Driftmiljöer inom elområdet

2003-10-10 Sida 1 (9) AFEL *AF EL -* Driftmiljöer inom elområdet Innehållsförteckning 1 Driftmiljöer i Försvarsmakten... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Förtydliganden av driftmiljöer... 4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Trånga ledande utrymmen, SS 436 40 00 Avsnitt 706... 4 2.3 Mobila arbetsplatser, SS 436 40 00 Avsnitt 717... 5 2.4 Torra icke brandfarliga utrymmen, SS 436 40 00 Avsnitt 750... 5 2.5 Elinstallationer i fuktiga och i våta utrymmen samt elinstallationer i det fria, SS 436 40 00 Avsnitt 751... 6 2.6 Elektriska anläggningar i utrymmen med explosionsrisk... 8 Ansvarig enhet, ref: Tekniskt underhållsstöd, ref: FMV:KC Ledstöd, Robert Lind TO-grupp: Ändrad enligt: Upphäver: Förrådsbeteckning: M7784-010989 EL Distribution: FMV:ILS Tinfo

2003-10-10 Sida 2 1 Driftmiljöer i Försvarsmakten 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte Inom elområdet styrs bl.a. utförande av elinstallationer för lågspänning av starkströmsföreskrifterna som i sin tur hänvisar till Svensk Standard, SS. Standarderna är generellt skrivna och svårigheter kan uppstå när viss verksamhet i Försvarsmakten skall jämföras med gällande standard. I SS 436 40 00 Del 7 Särskilda slag av elinstallationer beskrivs elinstallationer av särskilda slag samt elinstallationer i vissa rum eller områden med speciell miljö. För mer information hänvisas till SS 436 40 00. Utifrån standardens andemening måste tolkningar göras för att kunna användas i den egna verksamheten. Försvarsmakten förfogar över en stor mängd elmateriel och dessutom komplexa materielsystem, som används i varierande driftmiljöer både nationellt och internationellt. Det är viktigt att ha kunskap om hur materiel och system skall projekteras, installeras och skötas beroende på de miljömässiga påfrestningarna. I denna TO har olika driftmiljöer i Försvarsmakten beskrivits och tolkats för att underlätta projektering och användning av Försvarsmaktens elmateriel. I SS 436 40 00 Del 7 Särskilda slag av elinstallationer, presenteras följande miljöer: (Sifferbeteckningen anger var i standarden avsnittet finns) 701 Badrum och duschrum 702 Simbassänger, plaskdammar och bassänger för fontäner 703 Basturum 704 Bygg- och rivningsplatser 705 Elinstallationer i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur 706 Trånga ledande utrymmen 708 Elinstallationer inom uppställningsområden för husvagnar och tält 709 Elinstallationer i småbåtshamnar 711 Utställningar, stånd och montrar 712 Kraftförsörjningssystem med fotoelektriska solceller 714 Utomhusbelysning 715 Belysningsinstallationer för SELV 717 Mobila arbetsplatser 740 Tillfälliga installationer för mekaniska anordningar, nöjesattraktioner och stånd på marknadsplatser, nöjesfält, tivolin och cirkusar 750 Torra, icke brandfarliga utrymmen 751 Elinstallationer i fuktiga och i våta utrymmen samt elinstallationer i det fria

