Sammanställning och hantering av remissvar ang. Plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige

PROMEMORIA 2015-05-22 Dok nr: -26 Arbetsgrupp: Författare: Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Flavio Lanaro Sammanställning och hantering av remissvar ang. Plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige Strålsäkerhetsmyndigheten har givit företrädare för berörda myndigheter, kommuner, allmänheten och näringslivet tillfälle att lämna synpunkter på rapporten Hantering av använt kärn-bränsle och radioaktivt avfall i Sverige - Nationell plan. Ett utkast till rapport [SSM Dok. nr. -3] gjordes tillgänglig på myndighetens hemsida den 9 mars med möjlighet att lämna synpunkter direkt till SSM i anslutning till ett öppet seminarium som hölls på SSM den 26 mars 2015 samt skriftligt senast den 30 april 2015. Denna sammanställning redovisar kortfattat vilka remissinstanser som har yttrat sig och i vilka frågor samt hur SSM har hanterat frågorna i yttranden i den slutgiltiga versionen av rapporten. Nr. Remissinstans [Dok nr] 1 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) [-6] 1. SGU har inga invändningar mot den nationella planen, handlingslinjerna, ramverket samt nationella programmen. 2. Planen är inte tydlig med uppgiften att lokaliseringsprocessen för Slutförvaret för långlivat avfall (SFL) inte har genomförts än. Geologi och grundvatten kommer att vara viktiga faktorer för lokalisering för att de påverkar säkerheten. 3. Fud-programmet styrs helt av industrin genom SKB. En tillräcklig stor budget för oberoende forskning inom geo- Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 2 (20) vetenskapen bör avsättas. 1. Inga åtgärder. 2. SKB arbetar med koncept som lämpar sig för ett slutförvar för långlivat radioaktivt avfall. Dessa koncept är delvis beroende på slutförvarets lokalisering som därför är en del i processen som kommer att leda till att SKB lämnar in en ansökan om tillstånd för en sådan anläggning. Enligt Fud-programmet är SKB just nu in en fas av säkerhetsutvärderingar, utredningar och förstudier för metoder och platser. Fasen beräknas pågå fram till ca 2021. Vid den tidpunkten kommer SKB att inleda undersökningar på de platser som har bedömts lämpliga i förhållande till slutförvarsmetoden. Sannolikt kommer samråd mellan SKB och SSM om förstudierna samt platsundersökningar att genomföras. 3. SSM har i uppdrag att upprätthålla kunskap samt stödja nationell kompetens inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Forskningen ska ha en tydlig koppling till SSM:s uppdrag och resultaten ska kunna komma till nytta i verksamheten. Oberoende forskning inom bl.a. slutförvaring avfall, friklassning, rivningsavfall, driftavfall, förorenad mark och kärnämneskontroll bedrivs med en årlig budget på ungefär 80 miljoner kronor. Forskningsprojekten startas på SSM:s initiativ baserat på behoven identifierade genom en omvärdsanalys både nationellt och internationellt samt baserat på utlysningar av medel för forskning. Oberoende forskning inom geovetenskapen bedrivs inom denna ram. 2 Sveriges Kommuner och Landsting [-7] Sveriges Kommuner och Landsting avstår från att delta på seminariet och att lämna synpunkter. Inga åtgärder. 3 Studsvik Nuclear AB [-8] 1. Planen pekar inte på någon tydlig strategi eller viljeriktning om hur kärnavfall utöver använt kärnbränsle ska omhändertas i Sverige. 2. Planen gör ingen koppling till avfallshierarkier. 3. Det framgår inte om det finns någon viljeinriktning om

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 3 (20) att styra avfallsströmmarna så att material och energi återvinns eller avfallsmängderna minimeras. 4. Planen bör uppdateras med en strategi för hantering av kärnavfall som kopplar till grundläggande principer i miljöbalken. 5. Anläggningar som behandlar radioaktivt avfall i syfte att återvinna material och energi redovisas inte i planen. Ett nytt avsnitt bör införas. 6. Detaljerad faktagranskning har genomförts. 1. Som framgår av avsnitt 1.3 har föreliggande rapport ingen verkställande roll. Rapportens funktion är att övergripande redogöra hur strategier och viljeinriktningar omsatts i konkreta planer och program som styr omhändertagandet av använt kärnbränsle och kärnavfall. 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG har införts i svensk lagstiftning genom Avfallsförordningen 2011:977, vilket inte gäller använt kärnbränsle och kärnavfall som hanteras i kärntekniklagen eller radioaktivt avfall som hanteras i strålskyddslagen. Därför finns det formellt inga krav på att införa avfallshierarkin inom hanteringen av radioaktivt avfall. SSM utreder för närvarande möjligheten att använda avfallshierarkin som ett verktyg som främjar strålsäkerheten. 3. Ansvaret för att omhänderta restprodukter som uppstår i en verksamhet vilar på verksamhetsutövaren. Det är upp till varje verksamhetsutövare att uppfylla krav i lagar och föreskrifter, med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska aspekter. 4. Se punkt 1 och 2 ovan. 5. SNAB:s roll som enda godkända avfallsanläggning för IKA kan man läsa om i avsnitt 5.2.5. För att förtydliga något har rubriken ändrats till Avfallshantering och slutförvaring, samt ett förtydligande gjorts i texten om att den volymreducerande verksamhet av IKA som pågår bedrivs av SNAB, detta var inte tydligt tidigare. Att strålkällor kan återvinnas beskrivs i avsnitt 5.2.4. 6. Alla synpunkter är omhändertagna i rapporten förutom kommentaren om Figur 12 (figuren kommer från Fudprogrammet).

