Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun



Relevanta dokument
Nylyckevägen NYBRO Nybro kommun Samhällsbyggnadskontoret/nämnden NYBRO. Harstenslycke/Smedstorp i östra Nybro.

Överklagande av beslut om fördelning av gatukostnader för Bostäder i Hultet Södra

Synpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL

DOM Stockholm

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Kompletterande överklagande i mål nr. T

Yttrande med synpunkter på utställningshandling över förslag till uttag av gatukostnader för Vidja etapp 1 och 2, Huddinge kommun (MEX 08/15.

Ersättning till ledande befattningshavare

Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Återkommunalisering av avfall

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

DOM Meddelad i Malmö

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

REGERINGSRÄTTENS DOM

Småviltjakt i Norrbotten

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Gatukostnadsavgifter När enskilda får stå för notan för nya gator

PBL kunskapsbanken

DOM Stockholm

UNDERRÄTTELSE Lennart Strand./. Bygg, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun m.fl. angående strandskyddsdispens

Konkurrensverkets författningssamling

Promemoria


(21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap kulturmiljölagen (1988:950)

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

C-UPPSATS. Markåtkomst

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

Slutförande av talan i mål nr , Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

DOM Meddelad i Stockholm

Fråga om avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i planärende. (rättsprövning)

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun Mora

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s (NJA 2013:112)

DOM Meddelad i Nyköping

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

INTEGRITETSSKYDD I ARBETSLIVET Utredningen om Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44)

Rätt ersättningsrätt? Ett grundlagsperspektiv på ersättningsrätten vid rådighetsinskränkningar

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom i mål B

DOM Stockholm

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G : 8

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box Stockholm

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

DOM Meddelad i Stockholm

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Meddelad i Stockholm

Promemoria

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Överklagande av beslut den 21 oktober 2015 (MBN 158) att lämna begäran om förbud mot motorfordonstrafik på stranden utan åtgärd, Laholms kommun

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6)

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

DOM Stockholm

DOM Meddelad i Göteborg

Rättelse/komplettering

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

DOM Stockholm

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 01. Ert datum

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM (Mellandom)

(5) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Kommentar till dom gällande hävning av byggnadsminne (3 kap 15 )

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)

Transkript:

Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi härmed anföra följande (se bilaga 1 förteckning av boende i Folkesta som lämnat in fullmakt till Centrum för rättvisa, fortsättningsvis kallade de boende). Inledning 1. I Folkesta finns ett bostadsområde som enligt kommunens förslag till översiktsplan för Eskilstuna kommun ska bli utredningsområde för handel och logistik. 2. För de boende i Folkesta har förslaget till översiktsplan redan haft en rad negativa konsekvenser. Framförallt har det medfört ovisshet om de boende kommer kunna bo kvar i sina hus. Om planförslaget antas i sin nuvarande form riskerar skadorna för de boende att bli ännu större. 3. Det följande är en redogörelse för varför förslaget till översiktsplan Centrum för rättvisa Skeppsbron 20 Box 2215 103 15 Stockholm Tel. 08-693 03 80 Fax 08-693 03 89 info@centrumforrattvisa.se www.centrumforrattvisa.se Org.nr. 802412-1215 Bankgiro 900-1538 Plusgiro 90 01 53-8 inte lever upp till de krav att tillvarata enskildas intressen som ställs i regeringsformen, RF, (SFS 1974:152), lagen (SFS 1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

(Europakonventionen) och plan- och bygglagen (SFS 2010:900) (PBL). 4. Yttrandets disposition är som följer. Inledningsvis redogörs för det regelverk där rätten till egendom och rätten till hem skyddas. Därefter preciseras de olika intressena som ska vägas mot varandra. Avslutningsvis läggs förslag till hur kommunen kan rätta till den orimliga situation som de boende i Folkesta försatts i. Allmänt om respekten för egendom och sitt hem 5. Enligt såväl regeringsformen som Europakonventionen garanteras enskilda skydd för sin egendom och sitt hem. Regeringsformen 2 kap. 15 RF - Egendomsskydd och allemansrätt Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Artikel 1 första tilläggsprotokollet Europakonventionen - Skydd för egendom Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten. 2

