitt beslut har ändringar gjorts i utlänningslagen. Exempelvis har begreppet skyddsbehövande i övrigt (4 kap. 2 ) ersatts av begreppen alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 ) och övrig skyddsbehövande (4 kap. 2 a ). De nya bestämmelserna (SFS 2009:1542) tillämpas från den l januari 2010. Tillämpliga bestämmelser i övrigt framgår av Migrationsverkets beslut. I prövningen av ärenden som berör barn ska alltid den s.k. portalbestämmelsen om barnets bästa i l kap. 10 UtlL beaktas. Enligt denna bestämmelse ska, i fall som rör ett barn, särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Skyddsbehov Frågan i målet är om Lisa Ahmed, Hasan Chapal samt sonen Neil Aryan har gjort sannolikt att de känner en välgrundad fruktan för att utsättas för flyktinggrundande förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till Indien. Som utgångspunkt vid bedömningen av en persons skyddsbehov gäller att det är den som ansöker om uppehållstillstånd som har bevisbördan för att han eller hon har behov av skydd här i landet. Som beviskrav gäller att utlänningen ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Detta innebär bl.a. att domstolen först har att bedöma om sökandena har gjort sina identiteter och sina uppgivna medborgarskap sannolika. Därefter har domstolen att pröva de uppgivna skälen. Domstolen konstaterar att Lisa Ahmed och Hasan Chapal inte har uppvisat några skriftliga dokument till styrkande av identitet och hemvist. Det råder således oklarheter om vilka de är. Domstolen anser dock på de av Migra-
Sida? tionsverket anförda skälen att paret sannolikt kommer från Indien och prövar därför deras skyddsskäl mot detta land. Den allmänna situationen i Indien inklusive det område som makarna kommer ifrån är enligt domstolens mening inte sådan att asylsökande därifrån generellt kan beviljas uppehållstillstånd. En individuell bedömning av de uppgivna omständigheterna måste därför göras. I avsaknad av skriftlig bevisning har domstolen att pröva om familjens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda. Som underlag för denna prövning har domstolen främst deras egna berättelser samt i målet tillgänglig landinformation. Domstolen ska göra en framåtblickande bedömning av riskerna vid ett återvändande. Frågan om familjemedlemmarna tidigare har utsatts för hot eller övergrepp är därför inte avgörande men kan utgöra en indikation för att liknande händelser kan ske igen. Av utredningen i målet framgår att Hasan Chapal och Lisa Ahmed har levt vid gränsområdet mellan Indien och Bangladesh och enligt egen uppgift utsatts för upprepade awisningar mellan länderna. I oktober 2007 vistades makarna på en förläggning tillhörande indiska gränstrupper då Lisa Ahmed kidnappades och utsattes för misshandel och mycket allvarliga övergrepp. Hon riskerar enligt uppgift att dödas genom stening vid ett återvändande eftersom hon själv anses ha orsakat de övergrepp som ägt rum mot henne. Hasan Chapal har på grund av hustruns situation uppmanats att lämna henne, annars riskerar han själv att bli dödad. Detta fick till följd att lokalbefolkningen tog avstånd från både Lisa Ahmed och maken. Sonen kan när han följer med sina föräldrar till Indien komma att utsättas för trakasserier på grund av att han anses vara en oäkting av vissa grupperingar.
Sida 8 Lisa Ahmed och Hasan Chapal är enligt åberopad landinformation att betrakta som indiska medborgare och omfattas därför av det skydd som indiska myndigheter kan erbjuda sina medborgare. Det är enligt domstolens mening inte sannolikt att de tillhör den grupp av människor som råkat ut för återkommande awisningar över gränsen mellan Indien och Bangladesh. Det Lisa Ahmed och Hasan Chapal har utsatts för i Indien är enligt domstolens bedömning kriminella handlingar som har utförts av enskilda personer. anser att den landinformation som Migrationsverket hänvisat till i det överklagade beslutet inte visar annat än att myndigheterna i Indien kan antas erbjuda ett tillräckligt skydd mot sådana brott. Det är i första hand de rättsvårdande myndigheterna i hemlandet som ska erbjuda trygghet mot hot och trakasserier m.m. Indien har flera uppmärksammade fall av våldtäkt som har resulterat i livstidsdomar för förövarna. Det är endast om myndigheterna inte kan antas erbjuda ett tillräckligt skydd som det kan finnas behov av skydd i Sverige. Hasan Chapal har uppgett att han vände sig till en företrädare för B SF för att anmäla övergreppet men att mannen inte vidtog någon åtgärd. Det finns ingen information om att paret därefter skulle ha gått vidare för att t.ex. göra en polisanmälan om övergreppen eller hoten. Det kan därför inte anses att makarna har uttömt sina möjligheter att erhålla hjälp och skydd i hemlandet. För det fall att Neil Aryan skulle bli hotad och trakasserad för att han anses vara oäkta anser domstolen att även detta är något för de rättsvårdande eller sociala myndigheterna i Indien att utreda och stävja. Det har således i målet inte gjorts sannolikt att Lisa Ahmed, Hasan Chapal och Neil Aryan är att anse som flyktingar eller att de av någon annan an-
Sida 9 ledning är i behov av skydd i Sverige. Familjen kan således inte betraktas som flyktingar enligt 4 kap. l UtlL och kan därför inte beviljas flyktingstamsförklaringar. De kan inte heller betraktas som vare sig alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller som övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a UtlL och har därför inte rätt till skyddsstatusförklaringar på någon av dessa grunder. Synnerligen ömmande omständigheter har slutligen att avgöra om omständigheterna är sådana att Lisa Ahmed, Hasan Chapal och Neil Aryan ska beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL. Enligt denna bestämmelse får, om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Tillståndsgrunden är av undantagskaraktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (prop. 2004/05:170 s 190 ff). Vid bedömningen ska de olika omständigheter som finns i målet vägas samman; omständigheter som kanske inte var för sig, men sammantagna, är tillräckliga för att uppehållstillstånd bör beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. De skäl som sökanden kan ha för att fa stanna ska vara av personlig art, exempelvis fysisk eller psykisk sjukdom, och gälla situationen i Sverige i relation till personens situation i hemlandet. Situationen kan också vara den att sökande har en anpassning till svenska förhållen som tillsammans med sjukdom i det enskilda fallet kan anses tillräckligt för uppehållstillstånd på denna grund. Personens situation och upplevelser i hemlandet ingår också i bedömningen.