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 4 (20) 4 Östhammars kommun [-10] 1. Kommunerna har en nyckelroll i tillståndsprövningssamt tillåtlighetsprövningsprocessen av kärnteknisk verksamhet. Detta och kommunernas engagemang i kunskapsutbyggnad samt kommunikation bör belysas (s. 28) såsom den nationella planen kan stödja dialog och inflytande i tillståndsprocessen. 2. Vid hantering av NORM-avfall finns det oklarheter runt det slutliga omhändertagandet med risk att kunskapsöverföring brister och mellanlager faller i glömska. Myndigheterna bör med sin tillsyn se till att avfallsproducenterna tar ansvar för sitt avfall på ett långsiktigt sätt. 3. Staten bör tillse, genom internationella avtal eller annat, att det finns möjlighet till slutförvaring även efter att SKB upphör sin verksamhet. 4. Kommunen uttrycker sin önskan att statens långsiktigta ansvar för slutförvaringen för radioaktivt avfall tydligt stadsfästs. 1. Det har förtydligats i rapporten att kommunerna bidrar till beslutprocessen inte bara genom vetorätten men även genom att främja kunskapsuppbyggnad och kommunikation med allmänheten m.fl. 2. SSM har arbetat med olika NORM-frågor i flera år och kommer även fortsättningsvis att göra det. SSM har vid flera tillfällen sammanställt identifierade problem med hanteringen av avfall från icke-kärntekniska verksamheter i Sverige, senast i SSM-rapport 2009:29. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för den föreliggande rapporten. 3. Det långsiktiga ansvaret för ett slutförvar för använt kärnbränsle eller annat radioaktivt avfall bör, enligt riksdagens uttalanden, ligga hos staten (se nationella planen). Genom ratificeringen av kärnavfallskonventionen ( Joint Convention ) har staten åtagit sig att bära ett sistahandsansvar för slutförvaringen av använt kärnbränsle och kärnavfall i det fall det inte finns någon ansvarig tillståndshavare. 4. I ett nytt förslag till lagstiftning på strålsäkerhetsområdet som ännu inte har slutbehandlats av regeringen, föreslås att statens yttersta ansvar tydliggörs.

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 5 (20) 5 Boverket [-11][2014-5170-14] 1. I avsnitt 3.2 saknas en hänvisning till plan- och bygglagen. Förslag till hänvisning ges. 1. Boverkets förslag har använts till ett nytt avsnitt (3.2.5) om plan- och bygglagen. 6 Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings (MKG) [-12] 1. MKG [punkt 3] anser att från rubriksättningen och strukturen i rapporten är det otydligt vilken den nationella planen är gentemot de nationella programmen. 2. MKG [punkt 3] påpekar att handlingslinjerna är en del i de nationella programmen medan de grundläggande principerna enligt rådets direktiv 2011/70/EURATOM ska vara till grund för de nationella handlingslinjerna. 3. Endast del av de grundläggande principer som finns i miljöbalken har beskrivit i kap. 2 [punkt 3]. 4. MKG [punkt 3] tycker att ett kortare dokument med titel Nationellt program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige skulle behöva skapas. Den nuvarande nationella planen (föreliggande rapporten) på så sätt bli en av huvudreferenserna i likhet med Miljömålsystemet, Fud-programmet samt finansieringssystemet. 5. MKG [punkt 4] påpekar att det är en brist att inte miljöbalkens inflytande på kärnavfallsprogrammet beskrivs bättre i plandokumentet. 6. MKG [punkt 5] anser att det bör tydligt förklaras varför det i Sverige inte genomförs strategiska miljövärderingar av nationella program enligt Europaparlamentets och Europeiska rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 (SEA-direktivet) om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. MKG delar SSM uppfattning att den föreliggande planen inte borde vara föremål för en strategisk miljövärdering med samråd enligt SEAdirektivet i och med den nuvarande lagstiftningen inte ange att miljövärderingen måste göras. 7. MKG [punkt 6] anser att plandokumentet på ett mycket tydligare sätt bör beskriva ansvarsfördelningen inom det svenska kärnavfallsprogrammet. MKG menar att det är viktigt för att kunna bedöma det svenska kärnavfallssystemet att det finns en mer detaljerad beskrivning av

