Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011
Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6 Utbildningsnivå... 7 Ekonomisk trygghet... 8 Boendesituation... 9 Hälsa 10 Livstillfredsställelse... 11 Europeiskt ungdomsindex 2011...12 Tillägg regionala data...14 Bakgrund...14 Chefsbefattning...14 Företagande... 15
Inledning 2 Inledning Dagens ungdomar är mer välutbildade, mer internationellt orienterade, mer företagsamma och mer IT-kunniga än tidigare generationer. Det är viktigt att ungdomar ges möjligheter och förutsättningar att använda sina kunskaper och talanger. Hur väl står sig Sverige i ett europeiskt perspektiv när det gäller att ta tillvara potentialen hos den yngre generationen? För att besvara denna fråga har Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av sammanställt denna kartläggning av de europeiska ungdomarnas förutsättningar och tillvaro. Vi tittar på arbetsmarknaden, hälsostatus och socioekonomiska faktorer. På detta sätt kan vi redogöra för hur väl svenska ungdomars potential tas tillvara i jämförelse med övriga europeiska länder. Vi använder dessutom jämförelserna för att sammanställa ett europeiskt ungdomsindex för att därigenom ge en bild av var någonstans ungdomarna har störst möjligheter att förverkliga sina ambitioner och drömmar. Men det bör poängteras att det sammanvägda indexet mest ska användas som en fingervisning om skillnader mellan länderna och inte tas som en absolut sanning. Resultaten i denna typ av index beror givetvis på vilka variabler som ingår. Men ungdomar i länder som utmärker sig med låg arbetslöshet, gott hälsotillstånd och goda karriärmöjligheter bör i varje fall ha större möjligheter att utvecklas än ungdomar i länder som inte har dessa förutsättningar.
Så utfördes undersökningen 3 Så utfördes undersökningen Europeiskt ungdomsindex 2011 består av åtta delvariabler som på olika sätt belyser ungdomars villkor och möjligheter i samtliga medlemsstater inom EU. Länderna rankas sinsemellan i vart och ett av de ingående momenten. Placeringarna i delvariablerna summeras sedan ihop för vart och ett av länderna. Landet med den lägsta sammanlagda indexsumman placeras högst i det slutliga ungdomsindexet. Delvariablerna i europeiskt ungdomsindex omfattar inte alltid identiska åldersgrupper. I en del fall beror åldersindelningen på olika statistiska indelningar beroende på vilken databas som använts. I andra fall har vi anpassat åldersintervallet efter frågorna. I rapporten framgår det tydligt vilken åldersgrupp som avses för var och en av de ingående delvariablerna. Majoriteten av statistiken som använts för att konstruera indexet har hämtats från olika databaser från den europeiska unionens statistikmyndighet, Eurostat. Ingående variabler Inom ramen för ett europeiskt ungdomsindex har vi försökt täcka in de mest centrala aspekterna av de europeiska ungdomarnas tillvaro och utsiktsmöjligheter. Sammantaget används åtta variabler för jämförelser mellan samtliga medlemsstater. Variablerna kan grovt sett delas in i tre huvudkategorier som samtliga har en betydande vikt för hur ungdomars förutsättningar skiljer sig åt inom EU. Den första kategorin avhandlar arbetsmarknaden och där ingår ungdomsarbetslöshet, egenföretagande, chefsskap och utbildningsnivå. Den andra huvudkategorin omfattar ungdomarnas socioekonomiska tillvaro. Här studeras medianinkomst och ungdomarnas boendesituation. Slutligen avslutas indexet med en kategori som avhandlar ungdomarnas välmående. Här har ungdomar i olika surveyundersökningar fått svara på frågor om sitt hälsotillstånd samt om hur tillfredsställda de känner sig med livet överlag.
