KSKF 2015:283 Förslag till Bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun
Eskilstuna kommun 2015-11-17 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Syfte och innehåll... 2 2 Förutsättningar... 3 2.1 Tidigare bredbandsstrategis inriktning... 3 2.2 Bidragsmöjligheter 2015... 3 2.3 Kommunala begränsningar... 4 2.4 Översiktsplan 2030... 5 2.5 ADSL-nedläggning 2015... 5 3 Aktörer fibernät... 8 3.1 Eskilstuna Energi & Miljös stadsnät... 8 3.2 Övriga marknadsaktörer fibernät... 10 3.3 Byalag och deras stödbehov... 11 3.4 Elnätsägare... 12 Kartläggning tillgänglighet bredbandsinfrastruktur... 13 3.5 Översikt fast bredbandsinfrastruktur... 13 3.6 Kartläggning tillgänglighet till fast bredband... 16 3.7 Kartläggning tillgång till mobilt bredband... 20 3.8 Mobilt bredband ersätter ännu inte fast bredband... 20 4 Behov av större tillgänglighet till fast bredband... 21 5 Utbyggnadstakt fast bredband... 22 6 Kommunen som tjänsteleverantör... 24 7 Kommunkoncernen som bredbandsanvändare... 25 8 Utmaningar och hot... 26 9 Strategier... 27 10 Aktiviteter... 29 11 Organisation och förvaltning av planen... 30 11.1 Kommunstyrelsen... 30 11.2 Eskilstuna Energi & Miljö / FIBRA... 30 11.3 Kommunens alla kontor/avdelningar/enheter... 31 11.4 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad samt IT... 31 11.5 Kommunledningskontoret, Näringslivsenheten... 32 11.6 Stadsbyggnadsförvaltningen/Mark- och exploateringsenheten, ESEM 32
KSKF 2015:283 1 Inledning Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Med ett bra bredband blir det möjligt att jobba hemifrån och att driva företag. Samhällsviktig information, banktjänster och nyheter finns bara några klick bort. Ett bra bredband kan dessutom användas även för telefoni och tv. Kommunernas huvudroll enligt regeringens Bredbandsstrategi för Sverige från november 2009 är att kommunen rekommenderas att hålla sina ITinfrastrukturprogram uppdaterade så att regionala och nationella planeringsfunktioner har ett gott beslutsunderlag att utgå ifrån för bl a bidragsansökningsbedömningar. Regionförbundet och länsstyrelsen har under 2014 tagit initiativ till länsstrategin Digitalt innanförskap en vision om bredband i Sörmland för att stimulera utbyggnadstakten i länet. 90 procent av sörmlänningarna ska enligt den ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020, utifrån samma målnivå som den nationella strategin har. Tanken är att strategin ska var ett stöd för kommunerna att förverkliga regeringens ambition. Eskilstuna kommun har anslutit sig till den regionala strategin. Denna bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun beskriver kommunens strategiska mål och insatser för perioden 2016-2020. Den utgår ifrån Översiktsplan 2030 som beskriver utvecklingen för kommunen från nuvarande 100 000 invånare mot uppemot 120 000 invånare år 2030. 2015 har 62 % av Eskilstuna kommuns alla invånare tillgång till 100 Mbit/s eller mer. Eskilstuna har gått från 45% till 62% under de senaste 5 åren enligt PTS årliga kartläggning. Det statliga delmålet för 2015 är att 40 % av hushåll och företag har minst 100 Mbit/s, vilket Eskilstuna kommun, liksom riket i helhet, klarar. Tillgång till effektiva digitala tjänster och infrastruktur har snabbt utvecklats till en konkurrensfördel för attraktivitet och utveckling av regionen. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är många gånger en förutsättning för att uppnå effektiviseringar inom förvaltningen. Inom fyra Mälarstadssamarbetet ses IKT som en viktig samhällsinfrastruktur likställd annan infrastruktur som hållbara transportsystem eller boende. För att utveckla och koordinera regionens satsningar inom IKT har en särskild grupp bildas, 4M-IKT, vilket består av kommunernas IT-ansvariga. Övergripande finns dessa mål för bredband som medel, inte ett mål i sig. Strategisk inriktning är att en aktiv bredbandsstrategi stöttar tillgängligheten till god uppkoppling. Infrastrukturen är ett viktigt medel för samhällstjänster.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 2 (32) Eskilstuna kommuns bredbandsstrategi utgår från dessa och nationella och regionala mål och formulerar följande mål: 1. Tillgänglighet till fast och mobil bredbandsinfrastruktur ska öka. 90 % av invånarna har tillgång till minst 100 Mbit/s fast bredband till år 2020. 100% tillgång till mobilt bredband år 2020 av 3G och 4, vilket verifieras av egna mätningar. 2. Kommunen som tjänsteleverantör ska öka utbudet och användandet av e-tjänster för att effektivisera sin verksamhet med bibehållen kvalitet samt ge mervärden för användarna och öka nyttan av bredbandsinfrastrukturen. 100 % av dem som har tillgång till det öppna stadsnätet ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband innan år 2016. 100 % av dem som har tillgång till andra operatörsstyrda nät ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband innan år 2017. Antalet digitala välfärdstjänster som erbjuds via bredband ska ha ökat till år 2018 1.1 Syfte och innehåll Kommunstyrelsen har i maj 2015 gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på ny bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun. Den nuvarande Strategi för bredband på landsbygden antogs av Kommunfullmäktige i juni 2010. Bredbandsstrategin ska nu omfatta hela kommunens yta, inte enbart landsbygd, vilket strategin från 2010 var avgränsad till. Strategin ska visa på kommunens ambitioner och roll i att skapa förutsättningar för bredbandsinfrastruktur. Strategin ska vara gemensam med Strängnäs kommun i tillämpliga delar. Deras strategi var färdig beslutshandling i september 2015 och samverkan har skett under framtagandet av respektive strategi. Strategin ska klargöra förutsättningarna för det av kommunen ägda stadsnätet, dels i områden med kommersiell utbyggnad, dels övriga områden. Strategin ska leverera underlag till och samspela med den regionala bredbandsstrategin. Strategidokumentets innehåll: Beskriva önskat läge ifråga om fast och mobil bredbandsinfrastruktur Kartlägga nuvarande tillgång till mobil och fast bredbandsinfrastruktur Identifiera behovet av ytterligare mobil och fast bredbandsinfrastruktur i kommunen för offentlig verksamhet, privatpersoner och företag utifrån nuläge och önskat läge.