Regeringsuppdrag angående föräldrars möjligheter att använda föräldrapenningen

1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag angående föräldrars möjligheter att använda föräldrapenningen Försäkringskassan har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att införa regler som innebär att det blir möjligt för föräldrar som har ensam vårdnad om ett barn att kunna överlåta en del av föräldrapenningen till någon annan person som inte är förälder till barnet. Försäkringskassan ska vidare utreda om det är möjligt att låta den förälder som i praktiken är ensam om att ta hand om sitt barn kunna ta del av alla föräldrapenningdagar. Försäkringskassan ska lämna förslag till författningsändringar och redovisa eventuella kostnadsökningar. Inledning Det är angeläget med förändringar som kan underlätta vardagen för de föräldrar som har ensam vårdnad och de som i praktiken är ensamma. En ensam förälder har hela ansvaret om barnet och familjens ekonomi. Att få avstå av sina egna dagar med föräldrapenning för att kunna få stöd av annan försäkrad person när så behövs är ett länge önskat och välkommet förslag. Det blir också en lättnad för den som i praktiken är ensam om vården av barnet att han eller hon kan få tillgång till alla dagar med föräldrapenning. Dessa föräldrar bör också få möjlighet att få avstå dagar till annan försäkrad person när föräldern har behov av stöd. Sammanfattning Möjlighet för föräldrar som är ensamma vårdnadshavare att kunna överlåta en del av föräldrapenningen Försäkringskassan föreslår att föräldrar med ensam vårdnad och de föräldrar som trots gemensam vårdnad kan få rätt till alla dagar med föräldrapenning ska kunna avstå dagar till annan försäkrad person. Dessa föräldrar bör få avstå lika många dagar som de som har gemensam vårdnad kan göra, dvs. 180 dagar. Införandekostnaderna beräknas till 3,8 miljoner kronor om förslaget införs tidigast 1 januari 2014 och kan utvecklas enbart i systemet för automatiserad föräldrapenning. Av dessa 3,8 miljoner kronor kommer 3 miljoner kronor att

2 (12) lånefinansieras (hanteras inom befintlig låneram) och 0,8 miljoner kronor kommer att belasta anslaget 2013. Handläggningskostnaden för förslaget beräknas öka med 8 miljoner kronor medan försäkringskostnaderna bedöms beröras marginellt. Om förslaget införs tidigare ökar införandekostnaderna då utveckling även måste göras i det befintliga systemet. Möjlighet för den som i praktiken är ensam om att ta hand om barnet att kunna ta del av alla föräldrapenningdagar När en förälder är frihetsberövad under längre tid föreslår Försäkringskassan att den hemmavarande föräldern ska kunna få rätt till alla dagar med föräldrapenning. Det motsvarar till viss del den prövning som Försäkringskassan idag kan göra när en förälder på grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt bedöms sakna vårdförmåga. Införandekostnaden beräknas till 1,1 miljoner kronor om förslaget införs tidigast 1 januari 2014 och enbart kan utvecklas i systemet för automatiserad föräldrapenning. Av dessa 1,1 miljoner kronor kommer 0,9 miljoner kronor att lånefinansieras (hanteras inom befintlig låneram) och 0,2 miljoner kronor kommer att belasta anslaget 2013. Handläggningskostnaden och försäkringskostnaden påverkas marginellt. Om förslaget införs tidigare ökar införandekostnaderna då utveckling även måste göras i det befintliga systemet. Möjlighet för föräldrar som är ensamma vårdnadshavare att kunna överlåta en del av föräldrapenningen Föräldrar har idag i hög utsträckning gemensam vårdnad om sina barn. För 92 procent av alla barn mellan 1 och 17 år delar föräldrarna på vårdnaden. För 7 procent av barnen har mamman ensam vårdnad och bara 1 procent av barnen har sin pappa som ensam vårdnadshavare. (Källa SCB) Gällande bestämmelser Föräldrapenning Föräldrapenning kan betalas ut för 480 dagar sammanlagt till föräldrarna för ett barn som inte har fyllt 8 år (12 kap. 12 och 13 SFB). När föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har vardera föräldern rätt till hälften av det totala antalet dagar (12 kap. 15 SFB). En förälder kan avstå dagar till den andra föräldern med undantag för 60 dagar enligt sjukpenningnivå, de så kallade reserverade dagarna (12 kap. 17 SFB). Även om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kan en förälder få rätt till alla dagar. Det gäller när:

3 (12) den andra föräldern inte är försäkrad för bosättnings- eller arbetsbaserade förmåner enligt SFB, den andra föräldern varaktigt saknar förmåga att vårda barnet på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. (12 kap. 15 och 16 SFB) Den förälder som ensam har den rättsliga vårdnaden om barnet har en egen rätt till alla 480 dagarna (12 kap. 14 SFB). Föräldern kan avstå dagar till den andra föräldern (12 kap. 17 SFB) eller till en person som likställs med förälder med undantag för de reserverade 60 dagarna enligt sjukpenningnivå. Följande personer likställs med förälder: den som är gift med och bor tillsammans med barnets förälder, den som är sambo med föräldern och som tidigare varit gift med eller har eller har haft barn med honom eller henne, den som är särskilt förordnad vårdnadshavare och som har vård om barnet, och den som är blivande adoptivförälder. (11 kap. 4 SFB) Visst stöd finns inom den tillfälliga föräldrapenningen för ensamstående förälder När det inte finns någon pappa eller mamma som har rätt till tillfällig föräldrapenning kan Försäkringskassan besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning får rätt till dagar i samband med barns födelse eller adoption (13 kap. 11 SFB). Vidare kan en förälder överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som avstår från arbete för att vårda barnet i stället för föräldern. Det gäller vid sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets ordinarie vårdare (13 kap. 8 och 9 SFB). Detta gäller både ensamstående förälder och de föräldrar som har gemensam vårdnad. Sedan den 1 januari 2010 finns en utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning för en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning (13 kap. 31 a c SFB). Det gäller när en ensamstående förälder är så sjuk att han eller hon inte kan vårda sitt barn och barnet är yngre än tre år. Bestämmelserna gäller när: föräldern är ensam vårdnadshavare och inte bor tillsammans med en annan förälder som det finns rätt att avstå föräldrapenningdagar till, föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, men den andra föräldern inte är försäkrad för bosättnings- eller arbetsbaserade förmåner enligt SFB, föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, men den andra föräldern varaktigt saknar förmåga att vårda barnet på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

4 (12) En annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som begär ersättning kan inte få utvidgad tillfällig föräldrapenning om han eller hon kan få föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning för vård av barnet enligt en annan bestämmelse. När barnet är äldre än tre år finns inte längre möjligheten för annan försäkrad att använda utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning. I en sådan situation skulle den sjuka föräldern kunna bli hjälpt om det istället var möjligt för honom eller henne att avstå föräldrapenningdagar. Hur ser dagens familjer ut? Ensam vårdnadshavare är inte alltid ensam om den faktiska vården En situation kan vara att det finns två föräldrar som inte lever tillsammans och där endast den ena föräldern har vårdnaden om barnet men båda har ett samarbete om barnet. Vårdnadshavaren kan avstå föräldrapenningdagar till den andra föräldern. Den förälder som ensam har vårdnaden om ett barn kan vara gift med en person som inte är förälder till barnet men som det finns möjlighet enligt gällande bestämmelser att avstå föräldrapenningdagar till. Ensam om den faktiska vården trots gemensam vårdnad När det finns två vårdnadshavare har vardera föräldern rätt till hälften var av det totala antalet dagar med föräldrapenning (12 kap. 15 SFB). Emellertid kan en förälder få rätt till samtliga föräldrapenningdagar trots att det finns två vårdnadshavare. Det gäller när den andra föräldern varaktigt saknar förmåga att vårda barnet (12 kap. 16 SFB) eller när den andra föräldern inte omfattas av reglerna om föräldrapenning (12 kap. 15 SFB). Även bland dessa föräldrar kan det finnas de som är helt ensamma om den faktiska vården av barnet och kan ha behov av avlastning och stöd av annan person. Det förekommer också att en förälder som inte själv använder de dagar som är avsatta för honom eller henne inte heller vill avstå dagar till den andra föräldern. Med gällande regler kan den andra föräldern då endast få föräldrapenning i 240 dagar. Därigenom riskerar ett barn att inte få den vård och omsorg som det behöver från sina föräldrar. Försäkringskassan anser dock att det inte är möjligt att lösa föräldrars samarbetsproblem genom föräldraförsäkringens regler. Särlevande föräldrar med både ensam och gemensam vårdnad I Sverige finns det närmare två miljoner barn under 18 år. Av dessa har närmare en halv miljon särlevande föräldrar. Barn till särlevande föräldrar kan bo mest hos den ena föräldern eller bo ungefär lika mycket hos båda föräldrarna, s.k. växelvist boende. Andelen barn som bor växelvist hos föräldrarna har ökat kraftigt under de senaste årtiondena.

