Grundläggande definitioner:



Relevanta dokument
Grundläggande definitioner. Mål

Taktik- och metodval vid bränder Vad grundar vi våra beslut på?

Samspelet mellan vattensprinklersystem och brandgasventilatorer

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser

Temadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1

MSB har tagit fram råd om insats vid solelanläggning.

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

Brandsläckning i stora volymer. Lars Ågerstrand Mauri Sköld

Hörby Kommun Räddningstjänsten i Hörby. Olycksundersökning Brand i byggnad

Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall

i Lysekil Kommun Onsdagen den 11 april kl. 23:57:01 Får SOS in ett larm om brand i

Inomhusbrand. Lars-Göran Bengtsson

Teknisk fastighetsförvaltning. Pass 7: Ventilationssystem, OVK, BÄR och besiktningar inom branschen

Gasol för hem- och fritidsmiljö

Projekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV

Bilaga B - Hantering av brandfarlig gas

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

ÖVNINGS UNDERLAG: VATTEN, VATTENTRANSPORT

Bruksanvisning för gasolkamin

Brandgasventilation. Stefan Svensson är teknisk licentiat och

Brand i flerfamiljshus

Bruksanvisning för gasolkamin

Bättre hemmamiljö med klimatsmarta trick

Brandorsaksutredning. Villabrand, Lars-Göran Nyhlén. Brandorsaksutredare

Sjöbodspolicy Sotenäs kommun

SKUM - TEORI. Standardrutin: Vätskebrandsläckning BILDER: Se BILDER PÅFÖRNING. Släckning genom: OH: bild. Avskiljning och kylning

Om Effektiva insatser

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb

Södertörns brandförsvarsförbund

Olycksutredningsprotokoll. Brand i byggnad

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hotagen Huvudr

Att grilla på balkongen i flerbostadshus

Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer

Olycksundersökning Brand i lägenhet

Lär dig hantera gasol. Råd och regler.

Typ av brand: Anlagd brand i parkeringsgarage, en person omkommen. Insatsrapport: 2007D kl: söndag

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar

FAQ Gullberg & Jansson

KONSEKVENSBESKRIVNING för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 Västerviks kommun, Kalmar län.

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

EN RÄDDNINGSPLAN FÖR FAMILJEN

Strategiska val för trycksättning av trapphus en utvärdering

Bostadsrättsföreningen Värjan

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

Energieffektivisering

Om Effektiva insatser

Bruks- och monteringsanvisning för Wecamp gasolgrill. Art.nr. G06-87A

Förundersökning Brand i lägenhet,

Monterings- och bruksanvisning. Sverigekassetten. Avser installation i befintlig öppen spis

Systematiskt brandskyddsarbete i Brf Gjutaren 16

Driftinstruktioner Arbrå

Instruktionsbok DeLaval-skorsten P2

Förebygg brand och rädda djur ditt ansvar!

BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

Id olycksundersökning 2012A00119 Objekt och händelsebeskrivning. Beskrivning av objektet.

Brandsäkerhet i hemmet SFI Handledarmanus

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lit Huvudr

BRANDFÖRLOPP. Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson. Målsättning Bild 1: Brandförlopps


- Checklista för Gula huset -

TSA - Virveldon. Halton TSA. Virveldon

och ungdom 25 3 :22 Rummens tillgänglighet

Läs igenom denna bruksanvisning innan Lossnay-fläkten tas i bruk. Spara bruksanvisningen som framtida referens.

Innehåll. 4 Om oss. 6 Handgjorda fönster. 8 Unika utsikter. 12 Ut / inåtgående fönster och dörrar. 15 Skjutdörrar. 16 Övrigt sortiment

Instruktioner för montering av varmluftsolfångare

PAINT ZOOM SÄKERHETSFÖRESKRIFTER

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Hantering av brandfarlig vara

Säkerhet vid fasad- och takarbete

TEXTILBASERADE HÖGIMPULSSYSTEM

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Luftbehandling Funktion och underhåll

A L LT O M DÖRRAR. TEMA: Karmar FEB/2014

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Insatsutredning av branden i Skäggetorpsgården

Facit till 38 No-försök

Ventilation historia och nutid - självdrag eller återvinning

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bispgården

NORRA TYRESÖ CENTRUM MARKANVISNINGSTÄVLING OKTOBER 2014

Systematiskt brandskyddsarbete 2016

KCC Fönsteraggregat MWD-07 MWD-09 MWD-12 MWD-16. Drift och skötselmanual

Vid klagomål på en störning kommer en kopia på denna blankett att skickas till fastighetsägaren/verksamhetsutövaren/den störande.