Ingående variabler 4 Arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten är ett viktigt mått för att se hur stora möjligheter de har att utnyttja sin fulla potential. Såväl nu som i framtiden. Flera studier har nämligen visat att arbetslöshet i unga år ger konsekvenser för bland annat inkomstutvecklingen senare i livet 1. Arbetslösheten bland ungdomar tog ordentlig fart under finanskrisens år och än så länge ses inga tendenser på att den skulle börja växla ned. Tvärtom har ungdomsarbetslösheten ökat inom samtliga europeiska länder under det senaste året. I 17 av de 27 medlemsstaterna är minst en av fem ungdomar på arbetsmarknaden utan arbete. Nederländerna har en lång tradition av en låg ungdomsarbetslöshet, vilket troligen beror på landets relativa höga andel deltidsarbete. Trots att även ungdomsarbetslösheten klättrat uppåt i Nederländerna uppvisar man EU:s lägsta nivå. Knappt nio procent av ungdomarna på arbetsmarknaden är utan jobb i landet. Även Österrike och Tyskland redovisar relativa låga noteringar när det gäller ungdomsarbetslösheten. Den överlägset högsta arbetslösheten bland ungdomar hittas i Spanien. Här är fler än fyra av tio ungdomar på arbetsmarknaden utan jobb. Förutom de tre baltiska staterna uppvisar även Grekland och Slovakien en ungdomsarbetslöshet som överstiger 33 procent. Sverige har till skillnad mot många andra medlemsstater haft en relativt stark konjunktur under det senaste året. Trots detta har ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå och till och med förvärrats en del. Sverige har den tionde högsta ungdomsarbetslösheten bland samtliga medlemsstater. Var fjärde ung person i Sverige på arbetsmarknaden står utan arbete. Figur 1. Arbetslöshet i åldersklassen 15-24 år 2010. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Nederländerna Österrike Tyskland Malta Danmark Luxemburg Slovenien Cypern Tjeckien Storbritannien Finland Rumänien Belgien Portugal Frankrike Bulgarien Polen Sverige Ungern Irland Italien Estland Grekland Slovakien Lettland Litauen Spanien Källa: Eurostat, LFS. 1 Se bland annat Nordström-Skans, Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga konsekvenser? IFAU, 2004 och Gartell, Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga konsekvenser? IFAU, 2009.
Ingående variabler 5 Företagande Möjligheten att driva ett eget företag kan i vissa fall vara ett alternativ till en svag arbetsmarknad. Men det är även en viktig faktor för att ungdomar ska kunna realisera sina drömmar. I Sverige föredrar till exempel hela 40 procent av ungdomarna i åldersklassen 18-30 år att vara företagare än att vara anställd 2. En tidig introduktion till egenföretagandet kan ge nyttiga lärdomar inför framtiden. Men i jämförelse med den övriga befolkningen är det relativt ovanligt att personer yngre än 25 år driver ett eget företag. Det har sina naturliga orsaker då det många gånger behövs olika typer av nätverk, tillgång till kapital samt erfarenhet. Allt detta tar tid att införskaffa, vilket gör att ungdomar är klart underrepresenterade när det gäller företagande i samtliga medlemsstater. Men även om samtliga undersökta länders ungdomar har ett klart lägre engagemang än den äldre befolkningen finns stora skillnader länderna emellan. I Rumänien är cirka tre procent av åldersklassen 15-24 år egna företagare. I ytterligare fyra länder, med Nederländerna i topp, ligger andelen på över två procent. Det svagaste ungdomsföretagandet hittas på Irland där mindre än en halv procent av ungdomarna driver ett eget företag. Ytterligare tio länder har ett ungdomsföretagande som understiger en procent, däribland Sverige. Av de svenska ungdomarna driver 0,9 procent ett företag, vilket är den elfte lägsta nivån bland de undersökta länderna. Figur 2. Andel egenföretagare i åldersklassen 15-24 år 2010. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Rumänien Nederländerna Slovakien Italien Tjeckien Storbritannien Malta Grekland Cypern Polen Finland Belgien Bulgarien Lettland Österrike Spanien Sverige Portugal Slovenien Litauen Danmark Estland Ungern Frankrike Tyskland Luxemburg Irland Källa: Eurostat, LFS. 2 Källa: Entreprenörskapsbarometern, Tillväxtverket