5 (12) I mitten på 1980-talet bodde endast 1 procent av barnen till särlevande föräldrar växelvist. Försäkringskassan har nyligen genomfört en undersökning om barn till särlevande föräldrar. Undersökningen visar att växelvist boende nu är den vanligaste boendeformen bland barn till särlevande föräldrar. Cirka 40 procent av dessa barn bor så. Bland de barn vars föräldrar separerat under de tre senaste åren är andelen ännu högre, cirka 50 procent. Av barnen som bor växelvist är cirka 65 procent skrivna hos mamman. (Socialförsäkringsrapport 2011:5 Särlevande föräldrar och deras boende och underhåll.) Cirka en tredjedel av särlevandehushållen består av ensamma mammor och nästan lika många av särlevandehushållen är ombildade familjer (26 procent). Även ensamboende pappor, dvs. pappor som inte har barn folkbokförda hos sig är en ganska stor grupp (21 procent) av särlevandehushållen. Ensamstående pappor, dvs. pappor som har barn folkbokförda hos sig, är 10 procent av dessa hushåll. Sammanboende utan barn folkbokförda hos sig och ensamboende mammor är de minsta grupperna av särlevandehushåll. Barn till särlevande föräldrar är folkbokförda i drygt 1,1 miljon hushåll av Sveriges cirka 4,4 miljoner hushåll. I en fjärdedel av hushållen finns således barn under 18 år folkbokförda. Enligt Socialdepartementets beräkningar i HEK 1 2007 var 57 procent av hushållen kärnfamiljer medan särlevandehushållen stod för 43 procent. Detta framgår av betänkande Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull av Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad (SOU 2011:51). Vårdnadstvister ökar Nästan alla föräldrar väljer frivilligt gemensam vårdnad för sina barn vid en separation. Men under senare år har dock allt fler föräldrar valt att gå till domstol för att lösa sin vårdnadstvist. 2005 anmäldes 2 845 mål vid domstol. 2010 hade de ökat till 5 079, varav 4 311 var inkomna till tingsrätt och resterande gäller överklagan till hovrätt och Högsta domstolen. Försäkringskassans förslag till möjlighet att avstå föräldrapenningdagar till annan försäkrad Personkrets Försäkringskassan föreslår att bestämmelserna ska gälla för föräldrar med ensam vårdnad. Försäkringskassan föreslår därutöver att bestämmelserna ska gälla även den förälder som själv har rätt till alla föräldrapenningdagar därför att den andra föräldern varaktigt saknar vårdförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Detsamma bör gälla för de föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet när den andra föräldern inte är försäkrad för bosättningseller arbetsbaserade förmåner. 1 HEK är en årlig urvalsundersökning, som består av ca 17 000 hushåll (ca 38 000 individer). För dessa samlar man bl.a. in förmögenhets- och inkomstuppgifter, direkta skatter och transfereringar. Via en intervju erhålls uppgifter om hushållens sammansättning, yrke och arbetstid för hushållsmedlemmarna. Dessutom ställs vissa andra frågor om de ekonomiska förhållandena, bl.a. boendekostnad och barnomsorgskostnad.