BRAND 2010 Mai Almén

FDI Brand/Brandgasspjäll för cirkulära kanaler

Kvalitetsgranskning LX, GN, RD, GS, KW

Instruktion för limning av kölskydd för utanpåliggande montering, 2014

Brand- och skaderisk i anslutning till heta komponenter

Flexit fläktar med tillbehör - tar effektivt bort fukt och lukt

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN LOUDDEN STOCKHOLM

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hoting Huvudr

Tack för att du valt en produkt från HELITE. Läs denna bruksanvisning noggrant för att få största möjliga glädje av din Helite-produkt.

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter

PRAKTISKA FRÅGOR INTRÄDE I OCH UTTRÄDE UR FÖRENINGEN OM NÅGOT HÄNDER ELLER GÅR SÖNDER

Transkript:

Övnings underlag BRANDVENTILATION Från boken brandventilation Förkunskaper : Innehåll: För att brand skall uppstå och kunna fortsätta Brandförlopp: För att kunna ventiler: Först ventilation i allmänhet: Brännbart ämne syre - värme Lämpligt från boken Inomhusbranden av Lars-Göran Bengtsson Måste man vara medveten om: Risker, fördelar och nackdelar med ventilation Därefter övertrycksventilation Förhållandet vid brand kontra ventilation Grundläggande definitioner: Till och frånluftsöppningar Text bild: 3 Hur stora skall öppningarna vara? Volymen på brandrummet Brandens intensitet och temperatur Målet med ventilationen Vindriktning och styrka Flera avgörande faktorer! (Generellt: Minst lika stora) Stora volymer kräver större frånluft Hög intensitet och temperatur kräver större frånluft Endast ventilation? (Frånluften bör vara större) Vill vi skapa ett övertryck? (Kan vi minska frånluften) Vinden ligger på vid tilluften: Ökar genomströmning och tryck Ca: 5m/sek ersätter PPV Problem med vindkantring och om vinden avtar. Vinden ligger på vid frånluften: Kan man minska frånluftshålet Välj om möjligt frånluftshål i annat väderstreck Mer om till och frånluft senare Målet med ventilering Bild: 4 Syftet kan vara: Text bild: 5 Att släppa ut brandgaser Bättre miljö för kvarvarande människor eller djur Förbättrar miljön i Och därigenom förbättra miljön i brandrummet Sänka temperaturen Få bort brandgaserna Genom att tömma dem på 1(11)

utrymningsvägarna. Vi kan skapa utrymningsvägar brandgaser Sätta dem under övertryck och förhindra rökgasspridning från brandrum Syftet kan vara: Text bild: 6 Syftet kan vara: Hindra / begränsa spridning Text bild: 7 Minska värmebelastningen för rökdykarna Förbättra sikten Sänka trycket i brandrummet Sänka temperaturen Bättre arbetsförhållande för våra rökdykare. Längre insatstid för Rd. Insatsen tar mindre tid Sökningen efter nödställda går snabbare Minskar risken för spridning Minskar risken för övertändning och att branden blir ventilationskontrollerad. Sammanfattning: Vi förbättrar: Miljön för våra rd. Får en kortare söktid. Säkrar / säkrare utrymmningsvägarna Risken för brand och brandgasspridning. Miljön för kvarvarande. Tiden på insatsen. Minskar sekundär skadorna Bild 10 Grundläggande principer: Vad kan hända? Branden ökar i intensitet? Om den är bränsle kontrollerad: Om den är ventilationskontroll erad: Ökar den inte nämnvärt! Varför? Kan den få ett våldsamt förlopp! Varför? Svar: Brandförlopp från boken Inomhusbranden 2(11)