2003-10-10 Sida 3 De mest tillämpbara avsnitten för Försvarsmakten är: Trånga ledande utrymmen, 706 Mobila arbetsplatser, 717 Torra, icke brandfarliga utrymmen, 750 Elinstallationer i fuktiga och i våta utrymmen samt elinstallationer i det fria, 751 Om tvist eller tolkningsproblem av denna TO uppstår är det alltid standarden som gäller. För elinstallationer, maskiner, apparater eller bruksföremål ställs krav på olika kapslingsklasser beroende på driftmiljö. För information om kapslingsklasser se TO AF EL -008 Kapslingsklasser inom elområdet eller SS 436 40 00 Del 7 Angående särskilda slag av elinstallationer. När Försvarsmakten bedriver verksamhet med elektrisk utrustning i fältmässiga miljöer betraktas detta som en tillfällig elanläggning. För stöd och råd vid uppförande och skötsel av tillfällig elanläggning, se SEK Handbok 415 Tillfälliga Elanläggningar, vägledning vid planering, utförande och underhåll, samt FMV publikation Strömförsörjning i fält, allmänna råd. Vid konstruktion och dimensionering av tillfälliga elanläggningar, se SS 436 40 00. 1.3 Ordförklaringar För förklaring av ord, begrepp och definitioner som används i denna tekniska order, se TO AF EL -005 Elordlista. Observera! För mer information om elsäkerhet samt synpunkter och frågor angående innehållet i denna TO se, www.stromforsorjning.info

2003-10-10 Sida 4 2 Förtydliganden av driftmiljöer 2.1 Allmänt De driftmiljöer som presenteras i detta avsnitt är vanligt förekommande i Försvarsmakten. Det bör noteras att det kan finnas andra driftmiljöer som också behöver tolkas. Det förutsätts att i de nedan beskrivna driftmiljöerna finns elektrisk utrustning fast installerad eller att elektrisk utrustning används i utrymmet. De driftmiljöer som beskrivs i SS 436 40 00 bygger på standarder använda främst inom Europa. För Försvarsmaktens internationella verksamhet kan även andra driftmiljöer vara aktuella tex. öken, tropiskt klimat mm. 2.2 Trånga ledande utrymmen, SS 436 40 00 Avsnitt 706 2.2.1 Omfattning Ett trångt ledande utrymme är ett utrymme som begränsas av i huvudsak metalliska eller andra elektriskt ledande begränsningsytor och inom vilket det är sannolikt att en person vid arbete kan komma i kontakt med de elektriskt ledande omgivande delarna med en avsevärd del av kroppen och där möjligheten att avbryta denna kontakt är begränsad. För att betraktas som ett trångt ledande utrymme skall nedanstående tre kriterier vara uppfyllda: Utrymmet där man vistas omgärdas av material som är elektriskt ledande. Vid elektriskt arbete i utrymmet är det sannolikt att personen kommer i kontakt med de omgivande metalliska delarna. Utgången är mindre och i form eller storlek inte jämförbar med en vanlig dörr. 2.2.2 Exempel på trånga ledande utrymmen i Försvarsmakten Cisterner, tankar eller andra begränsande utrymmen av metall. Strids-, band- eller persontransportvagnar och andra jämförbara vagnar för militärt bruk. Notera att en container generellt sett inte betraktas som ett trångt ledande utrymme. Observera! När anslutningskablar utifrån förs in i ett trångt ledande utrymme för matning till flyttbar materiel finns särskilda regler att beakta, se SS 436 40 00 Avsnitt 706

2003-10-10 Sida 5 2.3 Mobila arbetsplatser, SS 436 40 00 Avsnitt 717 2.3.1 Omfattning Med arbetsplatser menas ett fordon och eller en flyttbar enhet inom vilka det finns en elinstallation eller en del av en elinstallation. Exempel på arbetsplatser för civil verksamhet är: mobila, till exempel fordon (framdrivna med egen motor eller kopplade som släp) eller flyttbara enheter, till exempel containrar eller hytter som placeras på ett chassi. Flera mobila arbetsplatser kan vara elektriskt sammankopplade och strömförsörjas såväl från elverk som från det fasta elnätet. 2.3.2 Exempel på mobila arbetsplatser i Försvarsmakten Om elektrisk spänningssatt utrustning i någon form förekommer i nedanstående utrymmen betraktas dessa som en mobil arbetsplats enligt SS 436 40 00. Stabs- och ledningscentraler, stabs- och ledningshytter eller motsvarande. Ledningscontainrar, förrådscontainrar, saneringscontainrar, tvättcontainrar eller andra jämförbara containrar. En mobil arbetsplats kan i ett fall betraktas som ett torrt utrymme, t ex stabs- och ledningscentraler, i annat fall som ett fuktigt eller vått utrymme. Det är således verksamheten som bedrivs i den mobila arbetsplatsen som är avgörande för den elektriska installationens konstruktion. Vid bl.a. transporter eller vid vissa väderlekstyper kan miljön inne i en mobil arbetsplats inte betraktas som ett torrt utrymme. 2.4 Torra icke brandfarliga utrymmen, SS 436 40 00 Avsnitt 750 2.4.1 Omfattning I dessa utrymmen är luften förhållandevis torr och ren och rumstemperaturen vid normal användning är jämförbar med normalt bostadsutrymme. Lägsta krav på kapslingsklass för elmateriel i torra icke brandfarliga utrymmen är IP 2X.

