Bohusläns museum RAPPORT 2019:26

Bohusläns museum RAPPORT 2019:26 Kungstorget Torget över tid Arkeologisk förundersökning Uddevalla 191 :1 ( L1967 :8421 ), Stadskärnan 1 :173 Uddevalla socken och kommun Eirik Johansson

Bohusläns museum RAPPORT 2019 :26 Kungstorget Torget över tid Arkeologisk förundersökning Uddevalla 191 :1 ( L1967 :8421 ), Stadskärnan 1 :173 Uddevalla socken och kommun Eirik Johansson

Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.bohuslansmuseum.se ISSN 1650-3368 Författare Eirik Johansson Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Kungsgatan i Uddevalla mot väster. Foto taget av Bohusläns museum. Tryck Bording AB, Borås 2019 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Kulturmiljö...6 Fornlämningsmiljö RAÄ Uddevalla 191 :1...8 Tidigare undersökningar...8 Metod...10 Resultat...10 Schakt 1...10 Schakt 2...11 Schakt 3...12 Fynd...15 Materialets potential...16 Slutsatser samt åtgärdsförslag...16 Referenser...18 Tekniska och administrativa uppgifter...19 Bilagor...20

4 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1 :750 000.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1 :20 000. Kungstorget 5

6 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Sammanfattning Bohusläns museum gjorde mellan den 19/3 22/3 2018 en arkeologisk förundersökning av fornlämningen Uddevalla 191 :1 (L1967:8421 ), stadslagret i centrala Uddevalla. Fältarbetet omfattade tre mindre schakt i Kungsgatan framför Rådhuset i Uddevalla. Anledningen till förundersökningen var en förestående omgestaltning och ingrepp i Kungstorget i Uddevalla. Schakten som öppnades förlades utifrån stadsplaner från 1690, 1750 och 1783 för att hitta de byggnader och tomtgränser som fanns då. Detta för att dokumentera tre olika tomter och för att få en bild av bevarandegrad inom dessa, samt även vilka miljöer som funnits på platsen. I schakten märktes omgående att mycket av arkeologin som funnits på platsen hade grävts bort och direkt under sättsanden under nuvarande gatsten kom man omgående ned i sjuttonhundratalet. Trots att schakten låg ganska tätt påvisade de olika nivåer där man träffade på ostörd arkeologi. Resultaten från schakten var främst murlämningar som hittades ( schakt 1 och 3 ). Dessa murar går att binda till hus markerade på 1783 års karta över staden. Även intressanta odlingslager hittades i schakten. Ett av dessa lager kan vara från tiden innan stadens etablering och det andra från en kålgård. Även fynd av keramik daterad till 1400-talet och en del av en smältdegel är särskilt intressanta. Vi kan även här som på andra ytor kring torget se att den sluttande ytan som torget en gång var har i många olika faser jämnats ut med raseringar eller annat fylle. Det som är så tacksamt med sådana här ytor är att byggnadslämningar och annat oftast lämnats på platsen istället för att städas bort inför en nybyggnad enkom för att skapa en jämnare nivå. Området kring Kungstorget har bra potential att ge underlag till en klarare bild av det gamla Uddevalla. Bakgrund Bohusläns museum har under våren 2018 genomfört en arkeologisk förundersökning i Kungsgatan i Uddevalla framför Rådhuset, detta inom fornlämning RAÄ Uddevalla 191 :1 inom Stadskärnan 1 :173 i Uddevalla kommun. Förundersökningen föranleddes av omgestaltningen av Kungsgatan med nya dragningar av avlopp och fjärrvärme i Kungsgatan framför rådhuset. Uppdragsgivare var Uddevalla kommun och genomfördes genom beslut av Länsstyrelsen i Västra Götaland ( 2018-01-19 ) med dnr 431-41085-2017. Syftet var att fastställa och beskriva lämningarnas karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Huvudsyftet var att fastställa det djup där det fanns bevarad arkeologi. Hela FU-området är intensivt och ambitionsnivån var hög. Detta område är arkeologiskt intressant, de observationer som gjorts vid schaktningsövervakningar 1989 och 1992, påvisar intakta lager och byggnadslämningar ( Svedberg 2005 ; Ortman 2006 ). Målet med undersökningen var att ge en klarare bild av staden Uddevalla före branden 1806 genom byggnadslämningar, brandlager, fynd och odling. Landskapsbild Kulturmiljö Fornlämningen Uddevalla RAÄ 191 :1 utgörs av stadslager från den i historisk tid kända staden Uddevalla vid Bäve åns mynning i Byfjorden. Den består av kulturlager inom ett cirka 600 340 400 meter stort område, enligt en byråmässig avgränsning från år 1980. Fornlämningen omfattar därmed i stort sett området innanför Västerlånggatan/Göteborgsvägen Lagerbergsgatan Östergatan Asplundsgatan, frånsett vissa justeringar av fornlämningens begränsning som gjorts i nordväst och söder. Detta område överensstämmer schablonmässigt med den äldsta stadsplanekartan från 1690. Landsvägen har vid nuvarande Uddevalla centrum korsat Bäveån och en bro omnämns redan på 1300-talet. Topografin är kuperad, med branta uppstickande berg, medan det ned mot åmynningen är relativt flackt. Detta flacka låglänta parti har ofta drabbats av översvämningar ( Hasselmo 1980 :8ff, 37 ). Det är troligt att Bäveån tidigt var av betydelse som fiskevatten och att området vid Byfjorden utgjorde knutpunkt för handel längs kusten och mellan Västerhavet och Vänerlandskapen. Bohuslän ansågs i början av 1600-talet som självförsörjande med lantbruksprodukter som spannmål, medan ett överskott på animalier såldes. Kustfiske, förutom lax, bedrevs bara till husbehov. Viktigast var den storskaliga träexporten till kontinenten. Efter 1658, då Bohuslän blev svenskt, blev Uddevalla allt mer en stapelstad för framförallt timmer. Från början av 1700-talet blomstrade stadens sjöfart och maritima näringar ( Kristiansson 1951 :71ff ; Hasselmo 1980 :8ff ; ).