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 3 (32) Beskriva förutsättningar ifråga om aktörer, principer för utbyggnad, aktuella bidragsmöjligheter mm. Beskriva utmaningar och svårigheter för att nå önskat läge. Definiera kommunens roll i sammanhanget. Beskriva kommunens strategiska ställningstaganden Handlingsplan för kommunens aktiviteter enligt strategin 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare bredbandsstrategis inriktning Den av Kommunfullmäktige i juni 2010 antagna Strategi för bredband på landsbygden hade denna inriktning: Kommunen stöder enbart allmänna ortssammanbindande nät. Aktuella bidragsmöjligheter ska utnyttjas. Spridningsnät från ortssammanbindande nät är en uppgift för byalag etc. Kommunstyrelsen får i uppdrag att organisera funktionen bredbandssamordnare med uppgift att samordna och informera bl a byalag, nätägare mfl. Kommunen tog rollen att stå för ortssammanbindande nät som inte skulle komma till stånd kommersiellt, dvs fortsatte på linjen från IT-infrastrukturplanen 2002. Detta innebar stöd till utbyggnad av fibernät till Alberga samt Näshulta, vilket genomfördes fram till 2012. Samtliga orter och de flesta småorter har nu en ortsnod för anslutning av spridningsnät till. 2.2 Bidragsmöjligheter 2015 Kanalisationsstöd max 50% Kanalisationsstöd är ett statligt stöd som ges till projekt där man anlägger tomrör (kanalisation) för IT- infrastruktur. Stödet kan sökas av kommuner, företag, samfällighetsförening, ekonomisk förening eller privatpersoner. Tidigare har det krävts att rören läggs ner i samband med utbyggnad av annan kanalisation som till exempel el eller vatten. Sedan 2010 gäller inte det kravet. Ansökan om projektstöd skickas till Länsstyrelsen. Stödet betalas ut i efterhand när projektet är avslutat. 200 000 kr finns kvar i oktober 2015. Landsbygdsprogram EU via Länsstyrelsen. Under perioden 2015-20 finns 110 Mkr att fördelas till projekt i Södermanlands län, med bidragsandel 60%. Offentlig medfinansiering är inte längre tillåten, om kommunalt ägda stadsnätsbolag kan få stöd är ännu oklart. Ansökningar har tagits emot sedan 2014, men beslut om tilldelning ska starta i november 2015. Poängsystemet premierar stora byalag över 200 permanentbostäder (dvs fler än 440 invånare). Utbyggnaderna får dock inte omfatta tätortsbebyggelse, dvs enligt SCB:s tätortsdefinition med fler än 200 invånare i sammanhållen bebyggelse. ROT-bidrag för arbete på egen fastighet, t ex grävning för fibernät på tomten.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 4 (32) Redundanta nät mellan kommunhuvudorter, kan sökas av nätägare med nät att koppla ihop, bidrag ges av PTS. Särskilda bredbandskoordinatorer ska införas i varje län. Bredbandskoordinatorerna ska under perioden 2015-2020 arbeta för bredbandsutbyggnad i det egna länet. Regeringen har också gett Bredbandsforums kansli på PTS i uppgift att ge stöd till de regionala bredbandskoordinatorerna. De regionala bredbandskoordinatorerna ska enligt regeringsbeslutet verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete i bredbandsfrågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i respektive län för såväl offentliga som privata aktörer. De ska även stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor, samt det arbete som bedrivs av landets fiberföreningar. För 2015 satsar regeringen totalt 15 miljoner kronor på bredbandskoordinatorer, varav högst 2 miljoner kronor ska gå till PTS för att upprätthålla den nationella stödfunktionen. Respektive län beviljas 620 000 kronor för 2015. I de län där länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret ges dessa i uppdrag att upprätthålla funktionen som regional bredbandskoordinator. I övriga län erbjuds landsting, kommun och samverkansorgan med regionalt utvecklingsansvar att upprätthålla funktionen. Hur detta ska organiseras i Södermanlands län är inte klarlagt i november 2015. Diskussioner pågår mellan Regionförbundet och Länsstyrelsen. Regionförbundet bedömer att koordinatorernas uppdrag i stort följer handlingsplanen för den regionala bredbandsstrategin för Södermanland, dvs omfattas av redan planerad verksamhet. 2.3 Kommunala begränsningar Kommunen är starkt begränsad i sina möjligheter att ekonomiskt stödja bredbandsutbyggnader. Kommunallagen styr den sk kommunala kompetensen, dvs var och hur kommunen får verka och den omfattar inte bredbandsstöd. Regler om begränsningar av statsstöd och konkurrensprinciper är annat som hindrar kommunala insatser inom bredband. Att marknaden fritt ska sköta denna verksamhet är den allmänna utgångspunkten i juridiken. Bland annat kommunallagen skulle behöva ändras för att möjliggöra kommunala stöd till bredbandsutbyggnad, vilket senaste kommunallagsutredningen inte ville hantera. Nu är frågan istället uppe i den pågående Landsbygdsutredningen. Att så mycket tryck läggs på kommunerna att förverkliga bl a statens ambitioner på bredbandsområdet är motsägelsefullt utifrån de nu rådande juridiska förutsättningarna, vilka begränsar kommunernas möjligheter, något som staten hittills inte velat ändra på. De idéer om kommunala stödformer som funnits under arbetet med denna bredbandsstrategi har fått avfärdats av olika juridiska skäl efter diskussioner med bl a SKL:s förbundsjurist i ämnet.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 5 (32) 2.4 Översiktsplan 2030 Eskilstuna kommuns översiktsplan 2030 har ett antal utpekade stråk och noder för utveckling för olika former av bebyggelse. I kartan nedan, Figur 1, är de stråken lagda över befintligt ortssammanbindande allmänt fibernät. Figur 1. Översiktsplan 2030 med utvecklingsstråk- och noder samt nuvarande ortssammanbindande kommunalt ägt fibernät. Den visar att kommunalt ägt fibernät finns i samtliga stråk utom till Bälgviken. Andra aktörer har också fibernät i dessa och många andra sträckningar, men deras kartunderlag har vi inte tillgång till på samma vis som för det kommunalt ägda stadsnätet. Bälgviken har idag ADSL. Fibernät ägt av Trafikverket finns längs järnvägen. Tillgänglighet till fast bredband för Bälgviken behöver dock säkras. Spridningsnät fram till varje bostadsfastighet saknas däremot i stor utsträckning, vilket syns i att fibertillgången för kommunen som helhet enligt PTS var 62 % i december 2014. 2.5 ADSL-nedläggning 2015 Quadracom, dotterbolag till Telia, beslutade att lägga ner sju ADSL-stationer i Eskilstuna kommun 30 juni 2015. Angivna skäl var bristande lönsamhet samt utdöende teknik. Stationerna var ett resultat av de statliga bredbandssatsningarna fram till 2005, vilka Telia till stor del byggde ut stationer parallellt med, men inte till dessa sju lägen. De nedlagda stationerna fanns i Hällberga, Jäderön/Sundbyholm, Jäderön/Hyvena, Mälarbaden, SörmlandsVallby/Dybacken, Stora Sundby och Västermo. Kunderna