2003-10-10 Sida 6 2.4.2 Exempel på torra icke brandfarliga utrymmen i Försvarsmakten Logement Kontorsmiljö Hytter, stabs- och ledningsvagnar, containrar och andra jämförbara utrymmen där temperaturen och luften vid normal användning bedöms överensstämma med inomhusklimat i bostäder. 2.5 Elinstallationer i fuktiga och i våta utrymmen samt elinstallationer i det fria, SS 436 40 00 Avsnitt 751 2.5.1 Allmänt Fordringarna i detta avsnitt gäller för elinstallationer i det fria i fuktiga utrymmen i våta utrymmen För information om kapslingsklasser för elmateriel i olika driftmiljöer se TO AF EL -008 Kapslingsklasser inom elområdet. 2.5.2 Elinstallationer i det fria 2.5.2.1 Omfattning I det fria omfattar områden där elinstallationen normalt utsätts för fukt eller vatten på grund av regn och vind, innefattande områden som enbart är övertäckta men inte har omslutande väggar. Lägsta krav på kapslingsklass för elmateriel i det fria är IP X3 alternativt IP X4. 2.5.2.2 Exempel på elinstallationer i det fria i Försvarsmakten Apparater, maskiner och bruksföremål med tillhörande kablage och anslutningsdon som används i det fria. Elinstallationer under presenning eller tält utan väggar. Uttagscentraler s.k. byggcentraler i det fria. Elinstallationer som sitter utvändigt på mobila arbetsplatser. Utvändiga elinstallationer på byggnader. Master och torn. 2.5.3 Elinstallationer i fuktiga utrymmen 2.5.3.1 Omfattning Fuktiga utrymmen är utrymmen eller delar av utrymmen där luften är så fuktig att imma avsätter sig på väggar och tak eller på elmateriel, men där vattendroppar endast i undantagsfall bildas. Lägsta krav på kapslingsklass för elmateriel i fuktiga utrymmen är IP X1.

2003-10-10 Sida 7 2.5.3.2 Exempel på elinstallationer i fuktiga utrymmen i Försvarsmakten Tält där väggar och tak är av väv eller plast och där temperaturen i tältet kan antas växla med utomhustemperaturen och det föreligger risk för vattendroppar i tak eller på väggar. Hytter, containrar och andra jämförbara utrymmen som inte är att betrakta som torra utrymmen. Utrymme för matlagning och som delvis täcks av väv eller presenning Utrymme i containrar för bl.a. rengörings- och tvättfunktioner där imma kan avsätta sig på väggarna. Maskiner, apparater och bruksföremål som placeras i ouppvärmda skåp med risk för kondensbildning inuti skåpet. 2.5.4 Elinstallationer i våta utrymmen 2.5.4.1 Omfattning Våta utrymmen är utrymmen eller delar av utrymmen där luften ofta är så fuktig, att vattendroppar avsätter sig på väggar och tak eller på elmaterielen, eller där elmaterielen utsätts för att vatten sprutas mot kapslingen. Lägsta krav på kapslingsklass för elmateriel i våta utrymmen är IP X4. 2.5.4.2 Exempel på elinstallationer i våta utrymmen i Försvarsmakten Tvätt- och spolhallar. Containrar för sanering eller andra jämförbara utrymmen där vattendroppar kan avsätta sig på väggar eller tak. Angående utrymmen för personhygien, se SS 436 40 00 del 701 Badrum och duschrum. 2.5.5 Högtrycksbesprutning Vid högtrycksbesprutning krävs speciella skyddsåtgärder oavsett elmaterielens kapslingsklass, se starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5, kapitel 32 Yttre påverkan och Avdelning C kapitel C 32.