Kungstorget 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med översikt över undersökningsområdet och utbredningen av Uddevalla 191 :1 markerat. Skala 1 :10 000.

8 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Fornlämningsmiljö RAÄ Uddevalla 191 :1 Ett stort antal arkeologiska förundersökningar mest i form av schaktningsövervakningar har genomförts i Uddevalla stad. Däremot har det gjorts få större undersökningar. Den bild som framträder är att staden vuxit från en etablering vid torget norr om Bäveån och längs öst-västliga långgator. Den påträffade bebyggelsen utgör ordinär stadsbebyggelse utan några påtagliga spår av hantverk. Den tidigaste bebyggelsen bör ha legat runt torget och ned mot Uddevalla kyrka, för att växa västerut under loppet av 1500-talet och från 1600-talet expandera både österut och söder om ån. Åtminstone från 1600-talet finns kompletta stadsgårdar och stenlagda gator belagda ( Hasselmo 1980 :27ff ; Svedberg 2005 ). Spår av rural gårdsbebyggelsen från före stadens tillkomst, liksom från den ursprungliga stadshamnen, är mycket fragmentariskt känt. Dessutom är det exakta läget för Bäve medeltida sockenkyrka okänt. Ett antal lösfynd och arkeologiska iakttagelser ger sporadiska men intressanta inblickar i tiden före och kring stadsbebyggelsens första etablering. Under kvarteret Rådhuset fanns odlingsspår och lämningar från lågteknisk järnframställning från tidigt 1500- tal. Strax österut i kvarteret Aminoff är likaså odling belagd under första delen av 1500-talet. Ett högmedeltida krus har påträffats i ett fyllnadslager från 1700-talet i kvarteret Banken. Två skärvor äldre rödgods har också hittats i anslutning till i övrigt odaterade bebyggelselämningar strax väster om Uddevalla kyrka. Kring Träbron och Hasselbacken finns slutligen några fynd av keramik från 1500-talet, äldst en skärva av ett Siegburgkrus från cirka 1500 ( UM 2132½ ). I kvarteret Ascheberg finns möjligen spår av de gårdar som föregått staden. Här, där gården Bäve bör ha legat, har kulturpåverkad mark daterats till 1200-talet ( Svedberg 2005 ; Ortman 2006 ; Ytterberg i manus ). Vid en närmare granskning uppenbarar sig många frågetecken, inte minst på grund av det arkeologiska källmaterialets ojämnhet. Det är nästan uteslutande vid de fåtaliga slutundersökningarna som en fördjupad kunskap om exempelvis bebyggelsefaser, byggnaders funktion samt utformning av kvartersmark och gatunät kunnat erhållas. Den hittills äldsta bebyggelsen har som nämnts konstaterats i kvarteret Aminoff, med ett stockvirkeshus från första halvan av 1500-talet. Från mitten av samma århundrade finns stadstomter, hus och gatubeläggning också konstaterad i kvarteret Hegardt, närmare 300 meter västerut. Flyttar vi oss ytterligare cirka femtio år framåt finns bebyggelse i flertalet undersökta kvarter längs Kungsgatan, från Koch i väster till Aminoff och Kungstorget i öster. Under 1600-talet tillkommer framför allt bebyggelse söder om Bäveån, främst i kvarteren närmast Träbron, men ännu med ytterst få konkreta spår av hus och tomtindelning. Möjligen kan man tolka en förundersökning inom kvarteret Ascheberg som att den äldsta bebyggelsefasen här hör till 1500-talet. Under 1700-talet tillkommer spår av bebyggelse och odling inom kvarteren Kålgården, Bilde och Sundberg i norr, Hernhut och Krummedike i öster samt Knape och Dagson i söder ( till exempel Jonsson & Holmström 1984 ; Svedberg 2005 ; Ortman 2006 :11 ; Öbrink 2011 :24 ; Bergstrand 2019 ; Ytterberg 2014 i manus ). Tidigare undersökningar Tidigare undersökningar av betydelse för denna förundersökning är främst två anslutande schaktningsövervakningar från 1989 ( Ortman 2006 ). och 1992 ( Svedberg 2005 ), och en schaktningsövervakning som skett under höst/vinter 2018 genom Kungsgatan från Västerlånggatan fram till Torggatan ( Bergstrand 2019 ). Vid schaktningsövervakningen 2018 togs ett dendroprov från timret som tillhörde rustbädden som låg under muren i schakt 3, detta timmer hittades vid avbaning i ytan och är lokaliserat exakt syd om schakt 3. Resultatet från detta prov gav året 1783 och påvisar att byggnaden rests i samband med uppbyggandet av staden direkt efter branden samma år. Från Svedbergs övervakning 1992 finns en profildokumentation som berör den sydvästra delen av grundmuren till det forna rådhuset ( Svedberg 2005 ). Här finner han förutom murarna lämningarna av två trägolv som bedöms som äldre än 1700-tal daterat utifrån mindre keramikfynd. Dateringsramen är med dagens kunskap alltför grund. Svedberg påträffar även han samma odlingslager som i schakt 1 och 2 vid förundersökningen 2018. Vilket verkar indikera områdets äldsta bebyggelsefas. Vid undersökningen 1989 beskrivs de äldsta fasen innehålla störar, odlingsspår, en broläggning och järnslagg ( 4,6 mö.h ). Den äldsta fasen överlagras i sin tur av flera byggnadslämningar ( trägolv ), avfallslager och brandlager ( Ortman 2006 ). Brandlagren och avfallslagren skulle här kunna vara lämning efter samma byggnad som påträffas i schakt 3 vid förundersökningen 2018, vilket verkar stämma gentemot stadsplanen 1783. Den äldsta fasen dateras här till tidigt 1500-tal, baserat på fyndkronologier.