6 (12) Försäkringskassan föreslår att även den förälder som kan få rätt till alla föräldrapenningdagar därför att den andra föräldern är frihetsberövad ska omfattas av bestämmelserna. Se förslag del 2 i rapporten under rubriken Möjlighet för den som i praktiken är ensam om att ta hand om barnet att kunna ta del av alla föräldrapenningdagar. Därigenom skulle samma grupp föräldrar omfattas som de som även föreslås omfattas av bestämmelserna om utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning. Hur stor del av föräldrapenningen ska kunna avstås? När det finns två vårdnadshavare till ett barn har vardera föräldern rätt till hälften (240) av det totala antalet dagar (480 dagar). En förälder kan avstå dagar till den andra föräldern med undantag för de reserverade dagarna (60 dagar till vardera föräldern). Försäkringskassan anser att en förälder med ensam vårdnad ska kunna avstå lika många dagar som de som har gemensam vårdnad kan göra. Det vill säga att det är möjligt för den ensamma vårdnadshavaren att kunna avstå 180 dagar till annan person som inte förvärvsarbetar och som vårdar förälderns barn. Ett avstående bör gälla endast för hel dag. Men de avstådda dagarna kan, enligt gällande bestämmelser (12 kap. 9 SFB), tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels och en åttondels förmån. Samtidigt uttag av föräldrapenning så kallade dubbeldagar Från och med den 1 januari 2012 införs möjligheten för föräldrar att kunna ta ut 30 dagar samtidigt under barnets första levnadsår (prop. 2010/11:146). Om möjligheten införs för en ensamstående förälder att avstå dagar till annan försäkrad anser Försäkringskassan att sådana dagar ska kunna tas ut samtidigt som föräldern tar ut föräldrapenning. En helt ensam förälder kan behöva hjälp och stöd av annan försäkrad inte minst under den första tiden hemma efter förlossningen. Det skulle framför allt vara bra för barnet med den tryggheten. Ersättning Den försäkrade som får dagar avstådda till sig ska få föräldrapenningen beräknad enligt sin SGI dock lägst med ersättning enligt grundnivå. Om möjligheten införs föreslår Försäkringskassan att 240-dagarsvillkoret inte ska gälla den försäkrade som vårdar barnet i förälderns ställe. 240-dagarsvillkoret har tillkommit för att en blivande förälder inte ska kunna spekulera med ersättningens storlek i försäkringen. Villkoret gäller för de första 180 dagarna som tas ut för barnet. En nackdel med Försäkringskassans förslag är att den förälder som inte själv uppfyller 240-dagarsvillkoret, men som har en högre SGI fastställd, kan avstå

7 (12) dagar i början av ledigheten för att kringgå denna bestämmelse. Försäkringskassan anser dock att risken för detta är försumbar. Bra möjlighet till stöd för att lämna och hämta vid förskola/skola När det finns två föräldrar är det vanligt att föräldrarna hjälps åt genom att turas om att lämna och hämta barnet vid förskolan. För en vårdnadshavare som ensam både har ansvaret för den faktiska vården av barnet och familjens ekonomi kan det vara svårt att kombinera föräldraskap och arbete. Det kan då vara bra att annan försäkrad kan lämna och hämta förälderns barn när det uppstår ett behov av det. Enligt gällande bestämmelser i 12 kap. 9 SFB kan föräldrapenningdagar enligt grund- och lägstanivå kombineras med arbete om högst 7/8 av normalarbetstiden för en heltidsarbetande inom yrket. Barnperspektiv Barnet har en självklar rätt till båda sina föräldrar. Genom föräldraförsäkringen har föräldrar möjlighet att kombinera föräldraskap och arbetsliv. Men det finns situationer när en förälder kan behöva hjälp eller avlastning. Det är en trygghet för barn att ha nära relationer till andra vuxna än föräldrarna. Det är positivt för barnet att en ensam förälder får möjligheten att avstå dagar till annan försäkrad. Ökar förslaget risken för vårdnadstvist? Den som är ensam vårdnadshavare till ett barn har en självständig rätt att disponera dagarna med föräldrapenning även om det finns en förälder till. Vårdnadshavaren kan avstå dagar till den andra föräldern. Med förslaget kan vårdnadshavaren även avstå dagar till annan försäkrad. Här kan det uppstå en konfliktsituation mellan vårdnadshavaren och den andra föräldern om de inte är överens om det lämpliga i en avståendesituation till en annan försäkrad person. Försäkringskassan kan däremot inte bedöma om förslaget skulle öka antalet vårdnadstvister. Föräldraledighetslagen behöver ändras Den försäkrade som får dagar avstådda till sig måste omfattas av föräldraledighetslagens bestämmelser. Om föräldrarna ska ha någon nytta av möjligheten att kunna avstå dagar till annan försäkrad person finns också behovet att förkorta varseltiden om två månader för rätt till ledighet för den som fått dagar avstådda till sig. En ensamstående förälders behov av hjälp och avlastning kan inte alltid planeras in utan oförutsedda händelser kan medföra att behovet plötsligt kan uppstå. Det gäller exempelvis när en förälder med kort varsel behöver lägga mer tid på sitt arbete eller delta i aktiviteter/utbildning på arbetsplatsen. Här ställs föräldrars behov att kunna få stöd emot arbetsgivares behov att kunna planera och sköta sin verksamhet.

