Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic
Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning... 1 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Frågeställning... 3 4 Förtydligande... 4 5 Metod... 4 6 Resultat och diskussion... 5 8 Felkällor... 13 9 Källhänsvisning... 14 Appendix... 15 2
1 Inledning Färdplan Skåne är ett projekt som ska göra Skåne till den ledande biogasregionen i Sverige till år 2020. Ett av delmålen är att Skånes energianvändning från biogasproduktion ska bli tio gånger större än idag. Det innebär att det ska produceras och användas 3 TWh biogas per år. Idag finns det en potential i vårt mat- och restavfall just för biogasproduktion. Ett problem är att det inte finns tillgängliga insamlingssystem för matavfall i alla skånska kommuner. Ett annat problem är att några kommuner inte vågar använda sitt utsorterade matavfall till biogasproduktion därför det är för dåligt sorterat och kan därmed förstöra maskiner och försämra kvalitén på rötresten som används som biogödsel inom jordbruk. Därför är ett delmål i Färdplan Skåne projekt just att öka renheten och utsorteringen av matavfall från hushåll i Skåne. Rapporten innehåller sammanställningar av plockanalyser som de flesta av Skånes 33 kommuner har genomfört på både matavfall och restavfall. Med hjälp av dessa ska det bli lättare att förstå dagsläget och förhoppningsvis så småningom även kunna uppfylla de nämnda delmålen. 2 Syfte Syftet med sammanställningen är att ta reda på vad som kan öka renheten hos insamlat matavfall i Skånes kommuner. Att jämföra olika insamlingssystem för att se vilket som ger bäst effekt för andelen rätt sorterat material i avfallet. Syftet är även att undersöka kommunernas sätt att informera hushåll om matavfalls källsortering. Det ska även undersökas hur olika insamlingssystem påverkar andelen matavfall och producentansvarsmaterial i restavfallet. Det ska även vara möjligt att få en överblick av sammanställda plockanalyser i Skåne på matavfall och restavfall och kunna jämföra dess kvalité i de ovan nämnda kategorierna. Rapporten ska även undersöka hur stor biogaspotential Skånes matavfall har och hur mycket av det som används idag. Det genomförs genom att se hur mycket som kastas bort och förbränns tillsammans med restavfallet och hur mycket utsorterat matavfall som komposteras istället för att gå till biogasproduktion. 3 Frågeställning Hur mycket mat- och restavfall läggs i Skånes sopkärl under ett år? Vilket insamlingssystem ger högst renhet i avfallet? Vad för typ av information om matavfall har använts i de kommuner som de sorterar bäst? Ger det högre renhet att sprida mer information? Hur stor biogaspotential har Skånes matavfall? Hur mycket av det använder vi till biogasproduktion idag? 3
4 Förtydligande är den avfallsfraktionen som består av matrester, skal och liknande som källsorteras i hushållen. Restavfall är det som blir över och som inte går att sortera i någon annan fraktion. Det går till förbränning med energiutvinning och det går inte att behandla på något annat sätt. Där slängs till exempel dammsugarpåsar, blöjor och disktrasor. Kärl- och säckavfall är enligt Avfalls Sveriges Avfall webb det avfallet som sorteras i sopkärl och säck från hushållen. Definition omfattar både restavfall och källsorterat matavfall. Detta behandlas sedan olika, restavfall förbränns och utsorterat matavfall går till biologisk behandling. Allt avfall som uppkommer vid hushåll kallas hushållsavfall. Producentansvarsmaterial omfattar förpackningar och tidningar som ska sorteras ut och återvinnas. Sammanställningarna är gjorda av plockanalyser, som innebär att ett representativt prov på ca 500 kg avfall sorteras i olika fraktioner för att bestämma avfallssammansättning och renheten på material. Med matavfallets renhet menas hur väl sorterat avfallet är, hur mycket som är organiskt nedbrytbart material som sorteras som matavfall. I rapporten har jämförelser även gjorts på olika typer av insamlingskärl. Separata kärl innebär att det finns ett helt sopkärl till var fraktion avfall. Detta finns främst i flerfamiljshus där det blir mycket avfall. Ett annat alternativ är tvåfackskärl där kärlet är uppdelat i två delar, ett för restavfall och ett för matavfall. Det tredje alternativet är