Kungstorget 9 Schakt 3 Schakt 2 Schakt 1 Förundersökningsområde KUNGSTORGET 0 20 40 Meters Figur 4. karta över schakt, GIS/rektifiering. Kartan anger inte själva undersökningsområdet som motsvaras av hela torgytan.

10 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Vilket sammanfaller med de äldsta dateringarna som gjordes vid utgrävningarna av kv Aminoff 1 och 6, där den äldsta fasen är tidfäst till cirka 1500 1550. Dessa dateringar utgår helt utifrån keramikrono logier, och saknar alla former av naturvetenskapliga dateringsanalyser. I södra delen av Kungstorget har två mindre undersökningar genomförts 1986 och 1993. Under kraftiga fyllnadsmassor, vid Norra Hamngatan, fanns ett delvis intakt kulturlager om 0,2 0,8 meters tjocklek, daterat till 1600 1700-tal samt nedgrävningar med kulturlager från 1600-tal ( Svedberg 1989 ). I sydvästra delen av Kungstorget fanns ett 0,2 0,45 meters brandlager/kulturlager bevarat, med rester av en husgrund med stengolv ovanpå ett träkolslager samt en stencirkel. Lämningarna kan dateras till 1600 1700-tal ( Ortman 2006 ). Under 2018 gjordes även slutundersökning i södra delen av torgytan ned mot Hasselbacksparken och Bäve ån. Med resultat av funna byggnadslämningar av fähus, källare och stenlagd väg. Datering av kajanläggning/kavelbro utmed ån gav datering 1519 ( Johansson i manus ). Metod Omrörda lager schaktades bort och fynd dokumenterades endast översiktligt för en generell bestämning. Samtliga lager dokumenterades kontextuellt, det vill säga i matriser. Det betyder att observationer av såväl de stratigrafiska objektens ( lager/konstruktioner ) utseende och innehåll som deras inbördes relationer noterades. Flera stratigrafiska objekt kunde sedan knytas samman till sammanhörande stratigrafiska storheter ( kontextgrupper ) som speglar händelser ( händelsefaser ). Varje schakt erhöll en separat uppsättning stratigrafiska objekt/matriser vilka beskrivs i bilaga 1. Fotografering skedde löpnade och metalldetektering gjordes i alla schakten. Härifrån insamlades också ett urval prover för analys samt ett relativt omfattande, selektivt men representativt, urval fynd för vidare registrering och analys.under och efter fältarbetet relaterades de framkomna lämningarna till äldre kartmaterial. Särskilt fokus lades vid att kunna typ- eller tidfästa anläggningar och händelsefaser. Specifika frågeställningar : Finns det fynd som kan dateras till stadens tidigaste fas. Vilka verksamheter har bedrivits inom ytan över tid, och i vilken utsträckning kan de sammankopplas med de historiska stadsplanerna och övrigt skriftligt källmaterial? Är källmaterialen samstämmiga eller divergerar resultaten? Vilken typ av lämningar/lager går att finna vid en aktivetetsyta som brukats under så lång tid. Resultat Totalt öppnades tre stycken schakt i Kungsgatan framför Rådhuset i Uddevalla, dessa schakt lades utmed tomtgränser på äldre stadsplaner ( 1696, 1750, 1783 ). Detta för att försöka påträffa grundmurar och fastighetsgränser enligt de äldre stadsplanerna, och för att få möjlighet att undersöka tre olikartade ytor. Varje schakt var cirka 10 kvadratmeter, alltså en total yta av 36 kvadratmeter. Schakt 1 Schaktet öppnades ( 6 1,5 meter ) för att hitta tomtgränsen mellan tomt 153 ( rådhuset ) och tomt 154, som tillhörde ålderman Johan Jacob Mellberg ( stadsplan 1783 ). Här har det inte funnits något större hus på stengrund som på tomterna 152 53, utan möjligen en enplans träbyggnad ( se schakt 2 och 3 ). Schaktet öppnades öst västlig riktning mot korsningen Kungsgatan Torggatan. Direkt under gatstenen ( S1 ) och 0,3 meter tjock sättsand/utjämning ( S2 ) påträffades ett odlingslager ( S3 ). Detta lager var 0,10 0,15 meter tjockt och innehöll bland annat djurben och keramik. En grundmur ( S9 ) påträffades direkt under sättsanden ( S2 ) i schaktets västra ände. Grundmurens lokalisering stämde väl överens med tomtgränsen till det äldre rådhuset som funnits på platsen, utifrån rektifieringar och kartor ( 1696, 1750, 1783 års stadsplaner ). Grundmuren löpte i N S riktning och bestod av tuktad marksten 0,5 0,3 0,2 0,3 meter i storlek. Muren var anlagd på undergrunden och samman satt med kalkbruk. Ovanpå muren låg ett raseringslager med tegelbrockor ( z-topp 6,11 6,05 m ö.h. ). Mer av muren och intilliggande ytor frilades vid en schaktningsövervakning under sommaren samma år ( Bergstrand 2019 ).Det odlingslager ( S3 ) som dokumenterades under sättsanden överlagrade en stenläggning ( S4 ), som bestod av rundad natursten i storleken 0,25 0,15 0,20 0,10 meter. Stenläggningen var bara synlig i profilen, men utbredningen kunde dokumenteras vid en senare schaktningsövervakning ( Bergstrand 2019 ). Under stenläggningen fanns ett brukningslager ( S5 ), 0,10 0,15 meter tjockt bestående av humös sandig jord och med stort inslag av träflis, huggspån, djurben och träkol. I den nedre delen av lagret tunnade fynden ut