Eskilstuna kommun 2015-11-17 6 (32) fick infobrev ca tre månader före nedstängning. Detta berörde ca 430 kunder, hushåll och företag. De tidigare ADSL-kunderna har olika förutsättningar ifråga om alternativ. I Alberga, Hällberga, Mälarbaden och Sundbyholm tätorter samt runt Västermo finns fibernät. På landsbygd är det sämre förutsättningar ifråga om fibernät, utan mobilt bredband eller satellit är det som finns att tillgå. Figur 2. Översikt de sju nedlagda ADSL-stationernas läge samt ortssammanbindande allmänt fibernät.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 7 (32) Figur 3. ADSL-täckningen i Eskilstuna kommun enligt PTS bredbandskartan vid utgången av 2014. 1 juli 2015 var de röda områdena fler då 428 ADSL-kunder blev av med sin tjänst. Kommunen med sitt kommunledningskontor samt kommunalråden har under våren 2015 försökt förbättra förutsättningarna till bredbandsuppkoppling efter ADSLnedläggningen. Dels genom en dialog med Telia om fortsatt drift av ADSL som en övergångslösning, dels med stadsnätet/fibra om detsamma samt för att undersöka förutsättningar för stadsnätsutbyggnad. Av de sju ADSL-stationerna var sex anslutna till stadsnätet, medan Jäderön/Hyvena kommunicerade med radiolänk. Denna nedläggning är ett tydligt exempel på sårbarheten för en idag grundläggande infrastruktur. En marknadsaktör kan lägga ner driften med kort varsel och ställa invånare som tidigare hade god bredbandsuppkoppling i ett mycket sämre läge.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 8 (32) Tabell 1. Sammanställning av antal tidigare ADSL-kunder per station och möjligheter till fibernätsanslutning. Station Antal totalt Redan Fibraanslut na Kan ansluta till Fibra Kan ansluta till Telia Summa fibermöjl ighet Summa utan fibermöjl ighet Andel utan fibermöjl ighet ADSL-station Jäderön/Sundbyholm 30 7 19 0 26 4 13% Mälarbaden/Svärds väg 63 3 8 36 47 16 25% Stora Sundby/Alberga Centrum 37 0 29 0 29 8 22% Västermo/Råby 18 0 18 0 18 0 0% Hällberga/Tegelslagarvägen 87 15 34 0 49 38 44% Sörmlands Vallby/Dybacken 106 0 0 0 0 106 100% Jäderön/Hyvena 87 0 0 0 0 87 100% Summa 428 25 108 36 169 259 61% 3 Aktörer fibernät Fibernät är en oreglerad verksamhet i en relativt ny marknad, dvs utan likheter med det allmänna mycket reglerade monopol med obligatorisk anslutning och betalningsskyldighet som allmänt vatten- och avloppsnät utgör eller en nätägare per nätområde som det handlar om för elnäten. Fibernät byggs där och så marknadsaktörerna ser det som mest lönsamt utifrån sina investeringsprinciper. I tätare bebyggelse som stadskärnor och flerbostadsområden finns ofta parallella nät såväl utanför som inuti husen, men i villaområden är kunderna glesare så där har det hittills i Eskilstuna kommun inte byggts mer än ett fibernät i varje delområde. Detta innebär en dåligt fungerande marknad för villaägarna. Den aktör som kommer först får antingen nog många intresserade kunder för sin kalkyl eller inte vid sin införsäljningskampanj. Bygger denna aktör så kommer ingen annan aktör att bygga något nät, dvs ett lokalt monopol uppstår. Fastigheter byter ägare, familjesituationer och ekonomi ändras, så efterfrågan på fibernät i ett område ändras över tid. Att då kunna efteransluta till ett rimligt pris till det enda nät som finns i området är mycket viktigt, annars kommer fibernätsmöjligheter att saknas för dessa invånare. 3.1 Eskilstuna Energi & Miljös stadsnät Eskilstuna kommuns stadsnät är det nät som ägs av Eskilstuna kommun via det av kommunen helägda bolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB. Stadsnätet har byggts ut sedan 1998, först till kommunala verksamheter och sedan 2002 till privata bostäder. Eskilstuna Energi & Miljö som nätägare har ingått delägarskap i den regionala kommunikationsoperatören FIBRA med effektiv verkan från maj 2015. Övriga kommuner som medverkar är Strängnäs, Västerås, Arboga och Hallstahammar. De fem kommunerna fortsätter att äga stadsnäten (fibernätverket)
Eskilstuna kommun 2015-11-17 9 (32) på respektive ort medan FIBRA, på sina ägares uppdrag, hyr näten för att driva och utveckla respektive stadsnät för både tätorter och glesbygd. Totalt är cirka 70 000 hushåll och 2 700 företag anslutna till detta regionnät. Ett större nät har möjlighet att lättare attrahera tjänsteleverantörer och priser och bindningstider kan pressas. Nätet är öppet och tjänsteleverantörerna konkurrerar om slutkunderna på lika villkor. Vidare har FIBRA ett dotterbolag, SAMKOM, som enbart har i uppdrag att erbjuda kommunikationstjänster till kommunernas förvaltning. I dag driver Strängnäs kommun ett eget datanät baserat på stadsnätets fiberanslutningar. Eskilstuna kommun Eskilstuna Energi & Miljö Eskilstuna stadsnät Fibra Figur 4. Översikt ägarförhållanden kring Eskilstuna stadsnät. Eskilstuna Energi & Miljö äger fibernätet och är delägare i Fibra tillsammans med två andra stadsnät och två kommuner. Fibra hyr stadsnätet och driver det. De grundläggande förutsättningar som Eskilstuna kommuns stadsnät har är att utbyggnad ska ske på affärsmässiga villkor. Inga skattemedel ges till utbyggnaden och ägaren kommunen har avkastningskrav på Eskilstuns kommunföretag där Eskilstuna Energi & Miljö med stadsnätsverksamheten ingår. I områden med kommersiella förutsättningar, dvs där privata aktörer är aktiva, är några andra villkor otänkbara utifrån konkurrenssynpunkt. Det finns därför inga skäl att ändra på dessa villkor för stadsnätets verksamhet. Det som idag begränsar stadsnätets utbyggnad är investeringsvolymen, vilket sätts av den ekonomiska styrningen i kommunkoncernen, samt avtalskonstruktionen mellan Eskilstuna Energi & Miljö och Fibra. Anslutningar: 16 322 st Aktiva anslutningar: 5 634 st Standardpris för en villakundsanslutning är ca 25 000 kr inkl moms med möjlighet till delbetalning. Stadsnätet läggs i regel i kommunal gata och byggs fram till samtliga fastigheter (tomtgräns), även till dem som inte beställt anslutning, som förberedelse för kommande efteranslutningar. Eskilstuna Energi & Miljö har lagt tomrör för fiber i samband med anläggande av el-, VA- eller fjärrvärmenät i relativt stor omfattning. Dessa tomrör är intressanta att kunna nyttja för fler fibernätsaktörer, bl a byalag.