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 6 (20) verksamhetsutövarna/tillståndshavarna vad gäller ägande och vilka drivkrafter som kan finnas på grund av vinstintressen. 8. MKG [punkt 7] uppmärksammar att i art. 10 rådets direktiv 2011/70/EURATOM ställs krav gällande hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall på att medlemsstaterna ska säkerställa att nödvändig information görs tillgänglig för arbetstagarna och allmänheten, vidare att allmänheten ska ges tillräckliga möjligheter att delta på ett effektivt sätt i beslutprocessen. 9. MKG [punkt 7] påpekar att miljöbalken ger miljöorganisationerna rätt att överklaga domar, rätten kan delvis begränsas i frågan om anläggningar för mellanlagring och slutförvaring av kärntekniskt avfall eftersom dessa innefattar ett regeringsbeslut. 10. MKG [punkt 7] saknar en beskrivning av hur öppenheten och insyn i Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som en av de viktigaste aktörer inom hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. 11. MKG [punkt 7] påpekar att miljöorganisationerna inte erhåller medel för deltagande i annat samråd än det om hantering av använt kärnbränsle. 12. MKG [punkt 8] anser att slutförvaret för långlivat medelaktivt avfall (SFL) inte är tillräckligt beskrivet i planen. 13. MKG [punkt 9] undrar om det verkligen inte finns några avtal mellan Sverige och andra länder (förutom åtagande enligt EURATOM fördraget). 14. MKG [punkt 10] anser att en redovisning av gällande tillstånd för kärntekniska anläggningar bör ges i rapporten. 15. MKG [punkt 11] anser att ett avsnitt om kärnämneskontroll och import och export av kärnavfall saknas. 16. MKG [punkt 12] föreslår att avsnittet om planering av nya kärnreaktorer bör tas bort. 17. Detaljkommentar [punkt 13]. På s. 92 står det att avfallsmängderna har producerats mellan 2011 och 2013. Det handlar däremot om totala mängder i det svenska inventariet mellan 2011 och 2013. 18. MKG [punkt 14] uppmanar SSM att se över språket för att öka läsbarheten för allmänheten. 1. SSM har tydliggjort att den Nationella planen redovisar övergripande mål, handlingslinjerna, ramverket samt be-

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 7 (20) skriver de Nationella programmen. Planen beskriver på så sätt rollen för de styrande programmen inom det svenska organisatoriska och rättliga ramverket. Planen redogör också för ansvar och befogenheter. 2. SSM har haft för avsikt att i kap. 2 beskriva hur de grundläggande principerna är implementerade i det svenska systemet och utgör grunden för de nationella programmen i kap. 7. 3. SSM har gjort en genomgång av de grundläggande principerna i kap. 2 och kompletterat med några principer enligt miljöbalken som tidigare inte hade tagits upp på ett tillfredställande sätt eller som rent av saknades. 4. Den Nationella planen uppfyller funktionen av toppdokument som MKG efterfråga. De Nationella programmen har aktivitetsstyrande karaktär och har identifierats av SSM i Miljömålsystemet, Fud-programmet samt finansierings-systemet. Därför presenteras dessa i den Nationella planen, och bifogas planen när den anmäls till EU-kommissionen. 5. SSM anser att den nuvarande rapporten inte utgör det svenska nationella programmet. Som beskrivs i föreliggande rapporten består de tre nationella programmen av Miljömålsystemet, Fud-programmet samt finansieringssystemet. Den nationella planen redovisar hur de grundläggande principerna är implementerade i programmens handlingslinjer, hur ansvaret fördelas mellan aktörer i det svenska ramverket samt vilka de nationella programmen är, deras mål och hur de fungerar. Därför görs inga åtgärder i frågan. 6. Gällande en bättre beskrivning av miljöbalkens inflytande på kärnavfallsprogrammet se SSM:s svar nr. 3 till MKG. Ett avsnitt med motivering om varför en strategisk miljöbedömning och samråd av planen inte görs återges i ett nytt inledande avsnitt i rapporten (1.5). 7. Ägarförhållandena för kärnkraftverken är tydliggjorda i rapporten. 8. Den nationella planen innehåller inte några beslut gällande hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Dessutom är dokumentet i sig ett sätt för myndigheten och svenska staten att involvera och informera allmänheten om det nationella hanteringsystemet för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Syftet för seminariet 2015-03-26 har också varit det samma.

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 8 (20) 9. SSM instämmer med MKG i frågan. 10. Allmänhetens insyn i Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) åstadkoms genom att SSM utövar tillsyn av dess verksamheter och anläggningar, samt genom samrådsprocesser med allmänheten enligt miljöbalken inom tilllåtlighets- och tillståndsprövning av nya verksamheter. Även granskningen av SKB:s Fud-program samt Plankostnadsberäkningar utgör en möjlighet till insyn i SKB:s verksamhet genom remissförfarande med möjlighet för allmänheten att yttra sig om innehållet i dessa program. 11. Kostnadsersättning till miljöorganisationer i samband med samrådsprocessen enligt miljöbalken gäller endast anläggningar för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle. Texten i sammanfattningen och avs. 7.3.1 har reviderats. 12. SFL beskrivs i avsnitt 7.2.5 Loma-programmet tillsammans de övriga mellanlager och slutförvar som är inplanerade men som inte har fått regeringstillstånd eller ansökts för (utbyggnad av SFR, SFL och mellanlager). 13. SSM bekräftar att det inte finns avtal mellan Sverige och andra länder i frågan om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. 14. SSM bedömer att syftet med rapporten inte avkräver den typen av detaljer. 15. Ett avsnitt om kärnämneskontroll ska tas fram (3.6 Internationell tillsyn). Avsnitt 3.3.3 om gränsöverskridande transporter handlar också om import och export av kärnavfall och därför finns i rapporten. Rapporten kompletteras även med avseende på föreskrifter om kärnämneskontroll (3.2.3), Euratom-förordning om kärnämneskontroll (3.3.1) samt icke-spridningsavtalet (3.3.4). 16. Vattenfall har lämnat in en ansökan till SSM om nybyggnation av kärnkraftreaktorer. Ansökan har inte återkallats trots att Vattenfall bl.a. i media meddelat att företagets utbyggnadsplaner kommer att avbrytas. 17. Synpunkten har omhändertagits i den nya versionen rapporten. 18. Synpunkten har omhändertagits i den nya versionen av rapporten.

