Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika delar av landet. I Jönköpings och Kronobergs län är företagare flitigast. Där arbetar de 54 timmar i veckan. I Västmanland, Västernorrland, Västerbotten, Dalarna och Stockholm arbetar företagare mindre, runt 45 timmar i veckan. Detta visar en specialbearbetning som vi beställt av Statistiska Centralbyrån. Siffrorna avser företagare med 1-10 anställda som heltidsarbetar. Som jämförelse arbetar heltidsarbetande anställda i snitt 38 timmar i veckan. I undersökningen ingår också en jämförelse av lönsamheten hos mindre företag. Det finns ett visst samband mellan företagens resultat och hur många timmar företagare arbetar. Lön för mödan är dock inte särskilt stor. I snitt höjs resultatet med 20-25 kronor per arbetstimme. Hur många timmar i veckan jobbar en småföretagare? Sverige har 5,7 miljoner människor i arbetsför ålder. En del är företagare. Vissa är arbetslösa. Många är anställda i företag eller offentlig verksamhet. Det finns idag ungefär 3,9 miljoner anställda. Många av dessa arbetar i de cirka 750 000 registrerade företag och organisationer av olika slag som finns i Sverige. Räknar man bort organisationsformer som kyrkliga organisationer, bostadsrätts- och idrottsföreningar, företag utan anställda och företag som i praktiken inte har någon verksamhet kommer man ner till cirka 200 000 fristående företag. Flertalet av dessa fristående företag drivs av småföretagare som har mellan en och tio anställda. Att vara företagare anses ofta kräva hårt arbete, långa dagar och inte sällan helgjobb. Hur mycket jobbar en småföretagare i genomsnitt? Är det någon skillnad mellan hur mycket en företagare jobbar beroende på vart i landet han/hon bor? I en specialbearbetning av arbetskraftsundersökningen har vi låtit SCB skilja ut veckoarbetstiden hos företagare med 1-10 anställda. I diagrammet nedan visas dessa arbetade timmar som genomsnitt för 2002 och 2003. 1 1 Gotlands län ingår inte i denna undersökning då antalet observationer är för få.
2 Under åren 2002 och 2003 arbetade företagaren med en till tio anställda i genomsnitt 48,3 timmar i veckan. Det högsta genomsnittliga antalet utförda timmar per företagare hade de företagare som var verksamma i Jönköpings, Kronobergs, Blekinge och Kalmar län. De företag som var verksamma i Västmanland, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna och Stockholm arbetade minst antal timmar. Flest antal timmar under 2002 jobbade företagare med en till tio anställda i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Östergötlands län, det vill säga i samma län som under 2003. Veckoarbetstiden under 2002 var högre än under 2003. Under 2002 jobbade en företagare i genomsnitt 50,9 timmar. En förändring i placering har dock skett bland de företagare som jobbar minst antal timmar mellan 2003 och 2002. Under 2002 var det företagare i Västernorrlands, Västerbottens samt Norrbottens län som jobbade minst antal timmar. 60 50 Genomsnittligt utförda arbetstimmar per företagare för 2002/2003 Vanligen arbetad tid 35 timmar + 54,4 54,1 52,8 52,1 50,7 49,4 48,5 47,7 47,4 47,0 46,8 46,8 46,7 46,6 46,6 46,3 46,2 46,0 45,8 44,4 40 30 20 10 0 Jönköpings län Kronobergs län Blekinge län Kalmar län Östergötlands län Skåne län Uppsala län Jämtlands län Gävleborgs län Norrbottens län Västra Götalands län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Hallands län Stockholms län Dalarnas län Västernorrlands län Västerbottens län Västmanlands län Källa: SCB
3 Så mycket arbetar heltidsanställda Under 2002 arbetade en heltidsanställda 2 genomsnitt 38,35 timmar per vecka och under 2003 var den genomsnittliga veckoarbetstiden 38,01 timmar. 3 OECD publicerar varje år en rapport med arbetsmarknadsstatistik från de olika medlemsländerna. i Bland annat skildras där en tabell över det genomsnittliga antalet arbetade timmar bland de sysselsatta i respektive land. Sverige hamnar i regel väldigt långt ned i dylika jämförelser med knappt 1600 arbetade timmar per sysselsatt och år, vilket kan jämföras med länder som Island och Nya Zeeland där man i genomsnitt arbetar drygt 1800 timmar per år. 2000 1500 1000 500 Problemet är dock inte att de svenskar som är i arbete arbetar för lite. Problemet är snarare att det är för få människor som arbetar i Sverige. 0 Tjeckien Slovakien Grekland Källa: OECD Employment Outlook 2003 Antal arbetade timmar, genomsnitt per sysselsatt, 2002 Mexiko Australien Nya Zeeland USA Island Japan Spanien Kanada Portugal Storbritannien Finland Irland Italien Sverige Belgien Frankrike Schweiz Danmark Tyskland Norge Nederländerna Så här ser lönsamheten ut för företagen i olika delar av landet Lönsamheten i ett företag kan mätas på en mängd olika sätt. I denna rapport koncentrerar vi oss på företagets resultat. Resultatet i företaget varierar systematiskt med branschen, men också med konjunkturläget i allmänhet och företagets framgångar på sin egen markand. Även antalet anställda spelar in. För båda måtten gäller att resultatet bland annat beror på hur mycket lön företagaren själv tar ut under ett enskilt år. Här kan man exempelvis utgå från att det finns skillnader mellan olika delar i landet, där företagaren i Stockholmstrakten måste ta ut en högre lön än företagare i många andra delar av landet för att betala sitt boende. Företagaren i Stockholmstrakten har sannolikt även 2 Med heltidsanställd avses här den som har en vanlig arbetad veckoarbetstid som är mer än 35 timmar. Siffran avser de som är i arbete. 3 SCB.