två stycken kärl med fyra fack vardera, så kallat fyrfackskärl. Då finns det fack för matavfall, tidningar och pappersförpackningar, färgat och ofärgat glas, metall, hård- och mjukplast och restavfall. FNI innebär fastighetsnära insamling av olika avfallsfraktioner. Det betyder att avfallet hämtas vid dörren istället för att hushållen själva ska lämna avfallet vid en återvinningsstation. Sedan är det upp till kommunerna att avgöra hur mycket av hushållens avfall som ska hämtas vid fastigheten och hur mycket de själva ska köra till återvinningsstationen med. Biologisk behandling är ett samlingsnamn som används då matavfall går till kompostering eller rötning med biogasproduktion. Den del av matavfallet som vi slänger i restavfallet går till förbränning och innefattas alltså inte i biologisk behandling. 5 Metod Plockanalyser på mat- och restavfall har genomförts i 23 av 33 Skånes kommuner vid olika tillfällen under 2010 och några har gjorts under 2011. Resultat från plockanalyser på 48 prov på restavfall och 26 prov på matavfall från Bjuv, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga har sammanställts. Sammanställning har även gjorts då resultaten delats in i olika kategorier beroende på typ av boende, insamlingskärl, information om matavfall och typ av insamlingssystem. Intervjuer har genomförts med de olika avfallsbolagen för att få reda på hur information går ut till hushållen och vad de har för sorts insamlingssystem. Dessa parametrar kan jämföras för att se vad som påverkar renheten på matavfallet och sammansättningen på restavfallet. 4
De allra flesta kommuner har följt Avfall Sveriges rekommendationer om hur plockanalyser ska genomföras. En del har även undersökt andra parametrar, som oundvikligt (t ex fruktskal) och onödigt (t ex färska frukter och grönsaker) matavfall. Detta har inte tagits hänsyn till i denna rapport. En del kommuner har delat in provet från plockanalysen i något färre fraktioner. Diagrammen som följer visar medianvärde därför att enstaka resultat som skiljer sig från resterande, påverkar ett medelvärde mycket medan medianvärdet ger en bättre avspegling av det totala resultatet utan att ta hänsyn till sådana avvikelser. Alla värden är angivna i vikt% och proven är utförda under 2010 och 2011. 6 Resultat och diskussion 6.1 Rest och matavfall i Skåne Resultat från plockanalyser av 48 prov på restavfall visar att Skånes restavfall består av 28 % matavfall och 33 % producentansvarsmaterial, se diagram 1 och 2. Mer än hälften av restavfallsmängd i Skåne består av återvinningsbart material. Önskan är att ingen av dessa fraktioner ska återfinnas i restavfallet. Restavfall innehåller dock 0 % farligt avfall och elektronik vilket är det allra viktigaste. Det finns många fördelar med källsortering av matavfall och producentansvarsmaterial och därför är det viktigt att se vilka parametrar som påverkar utsortering av dessa fraktioner. blöjor, bindor o dyl; 9% allt övrigt ; 7% textil; 3% trä; 1% el- & elektronik*; 0% farligt avfall; 0% övrigt oorganiskt; 5% övrig metall; 1% metallförpackningar *; 2% övrigt glas; 0% glasförpackningar*; 2% övrig plast; 1% hårdplastförpacknin gar*; 4% frigolit*; 0% mjukplast *; 9% övrigt papper; 5% well*; 1% pappersförpackning ar*; 7% matavfall; 28% trädgårdsavfall; 2% tidningar, journaler o dyl*; 5% Diagram 1. Sammansättning av restavfall i Skåne, median för 48 prov. Markering med * innebär producentansvarsmaterial 5
övrigt; 36% matavfall; 28% trädgårdsavfall; 2% elektronik; 0% farligt avfall; 0% förpackningar och tidningar; 33% Diagram 2. Andel matavfall och producentansvarsmaterial i Skånes restavfall, median för 48 prov Enligt plockanalyser av 26 prov på matavfall från Skånes hushåll är matavfallet rätt sorterat till 96,1 %, se diagram 3. De största felsorterade fraktionerna i matavfallet var tidningar och papper samt trädgårdsavfall. Det fanns i genomsnitt inget farligt avfall eller glas, men det fanns 0,1 % metall och 0,5 % mjukplast. Det fanns dock en del enskilda kommuners resultat som visade annorlunda. Den lägsta andelen matavfall i fraktionen var 67,6 % och den högsta 99,2 %. Den lägre siffran var på matavfall från hushåll i flerfamiljshus och den högsta från villahushåll. Det felsorterade materialet försvårar biogasprocessen och energi behöver användas till att sortera bort det och underhålla maskiner som är gjorda för matavfall. 3,9% Felsorterat 96,1% Diagram 3. Renheten på matavfall i Skåne, median för 26 prov 6