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 9 (20) 7 Lars Persson [-13] Finns det planer för ett slutförvar för kemiskt farligt icke-radioaktivt avfall? SSM påpekar att denna viktiga fråga ligger utanför myndighetens tillsynsområde. Inga åtgärder. 8 Järnbruksförnödenheter (JBF) [-15] 1. I föreliggande nationella planen är fokus mera på kärnbränsle och framtida lagring. JBF saknar i den nya planen lite mer fokus på herrelösa strålkällor, gränsskydd för radioaktivt kontaminerade produkter och NORM. 2. Svenska stålverk och återvinningsbranschen ansvarar för de flesta kontroller av icke-kärntekniskt kontaminerat material. Kontroll görs med radioportaler som leder genomsnittligt till ca 25 detektioner av radioaktivt material på ett år. Det finns dock ingen slutlig lösning på hur materialet ska slutförvaras. 3. JBF tycker att det inte är stålverken och återvinnarnas sak att lösa lagring/slutförvaring av radioaktivt kontaminerat material som finns i samhället och hamnar som avfall. Därför saknar de en plan med handfasta lösningar och åtgärder. 4. JBF [punkt 1] vill att krav införs på avfallsplaner för radioaktivt avfall där SSM tydliggör krav och tillämpning. Alla typer av avfall ska ha utpekade deponier eller slutförvar och en säker mellanlagring. 5. JBF [punkt 2] vill att en utredning om slutförvar av NORM material genomförs. 6. JBF [punkt 3] vill att staten genomför insamlingskampanjer. 7. JBF [punkt 4] vill att rutinmässig gränskontroll av radioaktiva ämnen från tredje land genomförs. 1. SSM tolkar det som att JBF efterlyser: en utförligare, samlad, redogörelse för de problem som återstår att lösa samt förslag på lösningar. Detta är något som SSM avser att arbeta vidare med, då det är en del av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. SSM har vid flera tillfällen sammanställt identifierade problem med hanteringen av avfall från icke-kärntekniska verksamheter i Sverige, senast i SSM-rapport 2009:29. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 10 (20) den föreliggande rapporten. 2. JBF:s påstående att det inte finns någon lösning på slutförvaring av det radioaktiva material som fångas upp av branschens larmportaler stämmer endast till viss del, vilket branschen är väl medveten om: SSM tar årligen emot ett antal ansökningar från branschen om hjälp med omhändertagande, och ett stort antal avfallsposter har omhändertagits de senaste åren. Alla parter är dock medvetna om att det fortfarande finns problem med vissa avfallskategorier, bland annat NORM. SSM har vid flera tillfällen sammanställt identifierade problem med hanteringen av avfall från icke-kärntekniska verksamheter i Sverige, senast i SSM-rapport 2009:29. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för den föreliggande rapporten. 3. SSM har vid flera tillfällen sammanställt identifierade problem med hanteringen av avfall från ickekärntekniska verksamheter i Sverige, senast i SSMrapport 2009:29. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för den föreliggande rapporten. 4. SSM ser för närvarande över regelverket, bland annat kommer det existerande krav på tillståndshavarens ansvar vad beträffar radioaktivt avfall, att förtydligas genom att krav ställs på att avfallsplaner och finansiella garantier ska finnas. 5. Problematiken med det NORM som idag lagras på metallåtervinningsanläggningar och stålverk finns omnämnt i rapporten, se 5.1.10. Det finns NORM-avfall även inom andra områden (vilket redovisas i rapporten), och det gör detta till en komplex frågeställning. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för den föreliggande rapporten. 6. Under senare år har SSM genomfört en kampanj för insamling och omhändertagande av överblivet historiskt radioaktivt undervisningsmaterial från landets grund- och gymnasieskolor, vilket nämns i avsnitt 7.1.1 i rapporten. SSM har för avsikt att genomföra fortsatta insatser inom områden där detta bedöms behövligt. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för den föreliggande rapporten. 7. Avsaknaden av rutinmässig gränskontroll av radioaktiva ämnen belystes i SSM-rapport 2009:29, vilket ledde till