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 10 (32) 3.2 Övriga marknadsaktörer fibernät Svensk infrastruktur är en ny aktör i regionen, som tidigare varit aktiva främst i Stockholmsområdet. Företaget har kampanjat i de flesta av Eskilstunas och omkringliggande tätorters villaområden inte har fiberanslutning sedan i april 2015, totalt ca 7000 fastigheter och bygger nät fram till ca 5500 fastigheter under 2015-6. De startade de första grävningsarbetena i juli och driftsatte den första nätdelen i Torshälla i september 2015. Bredbandsbolaget bearbetar enstaka villaområde i närheten av sedan tidigare anslutna flerfamiljshus. Telia har några nätområden i kommunen, men ingen pågående kampanj under 2015. Deras dotterbolag Zitius arbetar bl a med byalagsanslutningar och som kommunikationsoperatör i byalagsnät. IP Only har hittills inte varit aktiva i någon större omfattning i Eskilstuna kommun.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 11 (32) 3.3 Byalag och deras stödbehov Inom Eskilstuna kommun har flera byalag framgångsrikt byggt ut fibernät i sina områden under det senaste decenniet. För närvarande är det tre mycket aktiva byalag som planerar utbyggnad och ett antal till är under formering. Det är mycket krävande att starta, driva och genomföra byalagsprojekt och det skulle gå att göra mycket för att stödja och framförallt rationalisera arbetet genom att återanvända kunskap och erfarenheter istället för som nu att varje byalag ska lära och genomföra processen för första och enda gången. De särskilda bredbandskoordinatorerna som inrättas på regional nivå med statligt stöd är ett utslag av insikten av byalagens stödbehov. Att projektstöden i denna omgång av Landsbygdsprogrammen än tydligare fokuserar på byalagen och främst stora byalag som mottagare accentuerar deras behov av stöd. Enligt Länsstyrelsen och Regionförbundet i Södermanlands län kommer dock det statliga stödet till bredbandskoordinatorer inte göra någon större skillnad för byalagen i Södermanland, utan stödet kommer i princip att användas till befintlig verksamhet hos Länsstyrelsen och Regionförbundet. Inom samarbetet fyra Mälarstäder (Västerås, Enköping, Strängnäs, Eskilstuna) finns utifrån detta ett förslag om att inrätta en gemensam projektstödsfunktion för byalag. Tanken är att funktionen ska delas mellan de fyra kommunerna och bestå av en senior och en mer junior person. Dessa ska kunna bistå byalagen i praktiskt och operativt arbete, dela mallar för upphandling, ute i fält diskutera utformning av nät mm. I villkoren för stöd till byalag står tydligt att näten ska vara öppna och ickediskriminerande. Hur möjligheterna till efteranslutning beaktas är också viktigt för boende vid dessa nät. Figur 5. Översikt byanät byggda och planerade i oktober 2015. Ringarnas storlek och läge är mycket ungefärligt markerade.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 12 (32) 3.4 Elnätsägare Inom Eskilstuna kommun finns fyra olika nätägare för elnäten. Det är Eskilstuna Energi och Miljö i stadsbygden samt Svalboviken, SEVAB i nordöst, Tekniska verken Katrineholm nät i sydväst och Vattenfall i övriga delen av kommunen, se Figur 6. Möjligheter till samarbete kring fiberdragning finns med dessa nät. Vattenfall har t ex uttryckt att de gärna samarbetar med fiberutbyggnad. På vissa sträckor skulle fiberkanalisation kunna hängas upp i luftledningar och på andra sträckor skulle det kunna samschaktas. EEM SEVAB Vattenfall Tekniska Verken EEM Figur 6. Nätområden Eskilstuna kommun. Nätområden.se. Grön linje kommungräns. Röd linje nätområdesgräns. Källa natomraden.se
Eskilstuna kommun 2015-11-17 13 (32) Kartläggning tillgänglighet bredbandsinfrastruktur 3.5 Översikt fast bredbandsinfrastruktur Figur 7. Översikt interregionala nät som ägs av större operatörer i Södermanlands län från Länsstyrelsens kartläggning 2010. Interregionala nät som ägs av större operatörer. Figur 8. Översikt interregionala nät som ägs av större operatörer inom Eskilstuna kommun från Länsstyrelsens kartläggning 2010.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 14 (32) Figur 9. Översikt stadsnätsområde med allmänt ägt ortssammanbindande nät. Figur 10. Regionförbundets målnät för den planerade utbyggnad av fibernät 2004. Det är intressant att jämföra utbyggt fibernät 2015 med Regionförbundets målnät som det skissades 2004. Till stora delar är målnätet utbyggt med undantag av kopplingarna över kommungräns till Flen och Strängnäs. Sträckan längs TGOJbanan via Bälgviken finns inte liksom inte Kjula-Björsund och Björsund-
Eskilstuna kommun 2015-11-17 15 (32) Sundbyholm. Björsund är ett område där VA-försörjningen behöver ordnas, vilket kan ge möjligheter till samförläggning av fibernät. Figur 11. Översikt befintlig fiberinfrastruktur i Eskilstuna kommun från Regionförbundets kartläggning 2014. Blå linje betecknar Eskilstuna stadsnät. Rosa linje är Trafikverkets fibernät längs järnvägarna. Röd linje Telia. Grön linje Vattenfall.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 16 (32) 3.6 Kartläggning tillgänglighet till fast bredband Hela riket Sörmland Strängnäs Eskilstuna Västerås Enköping Figur 12. Total tillgång till 100 Mbps bredband i olika kommuner fördelat på bostäder och arbetsställen enligt PTS bredbandskartläggning 2014. Strängnäs Eskilstuna Västerås Enköping Befolkningstäthet, individer per kvkm 46 92 150 35 Andels i % som bor i glesbygd 19 % 10 % 6 % 29 % Post- och telestyrelsen genomför årligen (oktober) en kartläggning av tillgång till olika typer av bredband, vilket presenteras i deras Bredbandskarta. Regeringens bredbandsmål är satt till att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020. Delmål för 2015 är 40 % andel. Eskilstuna kommun klarar delmålet genom att 62 % av Eskilstuna kommuns invånare hade 100 Mbit/s 2014.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 17 (32) Figur 13. Översikt tillgång till 100 Mbit/s i kommunerna i Mälardalen, PTS 2014. Mörkt grönt mer än 90% av invånarna, grönt 55-90%, gult 40-55%, orange 10-40%, rött mindre än 10%. Varje ruta med sidan 250 m med antingen fast boende eller arbetsställe finns redovisad i kartan och beroende på tillgång till bredband får rutan sin färg. Grönt i två olika skalor betyder fler än 55%, gult 10-55% och rött 0-10%. Figur 14. Bredbandskartan över Eskilstuna kommun med redovisning av tillgång till fiber till fast boende. (PTS, 2015)