6.2 Rest- och matavfall från olika boendeformer i Skåne Hushållen i villor slänger 3 % mindre matavfall i restavfallet än de i flerfamiljshus, se diagram 4 och 5. Det finns även två procentandelar mer förpackningar och tidningar i restavfallet från flerfamiljshus än det från villor. Vid jämförelse med matavfallets renhet i olika boendeformer är trenden likadan; hushållen från villor sorterar bättre än de från flerfamiljshus. 19 prov på restavfall från villor och 25 prov på restavfall från flerfamiljshus har sammanställts för att få fram de redovisade medianvärdena. Restavfall villor Restavfall flerfamiljshus matavfall matavfall trädgårdsavfall trädgårdsavfall 38% 0% 0% 30% 27% 2% förpackningar och tidningar farligt avfall elektronik övrigt 0% 0% 35% 32% 30% 2% förpackningar och tidningar farligt avfall elektronik övrigt Diagram 4. Sammansättning av restavfall från villor Diagram 5. Sammansättning av restavfall från flerfamiljshus Det visas med diagram 6 och 7 att villahushållen sorterar sitt matavfall bättre än median i Skåne dvs 97,1 % jämfört med 96,1 %, medan hushåll i flerfamiljshus sorterar 93,3 % rätt, vilket är lägre än medianvärde för hela Skåne. 12 prov på matavfall från villahushåll och 14 prov från flerfamiljshus har används till resultatet. Det är en markant skillnad på renheten på matavfall som kommer från villor och flerfamiljshus. Vad detta beror på är svårt att urskilja men trenden är likadan då det gäller andel matavfall i restavfall som kommer från olika boendeformer. villor 2,9% flerfamiljshus 6,7% totalt felsorterat totalt felsorterat 97,1% 93,3% Diagram 6 och 7. Renheten på matavfall från villor, 12 prov och flerfamiljshus, 14 prov 7
6.3 Frivillig/delvis och obligatorisk insamling av matavfall Det syns tydligt i diagram 8 att obligatorisk insamling av matavfall minskar drastiskt andelen matavfall i restavfallet, 24 % jämfört med 36 % matavfall i restavfall som kommer från hushåll utan någon matavfallsinsamling. Redovisat resultat i diagram kommer från 48 prover. Vilken typ av insamling som ska användas bestämmer var kommun själv. I en del kommuner är det frivilligt att sortera ut matavfall eller att bara vissa delar av kommunen gör det. Då är det en liten högre andel matavfall i restavfallet, nämligen 28 %. Då det handlar om producentansvarsmaterial är trenden likadan. Vid obligatorisk utsortering av matavfall finns det mindre andel förpackningar och tidningar, 29 % än när det är frivillig/delvis insamling, 33 %. Där det inte finns någon matavfallsinsamling alls är 36 % tidningar och förpackningar kvar i restavfallet. Alltså bidrar obligatorisk insamling av matavfall till källsortering av matavfall och producentansvarsmaterial. övrigt 26% 36% 42% elektronik 37% 33% 29% 36% 28% 24% Ingen Frivillig/delvis Obligatorisk matavfallsinsamling matavfallsinsamling matavfallsinsamling farligt avfall förpackningar och tidningar trädgårdsavfall matavfall Diagram 8. Jämförelse av restavfallets innehåll beroende på kommunens sätt att samla in matavfall, 48 prov Resultat från plockanalyser på 9 prov på matavfall vid frivillig insamling och 17 prov vid obligatorisk matavfallsinsamling redovisas i diagram 9 och 10. De visar att det är 1,5 % högre renhet på matavfall i de kommunerna med obligatorisk insamling. En del kommuner med frivillig insamling hävdar att matavfallet blir renare då det kommer som eget initiativ från hushållen. Enligt denna sammanställning är det inte så. En del kommuner med frivillig insamling av matavfall väljer att låta det bli billigare att sortera ut matavfall, så de som väljer att sortera ut premieras. Men det kan vara så att en del invånare väljer det för att det helt enkelt är billigare, och inte därför de vill börja sortera mer utförligt. 8