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 11 (20) att regeringen gav SSM och Tullverket i uppgift att genomföra en utredning. SSM redovisade sin rapport till regeringen i februari 2012. SSM avser att fortsätta lyfta de problem som finns, dock ryms detta inte inom ramen för den föreliggande rapporten. 9 Frågor ställda samt svar vid seminariet på SSM 2015-03-26, kl. 9-11 [-16] Frågor: 1. Daniel Westlén, Vattenfall AB: Avfallsfokus är på kärnteknisk verksamhet. Varför? Stora mängder alfaaktivt NORM-avfall finns, t.ex. rödskiffer. 2. Emil Jorpes, Studsvik Nuclear AB, Johan Svahn, MKG: Hur miljöbalken tillämpas inom hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall bör vara bättre beskrivet i planen/rapporten till Kommissionen. 3. Claes Johansson, SKB: Kommentar: Visst IKA-avfall (enligt punkt 1 ovan) borde nog snarare hamna i det planerade slutförvaret för långlivat avfall (SFL). 4. Inga Carlman, Mittuniversitetet, Östersund: Utredning av alternativ (t.ex. alternativen djupa borrhål eller upparbetning) är kärnfrågan ur ett miljöbalksperspektiv. 5. Miles Goldstick (Milkas): Påpekar att det finns alternativa lösningar i form av torrförvar samt att det är alltför kort om tid för kommentarer på rapporten (sista april). 6. Johan Svahn, MKG: Ett övergripande program behövs, inte bara en plan. 7. Börje Norlin, Mittuniversitetet: Mätutmaningar i processen? Mätövervakning? 8. Carl Reinhold Bråkenhielm, Kärnavfallsrådet: Hur hanteras kärnämneskontroll i programmet? 9. Lars Persson, Miljövänner för kärnkraft: Kemiskt toxiskt avfall hanteras inget vidare i Sverige. 10. Leif Göransson, Solteknik: MB kom 100 år för sent. Avfallsfrågan är ej löst. Torrförvar i några hundra år? 11. Miles Goldstick (Milkas): Erbjöd deltagarna att förse sig med ett exemplar av en bok. 12. Inga Carlman, Mittuniversitetet, Östersund: Skilda metoder, torra, djupa borrhål m.m. finns. Redovisa alternativ i planen. Kräver SSM att de redovisas så att de kan jämföras? Upparbetning är tydligen inte aktuellt. Säker plats, bästa platsen? Total kommunal vetorätt saknas. 13. Johan Swahn, MKG: Svårt att peka ut de övergripande

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 12 (20) målen för Sverige som stat. Öppenhetsfråga. 1. NORM-avfall finns med i rapporten, i ett flertal avsnitt i kapitel 5 och i 6.5.2. SSM tar till sig synpunkten inför kommande uppdatering av rapporten, dock kommer inga justeringar göras av föreliggande rapport. Se även hantering av fråga nr. 2 från Östhammars kommun ovan [-10]. 2. Tillämpningen av miljöbalken inom hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall redovisas genomgående i rapporten. 3. Påstående. Inga åtgärder. 4. Redovisning av alternativ är en fråga för program för forskning, utveckling, demonstration eller tillåtlighetsoch tillståndsprövning för anläggningar. Dessa behandlas principiellt i rapporten. För en utförlig beskrivning av alternativa metoder och platser för var och en planerad anläggning hänvisas till Fud-programmet och till tillståndsökningarna för dessa. 5. Påstående. Inga åtgärder. 6. Den föreliggande rapporten är ett steg i den föreslagna riktningen. 7. SSM bedömer att syftet med rapporten inte kräver den typen av detaljer. Information om kärnämneskontroll har kompletterats i rapporten. 8. Se punkt 7. 9. Mellanlagring finns i olika former. De ska dock ses endast som ett steg mot slutförvaring. 10. Inga åtgärder. 11. I pågående tillståndsansökningarna redovisas alternativa metoder och platser. 12. SSM är öppen och angelägen om en dialog. 10 Mittuniversitetet [-17] 1. Politiker och myndigheter har inte krävt tillräckligt mycket utifrån de lagkrav som finns, så att ett nytänkande inom SKB eller någon annan verksamhet kunnat ges möjlighet att utveckla andra tekniker såsom djupa borrhål, transmutation, etc. 1. Kärntekniklagen föreskriver att reaktorinnehavarna vart tredje år ska redovisa hur arbetet med etablering av ett