Kungstorget 11 Figur 5. Profil mot norr i schakt 1. Foto Bohusläns museum. och lagret blev mer sandigt än humöst. ( z-topp 5,71 m ö.h. ). Brukningslagret S5 övergick i ett 0,10 meter tjockt lager bestående av gråbrun siltig sand som var fyndfattigt men innehöll kolstänk och en del tegelflisor och träflisor. Detta lager tolkades som ett utjämningslager ( S6 ), och låg ovanpå odlingslagret ( S7 ). Odlingslagret S7 liknade de odlingslager som senare hittades i schakt 2 och 3, och som var anlagda direkt på undergrunden ( G ). Odlingslagret som hittades i botten påvisade inga fynd i sig, men bör indikera en brukning från tiden innan stadens etablering. Schakt 2 Detta schakt ( 6 1,5 meter ) öppnades utifrån stadsplaner för att hitta tomtgränsen mellan tomt nummer 152 ( se schakt 3 ) och tomt 153. Den senare var platsen för Uddevallas Rådhus på 1783-års stadsplan. Schaktets placering var i Kungsgatan framför entrén till Rådhuset. Under gatsten, sättsand och utjämningslager låg en markduk vilket visar att avbaningen av kulturlager skett under modern tid. Under sättsand/utjämning ( S2 ), som var cirka 0,45 meter tjockt, och markduk låg ett brandlager ( S3 ) cirka 0,10 0,20 meter tjockt innehållande kol, bränt trä och bränd lera. Höjdvärdets topp var här 5,79 m ö.h. Utmed hela den norra delen av schaktet fanns en modern nedgrävning, troligen för VA, som gick ända ned i den naturliga silten ( G ). Under brandlagret fanns ett homogent flislager ( S4 ), som överlag var 0,10 meter tjockt och verkade ligga som ett etableringslager över hela schaktbottnen. Detta lager var näst intill fyndlöst förutom på ett antal djurben. Under flislagret fanns, som i schakt 1, ett odlingslager ( S6 ) direkt mot naturlig silt ( G ). Ett makroprov togs i odlingslagret S6. Innehållet i provet är typiskt för en

12 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Figur 6. Profil av schakt 2 mot S, som visar tydligt brandlager S3 med underliggande S4 och S6. Foto Bohusläns museum. välbevarad åkerjord. Träkolet i jorden kommer möjligen från röjningsfasen som föregått odlingen. Fröbanken i jorden speglar typiska åkerogräs som åkerspärgel vilket sällan förekommer i mer välgödslade odlingsjordar i stadsmiljö. Om säd eller ärtor odlats på jorden går inte att avgöra då förutsättningarna för dessa typer av fröer att bevaras är mycket dåliga, men eftersom råg påträffats i prov 2 ( schakt 3 ) är det möjligt att detta är ett av de lokalt odlade sädesslagen. Odlingslagret påvisade inget som annars är så typiskt för odlingsytor i städer, så som till exempel ben och kera mik. Tanken finns att det eventuellt kan vara ett odlingslager från tiden innan stadstid, om inte annat före staden spridit sig till de norra delarna av torgytan. Ett viktigt fynd i lagret var botten på en kanna i stengods som har dateras till 1400-tal ( z-värde topp var 5,34 m ö.h. på S6 ). Schakt 3 Schakt 3 öppnades ( 7 1,5 meter ) åt väst på Kungstorget mot korsningen Kungsgatan Trädgårdsgatan. Även här påträffades markduk direkt under sättsand/utjämning. Schaktet innehöll till stor del rasering, som tolkas som 1700 tal. Fynd av rödgods, glas och botten till en degel påträffades. Detta degelfragment går att sammankoppla till de fynd av deglar och metallhantverk som påträffades vid en undersökning inom kv Rådhuset 1989 ( Ortman 2006 ). Även en grundmur till en manbyggnad påträffades i den västra delen av schaktet. Vid schaktningsövervakningen 2018 öppnades ett schakt direkt söder om schakt 3 och då fann man rustbädden till grundmuren. Ett dendrokronologisk prov från timret gav resultatet fällningsåret vintern 1783, och påvisar att byggnaden restes strax efter stadsbranden 1738 ( Bergstrand 2019 ).