4 betydligt högre kostnader för företagets lokaler. Transportkostnaderna kan å andra sidan vara högre för företag utanför storstäderna, om såvida marknaden inte är lokal. Det finns dessutom en mängd andra förhållanden som stör jämförelser över landet, varför alla jämförelser bör tolkas med försiktighet. I analyserna använder vi oss av uppgifter för fristående företag, alltså företag som inte ingår i en koncern. 4 Resultat per företag i rikets län Resultatet per företag varierar kraftigt över landet, över tiden och mellan branscher. Här presenterar vi uppgifter om hur det såg ut under 2002. Fördelningen mellan länen kan dock skilja sig mellan olika år beroende på att företagen i ett län har olika sammansättning med avseende på branscher eller att konjunkturen vänder olika snabbt i olika delar av landet. Lägst är resultatet i Gävleborgs och Västerbottens län. I Kronobergs län är resultatet per företag betydligt högre än i övriga län och långt över riksgenomsnittet. Näst högst är resultatet per företag i Jönköpings län, hela 160 tkr per år lägre än i grannlänet Kronoberg. 5 4 Det innebär att de stora börsföretagens alla dotterbolag inte finns med i grundmaterialet, men också att en del mindre företag med ett dotterbolag för exempelvis försäljning eller marknadsföring inte kommer med. Avgränsningen påverkar sannolikt inte den geografiska fördelningen nämnvärt. Vidare har urvalet begränsats till aktiebolag, eftersom det är enda företagsformen, där uppgifterna om verksamhetens resultat redovisas offentligt. Slutligen har urvalet begränsats till företag, som är registrerade för arbetsgivaravgift. Uppgifterna är de som fanns tillgängliga i slutet av oktober 2003 och avser i huvudsak årsredovisningarna för 2002. Underslaget har hämtats från UC Select 2003:3. 5 Sannolikt är det några få företag i Kronobergs län, som drar upp genomsnittet för länet så kraftigt. Dock är placeringen rättvis med de förutsättningar som gäller för urval av företag och beräkningarna av genomsnittet.
5 Resultat per företag, samtliga branscher Gävleborgs Västerbottens Dalarnas Södermanlands Jämtlands Blekinge Värmlands Västernorrland Västmanlands Norrbottens Kalmar Gotlands Östergötlands Örebro Riket Skåne Hallands Uppsala Stockholms V:a Götalands Jönköpings Kronobergs 100 200 300 400 500 600 TKR Källa: UC Select 2003:3 Sambandet mellan företagarens arbetstid och vinst Hur ser då förhållandet ut mellan hur mycket företagarna arbetar och hur mycket de tjänar. Ju mer man jobbar, desto mer borde man väl tjäna? Det är utgångspunkten för de flesta, såväl anställda som företagare. För småföretagaren kan emellertid även det omvända gälla. När företaget går dåligt måste företagaren jobba mer. Då finns inga resurser i företaget för att anställa någon. Istället är det företagaren själv som får rycka in och göra mer än sitt eget jobb. Om vi tittar på sambandet mellan företagens resultat 6 och antalet timmar, som en företagare i länet jobbar i genomsnitt, ser vi att det finns variationer mellan länen. Smålands län, Kronobergs och Jönköpings län, ligger i topp, både när det gäller hur många timmar företagarna jobbar i genomsnitt i länet och företagens genomsnittliga lönsamhet. Två norrländska län ligger i andra änden på skalan, nämligen Västernorrland och Gävleborgs län. I diagrammet nedan ser man att det finns ett (svagt) samband mellan hur mycket företagarna arbetar och företagens resultat. 6 Resultatet efter finansnetto per år. Uppgifterna om resultatet bygger på företagens årsredovisningar, som de var kända i oktober 2003 och omfattar i huvudsak verksamheten under 2002.
6 Resultat i företagen och antalet timmar en företagare arbetar per vecka. Länsvis. Resultat/företag 550 500 450 400 350 300 250 200 Västernorrlands Gävleborgs 35 40 45 50 55 Tim/individ Kronobergs Jönköpings Källa: SCB och UC Select 2003:3. Vid en närmare undersökning av det statistiska sambandet mellan hur många timmar företagaren arbetar och resultatet i företaget, blir sambandet relativt svagt, men positivt. Arbete lönar sig alltså. Det län som framför allt avviker i beräkningarna är Kronobergs län. Tar man särskild hänsyn till det, blir det ett tydligt och positivt samband mellan företagarens arbetstid och resultatet per företag. Resultatet i företaget ökar med 1 000 kronor per år och företag, om företagaren arbetar en timme mer per vecka. 7 En ökning av företagets resultat med 1 000 kronor per år med en ökad arbetsinsats med en timme per vecka motsvarar en timpenning på 20-25 kronor och 40-50 arbetsveckor per år. Detta visar att företagaren får lön för sin möda, men inte särskilt mycket! 7 Det justerade R 2 -värdet blir 0,39 och resultatet i Kronobergs län ligger 191 000 kronor högre per år än övriga län. Utan särbehandling av Kronobergs län blir det justerade R 2 värdet endast 0,03 medan resultatet per företag ökar med 8 000 kronor per år och timme.