8 (12) Möjlighet för den som i praktiken är ensam om att ta hand om barnet att kunna ta del av alla föräldrapenningdagar De föräldrar som avses i uppdraget är de som har gemensam vårdnad där den ena föräldern är helt förhindrad att använda sina reserverade dagar. I utredningsuppdraget nämns som exempel när föräldern är frihetsberövad under en längre tid. I en sådan situation är det önskvärt att föräldern även kan avstå av sina reserverade dagar. Livstidsdömda Livstids fängelse är inte tidsbestämt. Efter att ha avtjänat tio år kan den dömde ansöka vid Örebro tingsrätt om att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Om domstolen omvandlar livstidsstraffet, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än det längsta tidsbestämda straff som kan dömas ut i Sverige. Den 1 juli 2011 var det 159 intagna på svenska fängelser som avtjänade livstidsstraff, varav 6 var kvinnor. Den yngste var 23 år och den äldste var 83 år. Frågan man kan ställa sig är om den som blir dömd till livstidsstraff ska göra ett aktivt avstående av dagar med föräldrapenning. I vissa fall kan straffet gälla våld inom familjen. Den hemmavarande föräldern kanske inte vill ha kontakt med eller ställa frågan om avstående till den andra föräldern. Försäkringskassan anser att istället bör den andra vårdnadshavaren, efter att domen har vunnit laga kraft, kunna få rätt till samtliga dagar med föräldrapenning. Jämför den prövning som kan göras i situationen då det bedöms att Förmåga att vårda barnet saknas 12 kap. 16 SFB. Tidsbestämt straff Det bör även diskuteras om det ska vara självklart att den som har blivit dömd till ett tidsbestämt straff, som innebär att han eller hon själv inte har möjlighet att ta ut sina dagar, ska kunna bestämma om han eller hon vill avstå dagar till den andra föräldern. Om den frihetsberövade föräldern inte vill avstå dagar innebär det att barnet får en kortare tid hemma med en förälder. Det kan vara negativt för barnet. I sammanhanget bör samtidigt nämnas att den som fått en straffpåföljd som innebär att han eller hon inte kommer att ha möjlighet att ta ut egna dagar med föräldrapenning inte heller bedöms ha ett reellt behov av dagarna. För Försäkringskassan måste det vara möjligt att konstatera att situationen är varaktig. Det vill säga från prövandetidpunkten fram till dess barnet har fyllt åtta år. Det måste vara längden på den straffpåföljd som avkunnats i dom som tillmäts avgörande betydelse.