Ingående variabler 6 Chefsbefattningar En viktig aspekt när det gäller ungdomarnas tillvaro är vilka karriärmöjligheter de har och hur väl deras kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden. Vi har därför studerat i vilken utsträckning yngre individer har en chefsbefattning i medlemsstaterna. Genom att titta på åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper kan vi se hur stor andel av chefsjobben 3 som innehas av yngre personer. När det gäller denna variabel skiljer den sig något från de övriga angående åldersklassen som studeras. Här tittar vi på individer som är 15-39 år gamla, alltså en vidare definition av unga personer än tidigare. Det finns två orsaker till den utökade definitionen. Dels är statistiken mer tillförlitlig och komplett med den vidare åldersfördelningen. Dels finns det av naturliga skäl få personer med chefsbefattningar som är yngre än 25 år. Men genom att inkludera individer upp till 39 år får vi en bild av hur ungdomarnas möjligheter till snabba karriäravancemang skiljer sig åt mellan olika länder. Denna variabel domineras av de forna öststaterna. I samtliga baltiska stater är till exempel mer än 40 procent av cheferna yngre än 40 år. Rumänien och Polen ligger i den absoluta toppen med en andel på närmare 45 procent. Sverige uppvisar Europas äldsta population när det gäller chefsbefattningar. Endast omkring var fjärde person i chefsposition är yngre än 40 år. Sveriges låga andel av unga individer i chefsbefattning kan delvis förklaras av landets befolkningspyramid där den arbetsföra befolkningen blir allt äldre. Men det är inget unikt för just Sverige, flertalet av de västeuropeiska länderna har liknande åldersfördelning. En ytterligare förklaring är det låga företagandet hos den yngre populationen, vilket gör att få personer är chefer för sina egna företag. Sverige har dessutom en jämförelsevis stor offentlig sektor där unga personer med chefsbefattning är betydligt mer sällsynt än inom den privata sektorn. Figur 3. Andel chefsbefattningar yngre än 40 år 2010. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Rumänien Polen Litauen Lettland Estland Malta Slovenien Irland Slovakien Belgien Storbritannien Ungern Frankrike Portugal Tjeckien Österrike Bulgarien Spanien Grekland Nederländerna Finland Italien Tyskland Cypern Luxemburg Danmark Sverige Källa: Eurostat, LFS. 3 Chefspositioner sorteras under yrkesklass 1 i den internationella yrkesklassificeringen ISCO.
Ingående variabler 7 Utbildningsnivå En anledning till att vissa europeiska länder har relativt få unga företagare och unga individer i chefsbefattningar kan vara att deras ungdomar i en relativt högre utsträckning satsar på en högskoleutbildning. Som fjärde delvariabel har vi därför studerat hur stor del av den yngre befolkningen som har en högskoleutbildning 4. Eftersom det är relativt vanligt att ungdomar väntar ett par år med att påbörja sin högskoleutbildning har vi i denna kategori valt att studera befolkningen i åldersklassen 20-29 år. Cypern har EU:s högsta andel när det gäller högutbildade ungdomar. Av landets 20-29-åringar har nästan 45 procent en högre utbildning. Därefter följer Irland med en andel på drygt 35 procent. Även Frankrike, Belgien och Storbritannien har en andel som överstiger 30 procent. Lägst andel högutbildade ungdomar hittas i Österrike där endast drygt en av nio individer har genomfört någon form av högre utbildning. Italien och Tyskland uppvisar också relativt få högutbildade ungdomar. Sverige hamnar ungefär vid det europeiska genomsnittet, på plats 12. Knappt en av fyra ungdomar i åldersklassen 20-29 år har genomfört en högskoleutbildning. Figur 4. Andel högutbildade i åldersklassen 20-29 år 2010. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Cypern Irland Frankrike Belgien Storbritannien Spanien Litauen Nederländerna Polen Luxemburg Estland Sverige Lettland Grekland Danmark Malta Portugal Finland Slovakien Ungern Slovenien Tjeckien Rumänien Bulgarien Italien Tyskland Österrike Källa: Eurostat, LFS. 4 I denna rapport definieras högskoleutbildning med den internationella klassificeringen ISCED 5-6, vilket motsvarar en högskoleutbildning i 2-4 år eller forskarutbildning.