Varför ventilera: Förhindra ventilationskontroll Fördröja ventilationskontroll Fullt utvecklad brand kan förhindras Snabbare och enklare släckning Ventilationskontrollerad brand är mycket svårare att hantera Stor risk för brand och rök spridning Alltid stäva efter att inte få branden att bli ventilationskontrollerad Genom att sänka temp. Minska pyrolysen Få ut brännbara gaser Temp och sikt förbättringar gör att insatsen blir snabbare och enklare att genomföra Om man inte ventilerar: Invändiga angrepp försvåras! Slutna utrymmen kan medföra våldsamma förlopp! Svårare att kontrollera! Tiden på insatsen Angrepp mot angränsande lokaler! De höga temperaturerna och röken kan göra att man inte kan eller det tar tid innan man kommer in och kan utföra en släckning. Kan i värsta fall bli en Back Draft när dörren öppnas och/eller syre kommer in. Eftersom man inte alltid kan se vad som händer i brandrummet om branden är ventilationskontrollerad. Risk för övertändning / brangasexplosition Insatsen kommer att ta längre tid. Tiden inne för Rd kommer att bli kortare. Kommer man inte åt branden = att man får låta den gå och i stället begränsa. Hit men inte längre (Skydda begränsa) 3(11)

Att i ett tidigt skede få branden bränslekontrollerad (Sammanfattning) Övre textrutan Nedre textrutan: Bränslekontrollerad = finns syre och är lättare att hantera. Ingen risk för överraskningar. Övertändning kan ske!!! Ventilationskontrollerad = svårhanterlig. Andra åtgärder tex: Ventilering eller kylning innan angrepp. Viktigt att man ventilerar så tidigt som möjligt, genom att sänka tryck och temp minskas risken för brandspridning mm Tryckskillnader i byggnader Tryckskillnader i byggnader! Normala: Vind: Komfortventilation: Temperaturen mellan ute och inneluft: Skapar övertryck i lokalen Oftast undertryck Skapade av branden: Termisk expantion: Termisk stigkraft: Vindpåverkan! Tryckfördelning runt en byggnad Fördelar med att utnyttja vinden: Vad händer om vinden ökar/minskar eller kantrar Vindpåverkan i tätort Nackdelar: Vinden ändrar riktning Vindkantringar när vinden möter byggnader Utnyttjar vi alltid vinden vid ventilation? Vilka är riskerna om man helt förlitar sig på vinden? En vindhastighet på omkring 7 m/sek har samma effekt som fläktarna Krävs inga mer åtgärder än att ordna frånluft Vinden kan avta: Vilket gör att vi inte får önskad effekt! Vinden kantrar: Brandgaserna går bakvägen, vilket kan få en förödande effekt Följer fasader, turbulens mellan fastigheterna. M.a.o: man vet inte vilken riktning den har mellan husen Nej: Vi gör öppningarna där vi vill ha dem. Varför? Vindriktning på taket kan vara en. Nere på gatan en helt annan 4(11)

Avsedd effekt: Målet med ventilationen! Rätt tid: Ventilera så tidigt som möjlig Öppningar: Innehåll!!! Temp sänkning få bort brandgaserna Tidig ventilation Är det rätt tid? Vinst: Tid insats. Tid - inne Risker: Brandspridning Kan förhindra brandspridning Mindre restvärdesarbete Brandens läge: Ventilations eller bränslekontrollerad - kan vara avgörande. Ventilation eller inte Vad händer om jag ventilerar? Läge utveckling av branden Man måste vara medveten om riskerna - och fördelarna med att ventilera Rätt plats: Vikten av att till / från luftsöppningarna blir på rätt ställe Storleken på öppningarna Normalt målet med ventilationen Tilluftsöppningar För att brandgaser överhuvudtaget skall kunna strömma ut Dörrar fönster Måste frisk luft strömma in! Drivande kraft = värmen Så lågt som möjligt Minst lika stora / helst dubbelt så stora som frånluftöppningarna Om en viss mängd strömmar ut måste lika mycket strömma in! Är luften varm strömmar den snabbare ut Tänk på!! Undvik att blockera tilluftshålet med mtrl eller personal Undertryckssidan - För bästa effekt på vindsidan Brandens storlek lokalens storlek är avgörande. ( Kan vara enklare att göra flera små än ett stort hål ) Vindriktning kan vara avgörande Allmänt om frånluftsöppningar!!!! Tak: Vertikal ventilation (Högt bra) Vid termisk vind ventilering 5(11)