Kungstorget 13 Under gatsten ( S1 ) och sättsand/utjämning ( S2 ) låg markduk och under denna ett tunt brukningslager( S3 ) som endast var cirka 0,10 0,15 centimeter tjockt. Lagret var mörkbrunt i färgen och innehöll sand och träflis blandat med fynd av rödgods, glas och ben. Även i detta schakt som i schakt 2 fanns en recent störning ( S6 ) i norra delen av schaktet i form av ett avloppsrör som grävts ned under moderntid, röret löpte även över husmuren ( S5 ) i schaktets västra del som låg under brukningslagret S3. Muren bestod av tuktad kluven marksten i storleken 0,45 0,20 0,35 0,15 meter. Den bevarade höjden på muren var cirka 0,75 meter och verkar på insidan vara anlagd ner i undergrunden ( Z-topp på muren var 5,26 m ö.h. ). Under brukningslagret ( S3 ) låg även ett massivt raseringslager ( S4 ) som var 0,5 meter tjockt och innehöll stenar, tegelbrockor och Holländskt tegel. Här fanns även fynd av ben, keramik, glas, smältor av glas och större kolbitar och större bitar av bränt trä. I lagret fanns tydliga tecken på brand fast helt utan sot. Man kan lätt tolka att raseringslagret ligger som fylle innanför murarna till byggnaden de tillhört och använts som utjämning. Ett tunt odlingslager ( S7 ) låg under raseringen, detta lager var bara 0,05 meter i östra delen av schaktet och cirka 0,13 meter i väst. Ett prov togs från odlingslagret S7 i botten av schaktet, varpå det gjorde en makrofossilanalys ( prov 2 ). Innehållet i prov 2 präglas av välbevarad stalldynga i form av ängsväxter och mossa ( som använts som stallströ ), och här finns möjligen även spår av ett mindre inslag av latrinavfall som kan ha funnits inblandad i dyngan. Granbarren i materialet kan också komma från stalldyngan, men kan också vara spår av marktäckare som lagts ut som frostskydd vintertid. En förkolnad rågkärna visar att köksavfall blandats i jorden, vilket är typiskt för odlingsbäddar av mer småskalig och hushållsnära typ. Den näringskrävande ogräsfloran är rik och här finns också lämningar av den gröda som odlats i form av fröer från kål. Prov 2 speglar en kålgårdsmiljö ( Jens Heimdahl bilaga 2 ). Under odlingslagret fanns ännu ett lager till skillnad från de övriga schakten. Detta humösa lager ( S8 ) bestod av stenar och trädetaljer. Bland annat fanns här Figur 7. Botten av kanna, Fnr :1. Schakt 2. S6. Foto : Cecilia Ahlsén, Bohusläns museum.

14 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Fig 8. Foto från öster över schakt 3, med raseringslager S4 i främre delen av schaktet på bilden och mur S5 i V i bakre delen av schaktet på bilden. Foto : Bohusläns museum.

Kungstorget 15 Figur 9. Degel från schakt 3. S3. Foto : Cecilia Ahlsén, Bohusläns museum. en stör cirka 0,05 meter i diameter och 0,73 meter lång med tillspetsad ände. Lagret var inte mer än 0,05 0,10 meter tjockt och hade en koncentration av stenar ( cirka 0,10 0,05 meter stora ) mot muren S5. Möjligen har de haft med murens konstruktion att göra eller så tillhör de en äldre konstruktion. Stenarna låg ned i undergrunden. Kontexter äldre än raseringshorisontent saknades nästan helt i schakt 3, och möjligen har det varit så att ytan rensats inför de olika byggnationerna och efter bränderna som skett på platsen. Utifrån kartrektifieringarna skall det ha funnit en gata som gått från torget och norrut. Gatan finns på både 1690 och 1750 års stadsplaner. Schaktet kom även att löpa in i en tomtyta på 1783-års stadsplan. Tomten med numret 152 ägdes av handelsmannen Jonas Bagge. Schaktets placering fick dock justeras två meter mot öst för att undvika ett avloppsrör och inga spår av gatan hittades. Fynd Från förundersökningen registrerades 78 fynd till en vikt av 2 128,2 gram. Fyndens fördelning på material framgår av bilaga 3. Närmare hälften av fyndposterna utgörs av keramik, medan kritpipor, djurben och föremål av glas, metall och sten utgör andra poster. Eftersom strategin i fält var att tillvarata fynd selektivt utgör de ingen absolut representation för den faktiska fyndfördelningen. Det ska mer ses som en fingervisning om förekomst eller icke förekomst genom stratigrafin och över olika ytor. De fynd som stack ut mest vid undersökningen var botten av en kanna som hittades ned i odlingslagret ( S6 ) i schakt 2. Torbjörn Brorsson på kontoret för keramiska studier gissar på antingen Siegburg eller möjligtvis Brühl ( nära Siegburg ) med en trolig datering på 1400-tal. Även en bit av en degel hittades i schakt 3( S3 ), degelns storlek påvisar någon form av gelbgjutning.

16 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Figur 10. Plan som visar förundersökningsresultaten i relation till den rektifierade 1783 års stadsplan ( Bergstrand ). Materialets potential Undersökningen var ett viktigt led i att kartlägga stadens utseende innan branden 1806. Murlämningarna ger möjligheten att kunna rektifiera kartor utifrån dessa för att återskapa en mer exakt bild av staden och dess torgyta. Iakttagelserna ger vid handen att bevarade lager och bebyggelselämningar kan förväntas inom stora delar av den norra delen av nuvarande torget. De schakt som öppnades gav oväntat bra arkeologiska resultat, främst schakt 1 som hade helt ostörda lager redan under det översta fyllnadslagret. Här kunde man se att området haft ett flertal bebyggelsefaser som vid vidare undersökningar kan ge en bild av stadens utveckling, handel och vardagsliv under i alla fall 1600 1700-tal. Materialet bedöms ha goda möjligheter att spegla den tidigaste etableringen, den fortsatta bebyggelseutvecklingen och förändringar över tid samt anläggandet av olika typer av verksamheter, som handel, hantverk och protoindustrier. För att kunna nå dit vid vidare undersökningar bedöms det viktigt att använda en kontextuell metodik samt tillvarata och analysera ett brett urval av fynd och objekt. Slutsatser samt åtgärdsförslag Slutsatsen av undersökningen är att vi genom denna fått ett bra underlag inför kommande ingrepp i ytan och genom funna byggnadslämningar har vi fått en bättre bild av staden före branden 1806 och bakåt i tiden, genom fynd av murrester som vi kan binda till kartor och odlingslager som kan vara från stadens tidigaste skeenden. Vi har även fått svar på de frågeställningar vi hade med oss från vår undersökningsplan. Den första frågan var om det gick att finna fynd som gick att datera till stadens tidigaste fas. Och det kunde vi göra med det odlingslager