2003-10-10 Sida 8 2.6 Elektriska anläggningar i utrymmen med explosionsrisk 2.6.1 Allmänt När elektriska utrustningar skall installeras i områden där farliga koncentrationer och mängder av brandfarliga gaser, ångor, dimmor, brännbara fibrer eller damm kan finnas i atmosfären, måste skyddsåtgärder vidtagas för att minska sannolikheten för explosion orsakad av antändning genom ljusbågar, gnistor eller heta ytor vilka uppstår antingen under normal drift eller under angivna felförhållanden. För dessa miljöer finns ett omfattande regelverk angående installationer av elektrisk utrustning. I efterföljande avsnitt behandlas kortfattat följande tre områden: Brandfarliga varor Explosiva varor Ämnen som består av eller kan ge upphov till annat brännbart damm än från explosivt ämne 2.6.1.1 Klassning av riskområden Enligt Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIFS 1996:6 kap 3, skall den som är ansvarig för verksamheten svara för en bedömning av var explosiv gasblandning kan uppstå. 2.6.2 Brandfarliga varor För område där brandfarliga varor och ämnen som består av eller kan ge upphov till annat brännbart damm än från explosivämne finns ett antal standards utgivna för hur den elektriska installationen skall utföras. Svenska Elektriska Kommissionen SEK har tagit fram två handböcker inom området. För klassning av explosionsfarliga områden: SEK Handbok 426 - Klassning av explosionsfarliga områden, riskområden med explosiv gasblandning Handbok 426 bygger på internationella standarder för klassning av explosionsfarliga områden där explosionsrisken främst betingas av brandfarlig gas, vätska eller ånga. Handboken består av en återgivning av europastandarden: EN 60079-10

2003-10-10 Sida 9 För elinstallationer i explosionsfarliga områden: SEK Handbok 427 - Elinstallationer i explosionsfarliga områden, riskområden med explosiv gasblandning Handbok 427 bygger på internationella standarder för installationer i områden med explosiv gasblandning och för hur dessa elinstallationer kontrolleras och underhålls. Stommen i handboken utgörs av de båda europastandarderna: EN 60079-14 EN 60079-17 2.6.3 Explosiva varor Explosiva varor i rum, utrymme eller område där explosiva varor hanteras på sådant sätt och i sådan mängd att en riskbedömning visar att särskilda krav måste ställas på den elektriska installationen finns bl a följande kompletterande föreskrifter: SÄIFS 1988:2 - Sprängämnesinspektionens föreskrifter om klassning vid hantering av explosiva varor Dessa föreskrifter hänvisar i sin tur till: SS 421 08 24 - Klassning av riskområden med explosivämne 2.6.4 Ämnen som består av eller kan ge upphov till annat brännbart damm än från explosivt ämne Den elektriska installationen skall vara utförd och anordnad, och den elektriska materielen skall väljas med hänsyn till: risken för att en explosiv dammatmosfär kan uppstå, risken för att damm avlagras på eller tränger in i elmaterielens kapsling, dammskiktets tändtemperatur, dammolnets tändtemperatur, omgivningstemperaturen Klassning av explosiv dammatmosfär kommer att krävas fr.o.m 2003-07-01.