Eskilstuna kommun 2015-11-17 18 (32) Tabell 2. PTS bredbandskartläggning 2015 med redovisning för Eskilstuna kommun. Hastighet Tillgång totalt Inom tätort eller småort Saknar bredband 0%* 0%* 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 100%* 100%* 3 Mbit/s eller mer 100%* 100%* 100%* 10 Mbit/s eller mer 100%* 100%* 100%* 30 Mbit/s eller mer 82% 90% 14% 100 Mbit/s eller mer 62% 68% 11% Utanför tätort och småort Av kommunens invånare bor ca 90 % i tät- och småorter och av dem har förutom de 68 % med tillgång till 100 Mbit/s, ytterligare 15 % nära till fibernät utan att vara anslutna. Figur 15. Inzoomning i Bredbandskartan (fiber) över stadsbygden och norra kommundelen. www.bredbandskartan.pts.se
Eskilstuna kommun 2015-11-17 19 (32) Tabell 3. Fördelning av teknik uppdelat på orter och utanför orter. Redovisningen av mobilt bredbands omfattning har sina brister då PTS utgår ifrån operatörernas täckningskartor. (PTS) Totalt Fiber 59% Kabel 48% xdsl 99% VDSL 23% 3G 100%* 4G (LTE) 100%* Tätort & småort Utanför tätort och småort *Alla siffror i tabellen är avrundade. Det innebär att i ett område där 0% saknar bredband eller 100% har tillgång till en bredbandsteknik eller hastighet kan det finnas hushåll och företag som saknar bredband med den tekniken eller hastigheten.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 20 (32) Tabell 3 kan kommenteras med att tillgången på bredband via kabel-tv-nät är relativt hög i Eskilstunas tätorter, vilket är en viktig faktor för den totala tillgången på bredband i kommunen. xdsl är idag en mycket stor del av bredbandsinfrastrukturen och dess framtida fortsatta avveckling som förutses innebär en avsevärd utmaning för tillgång till bredbandsinfrastruktur framöver. 3.7 Kartläggning tillgång till mobilt bredband Under 2014 har kartläggning av mobiltäckning gjorts med hjälp av Täckningskollens utrustning som placerats i en sopbil. Resultatet skulle kunna användas för att se de olika operatörernas täckning i respektive nät, dvs 2G, 3G och 4G. Tyvärr misslyckades mätningarna till viss del då utrustningen inte var rätt inställd hela tiden. Mätningarna ska därför göras om, men utrustningen delas med Strängnäs och Katrineholms kommuner varför vi får vänta till 2016 på nästa chans. I bilaga 1 visas resultaten av mätningarna som utförts under 2014 och 2015. Behov av förbättringar kan utifrån detta inte beskrivas i nuläget pga bristande underlag. 3.8 Mobilt bredband ersätter ännu inte fast bredband På grund av fast- och mobilt bredbands skillnader både tekniskt och kommersiellt anser PTS tills vidare att mobilt bredband och fast bredband inte kan ersätta varandra och inte heller har samma slutkundsmarknad, så kallat substitution 1. Även om båda infrastrukturerna tekniskt kan anses leverera bredband så skiljer sig kunderbjudandet åt med: Kapaciteten för mobilt bredband varierar med avstånd till mast, terräng samt antal användare av en radiocell. Responstid, hur snabbt ett meddelande förmedlas vilket är en viktig faktor för realtidstjänster såsom spel. Mobilt bredband har normalt längre responstid. Tillgänglighet och stabilitet. Dessutom skiljer sig prismodellen åt där priset för mobilt bredband baseras på viss mängd överförd data medan de fasta näten har ett fast pris för bredbandshastigheten och inte mängden data. Med stigande efterfrågan på både kapacitet och mängd överförd data talar det till fördel för fast bredband ur konsumentens synvinkel. 1 http://www.pts.se/upload/remisser/2012/it/11-9306_11-9313-subsanalys-fast-ochmobilt-bredband-remiss-120117.pdf
Eskilstuna kommun 2015-11-17 21 (32) På grund av dessa skillnader kommer PTS tills vidare att anse att fast- och mobilt bredband inte kan ersätta varandra. Samtidigt ska det understrykas att behovet av mobilt bredband ökar hos både privatpersoner, företag och kommunala verksamheter genom den ökande användningen av smarta telefoner och läsplattor inomhus och utomhus. Vidare är mobilt bredband ändå ett viktigt komplement till fast infrastruktur, särskilt i glesbygd. 4 Behov av större tillgänglighet till fast bredband Spridningsnät saknas till olika stor grad i samtliga tätorter, även om en omfattande utbyggnad pågår och planeras för närvarande. Tillgång till huvudstråk att ansluta spridningsnät till saknas främst i dessa områden utifrån tillgängliga uppgifter om befintlig infrastruktur: Nordöstra kommundelen norr om Kjula-Björsund-Sundbyholm Bälgviken Längs riksväg 53 söderut Längs E20 från Kjula över kommungränsen till Strängnäs finns bara interregionala nät med begränsade/kostsamma anslutningsmöjligheter.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 22 (32) 5 Utbyggnadstakt fast bredband På statlig nivå har regeringen genom den nationella bredbandsstrategin Bredbandsstrategi för Sverige från 2009 valt att sätta målet till att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet har också understrukits och utvecklats i den digitala agendan It i människans tjänst, en agenda som fokuserar på hur möjligheterna som finns med den digitala tekniken kan realiseras. Regeringens bredbandsstrategi är en del av den digitala agendan och har som målsättning för bredbandstillgången att: 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Staten har tillsatt ett bredbandsforum med uppgift att verka för dessa målsättningar, men det finns inga statliga medel för de investeringar som krävs för att förverkliga målen. Den utbyggnaden anses i huvudsak att ske på kommersiell grund genom den fria marknaden. De bidrag som delas ut inom ramen för landsbygdsprogrammet kommer från EU. Ett räkneexempel på vilken utbyggnadstakt som behövs för att statens målsättning ska nås för de boende i Eskilstuna kommun visas i Tabell 4.