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 13 (20) slutförvar för använt bränsle fortskrider (Fud-program). Reaktorinnehavarna har sedan 1986 vart tredje år lämnat in ett uppdaterat Fud-program för granskning och utvärdering av myndigheten. Programmet har sänts på en bred remiss för inhämtande av synpunkter innan myndigheten, med eget yttrande, överlämnat programmet till regeringen för beslut. 11 European Spallation Source ESS AB [-18] 1. Den totala mängden radioaktivt avfall från drift och avveckling av ESS kommer att motsvara cirka 15 % (ca 2500 m 3 ) av det planerade utrymmet i SKB:s slutförvarsanläggning SFL. SFR är i dagsläget ej aktuellt för avfall från ESS. 1. Uppgifterna har införts i avsnitt 6.3.3 och 6.5.3 i rapporten. 12 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) [-19] SKB anser att planen ger sammantaget en god överblick av och förståelse för det svenska programmet. 1. S.13 Referenser till Avfallsmängder och prognoser 2. S. 28 Krav på samrådsredogörelse. 3. S. 72 Använd Urandioxid istället för uranoxid. 4. S. 75 Använd Slutförvar för långlivat radioaktivt avfall (SFL) istället för djupförvaret. 5. S. 76 Slutförvar istället för slutförför. 6. S. 77 SKB önskar komplettera med följande text: SKB har inom ramen för de pågående tillståndsprövningarna för KBS-3-systemet i början av 2015 kompletterat sina ansökningar med ett yrkande om tillstånd att utöka mellanlagringen i befintliga bassänger i Clab till 11 000 ton uran genom användning av s.k. kompaktkassetter. Motivet för detta är at det bedöms dröja längre än tidigare planerat till ett slutförvar för använt kärnbränsle kan stå färdigt att ta emot mellanlagrade använda bränslet. 7. S. 79 Byt att göra sig av med mot omhänderta. 8. S. 82 m fl. Frågan om att omhändertagande av ESS:s avfall inte är helt utklarad förklaras ingenstans i dokumentet. 9. S. 90-93 Tabell 2 till 5. Komplettera gärna med en tydlig källhänvisning/referens för de fyra tabellerna.

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 14 (20) 10. S. 96 Avs. 6.3.4 Lägg till texten Kärnbränsleförvaret förväntas vara i drift ungefär från år 2030 till omkring 2070. 11. S. 97 Ersätt texten Om kapaciteten förvarskapaciteten med Om behov skulle uppstå av att slutförvara använt kärnbränsle från eventuella nya framtida reaktorer krävs nya undersökningar, säkerhetsanalyser och tillståndsprövningar oavsett om man skulle vilja bygga ut slutförvaret eller etablera ett nytt slutförvar någon annanstans. 12. S. 104 Flytta ordet för. Byta ut orden mellan förvaras med mellanlagras. 13. S. 106 byt ut hindrar nå markytan med fungerar och uppfyller kraven. 14. S. 108 Byt ut SFR kommer SKB ansöka med SFR har SKB ansökt. 1. S. 13 SSM anser att sammanfattningen inte behöver lista alla referenser. 2. S. 28 Texten har reviderats. 3. S. 72 Texten har reviderats. 4. S. 75 Texten har reviderats. 5. S. 76 Texten har reviderats. 6. S. 77 Texten har tillagts. 7. S. 79 Texten har reviderats. 8. Notering har infogats i den nya versionen av rapporten. 9. I tabell 2 och 3 kommer referens göras till SKB:s avfallshandbok. I tabell 3 kommer referens göras till IAEA:s och EU:s klassificeringssystem. För data i tabell 4 och 5 kommer att refereras till Bilaga 2. I bilaga 2 listas referenser till alla tillståndhavarnas årsrapporter för år 2011 till 2013. 10. S. 96 Texten har reviderats. 11. S. 97 Texten har reviderats. 12. S. 104 Texten har reviderats. 13. S. 106 Texten har reviderats. 14. S. 108 Texten har reviderats. 13 Nils-Axel Mörner [-20] 1. SKB undervärderar mycket grovt de risker som föreligger vad gäller långtidsförvaring. 2. SKB hävdar att större postglaciala jordbävningar inte

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 15 (20) skett i södra Sverige. Starka argument finns för att SKB bör göra en ny seismisk analys. 3. Den enda seismiska riskanalysen över 100 000 år som idag föreligger är publicerad i Pattern Recognition in Physics (Mörner 2013a). 4. Det finns anledning av beakta DRD-metoden för hantering av det långlivade kärnavfallet inklusive använt kärnbränslet. 5. Det föreligger ingen ledande plan för hur hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige ska gå till för att garantera säkerheten under den enorma tidsrymden av 100 000 år. Mycket måste fortfarande undersökas. SSM granskar för tillfället SKB:s ansökningar för en slutförvarsanläggning för använt kärnbränsle i Forsmark. 1. Frågeställningen hanteras inom SSM:s granskning av SKB:s ansökan. 2. Frågeställningen hanteras inom SSM:s granskning av SKB:s ansökan. 3. Frågeställningen hanteras inom SSM:s granskning av SKB:s ansökan. 4. Frågeställningen hanteras inom SSM:s granskning av SKB:s ansökan. 5. Den nationella planen föregriper inte regeringsbesluten i fråga om tillstånd för kärntekniska anläggningar. Planen beskriver endast befintliga och planerade anläggningar utan att kunna påverka deras tillståndsprövningar. 14 Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) [SSM2014-5170-21] 1. SERO [punkt 1] konstaterar att ingen redovisning har gjorts för det plutonium som idag lagras i England utan tänkbara alternativ. 2. SERO [punkt 2] anser att Vattenfalls kärnavfall från reaktorer i Tyskland bör tas omhand i Tyskland. 3. SERO [punkt 3] uppmanar att en lag om verksamhetsutövarens atomansvar och ansvarsgenombrott bör beslutas snarast. 4. SERO [punkt 4] anser att strålskyddsprinciperna i nollalternativet till MKB för slutförvaret kraftigt avviker från ICRP-principer. 5. SERO [punkt 4] konstaterar att en osäker personal- och