Kungstorget 17 vi fann med en botten från en kanna 1400-tal. Om detta fynd härstammar från stadens första skeenden eller från tiden innan staden är svårt att utröna. De andra frågorna var om det gick att finna olika typer av verksamheter som bedrivits inom tid på ytan, och vilken typ av lämningar/lager går att finna vid en aktivetetsyta som brukats under så lång tid. Svar på dessa frågor fann vi genom tecken på olika sorters odling ( åker, kålgård ), metallhantverk och byggnation. Förundersökningen har påvisat att fornlämningen Uddevalla 191 :1 ( stadslager ) finns intakt inom hela förundersökningsområdet och att alla vidare ingrepp därför måste samrådas med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Såväl inom som direkt kring om berörda ytor är sannolikheten för välbevarade bebyggelselämningar från främst 1600 1700-tal mycket god. Det finns även bra potential att finna lämningar från tiden före stadens etablering. Figur 11. Plan som visar förundersökningsresultaten i relation till den rektifierade 1696 års stadsplan ( Bergstrand ).

18 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Referenser Litteratur Bergstrand, T. 2019. Kungsgatan & Kungstorget. Arkeologisk undersökning, schaktningsövervakning. Bohusläns museum. Bohusläns museum Rapport 2019 :12. Hasselmo, M. 1980. Uddevalla. Medeltidsstaden 23. Riksantikvarieämbetet och Statens Historisks Museer Rapport. Stockholm. Jonsson, L. & Holmström, M. 1984. Nyare tids arkeologi i Uddevalla. Provundersökning av eftermedeltida lämningar. Kvarteret Banken m.fl., Uddevalla stad, Bohuslän. Kristiansson, S. 1956. Uddevalla stads historia III. 1806 1863. Barneviks tryckeri, Uddevalla. Kristiansson, S. 1953. Uddevalla stads historia II. 1700 1806. Barneviks tryckeri, Uddevalla. Kristiansson, S. 1951. Uddevalla stads historia I. Fram till år 1700. Barneviks tryckeri, Uddevalla. Ortman, O. 2006. Kvarteret Rådhuset. Antikvarisk kontroll. RAÄ 191, Uddevalla socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2006 :50. Uddevalla. Svedberg, V. 2005. Arkeologiska undersökningar i Uddevalla stad. Arkeologiska undersökningar under åren 1987-1992 utefter Kungsgatan i Uddevalla Bohuslän, Uddevallastad, kvarteren Aminoff, Hegardt och Åberg m.fl. RAÄ 191. Arkeologiska schaktkontroller, förundersökningar och undersökningar. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005 :11. Mölndal. Svedberg, V. 1989. Arkeologiska observationer i Uddevalla 1985-1987. Arkeologiskundersökning 1985-1987. Riksantikvarieämbetet & Statens historiska museum, Rapport UV 1989 :13, Stockholm. Ytterberg, N. 2014. Lämningar från 1700-tal i centrala Uddevalla. Arkeologiska förundersökningar. Uddevalla 191 :1, Stadskärnan 1 :222, Strömberget 6 m.fl. Uddevalla socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :28. Uddevalla. Öbrink, M. 2011. Änkefru Strandbergs tomt. Lämningar från medeltid till nutid. Arkeologiskförundersökning. Uddevalla 191 :1, Kv. Von Ascheberg 5, Uddevalla socken, Uddevallakommun. Bohusläns museum Rapport 2011 :14. Uddevalla. Otryckta källor Johansson. E. Hasselbacken II. Bohusläns museum. Rapport över för- och slutundersökning. ( Rapport i manus ). Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier. Via mail. Datering av keramik, Fnr 1. Ytterberg. N. Hasselbacken. Bohusläns museum. Rapport över för- och slutundersökning. ( Rapport i manus ). Arkiv FMIS. Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister, http ://www.fmis.raa.se. Lantmäteristyrelsens arkiv. Stadsplan 1690. Geometrisk avmätning. Akt N128-1 :1. Lantmäteristyrelsens arkiv. Stadsplan 1696. Geometrisk avmätning. Akt N128-1 :3. Lantmäteristyrelsens arkiv. Stadsplan 1750. Grundritning över staden. N128-1 :4. Lantmäteristyrelsens arkiv. Stadsplan 1783. Geometrisk avmätning. N128-1 :8.