Sida 10 Barn far beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 UtlL även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. konstaterar att Lisa Ahmed lider av allvarlig psykisk ohälsa och har haft kontakt med psykiatrin sedan januari 2008. Enligt läkarintyg lider hon av svår depression och posttraumatiskt stressyndrom. Hon har vårdats inneliggande på psykiatrisk klinik under flera perioder. Hon har sedan sonen föddes vägrat att ta till sig honom och då Hasan Chapal inte har haft förmåga att ta hand om både henne och pojken har sonen placerats i familjehem. Hasan Chapal har endast möjlighet att träffa sonen en gång i veckan eftersom han inte kan lämna hustrun ensam. Sonen lär sig nu att tala i familj ehemmet och far och son har inte ett gemensamt språk. Av läkarintyg framgår också att Lisa Ahmeds behandling, för att hon ska kunna förbättras samt för att hon möjligen ska kunna acceptera sitt barn, kommer att ta lång tid i anspråk. För det fall familjen tvingas återvända finns viss risk att Lisa Ahmed skadar sig själv eller barnet. Även Hasan Chapal har för egen del haft kontakt med psykiatrin och har beviljats sociala stöd- och hjälpinsatser. konstaterar att det inte har framkommit att Neil Aryan har sådana problem med sitt eget hälsotillstånd att det får någon betydelse vid bedömningen av om han ska få stanna i Sverige. Han har enbart vistats i Sverige under knappt två års tid och sett i relation till hans ringa ålder kan han därför inte anses ha anpassat sig till Sverige på ett sådant sätt att det bör påverka bedömningen. De omständigheter som får den största betydelsen vid en samlad bedömning av om det finns synnerligen ömmande omständigheter är enligt domstolen de som hänger samma med föräldrarnas förmåga att ta hand om
Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 12157-10 sonen samt i vilken utsträckning detta påverkar riskerna för hans hälsa och utveckling om han tvingas följa med föräldrarna till Indien. I målet finns omfattande utredningar vad gäller Lisa Ahmeds psykiska ohälsa samt föräldrarnas oförmåga att i nuläget fungera som föräldrar. Lisa Ahmed har inte träffat sonen sedan förlossningen vilket fått till följd att han inte kunnat knyta an till henne. Hasan Chapal träffar Neil endast en gång i veckan och de har inget gemensamt språk. Neil är för närvarande, på grund av föräldrarnas oförmåga, placerad i familjehem som enligt uppgift fungerar väl. Även om Lisa Ahmed vid ett återvändande skulle få en viss vård måste det ändå beaktas att det är händelserna i Indien som lett till hennes psykiska ohälsa. Lisa Ahmeds behandling är påbörjad och läkare har bedömt att det kommer att ta lång tid för att hon ska kunna förbättras och för att hon om möjligt ska kunna acceptera sin son. Domstolen anser vid en sammantagen bedömning, särskilt med beaktande av framför allt moderns psykiska ohälsa och bristande omsorgsförmåga samt till att Neil Aryans framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tillsammans med sina föräldrar tvingas flytta till Indien, att det med hänsyn till barnets bästa finns tillräckliga skäl att bevilja hela familjen uppehållstillstånd med hänvisning till synnerligen ömmande omständigheter. upphäver därför Migrationsverkets beslut att utvisa familjen och beviljar Lisa Ahmed, Hasan Chapal och Neil Aryan permanent uppehållstillstånd. Det ankommer på Migrationsverket att vidta de åtgärder som föranleds av denna dom.
Sida 12 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 3110). Kirsi Laakso Utvik Rådman I avgörandet av detta mål har också deltagit nämndemännen Irja Oinonen, Ingo W Riiger och Britt-Marie Åström. Föredragande har varit Kerstin Nortoft.