Fönster: Horisontell ventilation Dörrar: Horisontell ventilation Man kan: Enklast finns många allternativ Enkelt Med dörrar och fönster ventilera: Termisk vind ventilering (Ej samma effekt som vid håltagning genom tak) Med fläktar helt ok (Lite beroende på bred eller lång lokal) = genomströmning / turbulens Minsta passage (oftast dörr styr frånlufthålet) Grundregel: Lika långt från som dörren är bred Riktmärke: Mindre för småhus 2-4 och större för industribyggnader 4 8 kvm Horisontellt och vertikalt Bästa effekt med fläktar eller om vinden ligger på, 5 6 m/sek - är stabil i kraft och riktning Vad händer när frisk luft strömmar in i? Temp säkning som medför att termiska stigkraften avtar Tillförning av syre kan ge oönskad effekt Fördelar och nackdelar med mekanisk brandgasventilation (Bra att kunna) Tidigare: Ventilation i allmänhet Nu: Ventilation med fläkt Skillnaden på termisk / ventilation och med fläktar Fördelar: Tidsvinst: Kortare angreppsväg: För att överhuvudtaget använda fläktar vid ventilation Insatstiden förkortas Rd kan vara inne längre Genom att ex. tömma Måste man kunna brandförlopp D.v.s. Vilket läge är branden i Kan man ventilera eller inte. Vad händer / kan hända när fläkten startas? Vidta andra åtgärder innan ventilationen påbörjas? Kylning av brandgaser. Hur? Standardrutin på hur man skall gå till väga (Vem gör vad) Öva in momenten Bättre sikt ger snabbare sök släckmoment (förklara) Bättre miljö (förklara) Kan man flytta fram baspunkten 6(11)

Risker: Spridning av branden: Branden ökar i intensitet: trapphus på rök Frånluftsvägarna Byggnaden (förklara) Dörrar öppna - som styr branden åt fel håll Frånlufthålet på fel ställe. Vindriktningen Gammal träbyggnad (förklara) Dolda utrymmen Beroende på brandens läge: Ventilationskontrollerad: Bränslekontrollerad: Kan ge ett våldsamt förlopp (förklara) Branden ökar i intensitet (förklara) Undertrycksventilation Undertrycksventilation Ställ frågorna till gruppen Lämpligt: Problem Fläktens placering Att tänka på Lämpligt vid Källarlokaler endast en öppning Temp fläkt Högt eller i kombination med formstyv slang. (Användnings område?) Ta till tillräckligt med slang ute så att inte röken går in igen Källarbränder Transport av brandgaser genom odrabbade lokaler Ventilering av brandfarliga, explosiva eller giftiga gaser. ( Tänk dock på brandrisken) Trycksättning av angränsande lokaler Ingen frånluft i den trycksatta lokalen Ingen frånluft i brandrummet = öppna Öppet fönster eller dörr Mot dämt tryck För att inte brandens tryck skall övervinna fläkten. Sänker trycket Ingen risk för spridning mot trycksatt lokal Placering av fläkt Tumregel: Lika långt ut som dörren är hög eller bred. Kan variera beroende på målet med ventilationen. 7(11)

Förluster: Se bild Att tänka på: Ingen mtrl i öppningarna Att personal inte uppehåller sig i dörrhålen Att minsta passagen styr frånluftshålet Om möjligt kila alla dörrar i luftens väg Yta takhöjd Stora lokaler: Bästa effekten Risker och problem Målet med ventilationen: Går att ventilera större ytor Målet och brandens intensitet, brandens läge avgör. Temp på brandgaserna är svåra att bedöma En tändning kan den ge katastrofala följder pga temp och mängd obrända brandgaser Kräver stor frånluftsöppning och ev flera fläktar Är helt avgörande om man kan/ska ventilerar i stora lokaler Begränsningar Backdraft risker (Om branden andas finns risk för backdraft) Dolda utrymmen Konstruktionsbränder Brandrum okänt Människor mellan branden och frånlufts öppningen Ovanligt vid brand Höga temperaturer Syre fattas Kraftfull effekt Man vet inte när det tänder Kylning ex: dimspik Kan innehålla höga temperaturer Syretillförsel kan medföra tändning Syretillförsel ger brandspridning Man måste alltid veta var det brinner om man skall ventilera med PPV Delade meningar Klart är att neutral zonen stiger snabbt när ventilationen påbörjas 8(11)