Frivillig/delvis insamling av matavfall 4,9% Obligatorisk matavfallinsamling 3,4% Felsorterat Felsorterat 95,1% 96,6% Diagram 9. Andel oönskat material vid frivillig/ delvis insamling av matavfall Diagram 10. Andel oönskat material vid obligatorisk insamling av matavfall 6.4 Olika insamlingssystem för rest- och matavfall I diagram 11 där 48 prov sammanställts kan det utläsas att restavfall från hushåll med insamling av matavfall består av runt 30 % producentansvarsmaterial medan restavfall från hushåll utan separat insamling av matavfall består av 37 % av producentansvarsmaterial. Även denna jämförelse visar på att matavfallsinsamling har positiv inverkan på utsortering av producentansvarsmaterial. Restavfall från fyrfackskärl innehåller minst andel matavfall och producentansvarsmaterial av alla kärl. Då separata och tvåfackskärl används finns en större mängd matavfall, 26 respektive 29 % och en något större mängd producentansvarsmaterial, 32 % i restavfallet. Detta kan bero på att separata kärl oftast används i flerfamiljshus och är enligt föregående jämförelser något sämre på att sortera rätt. 9
36% 38% 32% 32% 44% 29% 26% 37% övrigt elektronik farligt avfall förpackningar och tidningar trädgårdsavfall 26% 29% 23% 36% matavfall Separata kärl Tvåfackskärl Fyrfackskärl Ingen insamling av matavfall Diagram 11. Jämförelse av innehåll i restavfall beroende på insamlingssystem, 48 prov De olika insamlingskärlen för matavfall jämförs i diagram 12, 13 och 14 med resultat av plockanalyser från 26 prov. I tvåfackskärl är renheten 98 % och detta är högre renhet än den som kommer från separata kärl, fyrfackskärl och för hela Skåne. Sämst sorterat är det i separata kärl där det finns 5,1 % orenheten i matavfallet, mer än dubbelt så mycket som det finns i matavfallet från tvåfackskärl. från tvåfackskärl med 2 % orenheten är lite bättre sorterat än det som kommer från fyrfackskärl med 3,3 % orenhet samt som restavfall i fyrfackskärl innehåller mycket mindre matavfall., tvåfackskärl 2,0%, separata kärl 5,1% 98% Felsorterat 95% Felsorterat Diagram 12 och 13. Andel oönskat material i matavfall vid separata kärl och tvåfackskärl 10
, fyrfackskärl 3,3% Felsorterat 97% Diagram 14. Andel oönskat material i matavfall vid insamling i fyrfackskärl 6.5 Informationsinverkan på renheten av matavfallet Det visade sig att de hushåll i kommuner som gjort extra insatser med att gå ut med information om matavfallssortering till invånarna, t ex genom kampanjer i varuhus, informationsblad, reklam på sopbilar, annonser eller vid möten vid uppstart av utsortering av matavfall hade något högre andel rätt sorterat matavfall, 97 % än median i hela Skåne, 96,1 %. Även extra utskick och informationsblad till hushållen om matavfall, utöver de tidningar som många kommuner ger ut tillsammans med fakturorna, ledde till utökad informationsspridning. Vissa kommuner har gett ut mycket information då de började med insamling av matavfall. En del har även fortsatt ha kampanjer efter uppstarten. Det ger alltså resultat att gå ut med extra information om sortering av matavfall. Det gör antagligen invånarna mer medvetna om varför det är viktigt att sortera rätt. Sammanställningen består av 11 prov från kommuner som ansågs använda ovan nämnda metoder att sprida information till invånarna. Det visade sig att en kommun som är med i sammanställningen och har mycket dåligt sorterat matavfall, runt 80 %, inte hade gett ut någon information alls om sopsortering på flera år. 11
3,0% Felsorterat 97,0% Diagram 15. Andel oönskat material då kommunen/avfallsbolaget skickat information utöver det med fakturan och haft kampanjer med endast matavfallssorterig, median för 11 prov 6.6 Biogaspotential i Skåne Enligt Avfall Sveriges statistik där varje kommun får redovisa sina årsresultat slängde Skånes hushåll totalt ca 300 000 ton kärl- och säckavfall under 2010, se tabell 1. Av det var 260 182 ton restavfall som gick till förbränning och 40 195 ton var källsorterat matavfall. Av det utsorterade matavfallet går 35 500 ton till biologisk behandling dvs ungefär 26 000 ton till centrala biogasanläggningar och 8 000 10 000 ton går till kompostering (denna siffra har många kommuner inte svarat på och kan därför inte bli mer exakt). Resten går till förbränning. Plockanalysresultat visar att 28 % av Skånes restavfall består av matavfall, se diagram 1. Detta ger en mängd matavfall på ca 72 900 ton som finns i restavfallet och som idag går till förbränning istället för biologisk behandling. Som det ser ut idag sorteras det ut 40 200 ton matavfall enligt vad Skånes kommuner har redovisat. Det