Ingående variabler 8 Ekonomisk trygghet Ungdomar har av naturliga skäl betydligt lägre inkomster än den äldre populationen. En stor del av ungdomarna studerar, bor hemma hos föräldrarna och arbetsinkomsterna är ofta marginella. Men att leva i ett hushåll med en hög grad av ekonomisk trygghet innebär att ungdomarna har större valmöjligheter. För att belysa skillnader i ungdomars ekonomiska trygghet mellan länderna använder vi oss av en metod som används för att jämföra olika typer av hushåll, där hushållsmedlemmarna definieras som konsumtionsenheter. Det är alltså inte ungdomarnas verkliga inkomster som redovisas utan snarare de hushåll som de tillhör. Här ingår visserligen även singelhushåll för ungdomar, men sett över hela gruppen bor de flesta fortfarande hemma hos föräldrarna. För att hushållen ska kunna jämföras på ett korrekt sätt har en typ av viktning där hushållens sammanlagda disponibla inkomster delas med en på förhand fastställd vikt, beroende på hushållens sammansättning använts. Den klart högsta disponibla medianinkomsten hos hushåll med ungdomar hittas i Luxemburg. Den har visserligen fallit en del under senare år, men uppgår ändå till cirka 27 000 euro. Irland, Danmark och Österrike följer därefter med inkomstnivåer som överstiger 20 000 euro. Ungdomarna i de nyaste medlemsstaterna Rumänien och Bulgarien har den lägsta medianinkomsten. I Rumänien uppgår inkomsten endast till knappt 2 000 euro. Den nedre skalan domineras överlag av de forna öststaterna. Litauen, Polen och Ungern har medianinkomster som understiger 5 000 euro. De svenska ungdomarna har en relativt hög ekonomisk trygghet. Medianinkomsten för år 2009 uppgick till cirka 18 500 euro, vilket är en uppgång från året innan med cirka 3 procent. Medianinkomsten för de svenska ungdomarna räcker till en åttondeplacering i kategorin. Figur 5. Disponibel inkomst för hushållsmedlemmar där en medlem är mellan 16-24 år 2009. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Luxemburg Irland Danmark Österrike Nederländerna Belgien Finland Sverige Tyskland Cypern Frankrike Storbritannien Italien Spanien Slovenien Malta Grekland Portugal Tjeckien Estland Lettland Slovakien Litauen Polen Ungern Bulgarien Rumänien Källa: Eurostat, SILC.
Ingående variabler 9 Boendesituation Boendesituationen är en central del i ungdomars livsmöjligheter. Ett eget boende ger ett betydligt friare liv, men även erfarenheter genom ett ökat ansvarstagande. På grund av det statistiska materialet har vi i denna kategori klassificerat ungdomar som 1834-åringar. Denna kategori domineras av de nordiska länderna. Främst placerar sig Danmark där endast 14 procent av ungdomarna fortfarande bor hemma hos sina föräldrar. Även i Sverige och Finland uppgår andelen till under 20 procent. Botten domineras av nya medlemsstater. I Slovakien bor närmare 7 av 10 ungdomar fortfarande hos föräldrarna. Bulgarien, Malta och Slovenien har också en stor andel kvarboende ungdomar. Figur 6. Andel kvarboende unga vuxna i åldern 18-34 år 2008. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Danmark Sverige Finland Nederländerna Frankrike Belgien Tyskland Storbritannien Estland Österrike Luxemburg Irland Tjeckien Ungern Spanien Lettland Litauen Cypern Rumänien Grekland Italien Polen Portugal Bulgarien Malta Slovenien Slovakien Källa: SCB, Bondesituationen i Europa.
Ingående variabler 10 Hälsa Förutom arbetsmarknad, karriär och socioekonomiska aspekter har givetvis även hälsotillståndet stor betydelse för ungdomars möjligheter och tillvaro. Eurostat genomför årligen undersökningar om invånarnas hälsotillstånd där de svarande uppger hur de upplever sitt hälsotillstånd, från mycket bra till mycket dåligt. I detta index tittar vi på hur stor andel som uppger att deras hälsotillstånd är mycket bra. Det är värt att påminna om att frågeställningen avhandlar den generella fysiska och psykiska hälsan. Övergående sjukdomar, besvär eller skador av engångskaraktär ska alltså inte påverka svaren. Variationen i det självuppfattade hälsotillståndet är mycket stor mellan länderna. Hela 90 procent av Greklands befolkning i åldersklassen 16-24 år uppger att deras hälsotillstånd är mycket bra. Även Cypern uppvisar en hög andel välmående ungdomar. I Lettland däremot uppger endast 13 procent att hälsotillståndet är mycket bra. Även de två andra baltiska staterna, Estland och Litauen, hamnar i botten när det gäller ungdomarnas hälsotillstånd. I Sverige uppger knappt 60 procent av ungdomarna att deras hälsotillstånd är mycket bra, vilket ger en åttondeplacering i kategorin. Figur 7. Andel unga i åldersklassen 16-24 år som uppger en mycket god självupplevd hälsa 2009. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Eurostat, SILC. Grekland Cypern Rumänien Irland Österrike Luxemburg Storbritannien Sverige Tjeckien Bulgarien Frankrike Slovakien Belgien Ungern Polen Danmark Tyskland Malta Finland Slovenien Nederländerna Italien Spanien Portugal Litauen Estland Lettland
Ingående variabler 11 Livstillfredsställelse Sista komponenten i Europeiskt Ungdomsindex handlar om ungdomarnas uppfattning om hur tillfredsställda de är med livet generellt. I detta omdöme tar givetvis ungdomarna hänsyn till de komponenter som hittills redovisats i indexet. Men det finns många andra aspekter som har betydelse för människors välmående och livstillfredsställelse som inte på ett lätt sätt kan mätas i siffror. Det kan till exempel handla om tillgång och kvalitet på sociala nätverk och olika typer av välfärdsinrättningar. För att dessa aspekter ska bli representerade i indexet har vi som sista komponent använt oss av en undersökning där de europeiska ungdomarna fått betygsätta hur tillfredsställda de generellt sett är med sin livssituation. Betygsskalan går från 0 till 10, där 10 betyder att man är helt och hållet tillfredsställd med sin tillvaro. På grund av det statistiska materialet har vi i denna kategori använt oss av åldersgruppen 18-34 år. I denna kategori domineras toppen av de nordiska länderna. De finska ungdomarna är de som uppger sig vara mest tillfredsställda med sin livssituation. Tätt därefter kommer Sverige och Danmark. Dessa tre länder är de enda som har ett betyg som överstiger 8 på betygsskalan. Figur 8. Genomsnittligt betyg på livstillfredsställelse i åldersgruppen 18-34 år. 9 8 Källa: Second European Quality of Life Survey, Subjective well-being in Europe. 7 6 5 4 3 2 1 0 Finland Sverige Danmark Nederländerna Slovenien Malta Luxemburg Frankrike Belgien Spanien Irland Polen Estland Storbritannien Litauen Cypern Tyskland Grekland Tjeckien Österrike Slovakien Italien Lettland Rumänien Portugal Ungern Bulgarien
Europeiskt ungdomsindex 2011 12 Europeiskt ungdomsindex 2011 Efter att ha summerat samtliga ingående länders ranking i de olika delvariablerna framkommer det att Nederländernas ungdomar har de bästa villkoren och förutsättningarna inom EU. Som vi nämnt tidigare ska givetvis en sådan summering inte tas för en absolut sanning utan mer som en indikation på ett gott klimat för ungdomar. Nederländerna placerar sig bland de tio främsta i sex av delvariablerna. Landet har Europas lägsta ungdomsarbetslöshet och det näst högsta ungdomsföretagandet. Boendesituationen för de yngre samt deras allmänna livstillfredsställelse tillhör också den absoluta toppen. Därefter följer Belgien som placerar sig högt mest beroende på en jämnhet över samtliga delvariabler. Samma sak kan sägas om ungdomsindexets tredje nation, Storbritannien. Enligt indexet finns de sämsta möjligheterna för ungdomarna i Bulgarien. I fyra av delvariablerna placeras landet i den absoluta botten. Allra sämst rankas Bulgarien när det gäller den ekonomiska tryggheten samt den generella livstillfredsställelsen. Två av de gamla medlemsstaterna placerar sig på platserna strax ovan jumboplatsen. Såväl Italien och Portugal har bottenbetyg inom boendesituation, hälsotillstånd samt den generella livstillfredsställelsen. Sverige placerar sig på en 10:e plats i ungdomsindexet, strax efter grannländerna Danmark och Finland. Bäst klarar sig Sverige när det gäller ungdomarnas boendesituation samt deras generella livstillfredsställelse. Det är arbetsmarknadsvariablerna som drar ned den svenska placeringen. Ungdomsarbetslösheten är hög, företagandet lågt och Sverige ligger sist av alla länder när det gäller ungdomar med chefsbefattningar. En orsak kan vara att det finns höga trösklar som hindrar ungdomarna att ta sig in på arbetsmarknaden. Regelverket och höga ingångslöner stänger ut många unga från arbetsmarknaden. Därmed tar det lång tid att etablera sig vilket i sin tur försvårar en snabb karriär.
