Varmt välkomna till frukostmöte Årets mest intressanta rättsfall Byggjuridik 2016 release Den 29 januari 2016
Entreprenadutskottet Claes Rising, Peab (ordförande) Lennart Andersson, Q-gruppen Christian Benfatto, JM Arne Eriksson, Strabag Roger Holmqvist, Byggpartner Jan Johansson, Skanska Mats Kimby, In3prenör Rolf Lundqvist, Veidekke Lars Westman, NCC Claes Sahlin, Stockholms Byggmästareförening (sekreterare)
Entreprenadutskottets viktigaste frågor Byggsektorns affärsavtal Konkurrens på lika villkor Kommunikation och samverkan
Verksamhetsområde Entreprenadutskottet ska verkar för att kännedomen kring byggsektorns standardavtal och deras tillämpning sprids såväl bland medlemsföretagen som till allmänheten. Utskottet ska även följa upp tillämpningen av standardavtalen och se över behovet av deras utveckling med hänsyn till ny teknik och moderna samverkansformer.
Verksamhet 2016-2017 Frukostmöten för medlemsföretagen Följa upp revideringen av AB 04/ABT 06 Debattartiklar Kostnadsanalys Vad kostar avstegen? Jämförelse mellan svenska o tyska byggregler Kompetens/certifiering av personer och företag Välskötta byggetableringar återbetalning 50% Dialog med byggherrar och CM-företag Information via hemsida/publikationer
Program 8.00 Välkommen Claes Rising, ordförande i Stockholms Byggmästareförenings entreprenadutskott 8.10 Preskriptionstid vid utebliven slutbesiktning (HD) Vårdslöst att använda sig av enstegstätade fasader - Myresjöhusfallet (HD) Martin Peterson, entreprenadjurist på Stockholms Byggmästareförening 8.45 Avslutande diskussion under ledning av Claes Rising 9.00 Avslutning
Varför är domar av betydelse för byggbranschen? 1. Lagar m.m. 2. Förarbeten 3. Rättspraxis 4. Doktrin - litteratur 1. Avtal (bl a standardavtal) 2. Rättspraxis 3. Doktrin - litteratur
Domstolar Allmänna domstolarna Allmänna förvaltningsdomstolarna Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna Förvaltningsrätterna
Lagar och standardavtal Kommersiella entreprenader Konsumententreprenader AB 04 (utförandeentreprenader) / ABT 06 (totalentreprenader) Konsumenttjänstlagen (till stora delar tvingande) ABS Allmänna Bestämmelser för småhusentreprenader /Hantverkarformuläret
Preskriptionstid vid utebliven slutbesiktning Högsta domstolens dom 2015-12-03 i mål nr T 4983-14 ABT 94 kap 6 13 (motsvarande ABT 06 kap 6 19)
Bakgrund En beställare ingick avtal med en entreprenör om en ombyggnad Arbetena utfördes år 2007 och 2008 entreprenören anmälde entreprenaden färdigställd Slutbesiktning ägde inte rum Slutbesiktning av underentreprenader ägde rum (juli 2008) Garantibesiktning ägde senare rum (sommaren 2010) Entreprenören framställde krav avseende tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten) (juli 2009)
Beställaren invände att kravet avseende tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten) var preskriberat eftersom kravet inte framställts inom tre månader efter att slutbesiktning borde ha ägt rum ABT 94 gällde mellan parterna (tidigare version av ABT 06) Enligt ABT 94 kap 6 13 (motsvarande ABT 06 kap 6 19) gäller en preskriptionstid om sex månader från entreprenadens godkännande i övrigt gäller preskriptionslagen Enligt ABT 94 sker godkännande vid slutbesiktning
Parterna hade i avtalet förkortat preskriptionstiden från sex till tre månader ( slutreglering senast tre månader efter godkänd slutbesiktning ) Entreprenören ansåg i första hand att preskriptionslagens 10-åriga preskriptionstid skulle tillämpas och i andra hand att preskription inträdde tre månader från garantibesiktningen I ABT 06 kap 7 12 sjunde stycket finns en regel som inte fanns i ABT 94, nämligen att om inte slutbesiktning sker p g a beställarens underlåtenhet anses entreprenaden godkänd från den dag slutbesiktningen skulle ha skett
Frågor i Högsta domstolen Var entreprenörens krav avseende tilläggsarbeten (ÄTAarbeten) preskriberat enligt ABT 94 kap 6 13 eller inte? Innebär ABT 94 kap 6 13 att, om slutbesiktning inte hålls, så skall preskriptionstiden löpa från den tidpunkt slutbesiktningen borde ha genomförts?