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 16 (20) kompetensförsörjning p.g.a. avvecklingen av kärnkraft leder till att en rundgång av personal mellan myndighet och industri inte kan undvikas. 6. SERO [punkt 5] anser att kärnavfallsfonden bör ha en uppbyggnad som tryggar en eventuell förtida avveckling. 7. SERO [punkt 6] undrar vad som händer när Studsviklagen upphör att gälla 2017. 8. SERO [punkt 7] anser att (SKB:s?) redovisning av nollalternativ inte är acceptabel och att redovisning av alternativa slutförvar saknas. 9. SERO [punkt 8] anser att redovisning av miljökonsekvensbeskrivning med avseende på olyckor och utsläpp för sjötransport och landtransport saknas. 10. SERO [punkt 9] anser att mellanlagring av använt kärnbränsle bör utökas till 100 år. 11. SERO [punkt 9] anser att avsvalning av det använda kärnbränsle inte bör ske vid reaktorerna utan i särskilda anläggningar minst 30 km från reaktorerna. 12. SERO [punkt 9] anser att arbeten med slutföravaret för använt kärnbränsle i Forsmark samt inkapslingsanläggningen i Oskarshamn bör få påbörjas efter sista reaktor på de två platserna har ställts av. 13. SKB [SERO punkt 9] bör visa alternativa platser och metoder. 14. SERO [punkt 10] anser att Clab bör hänföras till hotkategori I (ett) i den nationella säkerhetsplanen. 15. SERO [punkt 11] anser gällande Clab att genomgripande redovisning av lagringsmetoderna aktiv och passiv kylning saknas. 16. SERO [punkt 12] anser att inkapslingsanläggningen Clink inte bör kombineras med ett mellanlager. 17. SERO [punkt 13] anser att en utdragen slutförvarsprocess ger en naturlig minskning av strålning och temperatur vilket skulle vara bättre för framtida generationer. 1. Efter granskning av SSM beslutade regeringen i juni 2014 att godkänna OKG AB:s ansökan om att överlåta ägarskapet för det separerade plutonium som lagras i England till UK Nuclear Decommissioning Agency (NDA). 2. Rapporten redovisar använt kärnbränsle samt radioaktivt avfall uppkommit i Sverige. Redovisning av tyskt avfall hanteras i Tysklands nationella program.

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 17 (20) 3. Se kap 3.2.9 Atomansvarighet 4. Redovisning av noll-alternativ för planerade eller drifttagna anläggningar görs enligt krav i svensk lagstiftning. 5. SSM delar uppfattningen om vikten av säkerställd kompetensförsörjning. 6. Finansieringssystemets syfte och konstruktion med avseende på frågan beskrivs i avsnitt 7.3. 7. När lagen upphör att gälla förväntas fonderade medel finansiera de återstående avvecklingskostnaderna för de historiska anläggningar lagen omfattar. SSM har av regeringen begärt ett uppdrag att se över lagens upphörande. 8. Redovisning av alternativa metoder och platser för slutförvaring av använt kärnbränsle samt kärnteknisk avfall krävs i ansökningarna om tillstånd enligt miljöbalken för dessa anläggningar. 9. Detta går utöver rapportens avgränsningar. 10. Detta går utöver rapportens avgränsningar. 11. Detta går utöver rapportens avgränsningar. 12. SSM granskar för tillfället SKB:s ansökningar för en slutförvarsanläggning för använt kärnbränsle i Forsmark. Frågeställningen hanteras inom SSM:s granskning av SKB:s ansökan. 13. Se punkt 8 ovan. 14. Detta går utöver rapportens avgränsningar. 15. Detta går utöver rapportens avgränsningar. 16. SSM granskar för tillfället SKB:s ansökningar för en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i Oskarshamn. Frågeställningen hanteras inom SSM:s granskning av SKB:s ansökan. 17. Påstående. Inga åtgärder. 15 Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) [-22] SKS anser att mängderna lågaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet är tiotalsgånger större och ofta mera aktiva än avfall från kärnteknisk verksamhet. Inga krav ställs vad som gäller framtida påverkan på människor och miljö p.g.a. dessa mängder avfall. SKS påpekar att nuvarande förfarande inte är optimalt. Frågan om NORM-avfall har också ställts av Östhammars kommun [-10] punkt 2, och Järnbruksförnödenheter [SSM2014-5170-15] punkt 1 och 5, samt vid seminariet om Nationella planen på SSM 2015-03-26, kl. 9-11 [-16] punkt 1. SSM:s hantering redovisas där.