Artikel 8 i Europakonventionen - Rätt till skydd för privat- och familjeliv 1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. 2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. 6. Skyddet för de enskilda avser inte enbart berövande av egendom genom expropriation eller inskränkningar av möjligheten att nyttja sitt hem eller sin egendom utan avser också situationer där enskildas hem och egendom påverkas negativt och en alltför tung börda läggs på enskilda fastighetsägare (Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, tredje upplagan, s. 480 ff. och Sporrong-Lönnroth mot Sverige, dom från Europadomstolen den 23 september 1982, para. 73). 7. Dessa bestämmelser innebär att respekten för enskildas egendom och hem inte får inskränkas utan att det finns ett allmänt intresse som väger tyngre än de enskildas intresse. I regeringsformen uttryckts detta genom kravet på att tillgodose angelägna allmänna intressen. 8. Vid avvägningen mellan å ena sidan det enskilda intresset som står på spel och det allmänna intresset som ska tillvaratas är det särskilt viktigt att beakta om det finns mindre ingripande alternativ, det vill säga om det allmänna intresset kan tillgodoses genom en mindre ingripande åtgärd mot den enskilde. Med intressen avses inte enbart rent ekonomiska intressen utan även ideella intressen, såsom att man är fäst vid sitt hem, ska beaktas. 9. Hänsyn ska tas till om enskilda tvingas leva i ovisshet under längre tid, vilken inverkan åtgärden har på hans eller hennes möjlighet att förfoga över sin egendom, vilka rättsmedel som finns tillgängliga för den enskilde och om den enskilde kan erhålla ersättning 3

(Harris, O Boyle & Warbrick, Law of the European Convention on Human Rights, sid. 695). 10. Det följer även av 2 kap. 1 PBL att kommunen ska ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Vilka intressen ska vägas mot varandra? Finns något allmänt intresse? 11. Enligt det förslag till översiktsplan för Eskilstuna kommun 2011 som kommunen presenterade den 11 april 2011 ska bostadsområdet i Folkesta bli utredningsområde för handel och logistik. Översiktsplanen preciserar dock inte närmare vad som menas med detta. Det framgår således inte om eller när kommunen tänker vidta några ytterligare åtgärder. 12. Det går inte heller att sluta sig till att bostadsområdet i Folkesta behövs för något eller några av de andra närliggande projekten i området. 13. Av förslaget till trafikplan för Eskilstuna kommun 2011 framgår att kommunen planerar att bygga en rangerbangård nordväst om bostadsområdet och ett nytt järnvägsspår sydväst om bostadsområdet. Dessa områden ligger förvisso i närheten av bostadsområdet i Folkesta men inte i direkt anslutning till området och inget tyder på att bostadsområdet måste tas i anspråk för dessa byggen. 14. Den kombiterminal som kommunen tillsammans med några andra privata aktörer invigde den 13 april 2011 ligger i anslutning till bostadsområdet. Under våren 2011 har kommunen bjudit in de boende i Folkesta till informationsmöten där det framkommit att kommunen inte har behov att köpa ytterliga mark i området för utbyggandet av kombiterminalen och att kommunen inte har för avsikt att detaljplanelägga bostadsområdet. 4