9 (12) Barnperspektiv Om barnet har en bra relation med den förälder som är dömd till fängelse är det naturligtvis av största vikt att föräldern kan upprätthålla kontakten med barnet. Det viktigaste för ett barn är att kunna ha en förälder hemma under så lång tid som möjligt. Det kan vara än viktigare i en situation som kan vara otrygg för familjen. Om den frihetsberövade föräldern inte vill avstå dagar innebär det att barnet får kortare tid hemma med en förälder. Barnet måste vara viktigast i en sådan situation. Försäkringskassan föreslår Försäkringskassan föreslår att det vid tidsbestämt straff ska bli möjligt för Försäkringskassan att besluta att den hemmavarande vårdnadshavaren ska få rätt till samtliga dagar med föräldrapenning, sedan domen har vunnit laga kraft. Prövningen får göras utifrån straffets längd och barnets ålder vid prövandetidpunkten. Om den frihetsberövade föräldern vid den tidpunkten inte kommer att kunna ta ut kvarstående dagar innan barnet har fyllt 8 år bör Försäkringskassan kunna besluta att den hemmavarande föräldern får rätt till alla dagar. Det motsvarar till viss del den prövning som Försäkringskassan idag kan göra när en förälder på grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt bedöms sakna vårdförmåga (12 kap. 16 SFB). Försäkringskassan anser att den föreslagna lösningen ligger mer i linje med syftet med föräldraförsäkringen än att en grupp föräldrar ges möjlighet att kunna avstå av sina reserverade dagar. Förslaget påverkar även uppdraget om möjligheten att avstå dagar till annan försäkrad Om förslaget skulle genomföras bör den hemmavarande föräldern även omfattas av möjligheten att avstå föräldrapenningdagar till annan försäkrad person och därigenom även kunna omfattas av bestämmelserna om samtidigt uttag av föräldrapenning. Föräldern bör även omfattas av bestämmelserna om utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning. Utredningen gäller endast frihetsberövade personer Även om det kan finnas andra grupper som anser sig vara i behov av att få möjlighet att avstå sina reserverade dagar har Försäkringskassan inte sett att det finns någon annan situation än fängelsevistelse som bör omfattas av utredningsuppdraget. Det finns naturligtvis situationer när en förälder är ensam om den faktiska vården av barnet och anser sig behöva få tillgång till den andra förälderns dagar. Försäkringskassan ser dock att det varken är möjligt eller önskvärt att vara del i en bedömning om vem av föräldrarna som bäst behöver dagarna. Lagförslag I bilaga lämnas förslag till två nya bestämmelser 12 kap. 35 a och 13 kap. 17 a samt föreslås en ny lydelse av 12 kap. 16 socialförsäkringsbalken. I bilaga

10 (12) lämnas även förslag till ny lydelse av 3 och 13 föräldraledighetslagen (1955:584). Ekonomiska konsekvenser av förslagen Försäkringskassan föreslår att bestämmelserna för föräldrar som är ensamma vårdnadshavare att kunna överlåta en del av föräldrapenningen ska träda i kraft den 1 januari 2014. Beräkningarna är gjorda i 2011 års prisnivå. Tabell 1 Sammanställning av förvaltningskostnader 1) (mkr) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Summa Införandekostnader 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 3,9 Införande 0,8 0,8 Avskrivningar 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 3,0 Räntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Löpande kostnader 0,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 40,0 Handläggning 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 40,0 Summa 0,8 8,6 8,6 8,6 8,6 8,6 1) Tabellen visar kostnaderna vid ett införande den 1 januari 2014 43,9 Införandekostnader Införandekostnaderna beräknas till 3,8 miljoner kronor om förslaget införs tidigast 1 januari 2014 och kan utvecklas enbart i systemet för automatiserad föräldrapenning. Av dessa 3,8 miljoner kronor kommer 3 miljoner kronor att lånefinansieras (hanteras inom befintlig låneram) och 0,8 miljoner kronor kommer att belasta anslaget 2013. Försäkringskassan tillämpar fem års avskrivningar. Det gör att kostnaden för avskrivningar uppskattas till 3 miljoner kronor för åren 2014-2018 (antagande att aktiveringar görs den 1 januari 2014). Kostnader för räntor uppgår till totalt 0,1 miljoner kronor för de aktuella åren. Löpande kostnader Handläggningskostnaderna beräknas öka med 8 miljoner kronor per år. Försäkringskostnaderna Försäkringskostnaderna berörs enbart marginellt då inga fler dagar kan betalas ut. Övriga ekonomiska konsekvenser Försäkringskassan har ett pågående automatiseringsprojekt för föräldrapenning som planeras tas i drift under våren 2013. Om de nya reglerna införs före januari 2014 kommer utvecklingen av den automatiserade föräldrapenningen att försenas. Det innebär att Försäkringskassan förlorar effekthemtagning för minst ett kvartal som införandet av den automatiserade föräldrapenningen kan komma att ge.