Kom ihåg!!! 1: Frånlufts öppningar 2: 3: 4: 5: Minsta passage avgör Målet avgör storleken ( Ventilation - övertryck eller båda delarna) Taktik: Man måste veta luftens väg (Stänga öppna dörrar) Vem styr ventilationen? Självklart Kom ihåg: (Det går åt mer vatten till kylning och släckning när man ventilerar. Varför? Ex: Kylning av brandgaser innan ventilationen startar. Fördelar? Strålrörsventilation Inte att förglömma Snabbt Enkelt Bra effekt om den utförs på rätt sätt. Hur? Taktik Repetition: Vem ger order om ventilation? Förberedelser? Skadeplats eller sektor C. Framtagning start placering Rd gruppen på rätt plats. Vem ger order om att ventilationen skall påbörjas? Samband Ev ändringar av målet? Rd. Begär fläkt fråga utifrån vill ni ha ventilation Rd svar JA! (Säkerhet Fläkten får INTE vändas upp utan att Rd är på rätt plats. Vad är rätt plats? Problem? Inga ändringar utan samråde med eller på begäran av Rd gruppen Metodbeskrivning 1: Insats med övertrycksventilation Rd ordnar frånluft inifrån. 1: Inträngning: 2: Lokalisera brandrum: 3: Ordna frånluft: 2:Man måste alltid veta var brandrummet är. Målet avgör om man väljer att ventilera brandrummet eller angränsande rum 3: Helst bakom branden. Storleken beroende på målet. (Om man inte kan öppna mer än 9(11)

ett fönster, kan man styra tilluften genom att flytta tillbaks fläkten) Rd tillbaks till säker miljö Begär ventilation. Metod-beskrivning 2: Frånluften ordnas utifrån Offensivt Defensivt Liten brand i förhållande till lokalens storlek Att tänka på: 4:Placering av fläkt: 5: Inträngning och släckning 6: Att komma ihåg: 1: Rd gruppen förbereder för insats. 2: Fläkten framme 3: Rd går in 4: Ventilation 5: Kom ihåg! Angrepp mot branden Stänga till brandrummet Vid övertrycksventilation - Stora tilluftsflöden Kan skapa problem: 4: Normalt lika långt ut som dörren är hög bred. 5: Följ med luftströmmen. 6: Krävs mer vatten till kylning, pga vattenångan följer med luftströmmen ut. Målet styr insatsen Rd gruppen skall vara klar för insats 2: Skall gå på tomgång 3: Till dörren till ex: lägenheten. Slang framdragen klara att gå in 4: Begär ventilation följer luftströmmen in 5: Snabbt in till brandrummet mer vatten går åt för släckning och kylning. Enligt föregående metodbeskrivningar För att ex: söka i övriga utrymmen. Eller att sätta angränsande utrymmen under övertryck. För att förhindra spridning. För att få tillräckligt övertryck Att få frånluften på rätt ställe Viktigt att tilluften kommer från rätt håll (Målet med ventilationen) Svårt med ev vind pga låga tryck i lokalen Det tidiga brandförloppet: Att tänka på! Branden kan snabbt öka! Välj frånluftsöppning Övertrycksventilation? Kräver snabb insats. För att förhindra spridning. Vilket läge är branden i? (Bränslek.) Vilka är riskerna? Fullt utvecklad rumsbrand: Att tänka på! Lufttillförsel kommer att öka brandförloppet. Ev kylning innan angrepp. Mer eller mindre! Normalt inte nödvändigt är man osäker 10(11)

Frånluft kyl. Ev spridningsrisk på utsidan Ventilationskontrollerad brand. Att tänka på: Innan angrepp Brandgaserna: O.B.S. (Ingen synlig brand och varmt är oftast ett tecken på ventilationskontrollerad brand.) Kylning bra alternativ / dimspik Varma energirika. Risk för tändning om man inte kyler. Ventilation utan åtgärd innan kan vara förödande 11(11)