15. Det kan således konstateras att förslaget till översiktsplan, i sin nuvarande form, inte ger uttryck för något konkret allmän intresse, än mindre ett angeläget allmänt intresse. 16. Vidare finns inget som tyder på någon form av problembildsbeskrivning som skulle visa att en intresseavvägning mellan motstridiga intressen gjorts. Inte heller har kommunen presenterat alternativa lösningar som visar att man gjort sitt yttersta för att minska skadan för de enskilda. 17. Det är också viktigt att betona att otydligheterna i förslaget till översiktsplan och den ovisshet som detta medför gör att planen inte heller lever upp till de uttryckliga krav som ställs i PBL. 18. Till att börja med följer det av 3 kap. 5 PBL att kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras ska framgå av översiktsplanen. Planen ska därmed ge information till kommuninvånare, fastighetsägare och andra intressenter om kommunens syn på hur den byggda miljön bör utvecklas (proposition 1994/95:230 sid. 54). 19. Av 3 kap. 6 PBL framgår vidare att översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Detta innebär att översiktsplanen skall utformas så att dess innebörd kan utläsas utan svårighet. Det får varken för kommuninvånare eller för beslutande myndigheter som skall tillämpa planen råda någon tveksamhet om vilka uppgifter skilda delar av översiktsplanen har. Konsekvensbeskrivningar i översiktsplaneringen kan både medverka till att berörda kommuninvånare men även kommunfullmäktige och berörda myndigheter får kunskaper om konsekvenserna (proposition 1994/95:230 sid. 60 ff.). 20. De bör även betonas att det är högst osannolikt att en detaljplan på grundval av informationen som finns i översiktsplanen idag skulle vara förenlig med 4 kap. 36 PBL som kräver att en detaljplan ska vara utformad med hänsyn till befintliga bebyggelseäganderätts- och fastighetsförhållanden. Om mark dessutom kan 5

komma att tas i anspråk ska fördelarna övervinna de olägenheter som planen orsakar den enskilde (jfr bl.a. regeringsärende M93/1969/9, beslut 29 september 1994, M 95/48/9, beslut 1 juni 1995, M 92/1642/9, beslut 30 juni 1994 och In 96/1069/PL, beslut den 23 april 1998). 21. Dessa omständigheter medför att översiktsplanen inte uppfyller de krav som ställs i RF, Europakonventionen och PBL. Översiktsplanen torde på denna grund kunna underkännas vid en prövning i enlighet med kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. De enskildas intresse 22. I Folkesta finns 28 villor och parhus. Merparten av husen byggdes på 60-talet. Några enstaka hus byggdes närmare sekelskiftet och andra är byggda efter år 2000. 23. Omkring 60 barn och vuxna bor i området. I området bor såväl äldre som småbarnsfamiljer. Vissa har bott i området i över 65 år. Flera av de boende är uppvuxna i Folkesta. Föräldrar, syskon, barn och barnbarn bor sida vid sida i området. Andra har flyttat till området nyligen, en del är nyblivna föräldrar och andra är pensionerade. I något fall har de boende handikappanpassat sitt hus. Vissa har nyligen genomfört omfattande renoveringar av sina hem. 24. Sammantaget kan man därför konstatera att de boende i Folkesta har en stark anknytning till området. Majoriteten vill bo kvar i området. 25. En konsekvens av att en kommun planerar att genomföra förändringar i ett område är att fastighetsägare påverkas. Det kan hända att en kommuns planer påverkar fastigheterna i området positivt men ofta är resultatet att enskilda fastighetsägare påverkas negativt (jfr. Core-Themes of Land Use, Politics: Sustainability and Balance of Interest, Peter Ekbäck och Thomas Kalbro, 6