11 (12) Därutöver måste utveckling göras i två IT-system, både det befintliga och det nya automatiserade systemet. Det beräknas medföra en merkostnad på 10 miljoner kronor per förslag om de införs vid olika tidpunkter. Om de båda förslagen däremot införs vid samma tidpunkt blir utvecklingskostnaden i det befintliga systemet totalt 10 miljoner kronor för båda förslagen. Det medför att utveckling i det gamla systemet endast kommer att kunna användas under en begränsad tid och kommer därför att behöva direkt avskrivas vid övergången till automatiserade systemet. Till detta ska läggas förlorad effekthemtagning och kostnader för förlängd projekttid. Försäkringskassan föreslår att bestämmelserna om möjligheten att få alla föräldrapenningdagar för den som i praktiken är ensam ska träda i kraft den 1 januari 2014. Beräkningarna är gjorda i 2011 års prisnivå. Tabell 2 Sammanställning av förvaltningskostnader kostnader 1) (mkr) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Summa Införandekostnader 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1,1 Införande 0,2 0,2 Avskrivningar 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,9 Räntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Löpande kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Handläggning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1) Tabellen visar kostnaderna vid ett införande den 1 januari 2014 1,2 Införandekostnader Införandekostnaderna beräknas till 1,1 miljoner kronor om förslaget införs tidigast 1 januari 2014 och kan utvecklas enbart i systemet för automatiserad föräldrapenning. Av dessa 1,1 miljoner kronor kommer 0,9 miljoner kronor att lånefinansieras (hanteras inom befintlig låneram) och 0,2 miljoner kronor kommer att belasta anslaget 2013. Försäkringskassan tillämpar fem års avskrivningar. Det gör att kostnaden för avskrivningar uppskattas till 0,9 miljoner kronor per år 2014-2018 (antagande att aktiveringar görs den 1 januari 2014). Kostnader för räntor för de aktuella åren är marginell. Löpande kostnader Handläggningskostnaderna beräknas öka endast marginellt. Försäkringskostnaderna Försäkringskostnaderna berörs enbart marginellt då inga fler dagar kan betalas ut.

12 (12) Övriga ekonomiska konsekvenser Försäkringskassan har ett pågående automatiseringsprojekt för föräldrapenning som planeras tas i drift under våren 2013. Om de nya reglerna införs före januari 2014 kommer utvecklingen av den automatiserade föräldrapenningen att försenas. Det innebär att Försäkringskassan förlorar effekthemtagning för minst ett kvartal som införandet av den automatiserade föräldrapenningen kan komma att ge. Därutöver måste utveckling göras i två IT-system, både det befintliga och det nya automatiserade systemet. Det beräknas medföra en merkostnad på 10 miljoner kronor per förslag om de införs vid olika tidpunkter. Om de båda förslagen däremot införs vid samma tidpunkt blir utvecklingskostnaden i det befintliga systemet totalt 10 miljoner kronor för båda förslagen. Det medför att utveckling i det gamla systemet endast kommer att kunna användas under en begränsad tid och kommer därför att behöva direktavskrivas vid övergången till automatiserade systemet. Till detta ska läggas förlorad effekthemtagning och kostnader för förlängd projekttid. Beslut om detta svar på regeringsuppdrag har fattats av generaldirektören Dan Eliasson i närvaro av försäkringsdirektören Birgitta Målsäter, chefsjuristen Eva Nordqvist, försäkringsdirektören Bengt Stjärnsten, IT-chefen Stefan Olowsson, verksamhetsområdeschefen Joakim Jarnryd, enhetschefen Tommy Alexandersson och verksamhetsutvecklaren Inger Axe, den senare som föredragande. Dan Eliasson Inger Axe