Domslut Hur blev det? Det anspråk som entreprenören har framfört mot beställaren avseende påstådda tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten) är inte preskriberat
Domskäl Varför blev det som det blev? Preskriptionsregeln i ABT 94 kap 6 13 är enligt HD skriven för det fall entreprenaden godkänns vid slutbesiktning Ändamålsskäl talar enligt HD i och för sig för att preskriptionsbestämmelsen i ABT 94 kap 6 13 ska tillämpas även när någon slutbesiktning inte har skett, och att preskriptionstiden då ska börja löpa när entreprenören avslutat sina arbeten Eftersom det rör sig om en preskriptionsbestämmelse skulle emellertid en sådan tolkning sträcka sig för långt
Vårdslöst att använda sig av enstegstätade fasader Myresjöhusfallet Högsta domstolens domar 2015-03-19 och 2015-12-22 i mål nr T 916-13
Bakgrund Totalentreprenad avseende småhus Beställare: 62 stycken fastighetsägare (privatpersoner) Entreprenör: Myresjöhus Aktiebolag Förstahandsköpare och andrahandsköpare
34 st bostadshus i Svedala De aktuella husen hade uppförts år 1999-2003
Putsad enstegstätad fasad mycket vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige under 1990-talet och fram till år 2007 Putsad enstegstätad fasad innebär (till skillnad från tvåstegstätad fasad) att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre fasadskiktet som kan ta hand om inträngande regnvatten Putsad enstegstätad fasad innebär att väggarna byggs i ett enda stycke utan mellanliggande luftlager
Det upptäcktes omfattande skador i byggnader med putsade enstegstätade fasader Konstruktionen används inte längre vid nybyggnationer i Sverige
ABS 95 gällde mellan parterna Konsumenttjänstlagen var inte tillämplig på tvisten
Av ABS 95 kap 2 1 framgår att entreprenören ska utföra sitt åtagande fackmässigt samt med tillbörlig omsorg ta tillvara beställarens intressen och samråda med denne i den utsträckning som behövs och är möjligt Av ABS 95 kap 2 6 framgår att fel föreligger bl a om resultatet av entreprenörens arbete avviker från vad som har avtalats i fråga om konstruktion, utförande, mängd eller på annat sätt eller om resultatet av entreprenörens arbete inte motsvarar krav på fackmässighet enligt ABS 95 kap 2 1 Av ABS 95 kap 1 2 framgår att den part som har tillhandahållit handlingar jämte däri angivna konstruktioner svarar för riktigheten av dem
Av ABS 95 kap 5 7 framgår att entreprenören ansvarar för väsentliga fel som framträder efter garantitidens utgång, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören I entreprenadavtalen fanns ett överlåtelseförbud där det stod att detta kontrakt får inte av någondera part överlåtas på annan utan den andra partens godkännande
Fastighetsägarna vann i tingsrätten men förlorade i hovrätten ( andrahandsköparna förlorade även i tingsrätten) I Högsta domstolen var bl a Konsumentombudsmannen ombud för beställarna
Domen den 19 mars 2015 Frågan i Högsta domstolen Ska fel i entreprenaden anses föreligga genom att entreprenören har valt att använda sig av en viss fasadkonstruktion (putsad enstegstätad fasad) när det efter garantitidens utgång framkommit uppgifter om att konstruktionen riskerar att leda till fuktskador?