Kungstorget 19 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431 41085 2017 BM Dnr : 18/0007 BM Pnr : 18013 Fornlämningsnr : 191 :1 ( L1967 :8421) Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla Socken : Uddevalla Fastighet : Stadskärnan 1 :173 Ek. karta : 8154 Läge : X 6471676, Y 320835 Meter över havet : 4,7 6,5 m ö.h. Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Uddevalla kommun Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare : Eirik Johansson Fältpersonal : Eirik Johansson, Thomas Bergstrand Konsulter : Stene entreprenad. Arkeologerna ( Jens Heimdahl ) Fältarbetstid : 4 dagar ( 2018-03-19 2018-03-22 ) Arkeologtimmar : 64 Undersökt yta : 36 m 2 Arkiv : Bohusläns museums arkiv Fynd : Förvaras i Bohusläns museums magasin ( F.nr :1-24). UM nr 29652

20 Bohusläns museum Rapport 2019 :26 Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivning. Matriser 1 3 Bilaga 2. Analysrapport. Makroskopisk analys av jordprov från FU Kungstorget. Jens Heimdahl Arkeologerna, SHMM, 2018-12-20 Bilaga 3. Fyndlista

1 Bilaga 1. Schaktbeskrivning. Matriser 1 3 T Schakt 1 S1. Gatsten S2. Sättsand. S3. Odlingslager S9. Grundmur S4. Stenläggning S5. Brukningslager S6.Brukningslager? S7. Sandig brun matjord G

1 Schakt 2 T S1. Kullersten S2. Grus-Sand S3. Brandlager/sot S5.Recent störning S4. Flislager S6 - Odlingslager G

1 T Schakt 3 S1.Gatsten S2. Sand, recent fyllning S3. Brukningslager S6. Recent störning S4. Raseringslager S5. Stenmur S7.Sandig matjord S8.Humöstlager G

2 Bilaga 2. Analysrapport. Makroskopisk analys av jordprov från FU Kungstorget. Jens Heimdahl Arkeologerna, SHMM, 2018-12-20 Makroskopisk analys av jordprover från Uddevalla RAÄ 191:1, Stadskärnan 1:173. FU Kungstorget Teknisk rapport Jens Heimdahl, Arkeologerna, SHMM, 2018-12-20 Bakgrund och syfte Under den arekologiska förundersökningen i Uddevalla RAÄ 191:1, Stadskärnan 1:173, Kungstorget, togs två jordprover från ett jordlager, som kan vara en begravd odlingshoriosont, för makroskopisk analys. Provtagningen skedde i olika schakt ca 30 m från varandra, och antas kunna komma från samma stratigrafiska enhet. Oldingslagret antas kunna komma från tiden före Uddevallas anläggande i början av 1500-talet, och tillhör i så fall en av de gårdar som under senmedeltid som senare styckades av inför stadens uppbyggnad. Metod Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Provvolymen låg omkring 1 liter jord per prov. Inkomna till laboratoriet preparerades proverna genom flotering och våtsiktning (minsta maskstorlek 0,25mm) enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (främstvon jacomet m.fl 2006 och Cappers m. fl. 2009) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. I det följande anges alla typer av fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. De provtagna lagren är begränsade från senare markhorisonter i stratigrafin genom skarpa kontakter med överliggande lager vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad. Dock finns i proverna lämningar av rottrådar som främst antas representera floramiljöer i äldre tid, men som också kan vara av yngre datum. De makroskopiska resterna i lämningarna uppvisar dock en sådan sammansättning och bevarandegrad att de i sin helhet kan betraktas som liggande in situ sedan lagrets tillkomst. Jordprovernas innehåll I bifogade tabell har materialet som inte är fröer/frukter kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Förkolnat och oförkolnat material har separerats i tabellen. Det kvalitativa innehållet av makroskopiskt material styrs i hög utsträckning av en handfull tafonomiska faktorer kopplade till de avfallskällor varifrån materialet som bygger upp kulturlagren härstammar, huvudsakligen från byggnation och hantverk (träflis, kol, kalkbruk etc.), djurhållning (växter från ängs-/betesmiljö), kök (träkol, matrester och latrinavfall). Därtill kommer en del material, som t.ex. ogräs, från lokala växtmiljöer. För att underlätta för läsaren att se detta i resultaten har de olika arterna grovt grupperats i sex ekologisk-kulturella kategorier (1: äng/bete ofta representerade dynga eller foder; 2: Ogräs lokal flora och ogräs från åkerbruk; 3: Insamlade bär i arkeologiska 1

2 miljöer ofta från latrinavfall), 4: Odlade växter. Notera att dessa är grova verktyg och att det finns flera exempel på växter som kan passa in i flera grupper (smultron är också ett vanligt ogräs och många ogräs kan också förekomma i betesmiljöer etc.). Förkolnat och oförkolnat material har separerats i tabellen. Kungstorget P 1 2 Möjligt odlingslager S 6 7 Volym (l) 0,8 0,9 Obränt träflis (0-3) Träd och buskar Granbarr (Picea abies ) Träkol Örter och gräs Rottrådar Mossa Mossa i allmänhet (Bryophyta indet.) Oförkolnade fröer/frukter Gråstarr-typ Carex canescens -type 35 Slankstarr-typ Carex flacca -type 13 Knaggelstarr-typ Carex flava- type 28 Hundstarr-typ Carex nigra -type 16 Ängsfryle Luzula cf. multiflora 21 Smörblomma Ranunculus acris 1 Säv/småsäv (ospec.) Scirpus/Eleocharis spp. 4 Svinmålla-typ Chenopodium album -type 5 5 Revormstörel Euphorbia helioscopa 1 Bolmört Hyoscyamus niger 2 Prästkrage Leucanthemum vulgaris 1 Trampört Polygonum aviculare 2 Gåsört Potentilla anserina ssp. anserina 1 Blodrot Potentilla erecta 1 Revsmörblomma Ranunculus repens 1 3 Bergssyra Rumex acetocella 1 3 Åkerspärgel Spergula arvensis 21 3 Våtarv Stellaria media 3 Brännässla Urtica dioica 2 Etternässla Urtica urens 1 Bär Smultron Fragaria vesca 3 Hallon Rubus idaeus 1 Odlat Kål (odlad) Brassica cf. oleracea 2 Förkolnade fröer/frukter Råg Secale cereale 1 Ogräs Äng/betesmark Diskussion Innehållet i de två proverna är mycket olikartat, prov 1 ett betydligt innehållsfattigare än prov 2, men i bägge fallen kan innehållet mycket väl spegla typiska odlingshorisonter. Eftersom oförkolnat organiskt material är bevarat i bägge proverna beror olikheten inte på att bevarandeförhållandena är bättre i prov 2, utan speglar snarare olika brukstekniker. Prov 1 Innehållet i detta prov är typiskt för en välbevarad åkerjord. Träkolet i jorden kommer möjligen från röjningsfasen som föregått odlingen. Fröbanken i jorden speglar typiska åkerogräs som åkerspärgel som sällan förekommer i mer välgödslade odlingsjordar. Om säd eller ärtor odlats på jorden går inte att avgöra då förutsättningarna för dessa typer av fröer att bevaras är mycket dåliga, men eftersom råg påträffats i prov 2 är det möjligt att detta är ett av de lokalt odlade sädesslagen. 2