är alltså endast 35 % av det totala matavfallet från hushållen i Skåne som sorteras ut. Det finns en del potential kvar i kärl- och säckavfallet som inte utnyttjas idag. Tabell 1. Mängd rest- och matavfall i ton från hushåll i Skåne, 2010 Restavfall* Källsorterat matavfall * i restavfallet (28 %)** Totalt matavfall i Skåne 260182 40195 72851 113046 *Källa: Avfall web 2010 **Källa: Plockanalysresultat, 48 prov 2010-2011 Enligt Avfalls Sveriges avfall webb går idag ca 30 % av Skånes totala slängda matavfall till biologisk behandling och endast ca 23 % används till biogasproduktion. Det betyder att det finns stor potential till större utvinning av energi från matavfall. 12
Enligt Linné et al (2008) så finns det en potential i Skånes matavfall på 0,18 TWh per år och med begränsning 0,06 TWh per år. Om alla anläggningar skulle se ut som NSRs skulle Skånes matavfall med uträkning baserad på Eriksson & Holmström (2010) kunna alstra 0,12 TWh per år och med begränsning 0,07 TWh/år (med begränsning menas att det tas hänsyn till att en del matavfall går till spillo i hanteringen och processen i t ex förbehandlingsanläggningen). Som det ser ut idag produceras 0,3 TWh/år biogas från matavfall och om hela matavfallets potential skulle utnyttjas skulle det vara en ökning med ungefär en tredjedel av den nuvarande produktionen. 6.7 Bäst insamlingssystem för matavfall Då det gäller restavfall är enligt denna sammanställning det bästa systemet fyrfackskärl med obligatorisk insamling av matavfall för att få så lite matavfall och förpackningar som möjligt i restavfallet. Men om man tar matavfallets renhet i beaktning så borde ett tvåfackssystem vara att föredra med obligatorisk insamling av matavfall. 8 Felkällor Statistiken om mängd kärl- och säckavfall kommer från avfall web som tillhör Avfall Sverige. Där får var kommun fylla i sina uppgifter för det aktuella året. Men sidan var inte fullständig och det stämde inte alltid mellan kg/person och samlad mäng i ton för kommunen i fråga. En del kommuner hade inte fyllt i alla parametrar och några hade inte svarat överhuvudtaget utan behövde kontaktas för att få aktuella uppgifter. Detta innebär att uträkningarna av totala andelen kärl- och säckavfall i Skåne samt andel matavfall och restavfall är ungefärliga värden. Svaren på intervjufrågorna har varierat till viss del, i utförlighet och korrekthet. Frågorna har tolkats något olika av olika personer. Eftersom intervjuerna mejlades ut under semestertid har inte alltid ordinarie svarat vilket också kan påverka svaren. Ingen jämförelse har gjorts i andel avfall i kg/villa/vecka eller liknande. Dessa uppgifter fanns endast från ett fåtal kommuners plockanalyser. Detta kan nämligen ge ett annorlunda resultat som visar skillnader mellan kommunerna från ett annat ljus, eftersom det slängs olika mycket avfall på olika platser och hushållsformer. 13
9 Källhänsvisning Avfall Sveriges statistiksida: Avfall web; http://www.avfallweb.se/ Eriksson, Ylva & Holmström, David (2010) Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion Linné et al (2008) Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter. Vukicevic, Sanita. NSR Westin, Jenny. Avfall Sverige Intervjuer med avfallsbolag: Bergman, Sara. MERAB Bissmont, Mimmi. VA Syd Malmö Hallmer, Martin. Sysav Holmblad, Cecilia. NSR Karlsvärd, Johan, Appelqvist, Jan. Kristianstad Renhållning Meerwald, Jonny. LSR Persson, Sandra, Waldermansson, Dan. Nårab Rönnmar, Mikael. Lunds renhållningsverk Kommuner som genomfört plockanalyser till denna sammanställning: Bjuv, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. 14
Appendix Intervjufrågorna till avfallsbolagen i Skåne: Har alla hushåll separat insamling av matavfall? Om inte, varför? Vilket sorts insamlingssystem för hushållsavfall (brännbart, matavfall, tidningar och förpackningar)har ni i villor och flerfamiljshus? Hur informeras hushåll om att sortera matavfall? Informeras alla hushåll om insamling av matavfall på samma sätt eller det finns olika informationskanaler för villor respektive flerfamiljshus? Finns det separat insamling av matavfall från storkök, skolor och restauranger i er kommun? Hur behandlas det insamlade matavfallet? Hur väl sorterat är matavfallet i er kommun? Är hushållen bra på att sortera rätt? 15