Domen den 19 mars 2015 Domslut Hur blev det? Högsta domstolen förklarar att fel föreligger i entreprenaden genom att Myresjöhus använt sig av en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad. Högsta domstolen meddelade även prövningstillstånd avseende dels frågan om Myresjöhus ansvar är begränsat i enlighet med ABS 95 kap 5 7 och dels frågan om överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen är bindande för andrahandsköparna.
Domen den 19 mars 2015 Domskäl Varför blev det som det blev? ABS 95 är tillämplig på tvisten men inte konsumenttjänstlagen (senaste version av ABS är ABS 09) Konsumenttjänstlagen var vid denna tid inte tillämplig på entreprenader där konsumenten tillförsäkrades ett sådant skydd som ställdes som villkor för statlig bostadsfinansiering
Totalentreprenad åt konsumenter/privatpersoner avseende inflyttningsklart småhus Väggkonstruktionen skulle enligt HD, i det aktuella fallet, vara lämpligt för sitt ändamål och svara mot beställarens befogade förväntningar Betydande risker för problem med mögel, röta och dålig lukt Konstruktionen är därför inte lämplig för sitt ändamål Resultatet av entreprenörens arbete svarar därför enligt HD inte mot vad beställaren med fog kunnat förutsätta Konstruktionen uppfyller enligt HD inte de funktionskrav på ytterväggarna som följer av parternas avtal Användandet av konstruktionen utgör därför ett fel i entreprenaden
Domen den 22 december 2015 Frågorna i Högsta domstolen Är Myresjöhus Aktiebolags ansvar begränsat i enlighet med ABS 95 kap. 5 7? Är överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen bindande för andrahandsköparna?
Domen den 22 december 2015 Domslut Hur blev det? Högsta domstolen förklarar att Myresjöhus Aktiebolags ansvar inte är begränsat enligt ABS 95 kap. 5 7. (HD ansåg att entreprenören varit vårdslös) Högsta domstolen förklarar att överlåtelseförbuden i entreprenadavtalen inte är bindande för andrahandsköparna.
Domen den 22 december 2015 Domskäl Varför blev det som det blev? Vårdslöshet Entreprenören ska anses ha handlat vårdslöst genom att inte ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet innan metoden användes Detta trots att metoden i och för sig inte avvek från branschpraxis
Avtalen innefattade ett konstruktionsansvar för entreprenören (totalentreprenad) Avtalen gällde uppförande för konsuments räkning av ett inflyttningsklart småhus som var avsett som familjebostad Den aktuella typen av fuktproblem skulle innebära avsevärda ekonomiska och andra svårigheter för beställaren Det var rimligt att utgå från att entreprenören prövade om det fanns några risker innan konstruktionen valdes Beställaren hade i praktiken inte någon möjlighet att själv upptäcka problemet under garantitiden
Det handlade om uppförande av ett stort antal liknande hus Att förlita sig på vad andra gjorde kan inte anses tillräckligt Det fanns i målet ingen utredning om att användandet av konstruktionen baserade sig på en grundligt genomförd och för entreprenören tillgänglig utvärdering av dess lämplighet för det avsedda ändamålet Entreprenören har inte visat att man genomfört någon utredningsåtgärd för att förvissa sig om konstruktionens hållbarhet
Överlåtelseförbudet Ett överlåtelseförbud hämmar den fria omsättningen Entreprenören har inget befogat intresse av att infria sina ansvarsåtaganden endast till förstahandsköparna Ett överlåtelseförbud skulle tvinga kvar förstahandsköparna i ett avtalsförhållande med entreprenören även sedan de flyttat från husen Ett överlåtelseförbud skulle medföra omotiverade svårigheter att utkräva felansvar av entreprenören
Avslutande diskussion