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 23 (32) Tabell 4. Redovisning av räkneexempel behov av utbyggnadstakt för att staten ska nå sin målsättning i Eskilstuna kommun. Nuvarande fiberförutsättningar, antaganden om fördelning av målnivåer med resulterande utbyggnadstakt. Bedömt investeringsbehov är beräknat med två olika antaganden om kostnader för att ge ett intervall. Totalt Tätort & småort Utanför tätort och småort Boende andel 100 % 89,5 % 10,5 % Boende antal 100 923 90 326 10 597 100 Mbit/s 2014 62 % 68 % 11 % Antal 100 Mbit/s 62 572 61 422 1 166 Mål andel 100 Mbit/s 90 % 95 % 47 % Mål antal 90 831 85 810 5 021 Återstår antal 28 243 24 388 3 855 2,22 st/bostad, antal bostäder 12 722 10 986 1 736 Antal per år, 5 år, bostäder 2 545 2 197 347 Nära fiber ej ansluten 15 % 8 % Antal nära fiber, boende 13 549 848 Antal nära bostäder 6 103 381 Antal per år, 5 år, bostäder nära fiber 1 220 76 Återstår antal, ej nära, bostäder 4 883 1 355 Antal per år, 5 år, bostäder ej nära 977 271 Bedömt investeringsbehov 10/15 tkr nära, 20/30 kr/övr 32 (12+20 mkr/år) 48(18+30) mkr/år Målet om 90 % till alla bostäder har här översatts direkt till alla invånare även om det inte är helt samma sak. I detta räkneexempel har målnivån 90 % fördelats som 95 % inom tät- och småort samt 47 % till övrig del av kommunen. Det skulle kräva en höjning från nuvarande 68 % i orterna och från 11 % utanför orterna. Med ett antagande om att det bor 2,22 människor per bostad (enligt SCB) i de nu underförsörjda områdena (flerfamiljsbostäderna i tätorterna med fler småhushåll är i huvudsak bredbandsförsörjda) är det totalt 12 700 bostäder som behöver anslutas, 11 000 i orterna och ca 1 700 utanför. Fördelat på fem år tills målet ska vara nått innebär det 2 200 bostäder att ansluta årligen i orterna och 350 utanför. För att ha en uppfattning om vilken investeringsnivå det kan innebära enbart för tätorterna, där det alls går att använda överslagsmässiga siffror (10-15 tkr för bostäder nära fiber, 20-30 tkr för övriga bostäder), så handlar det om ca 32-48 mkr årligen 2016-2020.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 24 (32) 6 Kommunen som tjänsteleverantör I dagsläget använder inte den kommunala verksamheten i Eskilstuna i direkt mening bredbandsnäten som en strategisk resurs för att erbjuda samhällsnyttiga tjänster. Det är möjligt att använda nya e-tjänster som ökar äldres möjligheter till tryggt kvarboende i sin bostad eller som gör att en elev kan nå digitala pedagogiska material eller digitala lärverktyg från hemmet. Nya tjänster inom detta område kan skapa både höjd livskvalitet och ökad service samtidigt som omedelbara effektiviseringar uppstår. Ett ökat kvarboende kan tillexempel vägas mot att erbjuda en plats i ett någon form av omsorgsboende. Nyckeltal för e-hemtjänst som nyligen införts i Västerås visar att en satsad krona på e-hemtjänst ger fyra sparade att använda till annan utveckling och kvalitetshöjning av verksamheten. En viktig faktor att ta med är att de mest resurskrävande personerna med störst behov av tjänster är de som minst har tillgång till bredband. Eskilstuna kommun bör därför införa tjänsten Välfärdsbredband. Välfärdsbredband är en anpassad bredbandsanslutning kopplat till en välfärdstjänst och bara för den/de tjänster brukaren har. Individen själv behöver inte fatta beslut om ett bredbandsabonnemang utan Välfärdsbredbandet medföljer tjänsten och belastar inte kunden med en extra kostnad. Kommunen bör ge SAMKOM i uppdrag att utveckla en tjänsteportfölj av välfärdstjänster som kommunens förvaltningar eller privata utförare av omsorg (på uppdrag av kommunen via biståndsbeslut) kan avropa. För andra operatörsägda nät (där Stadsnät och SAMKOM inte når) bör kommunen vidare ge SAMKOM i uppdrag att aktiv föra dialog och skapa leveransavtal för att via dessa tredjeparts-nät också kunna erbjuda Välfärdsbredband. På denna anslutning kan sedan kommunen leverera sina tjänster men det sker via ett och samma avtal med SAMKOM. Nyligen gjorda studier visar att det både kompetensmässigt, resursmässigt och ekonomiskt kommer att vara svårt framöver för kommunen som vårdgivare. En studie visar att antalet åldringar kommer att öka kraftigt och betyder att kommunerna behöver höja skatten med 13 kr för att kunna bibehålla nuvarande nivåer även år 2030. De senaste 10 åren har kostnaden för hemtjänsten ökat med över 80% i Eskilstuna, från 120 000 kr/år/brukare till 220 000 kr/år/brukare. Under samma period har befolkningen i kommunen ökat med 10%. I en av Statens offentliga utredningar SOU 2014:21 kan man läsa följande. Enligt Acreos beräkningar kan en glesbygdskommun med 8 000 invånare göra årliga nettobesparingarna på mellan 2,4 och 4 miljoner kronor om 10 procent av hemtjänsttagarna använder digitala tjänster. Motsvarande årlig nettobesparing för en mellanstor stad med 90 000 invånare beräknar Acreo till mellan 16 och 25 miljoner kronor. Enligt Acreos beräkningar kan en storstad med 500 000 invånare göra årliga nettobesparingar på mellan 42 och 63 miljoner kronor om 10 procent av hemtjänsttagarna använder digitala
Eskilstuna kommun 2015-11-17 25 (32) tjänster. Men välfärdsteknologi innebär att man behöver tillgång till en robust, välfungerande elektronisk infrastruktur med kapacitet för t.ex. video. Bristande kunskaper om utbudet av välfärdsteknologiska lösningar kan vara en anledning till att det tycks svårt för sådana lösningar att få genomslag i kommunerna, trots att de är lönsamma för kommunerna och för samhällsekonomin. För Eskilstuna kommun innebär det en potential för effektiviseringar enbart inom hemtjänsten med 16 300 miljoner kronor per år (10-100%). Är detta verkligen möjligt? Ja, men det kräver både nya arbetssätt, processer och teknik (arbetsverktyg och kommunikation). Det finns ett allt mer växande behov av WiFi i kommunala anläggningar. Idag råder dock ofta kapacitetsproblem för att kunna öka spridningen till fler användare. 7 Kommunkoncernen som bredbandsanvändare Kommunkoncernen med 8 500 anställda i åtta förvaltningar och fem bolag är en stor användare av fast och mobil bredbandsinfrastruktur. Detta ger möjligheter att utnyttja sin roll på marknaden strategiskt för att driva utvecklingen av t ex mobil bredbandsinfrastruktur i önskvärd riktning. När lokaler hyrs av externa fastighetsägare är det viktigt att hänsyn tas till behovet av IT-infrastruktur vid planeringen av lokalsamordnarna på förvaltningarna. Kvalitet och kostnadseffektivet är viktigt att beakta i detta arbete. Inom kommunkoncernens olika bolag saknas samordning av IT-infrastrukturen, vilket bl a innebär att två olika organisationer (förvaltning och bolag eller olika bolag) i samma fastighet ofta har varsin, dvs parallella, infrastrukturer. Detta innebär onödiga merkostnader, vilket det saknas rationella motiv för.