Expropriation and Prejudicial Effects of Time-Consuming Planning Processes sid. 144). 26. En översiktsplan är inte ett bindande dokument men det redovisar likväl den planerade utvecklingen i kommunen och den antas av kommunens beslutande församling. En översiktsplan får därför i praktiken stor betydelse vid andra beslut i markanvändningsfrågor och blir därför i realiteten bindande för de tillämpande myndigheterna (proposition 1985/86:1 sid. 92 och 451). 27. Av 3 kap. 2 PBL framgår att översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om hur mark ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Beslut som avses är till exempel beslut om detaljplan, beslut om tvångsinlösen och beslut om bygglov. 28. Översiktsplanen ska således ge vägledning för beslut om bland annat detaljplan. Om förevarande förslag till översiktsplan antas i sin nuvarande form kan översiktsplanen med andra ord ligga till grund för att en detaljplan antas där bostadsområdet i Folkesta regleras som ett område för handel och logistik. 29. En dylik detaljplan kan i sin tur ligga till grund för kommunens beslut att använda sig av olika tvångsmedel för att mot de boendes vilja lösa in deras fastigheter. Översiktsplanen kan därför beskrivas som ett hot om att de boende kommer tvingas lämna sina hem. 30. Både ett beslut om detaljplan och tvångsinlösen kan överklagas till domstol. Dylika processer kan dock ta många år i anspråk under vilka de boende i Folkesta skulle leva i ovisshet. 31. Översiktsplanen ska även ge vägledning för beslut om bygglov. De boende som idag eller i framtiden vill bygga ut eller på något annat sätt förändra sin fastighet riskerar därför att få sin ansökan om bygglov avslagen på grund av översiktsplanens innehåll. 32. Översiktsplanen innebär därför inte bara att oklara förutsättningar för de boende när det gäller att investera i exempelvis underhåll, 7

renovering eller förbättring av sitt boende för att de inte vet hur länge de kan bo kvar utan kan även sätta hinder för exempelvis bygglov. 33. Det faktum att det råder ovisshet om bostadsområdets framtid och att de boendes möjligheter att investera i underhåll, renovering och förbättringar av sina fastigheter påverkas negativt påverkar också marknadsvärdet på fastigheterna i området negativt. Flera boende har redan vittnat om svårigheter att sälja sina fastigheter. 34. Förslaget till ny översiktsplan påverkar således de boende i Folkesta negativt på framförallt tre sätt: Ovisshet om man kan bo kvar i sitt hem och om framtiden, vilket leder till psykisk oro. Oklarhet/formella hinder när det gäller att underhålla, renovera och förbättra sina fastigheter. Marknadsvärdet på fastigheterna i bostadsområdet påverkas negativt. Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen 35. Det står klart att ett stort antal enskilda drabbas hårt av kommunens planer i bostadsområdet i Folkesta både rent ekonomiskt och på ett icke-ekonomiskt plan. Kommunens planer är dessutom mycket vaga och det finns i dagsläget inget som tyder på att bostadsområdet i Folkesta behövs för att tillgodose något konkret allmänt intresse. Vid en avvägning mellan de olika intressen som står på spel måste man därför komma till slutsatsen att den föreslagna översiktsplanen lägger en orimligt stor börda på de boende i Folkesta. 36. Översiktsplanen kan därför inte antas i sin nuvarande form. 8

Avslutande förslag till kommunen 37. Kommunen har under möten med de boende och därefter följande korrespondens uttryckt förståelse för att de boende i Folkesta påverkats negativt av kommunens agerande. 38. Som en följd har kommunen utfäst att de boende ska hållas ekonomiskt skadeslösa. Kommunen har också sagt sig vara villig att köpa fastigheter i bostadsområdet. De exakta villkoren för de boende att kunna sälja sina fastigheter till kommunen är dock i dagsläget inte klara. Det är trots detta en viss lättnad för de boende i Folkesta att kommunen verkar inställd på att ge de boende en möjlighet att sälja sin fastighet till ett rimligt pris. 39. Det är dock viktigt att beakta att den omständigheten att kommunen är villig att köpa de boendes fastigheter kan avhjälpa problemet att marknadsvärdet på fastigheterna påverkas negativt. Majoriteten av de boende vill dock inte flytta från sina hem. Det grundläggande problemet att de boende lever i ovisshet om man kan bo kvar i sina hem och det faktum att kommunens planer leder till oklarhet/formella hinder när det gäller att underhålla, renovera och förbättra sina fastigheter kvarstår dock. 40. För att avhjälpa den situation som uppstått måste kommunen därför ändra översiktsplanen alternativt i en fördjupad översiktsplan utmärka bostadsområdet i Folkesta som ett befintligt och fortsatt bostadsområde. Clarence Crafoord Anna Rogalska Hedlund 9