2 Prov 2 Innehållet i prov 2 präglas av välbevarad stalldynga i form av ängsväxter och mossa (som använts som stallströ), och här finns möjligen spår av ett mindre inslag av latrinavfall som kan ha funnits inblandad i dyngan. Granbarren i materialet kan också komma från stalldyngan, men också vara spår av marktäckare som lagts ut som frostskydd vintertid. En förkolnad rågkärna visar att köksavfall blandats i jorden vilket är typiskt för odlingsbäddar av mer småskalig och hushållsnära typ. Den näringskrävande ogräsfloran är rik och här finns också lämningar av den gröda som odlats i form av fröer från kål. Trots att lagren speglar odling av olika slag är det mycket möjligt att de stratigrafiskt kan klassas som samma enhet. D.v.s. den odlade markhorisonten som till innehållet skiftar med olika slags odling på olika platser. Prov 1 speglar en åkermiljö och prov 2 en kålgårdsmiljö. Referenser Cappers, R, T. T., Neef, R. & Bekker, R- M. 2009: Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen Von Jacomet, S., 2006: Identification of cereal remains from archaeological sites. 2nd ed. IPAS Basel University, Basel Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590 3

3 Bilaga 3. Fyndlista Landskap Län Kommun Socken Fastighet/ lokal M ö h Länsstyrelsens dnr Bohuslän Västra Götalands Uddevalla Uddevalla Stadskärnan 1:173 431 17558 2017 Fornlämningstyp Fyndomständigheter+ år Raä nr Undersökares efternamn Undersökares förnamn Projektnummer Stadslager 2018 Ua:191:1 (L1967:8421) Johansson Eirik 18023 Undersökande Institution Rapport nr Datering/Tidsperiod Dnr Bohusläns museum accessions-nr Bohuslänsmuseum. 14 1700-tal. 18-0007 UM nr 29652 Fynd nr Sakord Undertyp Antal Material Vikt i gram Kontext/ Enhet id Anmärkning Övrigt 1 Kanna Stengods 2 Keramik 224,5 Sch 2-S4. Botten av kanna 1400-tal. 2 Trefotsgryta Yngre Rödgods 6 Keramik 182,5 Sch3-S3. Ben trefotsgryta 3 Degel Degel 1 Keramik 3,7 Sch3-S3. Del av mindre degel/skål? Se Fnr:16. 4 Hänkel Yngre rödgods 1 Keramik 28,6 Sch3-S3 Del av trindhänkel 5 Fat/Kärl Yngre rödgods 20 Keramik 156,1 Sch3-S3 Mindre delar av fat och kärl. 6 Kärl Fajans 2 Keramik 7,6 Sch3-S3 Blå/vit fajans 7 Kärl Yngre rödgods 1 Keramik 6,8 Sch3-S3 Del av botten. 8 Kärl Svartgods 2 Keramik 55,5 Sch3-S3 Jydepotta 9 Skaft Yngre rödgods 1 Keramik 69,5 Sch3-S3 10 Fat Yngre rödgods 4 Keramik 65,2 Sch3-S3 11 Skål/botten Yngre rödgods 1 Keramik 23,6 Sch3-S3 12 Skål Yngre rödgods 1 Keramik 3,6 Sch3-S3 13 Kakel Kakelugn 6 Keramik 284,5 Sch3-S3 Handtag till trefotsgryta. Dekorerade bitar av fat. buk Botten skål, inv glasyr. Buk. Inv glasyr + grön glasyr utv. Brända delar till kakelugnar. Gallrad 14 Smälta Glas 1 Glas 20,5 Sch3-S3 Smälta av glas. 15 Spik Hästskosöm 2 Järn 5,1 Sch3-S4 Gallrad 16 Degel Degel 1 Keramik 14,8 Sch3-S4 Del av botten.

3 17 Kritpipa Krossat piphuvud 1 Keramik 8,5 Sch3-S4 1700-tals typ 18 Trefotsgryta Yngre Rödgods 2 Keramik 108,3 Sch3-S4 Ben trefotsgryta. 19 Kakel Kakelugn 10 Keramik 548,3 Sch3-S4 Brända delar av kakelugn. 20 Smälta Glas 1 Glas 52,3 Sch3-S4-21 trefotsgryta Skaft 1 Keramik 61,6 Sch3-S4 Sekundärt bränt. 22 Mynning/flaska Stengods 1 Keramik 32,8 Sch3-S4 (ca 1800) 23 Flaskor Delar av krossade flaskor 9 Glas 162,4 Sch3-S4 Gallrad 24 Fönsterglas Glas 1 Glas 1,9 Sch3-S4 Gallrad