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 26 (32) 8 Utmaningar och hot Fortsatt ADSL-nedläggning. Alternativet är i regel enbart mobilt bredband vilket inte har samma prismodell (mycket dyrare att köpa lika stor datamängd), sämre kapacitet och stabilitet. Byalagsutbyggnaden styrs av poängsättningen i utvärderingsmodellen till enbart mycket stora byalag, vilket förutsätter en relativt stor bebyggelse i samma område utan att till någon del samtidigt vara tätort. För max poäng i utvärderingssystemet i Landsbygdsprogrammet krävs fler än 200 möjliga anslutningar med permanentboende hushåll. Antal personer per hushåll ska antas till 2,22 vilket innebär att det krävs fler än 444 permanent boende invånare i området som samtidigt inte får vara en tätort med fler än 200 invånare i samlad bebyggelse. Detta styr antagligen stödmedlen till stora öppna slättlandskap och mycket professionell projektledning. Många tänkbara byalag i Eskilstuna kommun kommer att ha svårt att konkurrera om stödmedlen pga dessa villkor. Mindre bebyggelsegrupper med färre än 20 permanenthushåll har inte möjlighet att söka stöd från Landsbygdsprogrammet. Andra stödformer än ROT-avdrag för arbete på egen fastighet saknas i princip, då kanalisationsstödet är nära nog slut. Marknadsaktörer som inte bygger sina fibernät så att det är möjligt att efteransluta till näten mer än i begränsad omfattning. Detta riskerar att utestänga en stor del av villakunderna från fibernät under lång tid framöver. Marknadsaktörer som lägger sina nät till största del på privata villafastigheter utan ledningsrätt eller upplåten nyttjanderätt, dvs ej inskrivet och dokumenterat i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Detta innebär ett nät extra sårbart för driftavbrott. Ett stadsnätsbolag som inte kan användas för strategiskt viktiga frågor eller fyller sitt syfte är av begränsad nytta för kommuninvånarna att äga. Bolagets syfte, dvs ändamålet med verksamheten enligt bolagsordningen, är att främja tillgången till bredband för boende och företag inom ägarkommunerna. Att investeringar gjorda i tomrör av det kommunala energibolaget inte utnyttjas samhällsekonomiskt effektivt genom att kunna hyras ut konkurrensneutralt till alla fiberaktörer.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 27 (32) 9 Strategier Eskilstuna kommun ser som sin viktigaste roll att vara en möjliggörare för utbyggnad av fast och mobil bredbandsinfrastruktur. Vi vill underlätta för marknadens aktörer att bygga ut infrastrukturen för de boendes, företagens och samhällets nytta. Figur 16. Olika förhållningssätt enligt den regionala strategin Digitalt innanförskap 2015. Kommunkoncernen har också en roll som leverantör av samhällsnyttiga tjänster samt stor bredbandsanvändare vilket också ska tillvaratas för önskad utveckling. De strategier för respektive mål som föreslås är: 1. Mål: Tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur ska öka Mått: 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020. Årlig uppföljning baserat på PTS kartläggning. Glesbygd och tätort 1. Utnyttja samförläggning och samutnyttjande av kanalisation med andra ledningsslag och fiberaktörer i högre utsträckning. 2. Möjliggöra tillträde till bredbandsinfrastruktur, som finansierats av offentliga medel som ägs av kommunen (via EEM), för marknadens operatörer till konkurrenskraftiga villkor. 3. Infrastrukturen ska vara robust och säker.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 28 (32) Glesbygd 4. Underlätta för byalag att genomföra sina projekt, b la genom inrättande av projektstödsfunktion gemensamt inom 4M. 5. Säkra tillgänglighet till fiber i samtliga ÖP-utvecklingsstråk. 6. Aktuella bidragsmöjligheter beskrivs och kommuniceras. 7. Bevaka konsekvenser av kommande ADSL-nedläggningar 8. Utveckla förslag till alternativa anslutningsmetoder för ekonomiskt svårtillgängliga hushåll och arbetsställen. Anslutningen kan istället till exempel ske via radiolänk. Tätort 9. Öka attraktiviteten för investeringar i fibernät i Eskilstuna kommun 10. Utveckla samverkan med marknadsaktörer. 11. Bidra till att de fibernät som byggs ut går att ansluta till av samtliga fastigheter i området, dvs möjliggöra efteranslutningar. 12. Förtätning och utbyggnad till nära-till-fiber -fastigheter. 13. Utveckla konsumentupplysning för bredband och fibernätsanslutning. 2. Mål: Tillgänglighet till mobil bredbandsinfrastruktur ska öka Mått: 100% tillgång till mobilt bredband år 2020 av 3G och 4, vilket verifieras av egna mätningar. 1. Öka attraktiviteten för investeringar i Eskilstuna kommun hos aktörerna. 2. Utveckla samverkan med marknadsaktörer. 3. Kommunkoncernen utnyttjar sin roll som köpare av mobila bredbandstjänster strategiskt för att främja ökad tillgänglighet till mobil bredbandsinfrastruktur. 3. Mål: Kommunen som tjänsteleverantör ska öka utbudet och användandet av e-tjänster Mått: 100 % av dem som har tillgång till det öppna stadsnätet ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband år senast 2017. 100 % av dem som har tillgång till andra operatörsstyrda nät ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband senast år 2018. Antalet digitala välfärdstjänster som erbjuds via bredband ska ha ökat till år 2018. 1. Utveckla fler och bättre e-tjänster i den kommunala verksamheten, marknadsför dem för att visa på nyttan med god bredbandsuppkoppling och därigenom öka efterfrågan på fibernätsanslutning. 2. Pröva välfärdsbredbandsmodellen för att effektivisera verksamheten.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 29 (32) 10 Aktiviteter 1. Mål: Tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur ska öka Revidera schaktanvisningarna så att t ex sk fiberfräsning tillåts, samt göra känt detta för aktörerna. Ansvar: SBF, gatuavdelningen. Status: Pågår Årliga dialogmöten med de olika aktörerna inom fast bredband. Ansvar: KLK/MoS/IT. Status: Inlett. Utred förutsättningar och affärsmodell för uthyrning av plats i EEM:s tomrör samt fiberkapacitet till marknadsmässigt konkurrenskraftiga villkor för ett samhällsekonomiskt bättre nyttjande av anläggningen och främjande av tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur. Ansvar: KLK/EEM/övriga fibernätsägare Utveckla rutiner för att utnyttja samförläggningsmöjligheter ännu bättre Ansvar: SBF/Fibra/EEM/övriga fibernätsägare Utred förutsättningar för tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur i Bälgviken och över kommungräns mot Strängnäs Ansvar: KLK/MoS och EEM. Kampanjer efteranslutningar Ansvar Fibra/EEM/övriga fibernätsägare Undersök förutsättningar för att inrätta projektsstödsfunktion för byalag gemensamt inom 4 Mälarstäder. Ansvar: KLK/IT/. Status: 2. Mål: Tillgänglighet till mobil bredbandsinfrastruktur ska öka Årliga dialogmöten med de olika aktörerna inom mobilt bredband. Ansvar: KLK/MoS/IT. Status: Inlett. Kommunkoncernen beaktar god tillgång till mobila bredbandstjänster över hela kommunens yta vid upphandling av mobiltelefonitjänster. Ansvar: KLK/IT. Status: Inlett. Kartlägg tillgången till mobilt bredband via oberoende källor såsom egen mätning samt olika tillgängliga Internettjänster. Ansvar: KLK/MoS/EEM. Status: Inlett.