Europeiskt ungdomsindex 2011 13 Figur 10. Europeiskt ungdomsindex 2011 Arbetslöshet Företagare Chefsskap Utbildning Ekonomi Boende Hälsa Livstillfreds Indexsumma 1. Nederländerna 1 2 20 8 5 4 21 4 65 2. Belgien 13 12 10 4 6 6 13 8 72 3. Storbritannien 10 6 11 5 12 8 7 13 72 4. Irland 20 27 8 2 2 12 4 10 85 5. Cypern 8 9 24 1 10 18 2 15 87 6. Danmark 5 21 26 15 3 1 16 2 89 7. Frankrike 15 24 13 3 11 5 11 8 90 8. Luxemburg 6 26 25 10 1 11 6 5 90 9. Finland 11 11 21 18 7 3 19 1 91 10. Sverige 18 17 27 12 8 2 8 2 94 11. Österrike 2 14 16 27 4 10 5 18 96 12. Malta 4 7 6 16 16 25 18 5 97 13. Rumänien 12 1 1 23 27 19 3 23 109 14. Tjeckien 9 5 15 22 19 13 9 18 110 15. Polen 17 10 2 9 24 22 15 12 111 16. Grekland 22 8 19 14 17 20 1 18 119 17. Slovenien 7 19 7 21 15 26 20 5 120 18. Tyskland 3 25 23 26 9 6 17 15 124 19. Estland 22 22 5 11 20 9 26 13 128 20. Spanien 27 16 18 6 14 15 23 10 129 21. Slovakien 24 3 9 19 22 27 11 21 136 22. Litauen 26 20 3 7 23 17 25 15 136 23. Lettland 25 14 4 13 21 16 27 23 143 24. Italien 21 4 22 25 13 21 22 22 150 25. Portugal 13 18 14 17 18 23 24 25 152 26. Ungern 19 23 12 20 25 14 14 26 153 27. Bulgarien 16 13 17 24 26 24 10 27 157
Tillägg regionala data 14 Tillägg regionala data Bakgrund publicerar med jämna mellanrum ett Europeiskt ungdomsindex där de 27 medlemsstaterna jämförs inom olika områden som påverkar ungdomarnas framtid och utsiktsmöjligheter. I samband med denna undersökning vill även ha en jämförelse inom ett par områden där vi endast studerar Sverige och landets 21 län. Denna specialjämförelse kan användas i samband med presentationen av indexet för att ge ytterligare intresse för rapporten. Framförallt regionalt intresse kan skapas genom länsjämförelser för utvalda delar av huvudrapporten. De variablerna som valts ut för länsjämförelser är hur stor andel av personerna i chefsbefattning som är yngre än 40 år samt hur stor andel av den unga befolkningen som driver ett eget företag. Men det måste påpekas att den svenska statistiken för dessa variabler skiljer sig något åt jämfört med den europeiska statistiken som använts i huvudrapporten. När det gäller andelen med chefsbefattning har den svenska statistiken hämtats från yrkesregistret och här registreras endast anställda personer. Personer med en enskild firma som den huvudsakliga inkomstkällan finns alltså inte med. När det gäller företagandet har statistiken hämtats från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Till skillnad från LFS, som användes i huvudrapporten, registreras personer i RAMS som företagare endast om det är personens huvudsakliga sysselsättning. Det gör att antalet företagare i RAMS understiger antalet i LFS. Men skillnaderna mellan den svenska och den europeiska statistiken är små och genererar en differens, på riksnivå, på två procentenheter när det gäller chefsbefattningen och 0,2 procentenheter när det gäller företagandet. Dessutom påverkas ju inte länsjämförelserna överhuvudtaget av dessa skillnader. Chefsbefattning När det gäller andelen personer yngre än 40 år med chefsbefattning är det klart vanligast i Stockholms län, där 26 procent av cheferna är yngre än 40 år. Den äldsta chefspopulationen hittas i Norrbotten med en andel på 18 procent.
Tillägg regionala data 15 Figur 1. Andel personer med chefsbefattning i åldersklassen 16-39 år 2009. 30% 25% 26% Källa: SCB, yrkesregistret. 20% 18% 15% 10% 5% 0% Företagande Andel heltidsföretagare i åldersgruppen 16-24 år är störst i Jämtlands län, där 0,9 procent av åldersklassen har ett egenföretagande som sin huvudsakliga sysselsättning. Lägsta andelen finns i Västerbotten där motsvarande andel endast uppgår till en halv procent. Figur 2. Andel heltidsföretagare av populationen i åldersklassen 16-24 år 2009. 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% 0,9% Källa: SCB, RAMS. 0,5%
www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00