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 18 (20) 16 Miljörörelsen kärnavfallssekretariat (Milkas) [-23] 1. Milkas anser att en kontinuerlig uppdatering av kunskap om hälsoeffekterna av lågdosstrålning bör ske. 2. Milkas påpekar att kommunens vetorätt nämns utan att notera undantaget för kärnteknisk verksamhet då det inte är en absolut rätt. 3. Milkas anser att när det gäller principen om avfallsminimering (sid. 28), ska nollproduktion kunna vara ett tydligt mål. Produktionsstopp i existerande anläggningar ska prioriteras. 4. Milkas anser att miljöbalkens mål och särskilda krav på alternativa redovisningar ska tydliggöras. 5. Milkas tycker att torrförvar som allmänt alternativ i stället för utbyggnad av Clab ska inkluderas. 6. Milkas saknar ett redovisningssystem för import och export av allt radioaktivt material. 7. Milkas anser att en beskrivning av systemet när det gäller sekretess för friklassning av radioaktivt material generellt och särskilt från Studsvik ska inkluderas, med en lista över isotoper och mängder. 1. Inom sitt uppdrag stödjer SSM forskning i syfte att ta fram ny kunskap som kan ligga till grund för beslut och överväganden så att myndigheten kan bedriva en effektiv och vederhäftig verksamhet. Inom området hälsoeffekterna av lågdosstrålning är SSM engagerad i initiativet MELODI ( Multidisciplinary European Low Dose Initiative ) och sponsrar arbetet på Centrum för strålskyddsforskning (CRPR) vid Stockholms universitet, som i sin tur ingår i expertnätverket DOREMI ( Low Dose Research towards Multidisciplinary Integration ). CRPR disponerar av en unik anläggning för studier av effekter av låga doser och dosrater av joniserande strålning. 2. Det förklaras i rapporten att kommunens vetorätt är subordinerad regeringens beslut. 3. Rapportens syfte är att redovisa hanteringen av befintliga och prognosticerade avfallsmängder. SSM instämmer att ett avfallsproduktionsstopp är ett gränsfall för tillämpning av avfallsminimering. 4. SSM instämmer och har tydliggjort dessa aspekter i den nya versionen av rapporten. 5. Det är upp till verksamhetsutövaren att genomföra de åt-

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 19 (20) gärder som behövs med hänsyn till säkerheten. Val av teknik/metod är upp till verksamhetsutövaren så länge föreskriftskrav är uppfyllda. 6. SSM håller ett nationellt register över kärnämnen. De viktigaste svenska intressenterna inom kärnämneskontrollen är tillståndshavarna för kärnkraftverken, bränslefabriken, Clab och Studsvik samt forskningsinstitutioner, industrier m.fl. som innehar kärnämne, producerar kärnteknisk utrustning eller som bedriver forskning i anslutning till kärnbränslecykeln. I förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten anger att det ska tas fram en sammanställning av mängder och prognoser för använt kärnbränsle samt radioaktivt avfall (i föreliggande nationell plan). Regelbunden rapportering till EU-kommissionen enligt direktiv 2006/117/Euratom ger en översikt över övervakning och kontroll av transporter av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige. I denna rapport ges särskild uppmärksamhet åt genomförandet av förfaranden vid återtransport på grund av att transport skett utan tillstånd eller att det radioaktiva avfallet inte har deklarerats Inga sådana avvikelser har skett i Sverige under perioden 2012-2014. Ett system för rapportering och godkännande av förfaranden som medför risk för joniserande strålning enligt 96/29/Euratom finns också i bruk i Sverige. 7. Enligt SSM:s villkor för friklassning av metallgöt från smältanläggningen i Studsvik ska Studsvik Nuclear AB årligen redovisa en sammanställning av vikt, aktivitetsinnehåll och mottagare för omsmältning för de göt som friklassats under föregående år. Informationen om mottagare av göt omfattas av sekretess för affärsförhållanden enligt offentlighets- och sekretesslagen och kan därför inte lämnas ut av SSM. 17 Nationell expertgrupp for sanering (NESA) [-24] 1. NESA rekommenderar att referenser till lagrum gällande ansvar för bör uppges. 2. NESA anser att man bör referera till NESA:s arbete med saneringshandboken. 3. NESA anser att sammanfattningen i frågan om bered-

Nationell plan radioaktivt avfall Sida 20 (20) skapsplanen ger ett intryck att vara alltför omfattande. 4. Avs. 3.7.2 Sanering bör hänvisa till ERCC:s färdiga moduler. 5. Avs. 3.7.3 Avfallshantering bör förklara att det inte finns några genomtänkta planer rörande saneringsavfall. 6. Avs. 3.7.3 bör förtydliga vem som har ansvaret för mellanlagring om Sverige blir kontaminerat av en kärnteknisk olycka som skett utomlands. 1. Referenser till lagrum gällande i olika avseenden har anpassats till detaljeringsnivå som krävs i olika delar av rapporten. 2. Detta görs nu under avsnitt 3.9.2 (tidigare 3.7.2). 3. Texten är omformulerad och hänvisningen återfinns under avsnitt 3.9 (tidigare 3.7). 4. Kapitlet med sanering omarbetades och minskade i omfattning då huvudämnet för rapporten är avfallshantering. Stycket med möjlighet till internationella resurser togs bort helt. 5. Detta sker nu i inledningen till kap 3.9.2 (tidigare 3.7.2). 6. Denna fråga utreds inom arbeten med Saneringshandboken.