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 30 (32) 3. Mål: Kommunen som tjänsteleverantör ska öka utbudet och användandet av e-tjänster Utveckling och marknadsföring av e-tjänster i samverkan med övriga myndigheter. Ansvar: enligt Handlingsplan för e-utvecklingen 2015-2017 Status: Inlett Importera modell för sk välfärdsbredband och genomför samt utvärdera testprojekt. Ansvar: KLK/IT/. Status: Inlett 11 Organisation och förvaltning av planen Bredbandsstrategin beskriver kommunens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet under perioden 2016-2020 och är styrande för kommunkoncernen. Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige beslutar om planens mål och strategiska inriktning medan genomförandet och förverkligandet av planen huvudsakligen sker via marknaden aktörer. Eskilstuna Energi & Miljö och FIBRA hör till marknaden medan kommunen och dess verksamheter stöttar målen via riktade insatser i samverkan med regionen, andra kommuner, Länsstyrelsen och Regionförbundet. Förvaltning av planen delegeras till kommunens bredbandsstrateg som har huvudansvar för att koordinera planens insatser. I uppdraget ingår att planens huvudmål och strategier tydligt kommuniceras till hela kommunkoncernen. Bredbandsstrategen rapporterar årligen planens måluppfyllnad till kommunstyrelsen samt bedömer eventuellt behov av justering på grund av förändrade förutsättningar i marknaden. 11.1 Kommunstyrelsen Ansvarig för vision, mål, ställningstaganden och strategisk inriktning samt uppföljning av mått till målen 11.2 Eskilstuna Energi & Miljö / FIBRA Eskilstuna Energi & Miljö (EEM), med delägarskap i FIBRA, har en särskilt framskjuten roll i förverkligandet i planen dels genom inriktning i ägardirektiv om krav på aktivt utbyggnad av bredband samt dels genom den kompetens bolaget besitter kring bredbands- och infrastrukturfrågor. Bolaget ska använda kompetensen till att aktivt stödja kommunen i dess planeringsarbete samt att undanröja hinder. EEM ska bedriva sin verksamhet utifrån affärsmässiga principer. Kommunen ska agera neutralt och icke exkluderande mot marknadens övriga aktörer.
Eskilstuna kommun 2015-11-17 31 (32) 11.3 Kommunens alla kontor/avdelningar/enheter Utveckla den egna verksamhetens förmåga att strategiskt använda bredbandsinfrastrukturen som en möjliggörare för att erbjuda hållbara digitala tjänster, e-förvaltning. Detta ställer krav på att förändra och digitalisera arbetssätt. Utveckla den egna verksamhetens förmåga att strategiskt använda bredbandsinfrastrukturen som en möjliggörare för att erbjuda digitala och hållbara tjänster som leder till minskad miljöbelastning. Detta ställer krav på verksamheten att utveckla, erbjuda samt ställa krav på hållbara digitala tjänster. Utveckla intern rutin, t ex checklista, för att säkra att IT-förutsättningar klargörs mellan IT-avdelningen och lokalsamordnarna vid extern lokalanskaffning. Ansvar: KLK/ekonomi med lokalsamordnare, Kou IT som stöd. Ta fram en riktlinje med ett standardiserat utbud med olika tilläggstjänster för att tillgodose olika verksamheters behov. Ansvar: KLK/IT/Lokalsamordnarna Inventering av uppkopplingsmöjligheter via fastighetsnät i verksamhetslokaler för kommunen (såväl i egen ägo som externt hyrda) Ansvar: Kfast/Avtalsansvariga. Direktiv om samarbete inom kommunkoncernen ifråga om infrastruktur till och i fastigheter för kostnadsbesparing. Inför gemensam karta som steg 1. Ansvar: KLK/IT/Lokalsamordnarna 11.4 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad samt IT Dialog med marknadens aktörer, nätägare och operatörer av fast och mobila bredbandsnät. Underlätta för och vägleda investerare i bredbandsinfrastruktur i kontakter med kommunen. Säkerställa aktuell kartläggning av brister och behov fast/mobilt bredband vilket samlas och presenteras för potentiella kunder och marknad publikt och i digital form. Samverkan med andra kommuner med fokus på kommunerna inom 4M. Samverkan med Länsstyrelsen och Regionförbundet. Säkerställa att glesbygdens fiberföreningar får god information om processen samt tillgängliga stödmedel och villkor. Resurssätta uppdraget/insatserna med funktionen projektstöd för byalag. Rollen ska delas som resurs med 4M kommunerna för att både skapa en
Eskilstuna kommun 2015-11-17 32 (32) dialog med marknaden utifrån ett större marknadsområde och en större kundefterfrågan, men även ur ett kompetens- och effektiviseringsperspektiv. 11.5 Kommunledningskontoret, Näringslivsenheten Samla näringslivets behov och brister och kanalisera dessa till Miljö och samhällsbyggnad som i sin tur informerar marknaden. Kommunicera planer om utbyggnad till näringslivet och stötta i informationsspridning och marknadsföring av erbjudanden. 11.6 Stadsbyggnadsförvaltningen/Mark- och exploateringsenheten, ESEM (SBF) Sammanställ planer och kunskap om utbyggnad av ledningsnät och kanalisera behov KLK/MoS som i sin tur informerar marknaden i god tid. (ESEM) Sammankalla till grävsamordningsmöten för att uppmärksamma möjligheten till samförläggning av bredbandskanalisation. (SBF) Säkerställ snabb och effektiv tillståndshantering av grävtillstånd, bygglov för master etc. (Alla) Ha tydliga och opartiska villkor och regelverk som påverkar offentliga och privata aktörers utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. (SBF) Ha rimliga och attraktiva villkor för exempelvis återställningskrav och att tillåta fiberfräsning i syfte att göra Eskilstuna attraktivt att investera i för marknadens aktörer. (SBF) Ställ krav vid nybyggnation av byggnader att dessa ska ha tillgång till fiberkanalisation.